Därför har Nordmark fel om Arbetsförmedlingen
Regeringen skyller massbantningen av Arbetsförmedlingen på M/KD-budgeten, men får kraftigt mothugg från olika håll. En femprocentig besparing kan knappast förklara hela kaoset och att över hälften av alla kontor ska läggas ned, visar Arbetsmarknadsnytts genomgång.
Det är intensiva tider på Arbetsförmedlingen. I slutet av 2018 meddelade myndigheten att den skulle varsla 4 500 personer och stänga 132 kontor runt om i landet. Samtidigt har det inledande skedet av Arbetsförmedlingens reformering – där Januariavtalet driver igenom en uppdelning av myndighetens verksamhet – startat igång.
Processerna har beskrivits som ”kaosartade” och anledningen till nedläggningarna av regionkontoren skylls av regeringen och Arbetsförmedlingen på den M/KD-budget som antogs i riksdagen i december 2018.
– De neddragningar som har skett det här året är ett resultat av den budget som riksdagen slussade igenom som Moderaterna och Kristdemokraterna drev fram, säger Roger Mörtvik, statssekreterare hos arbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S).
Får kraftigt mothugg
Att Arbetsförmedlingens budget blev ”kraftigt” minskad av M och KD, så som Roger Mörtvik beskriver det, håller inte Moderaternas arbetsmarknadspolitiska talesperson Mats Green med om. Han menar i stället att den besparing som gjordes i M/KD-budgeten bara handlar om fem procent av Arbetsförmedlingens förvaltningsbudget.
– Då ska man komma ihåg att Arbetsförmedlingen har en personalomsättning på tio procent. Omställningen hade kunnat hanteras inom den, säger han.
I en debattartikel i Västerbottens-Kuriren skriver gruppledaren för Kristdemokraterna i Region Västerbotten, Hans-Inge Smetana, att det är svårt att förstå att en femprocentig minskning har lett till ett varsel av cirka 33 procent av alla anställda – från nästan 14 000 personer till runt 10 000 – och en planerad nedläggning av över hälften av alla regionkontor.
– Med M/KD-budgeten återgår man till den nivå som gällde för Arbetsförmedlingen 2015 och 2016. Är det någon som på fullt allvar påstår att vi inte hade någon Arbetsförmedling att tala om de åren? säger Mats Green.
Anders Forslund, forskare på Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, IFAU, förklarar att Arbetsförmedlingen har en budget som är fördelad i två vattentäta skott.
– Den ena är öronmärkt för att inrätta programplatser för arbetslösa och den andra används huvudsakligen till att anställa arbetsförmedlare, betala hyra för kontor och liknande.