Henrik Montgomery/TT / TT NYHETSBYRÅN
Räntan och inflationen

Därför sågas bankernas räntehöjningar

Efter Riksbankens räntehöjning strax innan jul har bank efter bank meddelat att de höjer boräntan, och snart är det slut på banker som sitter stilla i båten. Nu riktar ekonomer kritik mot bankernas agerande. En bank går dock mot strömmen.

– Vi var förberedda på Riksbankens höjning och hade i vår upplåning och prissättning redan tagit höjd för detta. Därför ligger Skandia tillsvidare kvar på samma räntenivå. Det kommer även fortsättningsvis att vara vår ambition att ha ett konkurrenskraftigt erbjudande, oavsett rådande räntenivå, säger Johanna Cerwall, vd Skandiabanken, till fPlus.

I princip alla banker har redan höjt

Men alla banker tänker inte likadant. När fPlus intervjuade företrädare för Nordea, Swedbank, SEB och SBAB, som alla har höjt bostadsräntorna, motiverar de besluten med att upplåningskostnaderna har blivit högre. Framför allt är det de korta räntorna som har höjts.

Johanna Cerwall Skandia

– De korta marknadsräntorna har stigit efter Riksbankens besked om höjd reporänta, vilket gör att vi har fått högre upplåningskostnader. Det är orsaken till att vi justerar bland annat boräntan med tre månaders löptid, säger Michael Skytt, bolånechef på Nordea.

– Då bankens upplåningskostnader har ökat beslutade vi att höja listpriset för de kortare löptiderna: 3-månader plus 0,20 procentenheter, 1 år plus 0,15 procentenheter och 2 år plus 0,15 procentenheter, säger Laurence Westerlund, pressansvarig på SEB.

”Passar på och skyller på Riksbanken”

Bedömare, exempelvis Tor Borg, tidigare chefekonom på SBAB, hävdar att bankernas höjningar är överdrivna och mer handlar om att de nu ser chansen att öka vinsten på sina bolån. Han menar att bankernas marginaler fortfarande är goda. ”Som jag ser det är det ganska många banker som nu passar på och skyller på Riksbanken”, sa han till Sveriges Radio häromdagen. Privatekonomen Annika Creutzer är inne på samma spår och uppmanar i en intervju med TT människor att pruta på sina bolån.

Michael Skytt håller inte med om att bankerna utnyttjar situationen. Han menar att höjningarna egentligen kunde ha varit större.

– Vi justerar våra räntor givet ränteutvecklingen och våra upplåningskostnader. Sett till hur mycket de korta marknadsräntorna har stigit så har våra upplåningskostnader stigit mer än vad vi har höjt priset mot kund. Samtidigt sänkte vi boräntan med tre års löptid, just eftersom trenden för de längre marknadsräntorna snarare är nedåtgående, säger han.

Tor Borg Fredrik Sandberg/TT / TT NYHETSBYRÅN

Efter kritiken – sänker långa boräntorna

Inte heller Robert Boije, chefekonom på SBAB, köper Tor Borgs resonemang, och SEB vill inte kommentera utspelet.

– Bankerna sätter sina räntor utifrån ändrade marknadsräntor givet den konkurrenssituation som föreligger på marknaden i likhet med hur det fungerar på andra marknader, säger Robert Boije.

Men under tisdagen meddelade SBAB att de sänker de långa boräntorna, som en följd av att marknadsräntorna med långa löptider sjunkit, vilket sänkt bankens upplåningskostnader.

Tor Borg upprepar att bankernas kostnader inte har stigit så mycket, och till Sveriges Radio säger han att bankerna även kan finansiera sina lån med att ge ut obligationer och vanlig inlåning. Och obligationsräntorna har faktiskt sjunkit den senaste tiden samtidigt som räntorna på spar- och lönekontona legat stilla, påpekar han.

– Fortfarande tror jag att konkurrensen är ganska dålig när det gäller bankerna, säger han till SR.

”Inget behov av att höja”

Skandiabanken, som alltså ligger kvar med samma bostadsräntor, vill inte närmare kommentera hur andra banker har agerat.

