Henrik Montgomery/TT / TT NYHETSBYRÅN
Det svenska skattetrycket

Därför bör stockholmare ha lägre skatt

Hela Sverige skulle tjäna på att stockholmarna får lägre skatt. fPlus reder ut varför. Men det måste kombineras med ett paket av åtgärder, menar nationalekonomen Johan Eklund.

Stockholms skattebetalare står för mer statliga skatteinbetalningar än 234, eller 80 procent, av landets kommuner tillsammans, trots att bara knappt tio procents av landets befolkning bor i staden. Det visar en kartläggning från Ratsit. Anledningen till obalansen är att relativt många i huvudstaden betalar såväl statlig inkomstskatt som värnskatt.

– Att Stockholm bidrar med mest skatteintäkter är inte förvånande. Men om högproduktiva människor inte beskattades så hårt i det här landet skulle ekonomin växa och välståndet bli högre, säger Johan Eklund, professor i nationalekonomi och vd för Entreprenörskapsforum.

Problemet gäller såklart inte bara Stockholm, även om huvudstaden är en av motorerna i svensk ekonomi. fPlus har exempelvis skrivit om serieentreprenören Bror Lövbrand som flyttade från Dorotea, delvis på grund av ett högt skattetryck. Men i Stockholm finns en högre andel högutbildade än i många andra kommuner, och att dessa människor får avkastning på sina kunskaper och färdigheter är en viktig drivkraft, menar Johan Eklund.

Kan göra att människor väljer att arbeta färre timmar

Därför är det olyckligt, och till och med kontraproduktivt, att humankapital och arbete beskattas så hårt i Sverige, menar han. Det kan göra att människor väljer att arbeta färre timmar och inte investerar i utbildning. Flera studier visar att en slopad värnskatt, som är en del av Januariavtalet, skulle vara självfinansierande, och till och med bidra med mer pengar till statskassan än i dag.

– Det kostar så klart att sänka skatten statsfinansiellt, men det finns goda skäl att tro att vi får ett ökat arbetskraftsutbud, vi får upp sysselsättningsnivån och andelen högutbildade med rätt kvalifikationer i ekonomin. Då skulle vi knuffa upp förädlingsvärdena och gå plus i statskassan, säger Johan Eklund.

Höga marginalskatter och värnskatt del av problemet

Sverige har en av de högsta marginalskatterna i världen, och i Stockholm betalar invånarna mest skatteintäkter i hela landet.

– Med ett sådant resonemang skulle det vara bra för hela landet om skatten på arbete sänktes, oavsett om det sker i Stockholm eller Dorotea, säger han.

En rad problem följer av asymmetrin på den svenska arbetsmarknaden, menar Johan Eklund. Höga marginalskatter och värnskatt är en del av problemet, men förklarar långtifrån hela bilden, understryker han.

– Vi måste få en starkare koppling mellan marginalproduktivitet och de förmågor och kunskaper som skapar ekonomiska värden och den lön som individen får efter skatt. Annars får vi följdproblem i hela ekonomin, säger han.

Han radar upp exempel:

– Vi har problem att attrahera talanger, vi har brist på kompetent arbetskraft och har en sammansättningsproblematik i arbetskraften som skiljer sig kraftigt från hela OECD. Att kunskap är så lågt värderad jämfört med i andra länder leder till stora välståndsförluster i form av stigande vakanstal och uteblivna förädlingsvärden, säger Johan Eklund.

Det krävs reformer på flera områden

Situationen i Sverige är allvarlig. Kunskaper är inte kopplade till lön, incitamenten snedvrids och matchningsproblemen är ansenliga, menar han.

– De tilltagande problemen vi har på arbetsmarknaden kostar årligen fem procent av BNP, eller 250 miljarder kronor, enligt våra skattningar. Och det är lågt räknat, säger han.

– Det kan tyckas vara orealistiskt högt, men det är det inte. Hade vi haft samma arbetsmarknadspolitik som i Tyskland så hade vi inte haft de här bristsituationerna på högproduktiva individer.

Men mer konkret, vad måste göras för att komma till rätta med problemen? Det krävs reformer på flera områden, betonar Johan Eklund.

– Mycket är givna saker, till exempel att adressera integrationsfrågan. Vi har för höga trösklar in på arbetsmarknaden, vilket gör utanförskapsfrågan till ett onödigt stort problem.

En modernisering av arbetsrätten är viktig

Dessutom har små- och medelstora företag stora problem att bli av med inkompetenta medarbetare, som ställer till oreda, menar han. Det skapar en rädsla att anställa, vilket blir en bromskloss i ekonomin.

– Provanställning i all ära, men om man inte kan säga upp medarbetare som missköter sig så minskar viljan att anställa. En modernisering av arbetsrätten är viktig, och måste även innehålla förändringar kring uppsägning av personliga skäl, säger han.

Han ser också svåra utmaningar i utbildningssystemet, på alla nivåer egentligen. Högre utbildning lönar sig för dåligt, och människor läser sådant som inte efterfrågas av arbetsgivarna.

 – Den minsta gemensamma nämnaren handlar om hur vi stimulerar och fångar upp talanger och vilka incitament som människor har för att drivas i rätt riktning. Detta funkar inte alls i Sverige, eftersom produktiv kunskap inte värderas fullt ut, säger Johan Eklund.

– Till exempel finns det studier som visar att analytiska förmågor värderas lågt i Sverige – ett problem som kan kosta en procent i årlig tillväxt av BNP. 

Problemen är alltså större än bara ett högt skattetryck för stockholmare. Men ett första naturligt steg för att rätta till balansen skulle kunna vara att sänka skatten för högproduktiva människor, det vill säga minskad progressivitet i skattesystemet, så att de jobbar mer och bygger välstånd.

– Det skulle hela Sverige tjäna på, inte bara stockholmare. Och det skulle inte kosta en krona, säger han.

Toppnyheter

Välj organisation

Få nyheter från den organisation du väljer