Adam Ihse/TT / TT NYHETSBYRÅN
Kärnkraftens framtid

Därför kan energiöverenskommelsen spricka

Moderaternas och Kristdemokraternas besked om kärnkraften kan innebära slutet för energiöverenskommelsen. ”Om M och KD stödjer vårt förslag då bryter man i praktiken mot energiöverenskommelsen,” säger Arman Teimouri, energipolitisk talesperson för Liberalerna, till fPlus.

M och KD anser i och med gårdagens besked att den gällande energiöverenskommelsen inte har svar på hur Sverige får mer el och mer ren el, som klimatomställningen och en konkurrenskraftig industri kräver.

Om politiken trycker på för att utveckla kärnkraften och bygga mer kärnkraft gynnar det både klimat och leveranssäkerhet, hävdar de. De vill att ägaren staten ber Vattenfall att se över möjligheterna att driva Ringhals 1 och 2 vidare.

– Frågan är komplex. Förra veckan fattade riksdagen beslut om ett leveranssäkerhetsmål, något som Liberalerna och branschen länge efterfrågat. Det kommer att innebära att stabil elproduktion som exempelvis kärn- och vattenkraft får en mer central roll. Med det i bakgrunden, och sedan KD och M:s utspel idag, där de nio punkter som lyfts egentligen är Liberalernas politik. Jag ser att det egentligen finns bara en möjlig utväg framåt, i form av att man sluter en Energiöverenskommelse 2.0, säger Arman Teimouri energipolitisk talesperson för Liberalerna:

– Det är glädjande att representanter för basindustrin gick ut idag. Vi har lagt ett utskottsinitiativ om att regeringen måste vidta nödvändiga åtgärder för att driften av reaktorerna Ringhals 1 och 2, som ägs av statliga Vattenfall, inte ska avvecklas. Vid utskottsmötet den 28:e maj kommer frågan att avhandlas. Om M och KD stödjer vårt förslag då bryter man i praktiken mot energiöverenskommelsen.

– Dessa saker sammantaget borde öppna upp för en Energiöverenskommelse 2.0.

– Kärnkraften måste få en mycket mer central roll i framtiden.

Innebär det att den överenskommelse som ligger idag spricker i sin nuvarande form?

– Jag har svårt att se att de får med regeringspartierna på den riktning som föreslås i deras debattartikel. Ska man då gå vidare så måste alla öka sina ambitionsnivåer.

En energiuppgörelse 2.0 är det något som Liberalerna vill ingå i?

– Vi är bereda att sitta vid förhandlingsbordet om ambitionsnivån är att stärka svensk konkurrenskraft och att på riktigt ta itu med klimatutmaningarna. Där måste kärnkraften ha en mer central roll.

Liberalernas partiledare Jan Björklund sade också till TT att han inte ser några problem om SD skulle vilja hänga på förslag från de samtalen som han är beredd att föra med M och KD.

Sverigedemokraternas energipolitiske talesperson Mattias Bäckström Johansson säger att de är öppna för samtal, M-KD-förslagen följer vad SD drivit.

Värt att notera är dock att även om de fyra partierna skulle stå bakom en ny inriktning så räcker det inte för majoritet i riksdagen. Statliga Vattenfall har också gjort klart att företaget avvisar alla förslag som går ut på att stoppa de beslutade stängningarna av Ringhals 1 och 2. Det skriver Dagens industri.

Det gör man av både säkerhetsmässiga och ekonomiska skäl som inte ser några förutsättningar för livstidsförlängningar och fortsatt drift.

Centerpartiets uttalanden vidgar sprickan

M och KD vill i första hand uppdatera den existerande överenskommelsen med regeringspartierna och Centerpartiet. De hävdar att mycket har hänt på de tre år som gått sedan uppgörelsen träffades och listar nio punkter som borde ses över.

Centerpartiet är inte intresserat av en uppdatering som öppnar för mer kärnkraft.

– Det finns ett behov av att diskutera verkliga problem istället för att plocka billiga poänger på enskilda energislag, säger Rickard Nordin som företräder sitt parti i den grupp som följer upp 2016 års överenskommelse, till TT.

Karin Svanborg-Sjövall, Timbro, välkomnar beskedet från KD och M. Hon anser till och med att partierna måste vara beredda att gå sin egen väg. Energiuppgörelsen är hotad.

– Den nuvarande energiöverenskommelsen förstör marknadsförutsättningarna och missgynnar kärnkraftens utveckling. Beskeden från M och KD är rätt i sak, men även om det troligen vore bäst att få till en omförhandling måste partierna ytterst också vara beredda att lämna uppgörelsen. Svensk energipolitik får inte längre styras av utopier, säger hon.

Svenskt Näringslivs vd Jan-Olof Jacke håller med om vikten att diskutera nya frågor.

– Mycket har hänt sedan energiöverenskommelsen träffades 2016. Nya fakta och bättre förståelse för utmaningarna gör att politikerna behöver diskutera frågor utöver de som ingår i överenskommelsen, säger han.