– Varje bank har sin upplåningsstruktur, kostnadsbild och sina räntemarginaler. Ingen vet hur upplåningskostnaderna kommer att påverkas framöver och därmed är det svårt att dra några generella slutsatser av höjningarna hos olika aktörer. Men från vår sida såg vi inte något omedelbart behov av att höja, säger Johanna Cerwall, vd på Skandiabanken.

Enligt Josefin Uppling, presschef på Swedbank, handlar bankens höjning om en anpassning till en ny marknadssituation, inte om att öka vinsten på bolånen. Riksbankens första höjning av reporäntan på sju år var väntad och har därför föregåtts av succesivt höjda marknadsräntor och ökande upplåningskostnader, betonar hon. SBAB:s chefekonom Robert Boije resonerar ungefär likadant, men anser att Riksbankens räntehöjning i december var förvånande.

Robert Boije SBAB

– Man valde först att inte höja i oktober för att säkerställa att den underliggande inflationen verkligen tog fart. Trots mycket svaga utfall för den underliggande inflationen, BNP och den privata konsumtionen efter oktoberbeslutet valde Riksbanken att ändå höja reporäntan i december, vilket förefaller inkonsekvent med hur de resonerade i oktober, säger han.

– Att hänvisa till att Federal Reserve har höjt räntan känns som ett svagt argument när det ekonomiska läget i just Sverige ser betydligt svagare ut än vad det gjorde i oktober, fortsätter han.

Inte optimalt läge för räntehöjningar

Där tänker Skandiabanken likadant.

– Vi ifrågasätter tidpunkten för första höjningen. Det är anmärkningsvärt att Riksbanken efter att ha väntat så länge valde att höja räntan precis när osäkerheten kring såväl den globala konjunkturen som på de finansiella marknaderna steg, samtidigt som svensk inflation fortsätter att vara låg. Det är inte ett optimalt läge för räntehöjningar, säger Johanna Cerwall.

Samtliga banker tror att det dröjer ett bra tag innan Riksbanken ger sig på att höja räntan igen. Ytterligare höjningar i det här läget är svåra att motivera, menar Robert Boije, SBAB.

– Många tecken tyder nu på att vi är på väg in i en konjunkturavmattning, och ytterligare reporäntehöjningar kan bli helt feltajmade sett ur ett realekonomiskt stabiliseringspolitiskt perspektiv, säger han och får medhåll av de andra bankföreträdarna.

– Så här sent i konjunkturcykeln gäller det att gå försiktigt fram, säger Johanna Cerwall.

Men hur allvarligt är läget? Står lågkonjunkturen för dörren?

– Vi ser en avmattning i såväl internationell som svensk konjunktur. Det är för tidigt att avgöra vart det är på väg, men i nuläget räknar vi inte med att det utvecklas till lågkonjunktur i år. Men riskerna är högre än vanligt, säger Johanna Cerwall och hänvisar till osäkerheter i omvärlden.

Under det kommande året tyngs dessutom tillväxten av en nedväxling av byggandet samtidigt som hushållen är försiktiga och exportindustrin känslig för den internationella konjunkturen, enligt SEB:s makro- och researchavdelning. Swedbankekonomen Knut Hallberg ser framför sig en avmattning, men inte någon regelrätt lågkonjunktur. Robert Boije, SBAB, är mer pessimistisk.

– Vi spår en BNP-tillväxt på endast 1,3 procent i år. Samtidigt dominerar de negativa riskerna i form av handelskrig, börsoro, brexit och så vidare, vilket skulle kunna leda till en lågkonjunktur, säger han.

Toppnyheter

Donald Trump. SAUL LOEB / AFP
Kriget i Syrien

USA inför sanktioner och höjer ståltullar mot Turkiet

USA avbryter handelssamtalen med Turkiet efter Syrienoffensiven, meddelar president Donald Trump via Twitter. USA:s handelsdepartement kommer ”omedelbart” att avsluta förhandlingarna om handelsavtalet som är värt 100 miljarder dollar.

Dessutom höjs tullarna på turkiskt stål återigen till de 50 procent som de var låg på innan tarifferna sänktes i maj, heter det i uttalandet.

Inom kort ska Donald Trump också utfärda en presidentorder om sanktioner mot ”nuvarande och tidigare medlemmar av den turkiska regeringen” och personer som bidrar till att destabilisera norra Syrien.

