Cecilia Wemming. Foto: TT/Niklas Kärreskog
Hälsolarmen

Därför mår unga sämre – trots att de har det bättre

Varför mår så många människor i västvärlden dåligt när livsvillkoren aldrig har varit så goda? Den paradoxen är en svår nöt som många har försökt att knäcka. I sin nylanserade bok ”Medelklasskvinnas tysta vrål” har Cecilia Wemming, public affairs advisor på elnätsbolaget Ellevio och tidigare liberal ledarskribent, sökt svaret på frågan.

– Idén till att skriva en bok kom efter ett samtal med en tio år äldre kollega där jag berättade om att jag alltid hade varit orolig för hur det skulle bli med jobb och annat som vuxen. Då sa han att ”Jag förstår mig inte på er 80-talister. Jag kan inte komma ihåg att jag mådde så dåligt när jag var yngre”, berättar Cecilia Wemming och fortsätter:

– Sedan började vi att prata om ämnet och jag insåg att det hade hänt något som skiljer hans generation ifrån min.

Efter det samtalet – och 15 års ”grubblerier” dessförinnan, som Cecilia Wemming själv beskriver det – började hon för över fyra år sedan att skriva på sin bok. Idén var att analysera de samhällsförändringar som har skett under de senaste 30-40 åren och meningen var från början att skriva om sin egen generation. Men så småningom insåg Cecilia Wemming att hon mestadels skrev utifrån ett kvinnligt perspektiv. Därför fick unga kvinnor bli bokens fokus.

– Min generations kvinnor har bättre förutsättningar än någon generations kvinnor någonsin har haft, historiskt och geografiskt. Ändå rasar vi in i depression och ångest. Där finns en paradox. Vad kan det bero på? Det blev grundfrågan i min bok.

Megatrenderna i tonårstiden

Enligt statistik från Folkhälsomyndigheten har andelen personer som uppger olika typer av besvär relaterade till psykisk ohälsa, som oro och ångest, ökat. År 2018 var det 17 procent av den svenska befolkningen som uppgav nedsatt psykiskt välbefinnande. Bland kvinnor var siffran 20 procent och bland män 14. Och ju yngre desto högre nedstämdhet. I åldersgruppen 16 till 29 angav 33 procent av kvinnorna och 19 procent av männen nedsatt psykiskt välbefinnande.

– Många ger delförklaringar till varför situationen ser ut som den gör, som till exempel att sociala medier stressar unga eller att bostadsmarknaden är osäker. Men det är väldigt få som försöker ta ett helhetsgrepp i frågan, säger Cecilia Wemming.

Hon pekar i sin bok ut sex stycken punkter, eller megatrender, som främst har varit positiva för samhällsutvecklingen – globaliseringen, urbaniseringen, sexualiseringen, individualiseringen, sekulariseringen och digitaliseringen – men som hon säger har fört med sig vissa negativa konsekvenser som kan förklara dagens höga nivåer av psykisk ohälsa.

Det som är gemensamt för de flesta av de sex punkter som Cecilia Wemming nämner är känslan av rotlöshet och maktlöshet. Samhället har blivit rörligare och förändras i snabbare takt. Människor byter jobb, bostad och partners oftare än någonsin. Världen är mer global och urbaniserad men många är ändå ensamma. Den gemenskap som många kände i ”byn” och i det gamla klassamhället har gått till stora delar förlorad. Gudstron också.

– Vi bryter upp mer än tidigare i dag. Det skapar dåliga förutsättningar för att bygga gemenskap och trygghet.

Cecilia Wemming jämför i boken ofta sitt liv med sin mammas, mormoders eller gammelmormoders och analyserar varje generations olika villkor.

– På de allra flesta sätt har samhället blivit bättre sedan jag föddes. Men det har smugit in nya strukturer och problem. De tidigare generationerna har bara sett megatrenderna som krusningar på ytan. De har kunnat förhålla sig till dessa när de har varit i en ganska etablerad position med jobb, bostad och familj, säger Cecilia Wemming och fortsätter:

– Min generation var i stället tonåringar när alla megatrender sköljde över samhället.

Ett i-landsproblem?

I artikeln ”The Western world has never been so rich – and it’s making us miserable” i tidningen Quartz lyfts samma frågeställningar – och teorier – som Cecilia Wemming för fram i sin bok. Människor gillar stabilitet men dagens mobilitet ger i stället osäkerhet. Det faktum att vi lever längre gör bara ovissheten om framtiden ännu större, resonerar artikeln. Den som förr i tiden fick sluta på sin arbetsplats vid 45-årsåldern hade ändå bara runt tio år kvar i arbetslivet. Nu har den personen fortfarande runt 20-30 år kvar.

Quartz-artikeln nämner även att det ekonomiska välståndet har gett människor en farhåga som inte fanns i lika hög utsträckning förr – rädslan av att förlora det man har. De unga vill bli rikare än föräldragenerationen och förväntningarna på att lyckas är högre just eftersom möjligheterna är större. Detta är vad många skulle beskriva som ett ”i-landsproblem”, eller ett medelklassproblem, och Cecilia Wemming håller delvis med.

– Något som jag skriver om är Maslows behovstrappa. När vi har tillgodosett våra mänskliga behov som trygghet så vill vi ägna oss åt individuellt självförverkligande. Det är den yttersta formen av välmående. På så sätt skulle man kunna tänka att det är ett i-landsproblem, säger hon.

