Henrik Montgomery/TT / TT NYHETSBYRÅN
Räntan och inflationen

Därför sågas bankernas räntehöjningar

Efter Riksbankens räntehöjning strax innan jul har bank efter bank meddelat att de höjer boräntan, och snart är det slut på banker som sitter stilla i båten. Nu riktar ekonomer kritik mot bankernas agerande. En bank går dock mot strömmen.

– Vi var förberedda på Riksbankens höjning och hade i vår upplåning och prissättning redan tagit höjd för detta. Därför ligger Skandia tillsvidare kvar på samma räntenivå. Det kommer även fortsättningsvis att vara vår ambition att ha ett konkurrenskraftigt erbjudande, oavsett rådande räntenivå, säger Johanna Cerwall, vd Skandiabanken, till fPlus.

I princip alla banker har redan höjt

Men alla banker tänker inte likadant. När fPlus intervjuade företrädare för Nordea, Swedbank, SEB och SBAB, som alla har höjt bostadsräntorna, motiverar de besluten med att upplåningskostnaderna har blivit högre. Framför allt är det de korta räntorna som har höjts.

Johanna Cerwall Skandia

– De korta marknadsräntorna har stigit efter Riksbankens besked om höjd reporänta, vilket gör att vi har fått högre upplåningskostnader. Det är orsaken till att vi justerar bland annat boräntan med tre månaders löptid, säger Michael Skytt, bolånechef på Nordea.

– Då bankens upplåningskostnader har ökat beslutade vi att höja listpriset för de kortare löptiderna: 3-månader plus 0,20 procentenheter, 1 år plus 0,15 procentenheter och 2 år plus 0,15 procentenheter, säger Laurence Westerlund, pressansvarig på SEB.

”Passar på och skyller på Riksbanken”

Bedömare, exempelvis Tor Borg, tidigare chefekonom på SBAB, hävdar att bankernas höjningar är överdrivna och mer handlar om att de nu ser chansen att öka vinsten på sina bolån. Han menar att bankernas marginaler fortfarande är goda. ”Som jag ser det är det ganska många banker som nu passar på och skyller på Riksbanken”, sa han till Sveriges Radio häromdagen. Privatekonomen Annika Creutzer är inne på samma spår och uppmanar i en intervju med TT människor att pruta på sina bolån.

Michael Skytt håller inte med om att bankerna utnyttjar situationen. Han menar att höjningarna egentligen kunde ha varit större.

– Vi justerar våra räntor givet ränteutvecklingen och våra upplåningskostnader. Sett till hur mycket de korta marknadsräntorna har stigit så har våra upplåningskostnader stigit mer än vad vi har höjt priset mot kund. Samtidigt sänkte vi boräntan med tre års löptid, just eftersom trenden för de längre marknadsräntorna snarare är nedåtgående, säger han.

Tor Borg Fredrik Sandberg/TT / TT NYHETSBYRÅN

Efter kritiken – sänker långa boräntorna

Inte heller Robert Boije, chefekonom på SBAB, köper Tor Borgs resonemang, och SEB vill inte kommentera utspelet.

– Bankerna sätter sina räntor utifrån ändrade marknadsräntor givet den konkurrenssituation som föreligger på marknaden i likhet med hur det fungerar på andra marknader, säger Robert Boije.

Men under tisdagen meddelade SBAB att de sänker de långa boräntorna, som en följd av att marknadsräntorna med långa löptider sjunkit, vilket sänkt bankens upplåningskostnader.

Tor Borg upprepar att bankernas kostnader inte har stigit så mycket, och till Sveriges Radio säger han att bankerna även kan finansiera sina lån med att ge ut obligationer och vanlig inlåning. Och obligationsräntorna har faktiskt sjunkit den senaste tiden samtidigt som räntorna på spar- och lönekontona legat stilla, påpekar han.

– Fortfarande tror jag att konkurrensen är ganska dålig när det gäller bankerna, säger han till SR.

”Inget behov av att höja”

Skandiabanken, som alltså ligger kvar med samma bostadsräntor, vill inte närmare kommentera hur andra banker har agerat.

– Varje bank har sin upplåningsstruktur, kostnadsbild och sina räntemarginaler. Ingen vet hur upplåningskostnaderna kommer att påverkas framöver och därmed är det svårt att dra några generella slutsatser av höjningarna hos olika aktörer. Men från vår sida såg vi inte något omedelbart behov av att höja, säger Johanna Cerwall, vd på Skandiabanken.

