Henrik Montgomery/TT / TT NYHETSBYRÅN
Äganderätten

Därför mister företagen sitt levebröd – allt fler kommuner hotas

Över hälften av Jokkmokks yta är nu skyddad som naturreservat. Och kommun efter kommun i norra Sverige larmar om en liknande utveckling, där det snart inte finns plats kvar för företagen eller de som lever och bor. ”Med en så stor areal skyddad blir det väldigt svårt att planera och utveckla näringslivet”, säger ett kommunalråd till fPlus. Samtidigt splittrar just den här frågan partier i Januariavtalet.

De senaste två åren har andelen mark som skyddas i Sverige fördubblats och det är i de fjällnära norra länen som utvecklingen går snabbast. I Västerbottens län omvandlades till exempel 7 650 hektar till naturreservat 2016 och 2017 och 2018 var siffrorna 24 038 respektive 55 173 hektar.

Utvecklingen drivs av politiken och en riksdag som vill nå olika nationella och internationella mål om biologisk mångfald och hållbara ekosystem. Men nu slår kommuner och aktörer i norra Sverige larm om att det blir allt svårare att bo och leva i glesbygden på grund av det.

Över hälften skyddat som naturreservat

Jokkmokks kommun är ett exempel. Med sina 19 334 kvadratkilometer mark är kommunen lika stor som Skåne, Blekinge och Halland tillsammans. Efter ett beslut av Länsstyrelsen om ännu ett naturreservat i Jielkká-Rijmagåbbå så är nu mer än hälften av den ytan skyddad som naturreservat.

– Med en sådan stor areal skyddad blir det väldigt svårt att planera och utveckla näringslivet och skapa förutsättningar för människor att bo och leva här uppe, säger Robert Bernhardsson, kommunalråd (S) i Jokkmokks kommun i Norrbotten.

Robert Bernhardsson, kommunalråd (S) i Jokkmokk.

För några år sedan tog kommunen beslut om att satsa på en mer offensiv tillväxtpolitik. Inspirationen kom från den så kallade Rättviksmodellen som bygger på att kommuner systematiskt försöker förenkla företagsvillkoren.

Det har bland annat resulterat i att Jokkmokks kommun blev årets klättrare i Svenskt Näringslivs stora ranking över kommunernas företagsklimat. Men den allt mer omfattande reservatsbildningen sätter käppar i hjulen för kommunens näringslivsambitioner. Till exempel inom turistnäringen.

– Målet är att femdubbla den och göra den till en stabil basnäring i Jokkmokk. Ett led i det består av att försöka öppna upp för entreprenörer som kan utveckla olika naturverksamheter i de här områdena, säger Robert Bernhardsson.

Stryper tillgängligheten – hotar strömförsörjningen

Han anser att Länsstyrelsens restriktioner för det nya reservatet omöjliggör i det närmaste all mänsklig påverkan och därmed stryper tillgängligheten för området.

– Det betyder att vi inte kan planlägga områden och på så sätt jobba för en utveckling av besöksnäringen här uppe. Det kan handla om att anlägga parkeringsplatser för husbilar och organisera vandringsleder i närheten av dem. På så sätt skulle det här området kunna bli mer attraktivt och locka till sig människor, säger Robert Bernhardsson.

Som bestämmelserna för området ser ut kan kommunen inte underhålla vägnätet och elbolagen får inte reinvestera i kraftledningar i området. Det kan hota strömförsörjningen till medborgare som bor i området.

”Skyddar för skyddandets skull”

25 mil söderut i Sorsele kommun är Kjell Öjeryd, ordförande i Kommunstyrelsen (V), orolig över samma utveckling.

– Det känns ibland som man skyddar för skyddandets skull. Jag är inte emot naturskydd, men nu tar man väldigt stora områden i anspråk och påverkar möjligheten att bo och leva här uppe.

Kjell Öjeryd menar att skogsbruket är en sådan viktig näring som ger jobb och möjlighet att leva och bo.

– Det är stora arealer skog som skyddas och det betyder så klart att de företagen inte kan fortsätta att bedriva verksamhet här uppe.

”Klart att det får konsekvenser”

Christian Rimpi är förvaltare för Jokkmokks Skogsallmänning. Han berättar att man nyligen kommit överens med Naturvårdsverket om att lösa in cirka 40 procent av den föryngrings- och avverkningsfärdiga skogen med höga naturskyddsvärden mot ersättningsmark med lägre naturvärden. En av Allmänningarnas viktigaste uppgifter har varit att låta den skogliga tillväxten gynna bygden med avkastning från såld skog. Den verksamheten hotas nu.

– Det är klart att det har påverkat oss ekonomiskt. Skogsbruket är viktigt för alla fjällkommuner och om vi måste lösa in skog som är redo för föryngringsverksamhet och ersätta den med skog som har en betydligt längre bit kvar till avverkning så får det självklart konsekvenser. Om man tänker sig att vi, till exempel, plockar bort 40 procent av Volvos produktionsmedel så får det så klart inverkan på lönsamheten, säger Christian Rimpi.

Christian Rimpi, förvaltare för Jokkmokks Skogsallmänning.

Agerar på uppdrag av regeringen

Per-Anders Jonsson, enhetschef på Länsstyrelsen i Norrbotten, säger att Länsstyrelsen först och främst agerar på uppdrag av regeringen, som tydligt sagt att mer mark med höga naturvärden ska skyddas. Men han tycker också att det har varit svårt att kommunicera med kommunen.

– För det första har det område som det gäller redan varit Natura 2000 område under 14 år tid och har därmed redan ett starkt skydd som det är. Sen tycker inte vi att Jokkmokks kommun varit tillräckligt på det klara med på vilket sätt de vill utveckla den här marken. Lite förenklat kan man säga att de vill hålla allt öppet, samtidigt som vi har ett uppdrag att skydda detta värdefulla område för framtiden. Det är en svår avvägning och jag kan känna att vi talar runt varandra i den här frågan.

Den politiska majoriteten i Jokkmokks kommunstyrelse har överklagat beslutet om naturreservatet i Jielkká-Rijmagåbbå till regeringen.

Toppnyheter

Välj organisation

Få nyheter från den organisation du väljer