Henrik Montgomery/TT / TT NYHETSBYRÅN
Äganderätten

Därför mister företagen sitt levebröd – allt fler kommuner hotas

Över hälften av Jokkmokks yta är nu skyddad som naturreservat. Och kommun efter kommun i norra Sverige larmar om en liknande utveckling, där det snart inte finns plats kvar för företagen eller de som lever och bor. ”Med en så stor areal skyddad blir det väldigt svårt att planera och utveckla näringslivet”, säger ett kommunalråd till fPlus. Samtidigt splittrar just den här frågan partier i Januariavtalet.

De senaste två åren har andelen mark som skyddas i Sverige fördubblats och det är i de fjällnära norra länen som utvecklingen går snabbast. I Västerbottens län omvandlades till exempel 7 650 hektar till naturreservat 2016 och 2017 och 2018 var siffrorna 24 038 respektive 55 173 hektar.

Utvecklingen drivs av politiken och en riksdag som vill nå olika nationella och internationella mål om biologisk mångfald och hållbara ekosystem. Men nu slår kommuner och aktörer i norra Sverige larm om att det blir allt svårare att bo och leva i glesbygden på grund av det.

Över hälften skyddat som naturreservat

Jokkmokks kommun är ett exempel. Med sina 19 334 kvadratkilometer mark är kommunen lika stor som Skåne, Blekinge och Halland tillsammans. Efter ett beslut av Länsstyrelsen om ännu ett naturreservat i Jielkká-Rijmagåbbå så är nu mer än hälften av den ytan skyddad som naturreservat.

– Med en sådan stor areal skyddad blir det väldigt svårt att planera och utveckla näringslivet och skapa förutsättningar för människor att bo och leva här uppe, säger Robert Bernhardsson, kommunalråd (S) i Jokkmokks kommun i Norrbotten.

Robert Bernhardsson, kommunalråd (S) i Jokkmokk.

För några år sedan tog kommunen beslut om att satsa på en mer offensiv tillväxtpolitik. Inspirationen kom från den så kallade Rättviksmodellen som bygger på att kommuner systematiskt försöker förenkla företagsvillkoren.

Det har bland annat resulterat i att Jokkmokks kommun blev årets klättrare i Svenskt Näringslivs stora ranking över kommunernas företagsklimat. Men den allt mer omfattande reservatsbildningen sätter käppar i hjulen för kommunens näringslivsambitioner. Till exempel inom turistnäringen.

– Målet är att femdubbla den och göra den till en stabil basnäring i Jokkmokk. Ett led i det består av att försöka öppna upp för entreprenörer som kan utveckla olika naturverksamheter i de här områdena, säger Robert Bernhardsson.

Stryper tillgängligheten – hotar strömförsörjningen

Han anser att Länsstyrelsens restriktioner för det nya reservatet omöjliggör i det närmaste all mänsklig påverkan och därmed stryper tillgängligheten för området.

– Det betyder att vi inte kan planlägga områden och på så sätt jobba för en utveckling av besöksnäringen här uppe. Det kan handla om att anlägga parkeringsplatser för husbilar och organisera vandringsleder i närheten av dem. På så sätt skulle det här området kunna bli mer attraktivt och locka till sig människor, säger Robert Bernhardsson.

Som bestämmelserna för området ser ut kan kommunen inte underhålla vägnätet och elbolagen får inte reinvestera i kraftledningar i området. Det kan hota strömförsörjningen till medborgare som bor i området.

”Skyddar för skyddandets skull”

25 mil söderut i Sorsele kommun är Kjell Öjeryd, ordförande i Kommunstyrelsen (V), orolig över samma utveckling.

– Det känns ibland som man skyddar för skyddandets skull. Jag är inte emot naturskydd, men nu tar man väldigt stora områden i anspråk och påverkar möjligheten att bo och leva här uppe.

Kjell Öjeryd menar att skogsbruket är en sådan viktig näring som ger jobb och möjlighet att leva och bo.

– Det är stora arealer skog som skyddas och det betyder så klart att de företagen inte kan fortsätta att bedriva verksamhet här uppe.

