Henrik Montgomery/TT / TT NYHETSBYRÅN
Räntan och inflationen

Därför sågas bankernas räntehöjningar

Efter Riksbankens räntehöjning strax innan jul har bank efter bank meddelat att de höjer boräntan, och snart är det slut på banker som sitter stilla i båten. Nu riktar ekonomer kritik mot bankernas agerande. En bank går dock mot strömmen.

– Vi var förberedda på Riksbankens höjning och hade i vår upplåning och prissättning redan tagit höjd för detta. Därför ligger Skandia tillsvidare kvar på samma räntenivå. Det kommer även fortsättningsvis att vara vår ambition att ha ett konkurrenskraftigt erbjudande, oavsett rådande räntenivå, säger Johanna Cerwall, vd Skandiabanken, till fPlus.

I princip alla banker har redan höjt

Men alla banker tänker inte likadant. När fPlus intervjuade företrädare för Nordea, Swedbank, SEB och SBAB, som alla har höjt bostadsräntorna, motiverar de besluten med att upplåningskostnaderna har blivit högre. Framför allt är det de korta räntorna som har höjts.

Johanna Cerwall Skandia

– De korta marknadsräntorna har stigit efter Riksbankens besked om höjd reporänta, vilket gör att vi har fått högre upplåningskostnader. Det är orsaken till att vi justerar bland annat boräntan med tre månaders löptid, säger Michael Skytt, bolånechef på Nordea.

– Då bankens upplåningskostnader har ökat beslutade vi att höja listpriset för de kortare löptiderna: 3-månader plus 0,20 procentenheter, 1 år plus 0,15 procentenheter och 2 år plus 0,15 procentenheter, säger Laurence Westerlund, pressansvarig på SEB.

”Passar på och skyller på Riksbanken”

Bedömare, exempelvis Tor Borg, tidigare chefekonom på SBAB, hävdar att bankernas höjningar är överdrivna och mer handlar om att de nu ser chansen att öka vinsten på sina bolån. Han menar att bankernas marginaler fortfarande är goda. ”Som jag ser det är det ganska många banker som nu passar på och skyller på Riksbanken”, sa han till Sveriges Radio häromdagen. Privatekonomen Annika Creutzer är inne på samma spår och uppmanar i en intervju med TT människor att pruta på sina bolån.

Michael Skytt håller inte med om att bankerna utnyttjar situationen. Han menar att höjningarna egentligen kunde ha varit större.

– Vi justerar våra räntor givet ränteutvecklingen och våra upplåningskostnader. Sett till hur mycket de korta marknadsräntorna har stigit så har våra upplåningskostnader stigit mer än vad vi har höjt priset mot kund. Samtidigt sänkte vi boräntan med tre års löptid, just eftersom trenden för de längre marknadsräntorna snarare är nedåtgående, säger han.

Tor Borg Fredrik Sandberg/TT / TT NYHETSBYRÅN

Efter kritiken – sänker långa boräntorna

Inte heller Robert Boije, chefekonom på SBAB, köper Tor Borgs resonemang, och SEB vill inte kommentera utspelet.

– Bankerna sätter sina räntor utifrån ändrade marknadsräntor givet den konkurrenssituation som föreligger på marknaden i likhet med hur det fungerar på andra marknader, säger Robert Boije.

Men under tisdagen meddelade SBAB att de sänker de långa boräntorna, som en följd av att marknadsräntorna med långa löptider sjunkit, vilket sänkt bankens upplåningskostnader.

Tor Borg upprepar att bankernas kostnader inte har stigit så mycket, och till Sveriges Radio säger han att bankerna även kan finansiera sina lån med att ge ut obligationer och vanlig inlåning. Och obligationsräntorna har faktiskt sjunkit den senaste tiden samtidigt som räntorna på spar- och lönekontona legat stilla, påpekar han.

