USA i fokus med Jakob Stenberg

Därför blir Joe Biden inte president

Sedan kampanjstarten har Joe Biden haft ledningen i de flesta mätningar mot såväl sina demokratiska motståndare som mot Donald Trump. Trots det lär han inte bli USA:s president, skriver USA-krönikören Jakob Stenberg.

Demokraternas startfält har halverats sedan i somras och kandidater har åkt upp och ned i opinionen, men alltjämt leder en person i de allra flesta mätningarna: Joe Biden.

Den mångårige senatorn och Obamas vicepresident under åtta år har inriktat hela sin kampanj på att han är den som kan besegra president Trump, vilket är den fråga som demokraternas väljare rankar allra högst.

De flesta demokrater är inte socialister

De initiala farhågorna om att hans närgångna stil med flera kvinnor eller kontroversiella voteringar under årens lopp, verkar ha blåst över för stunden. Huruvida en eventuell riksrättsprocess kan hjälpa eller stjälpa Bidenkampanjen står skrivet i stjärnorna, den frågan avgörs av hur amerikanerna ställer sig till processen. Riksrätt handlar till syvende och sist om politik, inte juridik.

Många faktorer talar för att Joe Biden tar sig igenom nålsögat och blir såväl Demokraternas kandidat som USA:s president. I korthet:

  • Kändisskapet. Ända sedan kampanjstarten har Biden varit den i särklass mest kända kandidaten. En faktor som inte bör underskattas i USA, där man väljer person och inte nödvändigtvis parti. Trumps kändisskap var en avgörande faktor till segern i Republikanernas primärval och att han sedermera lyckades vinna över nya väljare.
  • Bromancen med Obama. Att vara nära förknippad med landets mest populäre demokrat, Barack Obama, är en klar fördel. Vicepresidenten blev ett viralt fenomen när memes spreds med honom och hans chef. Det är knappast en slump att Biden refererar till sin kompis Barack så ofta han kan.
  • Basen backar Biden. Två viktiga grupper står alltjämt kvar vid Bidens sida: äldre och afroamerikaner. Så länge dessa är kvar blir det svårt för utmanarna att vinna nomineringen.
  • Average Joe. I valet 2016 gick Trump balansgång för att vinna tillräckligt många arbetarväljare i en rad nyckeldelstater. Nästa år måste presidenten göra om bedriften, men enligt flera mätningar har Biden potential att stoppa balansgången och vinna tillbaka väljare som Clinton förlorade.
  • Demokrater är inte socialister. De allra flesta demokratiska väljare står inte särskilt långt till vänster. Många tror på marknadsekonomin, äger vapen, ogillar höga skatter och vill behålla sjukförsäkringen från sin arbetsgivare. Det gynnar mittenorienterade Biden.
ROBYN BECK / AFP

Joe Biden under en utfrågning förra veckan. Foto: Robyn Beck /AFP

Biden påminner om misslyckade presidentkandidater

Förutsättningarna borde således vara goda för Biden. Men det som talar emot honom riskerar att väga tyngre:

  • Tillbaka till dåtiden. Bidens budskap om att vrida tillbaka klockan är inte vad många amerikaner efterfrågar. Trumps valseger var ett uttryck för ett utbrett missnöje och stora delar av befolkningen upplever en genuin känsla av utanförskap gentemot ett etablissemang på kusterna. Dessutom påminner Biden mer om misslyckade presidentkandidater, som Mondale eller Kerry, än de framgångsrika, som Carter, Clinton och Obama. Alla tre vann på ett mandat att förändra – inte gå bakåt.
  • Oops-faktorn. Under lång tid betraktades Biden som en av Washingtons skickligaste debattörer- Han brukar tillskrivas en del av Obamas seger 2012 när vicepresidenten utklassade sin republikanska utmanare Paul Ryan i en debatt. Nu har han varit svajig i flera debatter. För åtta år sedan gjorde Texas-guvernören Rick Perry bort sig när han glömde bort vilket departement han vill lägga ned och sammanfattade läget med ”oops”. Biden riskerar hamna i ett liknande läge. Om Trump står på andra sidan i ringen kommer presidenten kasta handskarna innan startsignalen ens har gått och i en gyttjefajt vinner Trump 100 gånger av 100.
  • Åldern spelar roll. Att vara 76 år gammal behöver inte vara en nackdel, men inte heller en fördel. Hittills har det knappast gynnat Biden, han har ibland uppträtt virrigt och gjort flera märkliga felsägningar.
  • Hillary 2.0. Skumma affärer och en symbol för det korrupta Washington - oavsett utfall i riksrättsprocessen eller nivån på sanningshalten kommer Trump och hans bas kräva att Biden, likt Hillary Clinton, bör låsas in. Likt Clinton skryter Biden om att han känner världsledare, men en bromance med Macron är inte nödvändigtvis vad amerikaner efterlyser hos sin president.
  • Brist på entusiasm. Tänker Sanders unga socialistväljare köa för att rösta på Biden på valdagen? Vill Yangs ”yang gang” dela ut flygblad? Är Warrens följare peppade på ringa samtal för den tidigare vicepresidentens räkning? I nuläget är det tveksamt om gräsrötterna går samman för att Biden ska bli president.