Presidentordern kommer att göra det möjligt för USA att införa ytterligare kraftfulla sanktioner mot dem som är involverade i brott mot mänskliga rättigheter. Bland annat kan det bli tal om finansiella sanktioner, frysning av tillgångar och inreseförbud till USA, heter det i uttalandet.

15 min
CHP-supportrar i Istanbul tidigare i år. Emrah Gurel / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Karaveli: ”S bör stödja den turkiska oppositionen”

Turkietkännaren Halil Karaveli anser att Socialdemokraterna i Sverige och andra delar av världen bör stödja den turkiska oppositionen. Det skriver han på DN Debatt med anledning av den turkiska offensiven i norra Syrien.

”Nu krävs en idépolitisk mobilisering för att bemöta och på sikt besegra den turkiska högernationalism som blivit ett gränsöverskridande hot”, anser han.

Karaveli menar att de turkiska socialdemokratiska partierna CHP och HDP behöver ”vägledning och ideologisk uppmuntran” från socialdemokrater.

Han skriver att den nyliberala ordningen i Turkiet de senaste fyrtio åren har gjort att ”det socialdemokratiska tänkandet förtvinat”. Enligt Karaveli kan dock S hjälpa Turkiet att bryta ”med sina konservativa, auktoritära arv”.

42 min
Turkiska miltitärfordon i Syrien. AREF TAMMAWI / AFP
undefined

”Värsta scenariot är strider mellan reguljära arméer”

Syriska trupper säger sig ha nått den strategiskt viktiga staden Manbij i norra Syrien, en stad som är ett mål även för den turkiska offensiven.

– De kommande timmarna får visa om det blir en direkt konfrontation mellan den syriska armén och den turkiska armén, säger Expressens Mellanösternkorrespondent Kassem Hamadé i Expressen TV.

Den norska Mellanösternexpertern Jo Jakobsen säger till Dagbladet att han inte tror att någon sida är intresserad av en konfrontation, som riskerar att bli mycket blodig, särkilt inte den syriska.

– Syrien är beroende av Ryssland som vill ha minsta möjliga bråk, säger han.

Tidningen har också pratat med Turkietexperten Siri Nestet som ser tre vägar framåt: att Turkiet backar, att Ryssland förhandlar fram ett avtal mellan parterna eller en direkt konfrontation, varav det sista är det farligaste.

– Då pratar vi inte milis mot milis eller Turkiet mot milis utan strider mellan två reguljära arméer, krigshandlingar mellan nationer, säger hon.

2 tim
Läs mer om Kriget i Syrien
Elizabeth Warren. Marcio Jose Sanchez / TT NYHETSBYRÅN
Amerikanska valet 2020

Warrens stöd fortsatt störst inför sista debatten

Elizabeth Warren är fortsatt den demokratiska presidentkandidat som har det högsta väljarstödet, visar en ny opinionsmätning från Quinnipiac University.

Warren får 30 procent av stödet, en ökning med en procentenhet jämfört med en undersökning från förra veckan. Där bakom ligger Joe Biden på 27 procent. Även han ökar en procentenhet.

På tredje plats ligger Bernie Sanders som som får 11 procent, ett ras med fem procentenheter. Sanders ålder och hälsa har ifrågasatts sedan han nyligen fick en hjärtinfarkt.

Undersökningen kommer dagen före nästa stora debatt mellan kandidaterna som hålls på tisdagskvällen.

29 min
Det demokratiska startfältet i den förra debatten, som ägde rum den 12 september i Houston. David J. Phillip / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Största debatten i politiska historien väntar i morgon

Tolv demokrater gör i morgon upp i den största debatten i amerikansk politisk historia, skriver Time. Aldrig tidigare har så många kandidater stått på samma scen.

Sedan debatten i september har två politiker tillkommit: Tulsi Gabbard och Tom Steyer. För att kvalificera sig krävdes att kandidaterna samlat in donationer från minst 130 000 personer och att de fått över två procents väljarstöd i minst fyra mätningar mellan 28 juni och 1 oktober, något som både Gabbard och Steyer nu har klarat, enligt Vox.

Men frågan är om Gabbard ställer upp. Hon har hotat att bojkotta tillställningen för att ”medier försöker kapa hela valprocessen” genom att hålla debatter som är ”menade att underhålla, inte upplysa”.