”Positivt att frågan diskuteras öppet”

Forskaren Staffan Qvist som nyligen lanserade den svenska översättningen av boken A Bright Future (Klimatnyckeln: en fungerande lösning på världens största problem) är tydlig med att fortsatt kärnkraftsproduktion är helt nödvändig för att Sverige och världen ska nå klimatmålen, och möta ett ökande energibehov på ett effektivt sätt. Men just nu är han försiktig att uttala sig om det politiska bråket kring energiöverenskommelsen.

– Men det är positivt att frågan nu diskuteras mer öppet. Principen måste ju vara att politikerna inte mer eller mindre godtyckligt har bestämt sig på förhand om vilken teknisk lösning som är rätt, som jag upplever har varit fallet fram till i dag, säger han. 

– I det bästa scenariot sätts tydliga mål kring klimat, miljö och samhällsekonomi för hela el och energisystemet, utan att det av politiker på förhand specificeras hur, på ett tekniskt plan, målen bäst ska nås. Innehållet i en effektiv energiöverenskommelse måste vara mer teknikneutralt än i dag, annars blir det godtyckligt, fortsätter han.  

Slutet på Januariavtalet

Arman Teimouri energipolitisk talesperson för Liberalerna svarar diplomatiskt på frågan om en överenskommelse med KD och M också innebär slutet för januariavtalet.

– Moderaterna och Kristdemokraterna har äntligen insett energiöverenskommelsens betydelse för svensk energipolitik.

– Om vi kommer överens blir det en kraftig markering som öppnar upp för en ny riktning för svensk energipolitik.

– Det kommer att bli svårt för Socialdemokraterna att förklara för svensk basindustri att man inte lyssnar på vad de säger.

Toppnyheter

Privat + TT
Arbetskraftsinvandringen

Tio miljoner i vinst – Migrationsverket: De tjänar för lite

I 33 år har John Bauer Hotel i Jönköping varit stabilt och lönsamt. I dag går det med tio miljoner i vinst och delar ut tre miljoner. Men Migrationsverket menar att de inte har råd att anställa en diskare på 70 procent, skriver Arbetsmarknadsnytt. Nu vittnar flera företag om märkliga avslagsbeslut i arbetstillståndsärenden på grund av påstådd låg lönsamhet.

– Migrationsverket anser på allvar att företagen inte har råd att anställa. Jag vill hävda att Migrationsverkets handläggare inte kan läsa siffror eller har de nödvändiga ekonomiska kunskaperna, säger ekonomen Joachim Blom, ekonomikonsult hos ett av de drabbade företagen, till Arbetsmarknadsnytt.

Restaurangerna Sushiyaki i Skövde och Jungle Thai i Jönköping ville anställa kockar med specialistkompetens från tredje land. Men båda restaurangerna har tvingats dra ner på verksamhet för att Migrationsverket nekade arbetstillstånd med hänvisning till låg lönsamhet.

– Jag undrar vilken företagare som anställer människor om man inte räknar med att den anställda ska generera vinst, säger Kent Ly, som äger Jungle Thai.

4 tim
Lars Johansson
undefined

Sverige – bäst i världen på arbetskraftsinvandring

Arbetskraftsinvandringen till Sverige består idag till största delen av högutbildade människor. Tacka den enkla svenska modellen för det, menar OECD. I sin tur gör det att den samlade arbetskraftsinvandringen fungerar bättre än någonsin, skriver Arbetsmarknadsnytt.

Därför finns all anledning att bevara det nuvarande systemet och skydda det mot klåfingriga försök till förändringar, menar Caspian Rehbinder på tankesmedjan Timbro.

– Vi har ett enkelt och transparent system medan krångliga system som i till exempel Kanada och USA stöter bort människor, säger han till Arbetsmarknadsnytt.

Timbro har studerat den prognos som Arbetsförmedlingen gör varje år av det kommande arbetskraftsbehovet inom olika yrken. Den har sedan samkörts med Migrationsverkets statistik över beviljade arbetstillstånd. Siffrorna visar då att 90 procent av de beviljade arbetstillstånden gäller sådana yrkeskategorier där Arbetsförmedlingen menar att det råder brist på kvalificerade medarbetare i Sverige.

– Det är stick i stäv med en tämligen spridd uppfattning att merparten av invandringen rör människor som är aktuella för jobb i yrken där det inte finns något behov. Och att det i sin tur försämrade möjligheten för den mest eftertraktade arbetskraften.

10 sep
Foto:  Pontus Lundahl/TT
undefined

”Arbetskraftsinvandringens matchning är bättre än någonsin”

Trots det breda stödet för den svenska modellen för arbetskraftsinvandring finns det ett visst motstånd som mestadels bygger på missuppfattningar och överdrifter, skriver Timbros programansvarig för arbetsmarknad, Caspian Rehbinder, och vd Karin Svanborg-Sjövall.

Skribenterna tar avstamp i vad de skriver är en vanlig missuppfattning – den om att reformen för arbetskraftsinvandring från 2008 öppnade för mer invandring till yrken där det inte behövs arbetskraft. Detta stämmer inte, skriver de.