”Klart att det får konsekvenser”

Christian Rimpi är förvaltare för Jokkmokks Skogsallmänning. Han berättar att man nyligen kommit överens med Naturvårdsverket om att lösa in cirka 40 procent av den föryngrings- och avverkningsfärdiga skogen med höga naturskyddsvärden mot ersättningsmark med lägre naturvärden. En av Allmänningarnas viktigaste uppgifter har varit att låta den skogliga tillväxten gynna bygden med avkastning från såld skog. Den verksamheten hotas nu.

– Det är klart att det har påverkat oss ekonomiskt. Skogsbruket är viktigt för alla fjällkommuner och om vi måste lösa in skog som är redo för föryngringsverksamhet och ersätta den med skog som har en betydligt längre bit kvar till avverkning så får det självklart konsekvenser. Om man tänker sig att vi, till exempel, plockar bort 40 procent av Volvos produktionsmedel så får det så klart inverkan på lönsamheten, säger Christian Rimpi.

Christian Rimpi, förvaltare för Jokkmokks Skogsallmänning.

Agerar på uppdrag av regeringen

Per-Anders Jonsson, enhetschef på Länsstyrelsen i Norrbotten, säger att Länsstyrelsen först och främst agerar på uppdrag av regeringen, som tydligt sagt att mer mark med höga naturvärden ska skyddas. Men han tycker också att det har varit svårt att kommunicera med kommunen.

– För det första har det område som det gäller redan varit Natura 2000 område under 14 år tid och har därmed redan ett starkt skydd som det är. Sen tycker inte vi att Jokkmokks kommun varit tillräckligt på det klara med på vilket sätt de vill utveckla den här marken. Lite förenklat kan man säga att de vill hålla allt öppet, samtidigt som vi har ett uppdrag att skydda detta värdefulla område för framtiden. Det är en svår avvägning och jag kan känna att vi talar runt varandra i den här frågan.

Den politiska majoriteten i Jokkmokks kommunstyrelse har överklagat beslutet om naturreservatet i Jielkká-Rijmagåbbå till regeringen.

Toppnyheter

Annika Wallenskog. Claudio Bresciani/TT / TT NYHETSBYRÅN
De krisande kommunerna

SKR: Pengarna är välkomna – men inte avgörande

De 2,5 miljarder extra som kommuner och regioner får via dagens beslut i riksdagen spelar i de flesta fall ingen avgörande roll för deras ekonomi. Det säger Annika Wallenskog, chefekonom på Sveriges Kommuner och Regioner (SKR).

– Alla pengar som fyller på är av nytta, men de 2,5 miljarderna är inte avgörande, säger Wallenskog till TT.

Hon menar att bara en handfull av Sveriges kommuner har så akuta problem att de kan få bekymmer med sin likviditeten utan ett extra ekonomiskt tillskott.

38 min
Riksdagen Janerik Henriksson/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Riksdagen har klubbat kommunernas extrapengar

Riksdagen har nu slutligen sagt ja till oppositionens förslag om att skjuta till 2,5 miljarder kronor extra till kommuner och regioner, skriver TT.

Tillsammans med de fem miljarder som regeringen och samarbetspartierna utlovat kommer kommuner och regioner få 7,5 miljarder kronor extra i ändringsbudgeten som presenteras senare i år.

För att finansiera oppositionens extrapengar stryks reformen utvecklingstid, en ny variant av friåret som MP drev igenom under januariförhandlingarna, samt C:s förslag om ingångsavdrag planerad nedsättning av arbetsgivaravgifterna för småföretag som anställer personer som står långt från arbetsmarknaden.

1 tim
Annika Andersson, Vilhelminas kommunalråd. Vilhelmina kommun/TT
undefined

Kommunen tvingas låna miljoner för att betala löner

Vilhelminas ekonomi är i botten och nu vill kommunstyrelsen låna cirka 60 miljoner för att klara årets löpande utgifter, som till exempel att betala ut anställdas löner, skriver Dagens Samhälle.

Det är en mycket stor summa i en liten kommun med endast 6 700 invånare.

