Peter Malmqvists analys

Därför kan USA snart sno dina pengar

Nu förväntas Swedbank betala ett gigantiskt skadestånd till amerikanska myndigheter. ”Logiken att Swedbank kan stämmas av amerikanska myndigheter är obegriplig”, menar fplus krönikör Peter Malmqvist. Han pekar på flera liknande fall där USA i princip snott företagens vinst.

Electrolux köpte ett stort amerikanskt vitvarubolag 1983. Ganska snabbt blev de stämda av förmånstagarna i bolagets pensionsfond. De förra ägarna ansågs ha tagit ut kapital ur fonden och därigenom försvagat pensionärernas ställning. Ärendet gick till domstol och drygt tio år senare fick Electrolux betala 1,3 miljarder kronor i skadestånd, en fjärdedel av koncernens vinst.

Ytterligare tio år senare fick medicinteknikbolaget Gambro betala 1,4 miljarder kronor i skadestånd till amerikanska myndigheter, för problem i sin amerikanska verksamhet. Det motsvarade en årsvinst. Det värsta jag sett är dock ABB, vars amerikanska dotterbolag fick betala skadestånd i en förlikning kring asbestsskador hos anställda. Nästan hela ABB:s börsvärde raderades ut under processen.

”Därför tvingas alla anpassa sig till de lagar och regler som gäller där”

Deutsche Bank, Tysklands överlägset största bank, har betalat skadestånd till amerikanska justitiedepartementet på drygt nio miljarder euro 2014-2016, alltså sammanlagt nästan 100 miljarder svenska kronor. Skadestånden berodde på flera orsaker, men den huvudsakliga var att banken ansågs ha vilsefört amerikanska placerare innan finanskraschen, genom att inte tydligt ha beskrivit risken i de paketerade ”subprime” lån som marknadsfördes. Skadestånden upphörde först när självaste förbundskanslern Angela Merkel gick ut i media och förklarade att USA:s agerande var överdrivet och riktat mot den tyska nationen, inte bara mot Deutsche Bank.

Det går att förfäras över de amerikanska skadestånden, men de har alla en sak gemensamt – orsaken till skadan ligger i USA. Därför tvingas alla anpassa sig till de lagar och regler som gäller där.

Så inte längre.

Det har Telia råkat ut för. Bolaget har fått betala 8 miljarder till den amerikanska staten för att de mutat beslutsfattare i förra Sovjetunionen. Möjligen skall Telia vara glada. Det första beloppet var nämligen på hela 12 miljarder, men drogs ner av skäl som verkar väldigt godtyckliga, ungefär, som tack för att Telia samarbetat med myndigheterna.

Det är denna löpeld av uppgörelser som spridit sig i USA de senaste femton åren

Ingen kan tala om varför Telia skall betala skadestånd. Gissningarna varierar, från att avtalen var baserade i amerikanska dollar, till att Telia skaffat sig en otillåten konkurrensfördel mot amerikanska företag och därigenom brutit mot amerikansk konkurrenslagstiftning. Ingen vet och bolaget kan inte berätta, för detta är en hemlig uppgörelse, inte ett domstolsutslag. Betala och håll käften, kort sagt.

Det är denna löpeld av uppgörelser som spridit sig i USA de senaste femton åren. Tidigare var det advokater, nu är det amerikanska myndigheter som hotar företag och banker. Alla blir livrädda, för vem vill mucka med amerikanska staten? Alla förlikar och betalar och håller käften. Detta är en lysande affär för den amerikanska staten, som nu börjat tillämpa tekniken även utanför USA. Telia var det första svenska företag som drabbats och nu förväntar sig de flesta att Swedbank skall få betala.

Nyligen rapporterade nyhetsbyrån Bloombergs att italienska banken Unicredit är på väg att nå en överenskommelse med USA, där de åtar sig att betala 900 miljoner dollar, ungefär 8 miljarder kronor för otillåten dollarclearing med Iran. Transaktionerna anses stå i strid med gällande sanktionsbestämmelser.

Många drar paralleller med Swedbanks penningtvätt, men storleken på skadeståndet förväntas uppenbarligen bli tio gånger högre. Börsvärdet föll nämligen med hela 80 miljarder kronor när tvätteriskandalen avslöjades.

Logiken bakom att Swedbank kan stämmas av amerikanska myndigheter för att hantera penningtvätt åt ryska medborgare, är obegriplig

Det konstiga är att ingen ifrågasätter hur USA kan flytta ut sitt regelverk över hela världen. Logiken bakom att Swedbank kan stämmas av amerikanska myndigheter för att hantera penningtvätt åt ryska medborgare, är obegriplig. Ingen förstår varför, men mumlar ofta något om att ”dollar har använts”. Det är i sådana fall mer logiskt att ryska myndigheter stämmer Swedbank för att hjälpa ryska medborgare att olagligt föra pengar ur landet och därigenom troligen slippa undan skatt. Exempelvis den schweiziska banken UBS fick böta stora belopp till USA för att ha hjälpt amerikanska medborgare slippa undan skatt via lågbeskattade konton utomlands.

