TT
De svenska krispaketen

Därför har även M bytt spår om aktieutdelningar

Frågan om utdelning har blivit så infekterad att flera partier inklusive Moderaterna förespråkar begränsningar. fPlus har pratat med ett antal experter om vad frågan egentligen handlar om.

Just nu pågår en livlig debatt om vilka företag som ska få ta emot krisstöd och vilka som inte ska få göra det. I skottgluggen hamnar bolag som tar emot krisstöd och samtidigt delar ut pengar till ägarna. Regeringen, med Magdalena Andersson i spetsen, överväger nu att lagstifta mot utdelningar för bolag som har tagit emot krisstöd. Även om en sådan lag sannolikt dröjer är det nu flera forskare som menar att finansministern för fram radikala och kontraproduktiva ståndpunkter.*

Magnus Henrekson, professor i nationalekonomi och vd för Institutet för Näringslivsforskning, menar att debatten kring utdelningarna missar det samhällsekonomiska perspektivet och har blivit för känslostyrd.

– För det första. Om man bara tar det strikt ekonomiskt så handlar det ju om vinster som gjordes förra året. För det andra så kommer utdelningarna att fördelas om, det är ett effektivt sätt att föra över resurser från stagnerande företag och branscher till växande företag och branscher. Så i den meningen, om man ser det strikt ekonomiskt, så är det ingen bra idé att stoppa det här, säger han.

”Moral trumfar ekonomi”

Men Magnus Henrekson betonar att frågan är mer komplex än så, därav debatten. Att Moderaterna lutar sig allt mer mot regeringen i frågan menar han visar på frågans moraliska sprängkraft. Att partiet egentligen tycker att bolagens utdelningar ska stoppas har han svårt att tro. Men politik handlar om att övertyga allmänheten, och att inta vad som uppfattas som en moraliskt klandervärd position i en trots allt mindre fråga blir alltför kostsamt.

– Moral trumfar ekonomi. Och vi ska komma ihåg att företagen tvingas agera i ett ”moraliskt universum”, och det gör politikerna också. Därför skulle jag tro att politikerna känner att det är omöjligt att inte säga så här. Det är inte svårare än så, egentligen, säger han.

Att ingen vet hur länge coronakrisen kommer att härja spär på debatten, menar han. Ingen vet ju hur mycket det här kommer att innebära i kostnader i form av minskade intäkter, även för solida bolag. Osäkerheten är massiv, och många är oroliga. Det är en bra grogrund för misstänksamhet, menar Magnus Henrekson.

– Det strikt ekonomiska argumentet är att utdelningarna i första hand kommer att användas för att återinvestera i andra branscher som har bättre investeringsmöjligheter. Men det kan ju vara svårt i det här läget att motivera att man får en minuspost när man gör det här, säger han.

– Sedan har vi den moraliska aspekten när man tar emot stöd. Krisstöd fyller på kassan, medan utdelningen tömmer kassan. Det är såklart svårt att försvara sig mot det argumentet, och det förstår politikerna, och därför driver också M en linje som de antagligen inte är helt förtjusta i, fortsätter han.  

”Inte plats för komplexa resonemang”

Att företagare florerar i både ett ekonomiskt och ett moraliskt universum komplicerar alltså saker och ting. Många gånger finns det inte plats för mer komplexa resonemang om samhällsekonomiska kretslopp och krafterna bakom förnyelse och omstrukturering i ekonomin, menar han.

– Det är bara att titta på frågor som har med hållbarhet att göra. Företagen pratar om hållbarhet och gör saker som framstår som hållbarhetsåtgärder, men ofta inte alls har förväntade effekter, men de måste ändå vidta dem.

Den ekonomiska kalkylen kan se hemsk ut, men en totalbedömning av flera faktorer komplicerar bilden, anser Magnus Henrekson.

– Så fort man tvingas ta emot statens stöd, så hamnar man själv i den politiska sfären, det är bara så. Och då måste man bete sig politiskt. Den som tar emot pengar är inte fri, säger han.

