Henrik Montgomery/TT / TT NYHETSBYRÅN
De krisande kommunerna

Därför riskerar 9 av 10 att få höjd skatt

Pensionsskulderna i kommuner och regioner har växt till 478 miljarder. Nu varnar Skandia för att det kan slå hårt mot svenskarna. ”9 av 10 invånare riskerar höjd skatt till följd av pensionsskulden”, säger Greger Gustafson, pensionsspecialist på Skandia, till fPlus.

Försäkringsbolaget Skandia har i en färsk rapport kartlagt de skulder kommuner och regioner har när det gäller pensioner till sina anställda. Pensionsskulden är de pengar den anställde har rätt att få ut i form av tjänstepension så länge denne lever. Den har växt till sammanlagt 478 miljarder, enligt statistik från 2018. Av dessa är 324 miljarder dolda och redovisas aldrig i balansräkningen.

– Skulden är ofantlig stor och kommer att påverka Sveriges invånare på riktigt. Det här är en fråga som många fler kommuner och regioner måste planera och ta ansvar för, säger Greger Gustafson.

Kommunerna har bara två alternativ

I sin rapport varnar Skandia för att den dolda pensionsskulden kan leda till en skattesmäll för svenskarna. Skandia har räknat ut vad som krävs för att regioner och kommuner ska få sin ekonomi i balans. Resultatet visar att 9 av 10 invånare i Sverige riskerar skattehöjningar till följd av de dolda pensionsskulderna.

– För att få en ekonomi i balans finns egentligen bara två alternativ för kommunerna och regionerna. Antingen höja skatten, ibland uppemot flera tusen kronor varje år, eller skära i sjukvård, skola och omsorg, säger Greger Gustafson.

Lista: Här kan skatten höjas mest

Den kommun som i rapporten pekas ut som värst drabbad av pensionsskuldsberget är Bräcke i Jämtland. Skandia menar att Bräckes invånare riskerar en höjning av kommunal- och regionskatten med sammanlagt 2,20 kronor – i snitt 3 848 kronor årligen per invånare – de kommande 10 åren. Bräcke är en typisk avfolkningsbygd där befolkningen minskar och blir allt äldre.

– Vi ser att landsbygden drabbas värst. Det kommer att bli påtagligt för många regioner och kommuner när färre ska försörja fler samtidigt som pensionsskulderna ska betalas, säger Greger Gustafson.

Greger Gustafson, pensionsexpert på Skandia.

Bräcke kommun medger att situationen är ansträngd när invånarna flyttar till andra orter vilket leder till lägre skatteintäkter.

– Befolkningsminskningen är helt riktigt en stor utmaning som givetvis innebär att pensionsskulden i kronor per invånare riskerar att öka trots att skulden minskar. Kommunen har en god kontroll på pensionsskulden och den utgör endast en liten del av det som är avgörande för om kommunen behöver höja skatten i framtiden, säger Bräckes personal- och ekonomichef Henrik Kvist till fPlus.

SKL bekräftar skulden

Statens kommuner och landsting, SKL, bekräftar att den sammanlagda pensionsskulden ökat till 478 miljarder kronor.

– Det är korrekt att pensionsskulden växer i takt med inflationen, men inte som andel av kommunernas och regionernas lönekostnader, då sjunker den istället, säger Annika Wallenskog, chefsekonom på SKL, till fPlus.

Hon menar att den dolda delen av pensionsskulden som aldrig redovisas i balansräkningen förklaras av olika redovisningsmetoder och att det inte handlar om att dölja ett problem.

– Kommunerna och regionerna plockar ut pensionsprognoser löpande så de vet exakt hur det kommer att utvecklas framåt. Så jag är inte orolig för pensionskostnaderna, säger Annika Wallenskog.

Skandia hävdar dock att pensionsskulderna är en allvarlig fråga som måste upp på den politiska dagordningen.

– Om Sverige ska kunna hålla den höga välfärdsnivå som medborgarna förväntar sig är det hög tid att politikerna börjar prioritera finansieringen av pensionsskulderna för att undvika nedskärningar i välfärden eller höjd skatt, säger Greger Gustafson.

Samtidigt trycker flera ekonomer, bland annat Reforminstitutets Stefan Fölster och tidigare finansministern Anders Borg, på att många kommuner kan effektivisera sina verksamheter och jobba mer med digitalisering istället för att ta till skattehöjningar. Skillnaden är stor mellan de kommuner som gör saker mest effektivt och de som är mest slösaktiga, påpekade de nyligen för fPlus.