Rehbinder och Svanborg-Sjövall jämför Migrationsverkets statistik för beviljade arbetstillstånd med Arbetsförmedlingens prognos över yrken där det råder brist, överskott eller balans. Jämförelsen visar att fler arbetstillstånd till yrken med påtaglig brist beviljades 2018 än vad som beviljades totalt under 2007. I dag har andelen matchning till bristyrken ökat till över 90 procent, från 60 procent år 2007.

8 sep
Läs mer om Arbetskraftsinvandringen
Öresunds ordförande och storägare Mats Qviberg.  TT
Rapportfloden

Tungt år för Qviberg: ”Gör ont att sticka ut hakan”

Drygt 9 procent. Så mycket rasar Projektengagemang på börsen efter att under tisdagsmorgonen både vinstvarnat och meddelat att vd:n lämnar bolaget.

Storägaren Öresund backar runt en procent på börsen efter vinstvarningen från det 15:e största innehavet i aktieportföljen.

Mats Qvibergs investmentbolag har haft ett tungt 2019 på börsen. Substansvärdet har utvecklats mycket svagt och aktien är ner runt 7,9 procent i år medan börsens breda index, OMXSPI, är upp 18,8 procent.

”Ibland gör det ont att sticka ut hakan, på sikt måste man göra det för att slå börsen”, skrev bolaget på Twitter i april.

Öresund har åkt på flera nitar under året:
• Senast i går beslutade Insr Insurance, där Öresund är storägare, att de lägger ner verksamheten i Danmark.
• Innehavet MQ har fullkomligt slaktats på börsen i år och är ner över 63 procent sedan 2018 blev 2019. Den krisande klädkedjan har också meddelat att de gör en nyemission.
• Attendo har tvingats vinstvarna under året. Aktien är ner över 42 procent i år.
• Nyckelinnehavet Catena Media är ner långt över 50 procent på börsen i år.
• Leo Vegas anklagades under våren för att ha varit för aggressiva i sin brittiska marknadsföring. I slutet av april hade aktien rasat över 34 procent sedan årsskiftet. Sedan dess har aktien dock gått bättre och nu är nedgången bara 8 procent.
• Bulten har vinstvarnat och meddelat att de ska minska personalstyrkan i Tyskland med cirka 50 personer. Aktien är ner drygt 26 procent i år.
• Det näst största innehavet, Bilia, är ner 4,5 procent sedan årsskiftet.
Det finns dock vissa glädjeämnen för Qviberg – fastighetsbolaget Fabege har rusat drygt 27 procent.

Av de större investmentbolagen har Öresund har gått sämst på börsen i år, visar Omni Ekonomis genomgång.

12 min
Karin Wesslén/TT / TT NYHETSBYRÅN
Höstbudgeten

Grön skattesänkning på 3,5 miljarder utlovas till 2021

Regeringen budgeterar upp 3,48 miljarder kronor för ytterligare skattesänkningar 2021. Skattesänkningarna ska vara en del av den gröna skatteväxlingen, skriver regeringen i ett pressmeddelande inför släppet av hela höstbudgeten i morgon onsdag.

Enligt punkt fem i Januariavtalet mellan regeringen, Centerpartiet och Liberalerna ska ”en kraftfull grön skatteväxling genomföras”. Målet är att den ska omfatta minst 15 miljarder kronor. Det är inte klart vilka skatter som kan komma att sänkas, skriver regeringen.

1 tim
Isabella Lövin.  Thomas Johansson/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Lövin: Utvecklingstid är en arbetsmarknadsåtgärd

MP-språkröret Isabella Lövin menar att satsningen på den så kallade utvecklingstiden är en arbetsmarknadsåtgärd.

Regeringen lägger 200 miljoner under nästa år på att genomföra åtgärden som är en möjlighet för vissa anställda att ta ledigt för att utbilda sig eller starta eget. I en intervju med P1-morgon säger Lövin att tanken är att människor framför allt ska utbilda sig inom bristyrken.

Hon slår även ifrån sig kritiken som kommit från Svenskt Näringsliv och LO.

– Med friåret kunde man vara ledig för att knyppla men detta har ingenting med det att göra. Det här handlar om kompetensutveckling.

3 tim
Per Bolund och Ebba Busch Thor. SVT
undefined

Busch Thor kritisk mot friåret: ”Ineffektiv”

Regeringens satsning på utvecklingstid, en ny variant av friåret, ”är märklig och rent av felaktig”. Det sa LO:s vice ordförande i SVT:s Aktuellt. Även KD-ledaren Ebba Busch Thor var kritisk och sa att åtgärden är ineffektiv. Hon efterfrågade i stället riktade satsningar på kompetensutveckling.

MP-språkröret Per Bolund försvarade satsningen.

– Att ge människor möjlighet att pröva en ny väg i livet och skaffa en ny kompetens så att man kan ta ett steg in i en annan karriär, och att utbilda sig inom bristyrken, det tror jag är väl investerad tid, sa Bolund.

Igår 20:54
Läs mer om Höstbudgeten

Välj organisation

Få nyheter från den organisation du väljer