Enligt Josefin Uppling, presschef på Swedbank, handlar bankens höjning om en anpassning till en ny marknadssituation, inte om att öka vinsten på bolånen. Riksbankens första höjning av reporäntan på sju år var väntad och har därför föregåtts av succesivt höjda marknadsräntor och ökande upplåningskostnader, betonar hon. SBAB:s chefekonom Robert Boije resonerar ungefär likadant, men anser att Riksbankens räntehöjning i december var förvånande.

Robert Boije SBAB

– Man valde först att inte höja i oktober för att säkerställa att den underliggande inflationen verkligen tog fart. Trots mycket svaga utfall för den underliggande inflationen, BNP och den privata konsumtionen efter oktoberbeslutet valde Riksbanken att ändå höja reporäntan i december, vilket förefaller inkonsekvent med hur de resonerade i oktober, säger han.

– Att hänvisa till att Federal Reserve har höjt räntan känns som ett svagt argument när det ekonomiska läget i just Sverige ser betydligt svagare ut än vad det gjorde i oktober, fortsätter han.

Inte optimalt läge för räntehöjningar

Där tänker Skandiabanken likadant.

– Vi ifrågasätter tidpunkten för första höjningen. Det är anmärkningsvärt att Riksbanken efter att ha väntat så länge valde att höja räntan precis när osäkerheten kring såväl den globala konjunkturen som på de finansiella marknaderna steg, samtidigt som svensk inflation fortsätter att vara låg. Det är inte ett optimalt läge för räntehöjningar, säger Johanna Cerwall.

Samtliga banker tror att det dröjer ett bra tag innan Riksbanken ger sig på att höja räntan igen. Ytterligare höjningar i det här läget är svåra att motivera, menar Robert Boije, SBAB.

– Många tecken tyder nu på att vi är på väg in i en konjunkturavmattning, och ytterligare reporäntehöjningar kan bli helt feltajmade sett ur ett realekonomiskt stabiliseringspolitiskt perspektiv, säger han och får medhåll av de andra bankföreträdarna.

– Så här sent i konjunkturcykeln gäller det att gå försiktigt fram, säger Johanna Cerwall.

Men hur allvarligt är läget? Står lågkonjunkturen för dörren?

– Vi ser en avmattning i såväl internationell som svensk konjunktur. Det är för tidigt att avgöra vart det är på väg, men i nuläget räknar vi inte med att det utvecklas till lågkonjunktur i år. Men riskerna är högre än vanligt, säger Johanna Cerwall och hänvisar till osäkerheter i omvärlden.

Under det kommande året tyngs dessutom tillväxten av en nedväxling av byggandet samtidigt som hushållen är försiktiga och exportindustrin känslig för den internationella konjunkturen, enligt SEB:s makro- och researchavdelning. Swedbankekonomen Knut Hallberg ser framför sig en avmattning, men inte någon regelrätt lågkonjunktur. Robert Boije, SBAB, är mer pessimistisk.

– Vi spår en BNP-tillväxt på endast 1,3 procent i år. Samtidigt dominerar de negativa riskerna i form av handelskrig, börsoro, brexit och så vidare, vilket skulle kunna leda till en lågkonjunktur, säger han.

Toppnyheter

Grönlandsisen. Arkivbilder. TT
Klimathotet

Studie: Isen på Grönland smälter fortare än befarat

Grönlands isar smälter så snabbt att det redan bidragit till att havsnivån stigit – och klimatförändringarna kommer att leda till att kuststäder över hela världen hotas. Det framgår av en ny studie som AFP och CNN refererar till.

Med hjälp av satelliter, väderstationer och klimatmodeller har forskarna kommit fram till att uppvärmningen av Grönlands isar lett till att havsnivån stigit med 13,7 millimeter sedan 1972. Man har också sett att isen smälter sex gånger fortare nu än på 1980-talet.

– När du ser utvecklingen över flera årtionden är det bäst att sitta ner innan du tittar på resultaten, för det är ganska läskigt att se hur fort det går, säger forskaren Eric Rignot till AFP.

2 tim
Greta Thunberg. TT
Klimathotet

Obama hyllar Thunberg: ”Modig och hängiven”

USA:s tidigare president Barack Obama är den senaste i raden att hylla 16-åriga Greta Thunberg. På Twitter nämner Obama Thunberg som ett exempel på hur ungdomar leder kampen för klimatet.

”I dag, på ’Earth day’ vill jag hylla de modiga och hängivna unga ledare som tar ansvar för att rädda den enda planet vi har”, skriver han och fortsätter:

”Det är personer som 16-åriga Greta Thunberg, vars protester vid det svenska parlamentet blev startskottet för en rörelse”.