– Det är fruktansvärt. Jag trodde aldrig att vi någonsin skulle hamna i en sådan situation, säger kommunalrådet Annika Andersson (C) till Dagens Samhälle.

Efter flera goda år, bland annat tack vare bidrag från staten för flyktingmottagning, rasade kommunens ekonomi 2018. Några av Vilhelminas stora kostnader finns inom utbildningsnämnden och inför nästa kommunfullmäktige föreslås att flera skolor läggas ner.

Idag 09:56
Läs mer om De krisande kommunerna
Stefan Löfven.  Christine Olsson/TT / TT NYHETSBYRÅN
Palmeutredningen

Löfven hoppas på svar: Vi behöver inte mer gissningar

Statsminister Stefan Löfven (S) välkomnar uppgifterna om att ett slutgiltigt svar kring Palmemordet kan vara på gång.

– Jag hoppas att det är så, vi behöver inte mer teorier eller gissningar. Alla vill ha ett svar, säger Löfven till TT om uppgifterna att åklagaren i fallet troligtvis fattar beslut i åtalsfrågan under första halvåret i år.

Han vill själv inte spekulera kring vilka nya uppgifter utredningen kan komma att presentera och säger att han själv inte har fått någon förhandsinformation.

2 tim
Olof Palmes grav. NORA LOREK / TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Analyser: ”Efter 34 år blir det något slags avslut”

Chefsåklagare Krister Petersson var ett intressant val av ny Palmeåklagare för tre år sedan och med honom som styrman för utredningen har risken för nya irrfärder varit minimal. Det skriver Fredrik Sjöshult på Expressen.

Enligt honom pekar allt mot att förundersökningen läggs ned med motiveringen ”misstänkt avliden” – annars skulle personen varit gripen, anhållen och häktad, menar Sjöshult.

Han tror inte att en kedja av indicier skulle vara tillräckligt för åklagarens beslut, utan menar att det måste röra sig om nya starka bevis. Har vapnet hittats? Eller har nya DNA-tester med ny teknik lyckats hitta spår som missats förut?

Lena Mellin på Aftonbladet vet inte vad som händer efter chefsåklagare Krister Peterssons ”sensationella uttalande”, mer än att det till slut kommer att bli ett slags avslut.

”Efter 34 år kommer vi få åklagarens, väl styrkta får vi hoppas, berättelse om vad som hände. Det känns mycket bra”, skriver hon.

Igår 22:48
Läs mer om Palmeutredningen
Statsminister Stefan Löfven (S) intervjuas efter EU-nämndens sammanträde om EU-budget på onsdagen Christine Olsson/TT / TT NYHETSBYRÅN
EU:s framtid

EU-källa: Sverige kan bara driva ett eller två krav

Sverige måste prioritera ett eller två krav i de kommande förhandlingarna om EU:s långtidsbudget. Det säger en EU-källa till Direkt.

– Annars får de inget.

En av de stora striderna väntas stå mellan nettobetalare och nettomottagare. Storbetalaren Storbritannien har ju lämnat unionen och Sverige har, tillsammans med Tyskland, Danmark, Nederländerna och Österrike krävt att få fortsatta rabatter på EU-avgifterna.

2 tim
Neil Hall / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Sverige får betala mer till EU efter brexit

Det blir ett stort hål i EU:s budget när Storbritannien lämnar unionen. Det innebär att Sveriges medlemsavgift riskerar att höjas kraftigt, säger Ekots korrespondent i Bryssel, Andreas Liljeheden i SR.

Sveriges regeringen har redan varnat för att vår avgift kan öka väldigt mycket och jobbar därför för att hålla nivån på budgeten nere.

– Sverige hör till en mindre grupp länder som vill hålla nere nivån på budgeten. Dit hör också Danmark, Nederländerna och Österrike, säger Andreas Liljeheden.

Hur stor Sveriges medlemsavgift i slutändan blir hänger på rabatterna. Det finns förslag om att man successivt ska fasa ut Sveriges och andra länders rabatt.

– Gör man det så tror regeringen att Sveriges avgift kan öka med 14-15 miljarder kronor per år. Det skulle bli en årlig avgift på ungefär 55 miljarder kronor istället för dagens 40 miljarder, säger Andreas Liljeheden.

