Frågan om utdelning har blivit så infekterad att flera partier inklusive Moderaterna förespråkar begränsningar. fPlus har pratat med ett antal experter om vad frågan egentligen handlar om.

Just nu pågår en livlig debatt om vilka företag som ska få ta emot krisstöd och vilka som inte ska få göra det. I skottgluggen hamnar bolag som tar emot krisstöd och samtidigt delar ut pengar till ägarna. Regeringen, med Magdalena Andersson i spetsen, överväger nu att lagstifta mot utdelningar för bolag som har tagit emot krisstöd. Även om en sådan lag sannolikt dröjer är det nu flera forskare som menar att finansministern för fram radikala och kontraproduktiva ståndpunkter.*

Magnus Henrekson, professor i nationalekonomi och vd för Institutet för Näringslivsforskning, menar att debatten kring utdelningarna missar det samhällsekonomiska perspektivet och har blivit för känslostyrd.

– För det första. Om man bara tar det strikt ekonomiskt så handlar det ju om vinster som gjordes förra året. För det andra så kommer utdelningarna att fördelas om, det är ett effektivt sätt att föra över resurser från stagnerande företag och branscher till växande företag och branscher. Så i den meningen, om man ser det strikt ekonomiskt, så är det ingen bra idé att stoppa det här, säger han.

”Moral trumfar ekonomi”

Men Magnus Henrekson betonar att frågan är mer komplex än så, därav debatten. Att Moderaterna lutar sig allt mer mot regeringen i frågan menar han visar på frågans moraliska sprängkraft. Att partiet egentligen tycker att bolagens utdelningar ska stoppas har han svårt att tro. Men politik handlar om att övertyga allmänheten, och att inta vad som uppfattas som en moraliskt klandervärd position i en trots allt mindre fråga blir alltför kostsamt.

– Moral trumfar ekonomi. Och vi ska komma ihåg att företagen tvingas agera i ett ”moraliskt universum”, och det gör politikerna också. Därför skulle jag tro att politikerna känner att det är omöjligt att inte säga så här. Det är inte svårare än så, egentligen, säger han.

Att ingen vet hur länge coronakrisen kommer att härja spär på debatten, menar han. Ingen vet ju hur mycket det här kommer att innebära i kostnader i form av minskade intäkter, även för solida bolag. Osäkerheten är massiv, och många är oroliga. Det är en bra grogrund för misstänksamhet, menar Magnus Henrekson.

– Det strikt ekonomiska argumentet är att utdelningarna i första hand kommer att användas för att återinvestera i andra branscher som har bättre investeringsmöjligheter. Men det kan ju vara svårt i det här läget att motivera att man får en minuspost när man gör det här, säger han.

– Sedan har vi den moraliska aspekten när man tar emot stöd. Krisstöd fyller på kassan, medan utdelningen tömmer kassan. Det är såklart svårt att försvara sig mot det argumentet, och det förstår politikerna, och därför driver också M en linje som de antagligen inte är helt förtjusta i, fortsätter han.  

”Inte plats för komplexa resonemang”

Att företagare florerar i både ett ekonomiskt och ett moraliskt universum komplicerar alltså saker och ting. Många gånger finns det inte plats för mer komplexa resonemang om samhällsekonomiska kretslopp och krafterna bakom förnyelse och omstrukturering i ekonomin, menar han.

– Det är bara att titta på frågor som har med hållbarhet att göra. Företagen pratar om hållbarhet och gör saker som framstår som hållbarhetsåtgärder, men ofta inte alls har förväntade effekter, men de måste ändå vidta dem.

Den ekonomiska kalkylen kan se hemsk ut, men en totalbedömning av flera faktorer komplicerar bilden, anser Magnus Henrekson.

– Så fort man tvingas ta emot statens stöd, så hamnar man själv i den politiska sfären, det är bara så. Och då måste man bete sig politiskt. Den som tar emot pengar är inte fri, säger han.

Kan slå mot forskning och pensioner

På sikt ser han risker om politiken kliver in för långt på företagens arena. Att stoppa utdelningar kan göra mer skada än nytta, menar han. Det kan strypa flödet av kapital till en rad områden.

– Förutom att resurser inte slussas från mindre livskraftiga företag så drabbas forskning och människor som har tilläggspensioner som baseras på aktieavkastning, säger han.

Gabriel Urwitz, f d adjungerad professor i finansiell ekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm och ordförande för AB Segulah, håller med om att det politiska kravet på att stoppa utdelningar är populistiskt och skadligt för samhället. Han efterfrågar mer långsiktighet i beslutsfattandet.

Mer känslor än analys

– Inte minst är forskningens och kulturens finansiering samt pensionssystemen beroende av avkastning från företag. Beslut om utdelning ska fattas av styrelse och bolagsstämma, säger han.

Att börsbolagen ska dra tillbaka sina aktieutdelningsförslag och att helt stoppa alla utdelningar för bolag som behöver korttidspermittera personal med hänvisning till coronakrisen är fel väg att gå, menar han.

– Det är förståeligt att detta moraliskt känns som ett korrekt förhållningssätt men det är en uppfattning som mer är baserad på känslor än analys, säger han.

* Under torsdagen meddelade Tillväxtverket, efter ett möte med riksdagens finansutskott, att den inte kommer att betala ut permitteringsstöd till bolag som gör stora aktieutdelningar.