Om Swedbank skall betala till USA, då är det väl lika logiskt att banken också betalar till ECB, den europeiska centralbanken. Troligen har ju även eurovaluta varit inblandad i tvätteriverksamheten. Och om detta är rimligt, vore det väl också lämpligt att Danske Bank skickade några miljarder till Stefan Ingves, som tack för lånet av några miljarder svenska kronor i samband med deras tvätterihärva.

Detta är orimligt. Kejsaren är naken, men eftersom alla pratar om hans eleganta kläder, så måste det vara något fel på alla oss som inte ser dem.

Och Swedbank kommer att betala, för det gör alla till det mäktigaste landet i världen

USA har inte lidit skada, så följaktligen kan inte USA stämma Swedbank och det kommer de inte att göra heller. De kommer att hota med att göra det och sedan tvinga fram en förlikning. Och Swedbank kommer att betala, för det gör alla till det mäktigaste landet i världen. Ingen kommer dock att veta varför, utan bara acceptera att det skall vara så. Kejsaren är naken – varför kan ingen mäktig människa ställa sig upp och säga det?

Toppnyheter

Virginia Mayo / TT NYHETSBYRÅN/ NTB Scanpix
Brexit - förhandlingarna

EU ger Boris Johnson kalla handen om förhandling

Om EU tar bort den så kallade backstop-lösningen från uppgörelsen så kommer Storbritannien att kunna skriva under ett utträdesavtal med EU. Det budskapet gav britternas premiärminister Boris Johnson i går.

Nu kommer svaret från flera EU-håll, i det närmaste synkroniserat:
• En talesperson för Finlands premiärminister Antti Rinne säger att Rinne i går gav Johnson beskedet att EU inte kommer att omförhandla avtalet, enligt Reuters.
• ”Backstoplösningen är den enda lösningen som identifierats av båda parter som undviker en hård irländsk gräns”, säger EU-kommissionens talesperson, enligt The Guardian.
• ”De som är emot backstop-lösningen och inte presenterar realistiska alternativ sätter i själva verket en hård gräns på plats. Även om de inte erkänner det”, twittrar Europeiska rådets ordförande Donald Tusk.

1 tim
Boris Johnson och kvinna vid brexit-plakat.  AP/TT
undefined

Johnson till EU: Slopa den antidemokratiska planen

Den brittiska premiärministern Boris Johnson har tagit till hårda ordalag mot EU och sagt att den så kallade backstop-planen måste skrotas eftersom den är antidemokratisk och ogenomförbar, rapporterar BBC.

I ett brev som premiärministern skickade till EU-rådets ordförande Donald Tusk i går, skriver Johnson att planen riskerar att sabotera för fredsprocessen på Nordirland. Johnson menar att om EU går med på att slopa planen, så kan det brittiska parlamentet rösta igenom ett brexitavtal.

Backstop-planen är en del av utträdesavtalet och syftet är att undvika en hård gräns på Irland.

Idag 04:22
Läs mer om Brexit - förhandlingarna
Mark Lennihan / TT NYHETSBYRÅN
Den globala konjunkturen

Toppekonom: Sverige stark kandidat för nästa kris

Sverige må ha kommit lindrigt undan den globala finanskrisen 2008. Men nu är vi starka kandidater att falla i det stålbad som USA genomlevde under den perioden. Det varnar toppekonomen Steve Keen för i en intervju med SvD Näringsliv.

Förklaringen är att sedan krisen har den svenska skuldsättningen ökat markant, inte minst hos hushåll som har tagit på sig allt mer krediter i spåren av uppdrivna huspriser.

Det kan jämföras med USA som väntas förskonas en kommande kris, menar Keen.

– Sverige har en mycket högre skuldnivå bland hushåll än USA; 90 procent av BNP medan USA som tidigare hade 100 procent nu är nere på 70 procent, säger han till tidningen.

Däremot spår Keen att USA kommer att gå in i en recession nästa år. Om den amerikanska centralbanken Fed höjer räntan för att tämja inflationen leder det sannolikt till att den privata sektorn använder sina pengar till att betala av skulder i stället för att konsumera.

3 tim
Tomas Oneborg/SvD/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Storbanken tror inte på en snar lågkonjunktur

Ihållande tillväxtoro och politisk osäkerhet fortsätter skapa oro på börsen. Men trots det ser Danske Bank inte att det är någon lågkonjunktur på väg det närmaste året.

Det skriver Maria Landeborn, sparekonom och senior strateg på Danske Bank Sverige, i ett marknadsbrev där hon konstaterar att den amerikanska räntekurvan har varit en träffsäker indikator historiskt sett på förestående lågkonjunktur. Men hon menar att det finns två förmildrande omständigheter när det gäller räntekurvan.

Det har dels dröjt i genomsnitt 17 månader från att kurvan inverterat tills lågkonjunkturen kommer. Banken menar även att kurvan den här gången kan ha inverterat tidigare än den brukar.

”Historiskt har det ofta funnits en katalysator för en lågkonjunktur. Ekonomisk överhettning, eufori på de finansiella marknaderna, åtstramande penningpolitik och oljeprischocker är några utlösande orsaker. Vi ser dock inte tecken på något av detta nu”, skriver Maria Landeborn.