Samtidigt menar Cecilia Wemming att dagens möjligheter och valfrihet, om än i grunden positiva, har fört med en större press på att inte göra fel val.

– I det moderna samhället är det upp till oss att välja våra egna liv och om det blir fel har vi bara oss själva att skylla. Förr fick man kanske berättat vad man skulle bli. Man kanske inte fick välja partner fritt för att det fanns ett stigma kring det. Livet var krävande och trångt men det var förutsägbart. Om det blev dåligt kunde man alltid skylla på något annat.

Men hur mycket kan människor i dag skylla sin nedstämdhet på samhället? Många krav och förväntningar kommer ofta inifrån personen själv, inte utifrån. Cecilia Wemming säger att en del kan vara självförvållat till en viss utsträckning men hon tillägger att det krävs ett stort självförtroende för att inte falla i pressen.

– Det är klart att man har ett ansvar i vilken mån man väljer att ta till sig av det omkringliggande samhällets förväntningar på vad som krävs för att anses ”lyckad”. Men å andra sidan är det väldigt svårt att inte påverkas när pressen är så massiv, säger hon och fortsätter:

– Bildkommunikationen omger oss exempelvis i dag på ett helt annat sätt än förut. Vi blir bombarderade med perfekt retuscherade kvinnokroppar, från det att man vaknar tills man går och lägger sig, i det offentliga rummet, på tv:n… Jag skulle säga att det är snudd på omöjligt att inte ta till sig den kommunikationen och börja jämföra med sin egen kropp.

Leva i gemenskap

Vilken är då lösningen på den ökande psykiska ohälsan? Politiskt sett finns det många svar. Att satsa på barn-och ungdomspsykiatrin ser många som ett steg på vägen. I dagsläget argumenterar många debattörer för att BUP är underfinansierad och köerna långa. De allra mest radikala vill avskaffa valfriheten för att minska ”konsumentstressen” och i Storbritannien ska en ”ensamhetsminister” ansvara för att minska ensamheten i landet.

Även forskare och arbetsgivare är intresserade av att hitta lösningar för bättre psykisk hälsa. Förra året förlorade Sverige 64 miljarder kronor i uteblivet arbete på grund av sjukskrivningar, visar en ny Skandia-rapport. Ungefär varannan sjukskrivning berodde på psykisk ohälsa.

Cecilia Wemming erbjuder dock lösningar på det mellanmänskliga planet. Hon pratar om tillväxten av aktivistgrupper på nätet, som kroppsaktivister, som skapar nätverk där människor uppmuntrar varandra att leva som de vill, oavsett samhällskrav, eller att befria sig från diverse beroenden, som beroendet av porr eller prylar.

– Den liberale tänkaren Stuart Mill skriver att ju fler excentriker vi har i samhället desto friare är det, eftersom det är ett samhälle där folk vågar leva ut sina inre jag. När en kroppsaktivist visar att ”titta, du kan se ut på ett annat sätt” är det ett slags frihetsaktivism.

På ett personligt plan har Cecilia Wemming kommit till flera insikter under skrivandets gång. Insikter som hon använder sig av i dag.

– Något som har blivit väldigt tydligt är att vi människor behöver andra. För mig har det gjort att jag försöker etablera gemenskaper. Jag är glad att jag med boken tog mig tid att tänka över min tid och det samhälle vi lever i.

Cecilia Wemmings bästa tips för ett bättre välmående:

  • Odla och underhåll gemenskapen med människorna i din omgivning: familj, vänner, släkt, grannar, kollegor, etc.
  • Börja meditera.
  • Håll dig intellektuellt, socialt och själsligt öppen för att inkludera en tro i ditt liv.
  • Berätta för någon om/när det är något som skaver i ditt inre: Ju mindre glappet är mellan den person vi framställer oss som den vi är i vårt inre, desto bättre förutsättningar att känna harmoni

Toppnyheter

Kinesisk smittskyddspersonal. Xiong Qi / TT NYHETSBYRÅN
Sjukdomsutbrottet i Kina

Nytt virusfall i USA – kvinna i 60-årsåldern smittad

Ett andra fall av det nya kinesiska coronaviruset har bekräftats i USA, rapporterar amerikanska medier. Den smittade är en kvinna i 60-årsåldern i Chicago som reste till Kina i december och kom hem 13 januari.

Den första drabbade i USA var en man i 30-årsåldern som nu uppges på väg att friskna till, men är kvar på sjukhus.

De amerikanska smittskyddsmyndigheterna vidtar nu kraftfulla åtgärder för att förhindra en omfattande smitta.

Samtidigt meddelar Storbritannien att samtliga fjorton britter som misstänktes ha smittats inte visades sig ha drabbats av viruset.

5 tim
Anders Tegnell. CLAUDIO BRESCIANI / TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Epidemiolog: "Viruset mindre farligt än sars"

Nya coronaviruset verkar vara mindre farligt än både sars och mers. Det säger statsepidemiologen Anders Tegnell, avdelningschef för Analys vid Folkhälsomyndigheten, till TT.

– Visst är det personer som dör, men i jämförelse med antalet exponerade är det förhållandevis få, om man jämför med sars och mers, säger han.

Tegnell menar att de som dött verkar ha varit väldigt sjuka redan innan de smittats av viruset. Han säger också att svenska sjukvården har god beredskap om coronaviruset når Sverige.

Idag 09:20
Läs mer om Sjukdomsutbrottet i Kina

Välj organisation

Få nyheter från den organisation du väljer