Peter Malmqvists analys

Därför ska du våga ligga kvar på Stockholmsbörsen

Stockholmsbörsen är världens långsiktigt mest lönsamma börs, mätt enligt MSCI aktieindex. Avkastningen, inklusive utdelningar sedan 1971 är hela 14 procent per år. Drar vi bort inflationen faller siffran till 10 procent, vilket dock fortfarande är lysande. Likadant om mäter vi i dollar. Då blir avkastningen 13 procent, vilket vi kan jämföra med världens finansiella centrum – USA. Där har avkastningen under samma tid varit bra, ungefär 10 procent, men ändå klart sämre än i Stockholm.  

Vidgar vi analysen och tar med de största marknaderna i Europa blir avkastningen 10 procent i Storbritannien, Tyskland och Frankrike, medan Spanien stannar på 8 och Italien på 6. Lägger vi även till Japan, mätt i dollar, blir avkastningen 9 procent per år, men indelat i två väldigt olika faser. Fram till 1990 var Japan överlägset bäst i världen, men därefter har de varit klart sämst. Från 1990 har Japan nämligen avvecklat världshistoriens största bubbla. Därför har kurserna stått stilla.

En annan intressant jämförelse är att börser i små länder nästan regelmässigt skapat bättre avkastning än i stora länder. Förutom Sverige, finns det i MSCI sex mindre länder med aktieindex från 1971. Tre av dem, Danmark, Hong Kong och Nederländerna ligger ganska lika, med en avkastning i dollar på 13 procent. Schweiz ligger något lägre på 11 procent, medan Singapore och Norge ligger på 10 procent. Genomsnittet för dessa små länder, inklusive Sverige, blir drygt 12 procent per år, medan genomsnittet för de stora stannar på 10 procent.

Enligt finansiell teori skall en marknad med höga svängningar kompensera placerarna med en högre avkastning. Det stämmer också om vi jämför Sverige med USA. Analyserar vi perioden 2000-2002, som innefattar IT-kraschen, terrordåden i USA och Irakkriget, gick Stockholmsbörsen ner 59 procent, medan USA stannade på 41. Likadant under finanskraschen 2007-2008. Då gick Stockholm ner 41 procent, medan USA stannade på 34.

Det är här jag kan bjuda på gratislunchen. Räknat som en grupp svänger nämligen de små länderna ungefär som USA. Granskar vi deras genomsnitt kan konstateras att det gick ner 37 procent under 2000-2002, vilket var ungefär som USA:s 41 procent. Under finanskraschen blev nedgången minus 37 procent, mot 33 procent för USA. Eftersom avkastningen i småländerna långsiktigt varit ungefär 2 procent bättre än den amerikanska per år, skulle vi därmed nå en överavkastning i de små länderna, men med ungefär samma svängningar som i USA. Det är den finansiella gratislunchen.

Men vem bryr sig om du förlorar 33 eller 37 procent i en börskrasch? Det är ju katastrof i båda fallen. Så om du inte graderar katastrofutfall, kan du lika gärna ligga kvar på Stockholmsbörsen. Visst, du får lite mer stryk när det går åt pipan, men när det går bra, blir du rikligt belönad. Fyra procent bättre avkastning per år är nämligen väldigt bra kompensation för att må lite sämre än amerikanarna, när kurserna rutschar utför.

Toppnyheter

Välj organisation

Få nyheter från den organisation du väljer
undefined