”Sedan 2012 har tillväxten varit förhållandevis dämpad, inflationen låg och penningpolitiken expansiv. För att en recession ska bli verklighet krävs någon form av chock i ekonomin, vilket exempelvis skulle kunna vara ett storskaligt handelskrig. Vårt huvudscenario är dock att vi kommer att undvika det”, skriver hon vidare.

Igår 14:53
Läs mer om Den globala konjunkturen
ANDERS WIKLUND / TT / TT NYHETSBYRÅN
Höstbudgeten

Ledare: I kompromisslandet är alla årets dagar röda

MP:s krav på S att återinföra friår riskerar att kosta staten 8 miljarder kronor – en dyr nota för att S ska kunna vara kvar vid makten, skriver SvD:s ledarskribent Tove Lifvendahl.

Hon menar att när friåret infördes på Miljöpartiets initiativ 2005 kom varningar från Konjunkturinstitutet att det skulle ge färre arbetade timmar och på sikt lägre BNP-tillväxt. Till och med LO menade att friåret borde skrotas, eftersom det inte ledde till den ökade sysselsättning som hade utlovats.

Att nu planera att införa det igen är bekymmersamt och ges lite eftertanke. Visserligen behövs kompromisser, inte minst i det nutida politiska landskapet. Men de löper ständigt stor risk att bli dyra och dåliga. Så är fallet med friåret, skriver Lifvendahl.

2 tim
Elisabeth Svantesson och Stefan Löfven.  TT
undefined

Svantesson (M) varnar: ”Pengarna räcker inte till”

Moderaternas ekonomisk-politiska talesperson Elisabeth Svantesson är orolig för de satsningar som regeringen och samarbetspartierna kommer att presentera i den kommande höstbudgeten. Enligt henne är reformutrymmet väldigt begränsat.

– Pengarna kommer inte att räcka till det, säger hon till Dagens Nyheter.

Svantesson pekar på en nedåtgående konjunktur i kombination med stora reformlöften från Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Centerpartiet och Liberalerna och kräver att partierna tar sitt ansvar.

Idag 06:08
Lööf. Arkiv.  Adam Ihse /TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

C vill lyfta vårdmoms inför budgetförhandlingarna

Inför höstbudgetförhandlingarna funderar C på att föra in ett krav att privata vårdbolag åter ska slippa moms för inhyrd personal. Det rapporterar TT.

–  Ska vi klara en svensk välfärd i hela landet så måste de privata vårdföretagen ha utrymme att finnas och växa, säger Annie Lööf till TT.

Förändringen för privata bolag är orsakade en dom i Högsta förvaltningsdomstolen förra året som Skatteverket började tillämpa i juli C-ledaren säger att frågan måste lösas inom de närmaste månaderna.

Även Liberalerna har signalerat att de kommer att föra in nya krav inför de kommande höstbudgetförhandlingarna med regeringen.

Igår 11:34
Läs mer om Höstbudgeten

Välj organisation

Få nyheter från den organisation du väljer
Wallström, Zarif. Arkivbilder.  TT
Kärnavtalet med Iran

Uppmaningen: ”Kräv att han skakar även din hand”

Besöket av Irans utrikesminister Mohammad Javad Zarif väcker starka reaktioner. I Svenska Dagbladet skriver Arvin Khoshnood och Ardavan Khoshnood att utrikesminister Margot Wallström (S) borde ha avstått från mötet men att hon när det nu ändå äger rum måste lyfta kritiken mot honom.

”Mötet med Zarif får inte bara handla om regional stabilitet och ekonomi. Mänskliga rättigheter och internationell fred går hand i hand och för ett fredligt Mellanöstern krävs ett fredligt och sekulärt styre i Iran”, skriver de.

Maria Rashidi, som flytt till Sverige från Iran och nu är ordförande för organisationen Kvinnors rätt, skriver på Facebook att mötet är ett bra tillfälle att visa att Sverige ”värnar demokratiska principer”.

”Att vi i Sverige även kräver att man respekterar våra lagar, regler och värderingar (...) kommer du, som Sveriges representant, se till att herr Zarif visar tillbörlig respekt och skakar även din hand?”, skriver hon.

3 tim
Presskonferens med utrikesministrarna Javad Zarif och Margot Wallström (S) 2016.  Maja Suslin/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Iransk minister på besök för att säkra kärnenergiavtalet

Irans utrikesminister Javad Zarif besöker i dag Stockholm och högst på agendan för Zarif står att återuppliva kärnavtalet, säger Bitte Hammargren, Mellanösternanalytiker vid Totalförsvarets forskningsinstitut, till TT.

– Zarif är på en rundresa där han vill säkra Europas tydliga stöd för Iranavtalets överlevnad. Det är huvudpunkten vid Sverigebesöket, konstaterar hon.

Javad Zarif var en av dem som tog fram det internationella kärnenergiavtalet som kom till för att stoppa Iran från att utveckla kärnvapen, men som USA drog sig ur förra året.

4 tim
Läs mer om Kärnavtalet med Iran