Kan slå mot forskning och pensioner

På sikt ser han risker om politiken kliver in för långt på företagens arena. Att stoppa utdelningar kan göra mer skada än nytta, menar han. Det kan strypa flödet av kapital till en rad områden.

– Förutom att resurser inte slussas från mindre livskraftiga företag så drabbas forskning och människor som har tilläggspensioner som baseras på aktieavkastning, säger han.

Gabriel Urwitz, f d adjungerad professor i finansiell ekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm och ordförande för AB Segulah, håller med om att det politiska kravet på att stoppa utdelningar är populistiskt och skadligt för samhället. Han efterfrågar mer långsiktighet i beslutsfattandet.

Mer känslor än analys

– Inte minst är forskningens och kulturens finansiering samt pensionssystemen beroende av avkastning från företag. Beslut om utdelning ska fattas av styrelse och bolagsstämma, säger han.

Att börsbolagen ska dra tillbaka sina aktieutdelningsförslag och att helt stoppa alla utdelningar för bolag som behöver korttidspermittera personal med hänvisning till coronakrisen är fel väg att gå, menar han.

– Det är förståeligt att detta moraliskt känns som ett korrekt förhållningssätt men det är en uppfattning som mer är baserad på känslor än analys, säger han.

* Under torsdagen meddelade Tillväxtverket, efter ett möte med riksdagens finansutskott, att den inte kommer att betala ut permitteringsstöd till bolag som gör stora aktieutdelningar.

Toppnyheter

Arkivbild: Spaniens premiärminister Pedro Sanchez Ludovic Marin / TT NYHETSBYRÅN
Coronavirusets spridning – globalt

Nytt område isoleras i Spanien: Får inte slappna av

För andra dagen i rad inför Spanien restriktioner i ett område på grund av virusutbrott. Den här gången är det 70 000 invånare vid staden La Mariña i Galicien som förbjuds att lämna området och att samlas fler än 10 personer samtidigt.

– I nuläget har vi 106 positiva fall, vilket är en ökning från gårdagens 21 fall, säger Jesús Vázquez vid de lokala hälsovårdsmyndigheterna enligt AFP. Enligt Vázquez är det nödvändigt att skärpa restriktionerna för att isolera invånarna från möjligheten till en exponentiell tillväxt av viruset.

– Vilket är vad som brukar hända när det blir samhällsspridning.

Spaniens premiärminister Pedro Sanchez uppmanade på söndagen sina landsmän att inte slappna av, samtidigt som han manade till lugn, rapporterar Reuters.

– Att vi upptäckt fallen tidigt visar att sjukvården är bättre förberedd än i mars

I går kom beskedet att omkring 200 000 människor i ett område i Katalonien skulle isoleras från omvärlden.

Igår 15:53
Arkivbild: Wuhans virologiska institut HECTOR RETAMAL / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Ex-spionchef tror att viruset kom från kinesiskt lab

Teorin att det nya coronaviruset, sars-cov-2, härstammar från ett laboratorium i Wuhan får inte avfärdas som en konspirationsteori. Det säger Richard Dearlove, tidigare chef för den brittiska underrättelsetjänsten MI6 till Sky News.

Dearlove säger att han tror att viruset skapats på laboratoriet, och sedan spritts av misstag, och han menar att frågan måste diskuteras öppet inom forskningssamhället.

– Jag säger inget annat än att det var följderna av en olycka, säger han.

De allra flesta inom forskarvärlden, såväl som den brittiska och amerikanska underrättelsetjänsten, menar att viruset inte är tillverkat av människor, skriver Sky News.

Igår 15:03
Läs mer om Coronavirusets spridning – globalt
Mikko Lehtimäki / TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Friskolor uppmanas publicera betygsstatistik

Friskolornas Riksförbund uppmanar sina medlemmar att själva publicera statistik om betyg och annat som kan vara av värde för allmänheten.