– Fortfarande tror jag att konkurrensen är ganska dålig när det gäller bankerna, säger han till SR.

”Inget behov av att höja”

Skandiabanken, som alltså ligger kvar med samma bostadsräntor, vill inte närmare kommentera hur andra banker har agerat.

– Varje bank har sin upplåningsstruktur, kostnadsbild och sina räntemarginaler. Ingen vet hur upplåningskostnaderna kommer att påverkas framöver och därmed är det svårt att dra några generella slutsatser av höjningarna hos olika aktörer. Men från vår sida såg vi inte något omedelbart behov av att höja, säger Johanna Cerwall, vd på Skandiabanken.

Enligt Josefin Uppling, presschef på Swedbank, handlar bankens höjning om en anpassning till en ny marknadssituation, inte om att öka vinsten på bolånen. Riksbankens första höjning av reporäntan på sju år var väntad och har därför föregåtts av succesivt höjda marknadsräntor och ökande upplåningskostnader, betonar hon. SBAB:s chefekonom Robert Boije resonerar ungefär likadant, men anser att Riksbankens räntehöjning i december var förvånande.

Robert Boije SBAB

– Man valde först att inte höja i oktober för att säkerställa att den underliggande inflationen verkligen tog fart. Trots mycket svaga utfall för den underliggande inflationen, BNP och den privata konsumtionen efter oktoberbeslutet valde Riksbanken att ändå höja reporäntan i december, vilket förefaller inkonsekvent med hur de resonerade i oktober, säger han.

– Att hänvisa till att Federal Reserve har höjt räntan känns som ett svagt argument när det ekonomiska läget i just Sverige ser betydligt svagare ut än vad det gjorde i oktober, fortsätter han.

Inte optimalt läge för räntehöjningar

Där tänker Skandiabanken likadant.

– Vi ifrågasätter tidpunkten för första höjningen. Det är anmärkningsvärt att Riksbanken efter att ha väntat så länge valde att höja räntan precis när osäkerheten kring såväl den globala konjunkturen som på de finansiella marknaderna steg, samtidigt som svensk inflation fortsätter att vara låg. Det är inte ett optimalt läge för räntehöjningar, säger Johanna Cerwall.

Samtliga banker tror att det dröjer ett bra tag innan Riksbanken ger sig på att höja räntan igen. Ytterligare höjningar i det här läget är svåra att motivera, menar Robert Boije, SBAB.

– Många tecken tyder nu på att vi är på väg in i en konjunkturavmattning, och ytterligare reporäntehöjningar kan bli helt feltajmade sett ur ett realekonomiskt stabiliseringspolitiskt perspektiv, säger han och får medhåll av de andra bankföreträdarna.

– Så här sent i konjunkturcykeln gäller det att gå försiktigt fram, säger Johanna Cerwall.

Men hur allvarligt är läget? Står lågkonjunkturen för dörren?

– Vi ser en avmattning i såväl internationell som svensk konjunktur. Det är för tidigt att avgöra vart det är på väg, men i nuläget räknar vi inte med att det utvecklas till lågkonjunktur i år. Men riskerna är högre än vanligt, säger Johanna Cerwall och hänvisar till osäkerheter i omvärlden.

Under det kommande året tyngs dessutom tillväxten av en nedväxling av byggandet samtidigt som hushållen är försiktiga och exportindustrin känslig för den internationella konjunkturen, enligt SEB:s makro- och researchavdelning. Swedbankekonomen Knut Hallberg ser framför sig en avmattning, men inte någon regelrätt lågkonjunktur. Robert Boije, SBAB, är mer pessimistisk.

– Vi spår en BNP-tillväxt på endast 1,3 procent i år. Samtidigt dominerar de negativa riskerna i form av handelskrig, börsoro, brexit och så vidare, vilket skulle kunna leda till en lågkonjunktur, säger han.

Toppnyheter

Välj organisation

Få nyheter från den organisation du väljer