Tycker du att det är lite fokus på sakfrågor? Det är ingen slump, huvudtemat i Bidens kampanj är inte primärt reformer utan att han är den ende som kan besegra Trump.

Demokraterna måste välja väg

Efter förra årets framgångsrika mellanårsval för Demokraterna stod två saker klart: progressiva sympatisörer entusiasmerades av nya stjärnor på den politiska himlen, men i andra delar av landet övergav samtidigt mer moderata väljare Trump till förmån för mittenorienterade demokrater. Försök hitta en gemensam strategi utifrån de slutsatserna, om du kan.

Demokraterna behöver således bestämma sig för om de ska välja en kandidat som kan slå Trump eller om man ska satsa sina pengar på att försöka göra om landet i grunden.

Med Biden som presidentkandidat riskerar de gå miste om båda sakerna.

Dela

Öppna i ny flik

Toppnyheter

Camilla Stoltenberg. Heiko Junge / TT NYHETSBYRÅN
Coronavirusets spridning – Sverige

Norsk myndighetschef om svenska linjen: ”Liknar vår”

I Norge har 19 personer per en miljon invånare dött i covid-19 medan samma siffra är 79 i Sverige, rapporterar SVT:s Aktuellt. Trots det säger Camilla Stoltenberg, generaldirektör vid norska Folkehelseinstituttet, att det är för tidigt att säga om landet har lyckats i kampen mot viruset.

Att landet hittills ändå har hållit ner dödstalen mer än i Sverige tror hon bland annat beror på att man tidigare införde tvingande lagstiftning och mer omfattande åtgärder. Stoltenberg lyfter också att det var regeringen som fattade besluten, vilket gjorde att de fick stort genomslag bland befolkningen.

Men:

– Vi tror inte att det är så stor skillnad på Sveriges och Norges strategi som det ofta framställs som.

1 tim
Ann Linde och Stefan Löfven/Ulf Kristersson. TT
undefined

M: Nationell testning krävs – nu måste regeringen leda

Sverige måste genomföra storskaliga tester för covid-19, skriver Moderaternas partiledare Ulf Kristersson på DN Debatt. Han är positiv till att fler tester ska utföras, men oroar sig för att det går för långsamt.

M-ledaren menar att det i nuläget saknas både kapacitet och organisation för att det ska bli verklighet i landet. Forskare, myndigheter, företag och civilsamhället måste nu gå samman i ett ”helt unikt nationellt arbete”, fortsätter Kristersson, som menar att hans parti kommer göra allt för att det ska bli verklighet.

”Men det är regeringen som måste ta ledningen för arbetet. Tiden går, Sverige kan inte vänta.”

4 tim
Illustrationsbild: Drottninggatan i centrala Stockholm. Fredrik Sandberg/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Studie: 2,5 procent bar på coronaviruset i Stockholm

2,5 procent av stockholmarna bar på coronaviruset i en ny studie som gjordes i förra veckan, avslöjade Folkhälsomyndigheten under dagens pressträff enligt SVT Nyheter.

Men enligt statsepidemiologen Anders Tegnell har betydligt fler smittats sedan dess.