Idag 04:56
Bernie Sanders och Elizabeth Warren. TT
undefined

Sanders: Hon är kapitalist in i märgen – det är inte jag

Den demokratiska presidentaspiranten Bernie Sanders avfärdar uppfattningen om att han och rivalen Elizabeth Warren i princip har identiska positioner, i en intervju med ABC News. Sanders menar att han är den enda som vill ta krafttag mot ”den styrande klassen” i USA.

– Elizabeth ser sig själv – om jag förstod citatet rätt – som kapitalist ända in i märgen. Det gör inte jag. Och skälet är att jag inte för en sekund kommer att tolerera den typ av girighet, korruption och ojämlikhet i inkomst och rikedom och allt lidande som pågår i det här landet, säger Sanders.

Han fick också frågor om sin hälsa, efter att han drabbats av en hjärtinfarkt tidigare i höst. ”Väldigt bra”, svarade Sanders när reportern frågade hur han mådde.

Både Sanders och Warren tillhör favoriterna i det demokratiska startfältet.

Idag 04:39
Läs mer om Amerikanska valet 2020
Tomas Hilmo. Arkivbilder. Pressbild, TT
Krisen i sjukvården

Leverans väntas på onsdag – vd:n beklagar situationen

Leverantören Apotekstjänst hotas av både vite, skadestånd och avbrutet kontakt med anledning av den rådande bristen på sjukhusmaterial i flera regioner, skriver TT.

Företagets vd Tomas Hilmo beklagar den uppkomna situationen.

”Vi arbetar dygnet runt för att lösa leveranserna snarast möjligt. Vi beräknar just nu att alla leveranser ska vara igång i normal omfattning på onsdag”, skriver han i ett pressmeddelande som SVT och TT tagit del av.

På grund av materialbristen har planerade operationer ställts in i Uppsala under tisdagen och onsdagen. Andra regioner har gått in i stabsläge.

2 tim
Sjukvårdsmaterial. Arkivbild. Erik Nylander/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Fortsatt stabsläge i Dalarna på grund av materialbrist

Stabsläget fortsätter i Dalarna med anledning av bristen på sjukvårdsmaterial, rapporterar SVT Dalarna. Regiondirektör Karin Stikå Mjöberg säger dock att inga planerade operationer har behövts ställas in hittills, men att det är nödvändigt att förråden kontinuerligt fylls på.

– Vissa delar klarar vi en vecka men andra delar bara några dagar, säger hon.

Stikå Mjöberg säger att man nu hoppas på att leverantören Apotekstjänst AB snart ska få sina leveranser att fungera.

Akademiska sjukhuset i Uppsala förlängde i dag operationsstoppet till onsdag på grund av brist på sjukvårdsmaterial.

4 tim
Arkivbilder  TT
undefined

Operationer i Uppsala ställs in på tisdag och onsdag

Problemen med materialbrist på Akademiska sjukhuset i Uppsala fortsätter. All planerad slutenvård och planerade operationer ställs in även under tisdagen och onsdagen, meddelar sjukhuset i ett pressmeddelande.

Sjukhuset har fått in vissa leveranser med sjukvårdsmaterial under helgen, men man är ännu inte uppe i de nivåer som krävs för att kunna bedriva en normal verksamhet och samtidigt ha beredskap för akuta händelser.

Materialbristen i Uppsala och fyra andra regioner har uppstått i samband med att man bytte distributör. Socialstyrelsen har på grund av detta kallat de berörda regionerna till ett extramöte, rapporterar SVT Uppsala.

Idag 11:33
Läs mer om Krisen i sjukvården
Karin Wesslén/TT / TT NYHETSBYRÅN
Nobelpriset

”Äntligen premierar riksbanken forskning som leder världen rätt”

Riksbanken har länge mött kritik för att endast premiera marknadsvänlig forskning. Med årets pristagare kan de stilla de kritiker som vill avveckla priset, skriver Tomas Bjöersdorff, Ekonom och tidigare VD för Erikshjälpen, på SVT debatt.

Världen idag är i stort behov av den typ av ekonomisk och praktisk forskning som årets pristagare bidragit till, skriver debattören. Han menar att vi måste lyssna till de ekonomer och forskare som förstår värdet av att väga in faktorer som befolkningens välmående, livskvalitet, kunskap och engagemang.