Idag 09:49
Läs mer om EU:s framtid
Elon Musk, vd på Tesla. Aly Song / TT NYHETSBYRÅN
Dagens börs

S&P 500 uppe på nya rekordnivåer på Wall Street

De ledande indexen på Wall Street öppnade uppåt på onsdagen. S&P 500 handlas på nya rekordnivåer och på väg att utmana 3 400-nivån. Vid 16.15-tiden stod indexen som följer:
• S&P 500: +0,4%
• Nasdaq: +0,8%
• Dow Jones: +0,3%

Piper Sandler har höjt sin riktkurs för elbilsaktien Tesla som är upp drygt 8 procent och handlas över 930 dollar en timme in på onsdagens handel.

Boeing, som ska ha hittat vad som beskrivs som främmande föremål i bränsletankarna i flera av de 737 Max-plan som står parkerade i väntan på leverans, handlas ner cirka 0,5 procent.

2 tim
Thomas Johansson/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Banker drog på rekordbörs – Garo rusade på nytt avtal

Stockholmsbörsen handlades upp över 1 procent och nådde nya rekordnivåer på onsdagen. Storbolagsindexet OMXS30 var för första gången upp över 1 900 punkter. De ledande indexen stängde som följer:
• OMXS30: +1,1 %
• OMXSPI: +1,2 %

Tre av de fyra storbankerna, SEB, Swedbank och Handelsbanken, var tillsammans med SCA draglok på OMXS30-listan efter att KPIF-inflationen i januari kom in på 1,2 procent – klart lägre än väntat.

SEB gick bäst och handlades upp över 3 procent. Sämre gick det för verkstadsbolagen där Alfa Laval och Volvo stängde på minus. Sämst av storbolagen gick Electrolux som gick ner 1,2 procent.

Mid cap-bolaget Garo har tecknat ett ramavtal gällande leverans av laddinfrastruktur för den europeiska marknaden. Aktien rusade på nyheten och stängde upp 10 procent.

Spelbolaget Stillfront har rapporterat ökad omsättning och vinst i det fjärde kvartalet jämfört med samma period föregående år. Detsamma gäller för sektorkollegan Embracer, som också meddelat ett miljardförvärv av ett amerikanskt bolag. Embracer rusade cirka 20 procent och Stillfront vände till plus 4,5 procent efter att aktien fallit inledningsvis.

Förvärvsmaskinen SBB lyfter hyresintäkterna och förvaltningsresultatet i det fjärde kvartalet, enligt färska rapporten. Fastighetsbolaget ska presentera nya tillväxtmål i maj. B-aktien stängde upp närmare 6 procent.

Hövding ökar omsättningen i kvartalet och antalet sålda Hövdingar ökade med 50 procent. Förre Trelleborg-vd:n Fredrik Asp föreslås ta över ordförandeklubban. Aktien lyfte över 10 procent.

Idag 08:01
Kin Cheung / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Breda uppgångar i Asien: ”Hoppas på centralbankerna”

Det var mestadels muntra tongångar på Asiens börser under onsdagsmorgonen. Vid stängning låg indexen som följer:
• Nikkei: +0,9 %
• Shanghai: –0,3 %
• Shenzhen: +0,6 %
• Hang Seng: +0,5 %
• Kospi: +0,1 %
Investerare kommer att följa utvecklingen när allt fler företag startar upp verksamheten i Kina igen, efter coronavirusets utbrott, skriver CNBC.

Det finns hopp om mer stimulanser i Kina för att stötta ekonomin i virusets fotspår, enligt Reuters.

– Investerares oro för hur viruset kommer att slå mot den globala efterfrågan kommer att kompenseras av förväntningar om att globala centralbanker ska komma till undsättning, säger CMC Markets chefsstrateg Michael McCarthy.

Det har också släppts färska makrosiffror i Japan som visar att exporten i januari föll med 2,6 procent jämfört med samma månad förra året.

Idag 04:30
Läs mer om Dagens börs

Välj organisation

Få nyheter från den organisation du väljer