Stöden till enskilda företagare stoppas av en omfattande byråkrati. Det visar Arbetsmarknadsnytts omfattande genomgång av stödet. ”Det är ett tecken på nonchalans från regeringen”, säger Erik Sjölander på Småföretagarnas Riksförbund till Arbetsmarknadsnytt.

Enskilda firmor hamnade mellan stolarna under coronakrisen. Under lång tid fanns inget stöd att få, vilket lämnade många företagare helt utan intäkter. Det första regelrätta stödet presenterades av regeringen den 5 november. Det handlar om ett så kallat omsättningsstöd.

Erik Sjölander, näringspolitisk talesperson på Småföretagarnas riksförbund är klart besviken över att stödet kommer så sent. Han är dessutom kritisk till stödets utformning och ser ytterligare tecken på regeringens misstro till företagarna.

– Varför kommer man med beskedet först nu, åtta månader efter att krisen brutit ut? Medan andra företag har fått stöd har de enskilda företagen fått kämpa med minskade resurser och krympande marginaler. Några har haft blivit tvungna att låna pengar utanför verksamheten för att överleva, säger han till Arbetsmarknadsnytt.

Omsättningsstödets krav och villkor lämnar också mycket att önska, menar både Patrick Krassén och Erik Sjölander. Det ger företagare möjligheten att retroaktivt söka krispengar för olika ”stödperioder”: mars-april, maj, juni-juli och augusti-oktober.

Stödets utformning utgår från en liknande mall som sommarens omställningsstöd. Företaget ges 75 procent av omsättningsminskningen, dock högst 24 000 för varje stödmånad. Kraven är att företaget ska ha haft en nettoomsättning på minst 200 000 kronor föregående år. Dessutom måste företagaren uppvisa att omsättningen har fallit enligt en trappstegsmodell: Minst 30 procent för mars-april, 40 procent för maj och 50 procent för juni-juli och augusti-oktober.

– Kravet på 200 000 kronor i omsättning från föregående år är en klumpig begränsning för många företag som behöver stöd. Man är inte berättigad att söka omsättningsstöd om man hade 199 000 kronor i omsättning. Många enskilda näringsidkare i bland annat kultursektorn, som ofta har oregelbundna inkomster, är besvikna för att de inte kommer upp till det här beloppet, säger Patrick Krassén.

Ett annat problem är att företagare, som i brist på tidigare krispaket har sökt och beviljats a-kassa, helt har uteslutits från omsättningsstödet.

– Det blir ett slags retroaktiv bestraffning för dem som har tagit a-kassa, säger Patrick Krassén.

Det finns också en stor risk att stödet fastnar i byråkratin. Detta eftersom ansökan måste passera två instanser: Boverket och länsstyrelsen som företaget verkar i.

– Formuläret ska först skickas in till Boverket, sen ska länsstyrelsen granska ansökan och besluta om Boverket ska betala ut stödet. Frågan är om det i dag finns tillräckligt med kompetens i länsstyrelserna att handlägga undersökningarna och granska företagens bokföringsunderlag eller om de kommer att behöva hyra in mer resurser, säger Patrick Krassén.