”En händelse som ser ut som en tanke är att det prestigefyllda Ekonomipriset som i år firar 50 år jubilerar med att ge världen hopp och uppmuntran genom att premiera forskning som kan svara på hur vi kommer tillrätta med några av vår tids största risker såsom ekologiskt sammanbrott, social och ekonomisk ojämlikhet”, skriver Tomas Bjöersdorff.

38 min
Michael Kremer, Esther Duflo och Abhijit Banerjee. Wikipedia/Harvard University/MIT
undefined

Ekonomipriset till Nobels minne tilldelas trio

Den franska fattigdomsforskaren Esther Duflo delar Riksbankens ekonomipris till Alfred Nobels minne med amerikanerna Abhijit Banerjee och Michael Kremer.

”Årets pristagare har introducerat ett nytt angreppssätt för att få tillförlitliga svar på hur man kan bekämpa global fattigdom”, skriver Kungliga Vetenskapsakademien i ett pressmeddelande.

I mitten av 90-talet gjorde Kremer fältexperiment och testade åtgärder för att förbättra skolresultaten i västra Kenya, något som Banerjee och Duflo fortsatt med i andra länder, ofta tillsammans med Kremer.

”Deras metoder är i dag dominerande bland utvecklingsekonomer”, skriver Kungliga Vetenskapsakademien.

Idag 09:50
JONATHAN NACKSTRAND / AFP
undefined

Här är vinnarna av priset – två är ett gift par

Årets tre vinnare av Riksbankens pris till Nobels minne får utmärkelsen för deras ”experimentella ansats mot att minska den globala fattigdomen”.

Esther Duflo och Abhijit Banerjee är ett gift par som bland annat tillsammans med den tredje pristagaren Michael Kremer studerat så kallad mikroekonomi i utvecklingsländer, till exempel hur hushåll beter sig och effekten av utbildning. Metoden har ofta varit fältexperiment där målet har varit att fastslå kausala samband inom ekonomin.

– Vad som fungerar, vad som inte fungerar och varför, säger Duflo i Vetenskapsakademins intervju direkt efter tillkännagivandet.

Idag 10:14
Läs mer om Nobelpriset
Mikael Damberg (S). Arkivbilder. TT
Polisens framtid

Damberg om hoten mot polisfamiljer: Fegt angrepp

Inrikesminister Mikael Damberg (S) är ”förbannad” över Polisförbundets rapport som visar att inte bara poliser utsätts för våld, hot och trakasserier, utan även deras familjemedlemmar. Det skriver han i ett inlägg på Facebook.

”Det är fegt och det är ett angrepp mot dem som valt att genom sitt yrke göra en insats för hela samhället”, skriver S-ministern.

Damberg tar upp att attacker mot polisen gör regeringen mer beslutsam att ge polisen de verktyg och resurser som behövs för att pressa kriminella. Han lyfter att straffet för angrepp på blåljuspersonal höjs vid årsskiftet och att polisens arbete för att stärka medarbetarskyddet skärps.

Samtidigt ser regeringen över regler om polisens ID-handlingar, om det eventuellt kan bli möjligt att polisers personuppgifter anonymiseras.

2 tim
Johan Forssell.  Jessica Gow/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

M vill göra det svårare att ta reda på polisers identitet

Moderaternas rättspolitiska talesperson Johan Forssell reagerar på att nästan var tionde polis uppger att deras familjemedlemmar utsatts för hot, våld eller trakasserier.

På Twitter skriver han:

”Befarar att detta kan bli ännu vanligare framöver. Vi bör göra det svårare för kriminella att ta reda på en polisanställds identitet”.

För att minska risken för trakasserier vill Polisförbundet att polisernas fullständiga namn och personnummer tas bort från tjänstekorten. Regeringen har tidigare uttryckt sig positivt till förslaget och utreder nu frågan.

Advokatsamfundets förre ordförande Anne Ramberg menar dock att man måste vara försiktig eftersom förändringar kan leda till en minskad transparens i polisens arbete.

Idag 07:24
Läs mer om Polisens framtid

Välj organisation

Få nyheter från den organisation du väljer