– Det vi vet är att dubbleringstiden är på sex, sju dagar så i dag bär mellan fem och tio procent på viruset, säger Anders Tegnell enligt SVT.

773 personer ingick i studien som gjordes mellan den 27 mars och den 3 april.

2 tim
Läs mer om Coronavirusets spridning – Sverige
Flygbilder över Eskilstuna och Östersund. TT
Den svenska konjunkturen

Kommunernas krismiljarder är i praktiken redan borta

Om Konjunkturinstitutets nya ekonomiska prognos för året blir verklighet äts regeringens 15-miljarderssatsning till kommunerna upp av minskade skatteintäkter redan i år. Det skriver Dagens Samhälle.

Sajten har pratat med flera kommuntoppar, bland annat Uppsalas kommunstyrelseordförande Erik Pelling (S). Kommunen får 234 krismiljoner i regeringens satsning, samtidigt som man spår tappade skatteintäkter på 200 miljoner. Dessutom har man kraftigt ökade kostnader, bland annat för att undersköterskor anställs ”för glatta livet”.

– Det vore en katastrof om kommuner hängde på varselvågen, säger han.

3 tim
Utkörningsleverantören Foodora. Lars Pehrson/SvD/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Efterfrågan på hemkört ökar: ”En ny matkultur”

Coronapandemin har slagit hårt mot restaurangbranschen där tusentals svenskar har förlorat sina jobb. Samtidigt har efterfrågan på utkörd mat ökat.

Richard Tellström, docent i måltidskunskap vid Stockholms universitet, förutspår att coronakrisen kommer att bli starten på en ny matkultur, skriver DN.

– När allt återgår till det normala igen kan vi tänka oss att fler är vana vid att beställa hemkörd mat. Jag tycker mig även se en förskjutning av dagens huvudmål. Lunchen blir det tydliga huvudmålet för oss som stannar hemma, säger han till tidningen.

4 tim
Ibrahim Baylan.  Anders Wiklund/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Regeringen inför rabatt på hyran för krisande företag

Regeringen inför tillfälliga hyresrabatter för fasta hyreskostnader i utsatta branscher, meddelade näringsminister Ibrahim Baylan (S) på en pressträff på torsdagen.

Stödet handlar om att hyresgäst och hyresvärd ska kunna komma överens om en sänkt hyra och staten kan då kompensera för hälften av den nedsatta hyran. Dock högst 25 procent av den ursprungliga fasta hyran.

– Det är inte i en överdrift att säga att vi är inne i en bred och djup kris. Vi jobbar intensivt från regeringens sida för att lindra konsekvenserna, säger Ibrahim Baylan.

Idag 11:09
Läs mer om Den svenska konjunkturen
Kanadas Justin Trudeau.  DAVE CHAN / TT NYHETSBYRÅN
Coronavirusets spridning – globalt

Trudeau: Läget blir inte normalt på minst ett år

Kanada kan inte räkna med att återgå till ett normalläge förrän det finns ett vaccin mot coronaviruset, vilket kan ta minst ett år. Det säger landets premiärminister Justin Trudeau enligt AFP.

Enligt de kanadensiska myndigheternas prognoser väntas mellan 11 000 och 22 000 personer i landet dö till följd av viruset. Om landet skulle släppa på sina åtgärder kan den siffran stiga till 44 000.

Trudeau sa att toppen på den första vågen troligen kommer mot slutet av våren, men att nya utbrott är att vänta framöver.

2 tim
Boris Johnson. Pippa Fowles / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Boris Johnson har lämnat intensivvårdsavdelningen: ”Är vid extremt gott mod”

Storbritanniens premiärminister Boris Johnson har lämnat intensiven och flyttats tillbaka till en vanlig vårdavdelning, skriver Downing Street i ett uttalande, enligt Reuters. En talesperson för regeringen säger att Johnson fortsatt kommer att bevakas noga under återhämtningen från covid-19.

– Han är vid extremt gott mod, säger talespersonen.

Efter tio dagars sjukdom lades Johnson in på sjukhuset, och han flyttades snart till intensiven. Där har han tillbringat de senaste tre nätterna.

2 tim
Läs mer om Coronavirusets spridning – globalt

Välj organisation

Få nyheter från den organisation du väljer