Toppnyheter

Klimatmötet i Madrid. NACHO DOCE / TT NYHETSBYRÅN
Klimatmötet i Madrid

Klimatmötet över – enades inte om viktigaste frågan

Klimatmötet i Madrid kommer inte överens i mötets nyckelfråga om framtida utsläppshandel, rapporterar DN och SvD. Det beslutet skjuts i stället fram till nästa års klimatmöte i Glasgow i Skottland.

Nu är slutförhandlingarna i Madrid över efter rekordlång övertid. I styrdokumentet finns bland annat den punkt som EU och Sverige har kämpat hårt för – att ländernas klimatlöften (NDC) ska skärpas löpande i stället för att bara förnyas, skriver TT.

8 min
Isabella Lövin (MP) Henrik Montgomery/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Lövin: Behövs ett positivt budskap från Madridmötet

Att man inte har lyckats komma överens om svåra frågor på klimattoppmötet i Madrid visar en bristande tillit mellan länderna.

Det menar klimatminister Isabella Lövin, som samtidigt säger att euforin efter klimattoppmötet i Paris har försvunnit.

När man nu går in i mötets slutfas försöker en liten grupp med utvalda ministrar bryta dödläget och signalerna är försiktigt positiva kring att hitta en kompromiss för utsläppshandeln.

– Det här mötet behöver komma ut med ett positivt budskap om att hela världen är med på att vi ska leva upp till Parisavtalet. Det är det viktiga nu, säger Lövin.

12 dec
Ursula von der Leyen och Viktor Orbán. TT
undefined

Hård strid om klimatmål: ”De fattiga ska inte betala”

Polen, Ungern och Tjeckien vänder sig emot EU:s mål om att vara en klimatneutral union år 2050, skriver AFP. De östeuropeiska länderna är beroende av kolet och menar att EU borde ta kostnaden för övergången till förnybart.

Ungerns premiärminister Viktor Orbán menar att länderna måste få finansiella löften och att villkoren bakom dessa måste förhandlas fram, enligt Reuters.

– Vi kan inte tillåta att byråkrater i Bryssel får fattiga människor och fattiga länder att betala kostnaden för klimatförändringarna, säger Orbán.

12 dec
Läs mer om Klimatmötet i Madrid
Arkivbilder: Karolina Ekholm, Lars EO Svensson.  TT
Riksbankens räntepolitik

Ex-riksbankstoppar sågar planerad räntehöjning

De tydliga signalerna från Riksbanken om att styrräntan ska höjas till nollstrecket på torsdag vittnar om en ”irrationell rädsla” för negativa räntor. Det säger professor Lars E O Svensson, vice riksbankschef 2007–2013, till TT.

Även professor Karolina Ekholm, vice riksbankschef 2009–2014, ifrågasätter tajmingen av höjningen och menar att den är ”svårmotiverad”, eftersom det har varit minusränta så länge.

– Om det motiveras med att en negativ ränta leder till oönskade sidoeffekter så blir den naturliga följdfrågan varför vi i så fall har haft en negativ ränta så länge, säger hon till nyhetsbyrån.

3 tim
Annika Creutzer och Claudia Wörmann.  TT
undefined

Höjd boränta väntar: ”Är det kämpigt så bor man fel”

När Riksbanken nästa vecka väntas höja reporäntan till nollstrecket är det sannolikt att bankerna och bolåneinstituten följer efter med en mindre räntehöjning.

När Riksbanken för ett år sedan höjde räntan från rekordlåga minus 0,50 procent till dagens nivå på 0,25 procent var flera bolåneinstitut snabba på att haka på. Räntorna med lägst bindningstid, tre månader, höjdes i de flesta fall med 0,20 procentenheter.

Men det väntar inga större stormar för bostadsägare.

– Jag tror inte på några snabba chockhöjningar av räntan. I så fall är det små, försiktiga höjningar, säger Annika Creutzer, privatekonomisk expert till TT.

SBAB:s boendeekonom Claudia Wörmann säger:

– Om man känner att en räntehöjning blir kämpig, då bor man fel.

13 dec
Läs mer om Riksbankens räntepolitik

Välj organisation

Få nyheter från den organisation du väljer