1 tim
Greta Thunberg i London. TT
Klimathotet

”Greta Thunbergs besök i London ett stort ögonblick”

Greta Thunbergs Londonbesök är ett stort ögonblick för klimatrörelsen i Storbritannien, skriver den brittiska parlamentarikern Caroline Lucas i en krönika i The Guardian.

Thunbergs visit sammanfaller med flera uppmärksammade demonstrationer från klimatgruppen Extinction Rebellion. Svenskan har varit en av inspirationskällorna för en groende klimatrörelse i Storbritannien, skriver Lucas.

”Om vi inte klarar av att bekämpa klimatkrisen så dömer vi Gretas generation, och generationer efter det, till en framtid inramad av skogsbränder och torka”, skriver hon.

Idag 15:22
Läs mer om Klimathotet
Anhöriga sörjer offer för terrorattackerna. Gemunu Amarasinghe / TT NYHETSBYRÅN
Oroligheterna på Sri Lanka

Analyser: Gulfpengar kan ha gött lankesisk islamism

Den som varit i Sri Lanka under de senaste åren, särskilt på landets östra kust, har sett en våg av ”sunnimuslimsk radikalisering”, skriver Sri Lanka-kännaren Johan Mikaelsson i en analys i SvD.

”Med hjälp av pengar från gulfstater anses imamer ha kunnat trappa upp spridning av fundamentalistisk ideologi och strikta sedvänjor som tidigare varit främmande för muslimer på ön”, skriver han.

Forskaren Amarnath Amarasingam säger i en intervju med New Yorker att det har gått rykten om att bland andra Saudiarabien pumpat in pengar i landet, men att det inte har kunnat beläggas. Men tecknen på en förändring i den muslimska befolkningen i landet har funnits där, säger han.

– Du kunde känna att vissa grupper blev mer konservativa. Inte nödvändigtvis radikala, men mer konservativa.

2 tim
Begravning för ett av offren. Gemunu Amarasinghe / TT NYHETSBYRÅN
Oroligheterna på Sri Lanka

Sri Lanka fick flera tips om attacker – och namn på misstänkta terrorister

Den lankesiska underrättelsetjänsten fick tips om att den islamistiska terrorgruppen NTJ skulle begå attentat mot kyrkor – och i ett hemligstämplat PM fick man till och med namn, adresser och telefonnummer till misstänkta terrorister, skriver New York Times.

Enligt CNN var det underrättelsetjänster i Indien och USA som gav lankeserna tipsen, bland annat den 4, 9 och 11 april.

Den stora frågan är varför myndigheter i Sri Lanka inte agerade. Ett av skälen kan vara en konflikt inom regeringen, mellan president Maithripala Sirisena och premiärminister Ranil Wickremesinghe, skriver CNN.

– Vi skäms. Om personerna var kända, varför greps de inte? säger landets justitieminister Rauff Hakeem enligt tidningen.

5 tim
Oroligheterna på Sri Lanka

Okänd terrorgrupp pekas ut – det här vet vi om NTJ

Före påskdagen var National Thowheeth Jama'ath (NTJ) mest kända för att ha vandaliserat buddhistiska statyer – nu misstänks man ha varit delaktiga i ett av de värsta terrordåden i modern tid.

Enligt BBC är NTJ en utbrytargrupp från en annan islamistisk terrorgrupp, Sri Lanka Thowheed Jamath (SLTJ). NTJ är så gott som helt okänd, med undantag för anklagelser om att man var inblandad i skadegörelse mot buddhistiska tempel i staden Mawanella i fjol.

Dådet på påskdagen är av en helt annan dignitet, och beskrivs som ”taget ur IS eller al-Qaidas handböcker”, skriver New York Times. Amarnath Amarasingam, expert på lankesisk terrorism, är övertygad om att en utländsk grupp var inblandad.

– Det finns ingen anledning för lokala extremister att attackera kyrkor och turister, säger han till tidningen.

Idag 14:06
Läs mer om Oroligheterna på Sri Lanka
Johan Nilsson/TT / TT NYHETSBYRÅN
Vårvädret

Sommaren är redan här – i väst, Örebro och Skåne

Sommaren är här – i alla fall längs med stora delar av västkusten, från Strömstad ner till Varberg, samt ett stort område runt Örebro och längs några stråk i Skåne, skriver TT.