Uppmaningen är en följd av en dom där kammarrätten slog fast att vissa elevuppgifter gällande friskolor är affärshemligheter och inte ska offentliggöras. Domen ledde i sin tur till att Skolverket från och med i höst inte publicerar statistik om några skolor – varken fristående eller kommunala. Huvudmän måste behandlas lika, motiverade Skolverket.

Men nu råder alltså Friskolornas Riksförbund till publicering på eget initiativ och i egen kanal. Förbundet beskriver situationen som olycklig. "Det informationsglapp som blir resultatet av detta kan till viss del överbryggas genom att friskolehuvudmännen själva publicerar sin statistik på hemsidan", bloggar förbundets vd Ulla Hamilton ,

Kammarrättsdomen, som gav stöd åt en ny policy hos SCB, har inte mottagits positivt i skolsektorn och utbildningsdepartementet förbereder författningsändringar så att skolstatistiken kan göras offentlig igen.

30 jun
Mikko Lehtimäki / TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Skolverket stoppar skolstatistik – ”Olyckligt”

Skolverket slutar att publicera statistik om enskilda skolor efter en omtolkning av SCB, rapporterar Ekot. Det är olyckligt, anser Friskolornas Riksförbund.

”De som hävdar att friskolorna har drivit på för att SCB ska fatta detta beslut har helt fel”, skriver Ulla Hamilton, vd för Friskolornas Riksförbund, på Friskolebloggen.

Från och med september kommer Skolverket bara att publicera statistik på riksnivå, rapporterar Ekot. För många föräldrar är statistiken om enskilda skolor viktig eftersom det ger ett bra underlag i valet av skola.

Bakgrunden till Skolverkets bedömning är en juridisk process som slutade med en dom att uppgifter om friskolors elevsammansättning och betyg inte ska lämnas ut eftersom de anses vara affärshemligheter.

Domen är mycket olycklig, anser Friskolornas Riksförbund.

”Dessvärre har SCB:s tolkning bekräftats av Kammarrätten vilken gör att den gäller. För Skolverkets del får detta stora konsekvenser eftersom all den skolstatistik som de publicerar kommer via SCB och därmed påverkas av SCB:s förändrade sekretessbedömning”, skriver Ulla Hamilton som nu hoppas att frågan ska lösas inom kort.

Regeringen har i förra veckan gett Skolverket och SCB i uppdrag att se över statistiken så att den inte bryter mot sekretesslagstiftningen.

26 jun
Läs mer om Läget i svenska skolan

Välj organisation

Få nyheter från den organisation du väljer
Trump/Demonstrationer inför talet vid Mount Rushmore TT
Amerikanska valet 2020

Analyser: ”42 minuter mörkt och splittrande tal”

I sitt nationaldagstal sa Donald Trump att 99 procent av covidfallen i USA är ”helt ofarliga”. Uttalandet, som saknar belägg, är presidentens senaste försök att tona ner hotet från coronaviruset, skriver CNN:s Maeve Reston i en analys. För att distrahera går Trump allt längre i sin kritik av protesterna som skakar landet, konstaterar hon.

Även NY Times Annie Karni och Maggie Haberman skriver i en artikel att Trump fokuserar på ”kulturkrig” i stället för coronavirusets spridning – detta för att mobilisera vita anhängare i slutet av sin första mandatperiod.

Att Trumps tal var allt annat än enande lyfts också fram av Washington Posts David Nakamura. I en analys kallar han det 42 minuter långa talet för ”mörkt och splittrande”. Presidenten gör inte längre någon hemlighet av att han inte stöttar de miljoner människor som på ett fredligt sätt kräver reformer för social rättvisa, enligt Nakamura.

”Det är inte längre invandrare eller omvärlden som är hotet. Det är andra amerikaner”, skriver han.

Igår 13:35
Läs mer om Amerikanska valet 2020