Skogsutredningen skulle stärka den privata äganderätten. Men branschen menar att utredningen istället fokuserar på att skydda mer skog. ”Det är en stor besvikelse”, säger Linda Eriksson, skogsdirektör Skogsindustrierna, till fPlus.

Som punkt 26 i januariavtalet mellan regeringen och Centern och Liberalerna står att en utredning ska tillsättas för att ”värna och stärka den privata äganderätten till skogen”. Utredningen hette först till och med Äganderättsutredningen men bytte namn till Skogsutredningen. När den presenteras idag är tongångarna från skogsnäringen inte särskilt muntra.

– Skogsutredningen blev tyvärr inte den lösning för en stärkt äganderätt, en växande bioekonomi och goda villkor för skogsnäringen som vi hoppats på. Det är en stor besvikelse. Vi hade hoppats på mer, säger Linda Eriksson, skogsdirektör Skogsindustrierna, till fPlus.

fPlus har flera gånger tidigare berättat om hur staten inskränkt enskildas rätt till sin egendom, utan att betala fullvärdig ersättning. Bland annat har markägare i Västerbottens inland tvingats till en flera år lång rättsprocess mot staten för att i slutändan få rätt till ersättning.

”Ingen stärkning av äganderätten”

Branschen menar att utredningen lagt för stort fokus på hur staten kan undanta mer mark från att användas till skogsbruk.

– Detta innebär ingen stärkning av äganderätten. Vi har befunnit oss i en negativ spiral där skogsägarna varken velat eller vågat investera i biologisk mångfald eftersom de inte känt sig säkra på att få bruka marken i framtiden. Utredningen har inte kommit med lösningar för hur vi ska ta oss ur den negativa spiralen, säger Linda Eriksson.

Skogsindustrierna vill också se en separat utredning kring Sveriges internationella åtaganden när det gäller biologisk mångfald. Enligt branschen ger dagens system inte en rättvisande bild över hur det ser ut i svenska skogar.

– Utredningen har gått på hur myndigheterna rapporterar idag. Rapporteringen är inte jämförbar med andra länders. Idag fungerar det så att Sverige enbart rapporterar formellt skydd, medan exempelvis Tyskland rapporterar fler typer av skyddsformer. Det gör att vi ser ut att vara bland de sämsta i Europa. Konsekvensen av att Sverige underrapporterar blir ju att vi behöver avsätta ytterligare stora arealer skogsmark, säger Linda Eriksson.

Tyvärr föreslår utredningen så många undantag att det kanske inte blir så mycket frivillighet kvar i slutändan

Det finns punkter i utredningen som branschen stödjer. Bland annat vill utredningen att frivillighet ska vara grunden för avsättning av skog från brukande. Idag kan svenska myndigheter använda tvångsreglementet för att komma över skogsmark om till exempel ett naturreservat ska inrättas.

– Vi instämmer att det ska vara frivilligt. Det är ett steg i rätt riktning. Tyvärr föreslår utredningen så många undantag att det kanske inte blir så mycket frivillighet kvar i slutändan. Förslaget att Skogsstyrelsen ska upphöra med nyckelbiotopsregistreringar är också ett bra första steg för att lösa en infekterad konflikt. Ett nationellt mål för skogstillväxt och förslagen som bidrar till en växande cirkulär bioekonomi välkomnar vi självklart också, säger Linda Eriksson till fPlus.