Meteorologisk sommar blir det när dygnsmedeltemperaturen varit över tio grader fem dygn i sträck. Det innebär att sommaren för dessa orter inföll redan den 18 april.

Några orter och datum för när sommaren brukar infalla: Kiruna 18 juni, Östersund 29 maj, Stockholm 13 maj och Malmö 8 maj, enligt SMHI.

2 tim
Arkivbild. Johan Nilsson/TT / TT NYHETSBYRÅN
Vårvädret

50 hektar skog brinner – kommer pågå hela natten

Arbetet med skogsbranden som härjar i Gislaved kommer att pågå under hela natten och under morgondagen, rapporterar SVT Jönköping. Ett 50-tal brandmän och helikopter bekämpade på måndagskvällen branden.

– Det är lite lugnare nu, men vi har fortfarande helikoptern uppe i luften och det är 50 hektar som brinner, säger Jonas Petri, räddningschef i beredskap, till SVT vid 19-tiden.

Vid 21-tiden hade läget förbättrats och enligt Petri var det mindre lågor och mindre rök på platsen.

Då branden har startat på minst två olika ställen misstänker polisen att den kan vara anlagd. Efter att bränderna släckts kommer polisen att genomföra en teknisk undersökning.

2 tim
Illustrationsbilder. TT
Vårvädret

Skogsbrand vid Gislaved misstänks vara anlagd

En skogsbrand rasar sedan 06-tiden intill speedwaybanan i Gislaved – och håller nu på att sprida sig nära tätorten, skriver Aftonbladet.

Minst två bränder uppstod samtidigt i närheten av speedwaybanan och räddningstjänsten har vid 16-tiden ännu inte kontroll över branden.

– Nej, vi håller fortfarande på att identifiera var branden finns. Det är ett stort område och hyfsat nära tätort, säger räddningschefen Jonas Petri till tidningen.

Vid 15-tiden började räddningstjänsten att vattenbomba området med helikopter. Enligt SVT Nyheter har ett 50-tal brandmän kallats in för att bekämpa branden.

Eftersom den började på flera ställen samtidigt misstänker polisen att den är anlagd.

Idag 13:59
Läs mer om Vårvädret
Tomas Tobé (M). Janerik Henriksson/TT / TT NYHETSBYRÅN
EU-valet 2019

M: EU bör stoppa stöd till extrema religiösa samfund

Moderaterna vill bekämpa extrema religiösa samfund genom att EU tar fram gemensamma regler för att stoppa utomeuropeiska stöd till sådana organisationer, skriver SVT Nyheter.

Enligt Tomas Tobé, som toppar Moderaternas valsedel i EU-valet, skulle det motverka att Sverige får fler extrema religiösa samfund. Det skulle bli upp till den polisiära samarbetsorganisationen Europol att definiera vilka församlingar som är extrema, enligt Tobé.

– Det handlar om att skydda många samfund som tas över av extrema personer. Det är att stå upp för den religionsfrihet vi ska värna om, säger han.

1 tim
EU-parlamentet. TT
EU-valet 2019

Nära hälften av politikerna i EU påverkas av lobbyister

Nära hälften av Sveriges EU-parlamentariker har låtit sig påverkas av lobbyister, visar en kartläggning som DN har gjort.

63 procent av de svarande uppger att de kontaktas av lobbyister varje vecka medan 26 procent kontaktas varje dag. Åtta av de svarande säger i enkäten att de låtit sin uppfattning eller sitt agerande påverkas medan elva svarar att de inte gjort det.

– Det förvånar mig att inte fler svarar ja. Det är svårt med självinsikten. Det är klart att man påverkas när man träffas och diskuterar, säger Camilla Nothhaft, forskare och lärare i public relations och lobbying vid Lunds universitet, till tidningen.

3 tim
Toppkandidaterna för respektive riksdagsparti. TT
EU-valet 2019

Invandring, miljö och jobb – det här vill partierna i EU

Söndag den 26 maj är det val till EU-parlamentet. Då har svenskarna chans att påverka vilka politiker som får makten att stifta de EU-lagar som också kommer att gälla i Sverige.

Totalt sitter 751 ledamöter från de 28 medlemsländerna i Europaparlamentet. För tillfället delar de åtta riksdagspartierna och Feministiskt initiativ på de 20 svenska mandaten.

Efter Storbritanniens utträde ur EU minskar antalet parlamentsplatser till 705. Då får Sverige också ett extra mandat.

Få koll inför EU-valet med Omni nedan.

Idag 11:51
Läs mer om EU-valet 2019

Välj organisation

Få nyheter från den organisation du väljer