TT
Coronavirusets spridning – Sverige

Därför blev Sverige Europas mobboffer – så oroliga bör företagen vara

”Tonen är negativ över hela linjen”. Aldrig tidigare har skepsisen mot Sverige varit större, enligt Svenska Institutet som har till uppgift att kartlägga och analysera den utländska bilden av Sverige. Land efter land fryser ut Sverige och vår coronahantering. fPlus har pratat med tunga ekonomer och experter för att reda ut hur oroliga vi egentligen ska vara.

Så sent som igår meddelade flera tyska delstater att de inför karantän för resenärer som varit i Sverige. I torsdags förklarade Nederländerna att svenskar inte längre är välkomna in i landet. Och om de ändå tar sig in så ska de tvingas i karantän i minst två veckor, meddelade premiärminister Mark Rutte på en presskonferens. Vad händer egentligen i Sverige? Det är frågan som världen ställer sig nu. Aldrig har nyfikenheten – och skepsisen – kring Sverige varit större hos omvärlden.

Det är en bild som bekräftas av Svenska Institutet som har till uppgift att kartlägga och analysera den utländska bilden av Sverige.

– Sverige har aldrig tidigare varit så här intensivt bevakade sedan vi började mäta. Den enda situation som är jämförbar är under flyktingvågen 2015, men detta är mycket större, säger Sofia Bard, tf enhetschef för Sverigebildsanalys på Svenska Institutet.

Myndigheten arbetar med att analysera bilden av Sverige utomlands genom att sammanställa vad nyhetsmedier och sociala medier rapporterar och skriver om Sverige. Sedan coronakrisen intensifierades under våren har SI intensifierat bevakningen och utkommer nu med veckovisa rapporter.

– Vi ser ett otroligt intresse. Artiklarna som skrivs om Sverige är mer omfattande och djuplodande.

Rapportering om Sverige ändrat karaktär

Under de senaste veckorna har rapporteringen också ändrat karaktär, menar Sofia Bard.  

– Medan andra länder valde omfattande nedstängningar av samhället, valde Sverige en annorlunda linje med mindre hård hållning. Detta väckte nyfikenheten hos många länder som då började följa utvecklingen i Sverige. Men de senaste veckorna har nyfikenheten övergått till att vara mer av den recenserande karaktären, säger Sofia Bard.

Dessutom har tonaliteten i artiklarna svängt till att bli alltmer kritiska i sina analyser om det svenska agerandet under pandemin.

– Rapporterna har de senaste veckorna till stora delar handlat om de höga dödstalen, regeringens hantering och statsepidemiolog Anders Tegnells hållning i frågan. Tonen är negativ över hela linjen med några undantag. Tyskland tycks fortfarande ha en relativt neutral hållning i sina analyser, medan Storbritannien, Finland och USA med flera intar en mer negativ hållning, säger Sofia Bard.

Andra ämnen som har avhandlats i internationella media är att Sverige alltmer betraktas som ett osäkert land ur smittskyddshänseende. Frågan om huruvida andra länder ska öppna gränserna mot Sverige när restriktionerna nu lättas upp har också varit stor, menar hon.

Oansvarigt och farligt

Den finska bilden av Sverige som ett oansvarigt och farligt land att vistas i är något som kan bekräftas av Ida Asplund som forskar inom förvaltningsrätt vid Umeå Universitet och som själv har finskt medborgarskap. Hon har i en debattartikel i Vasabladet skrivit om den finska hållningen som närmast kan beskrivas som extrem.

”Det som har byggts upp här kan liknas vid ett övervakningssamhälle av medborgarna enligt modell från DDR. Den hårdhänta offentliga maktutövning som pågår har åsamkat en splittring i bygden och i människors identitet som riskerar att bli långvarig”, skriver hon.

Hon menar att regeringen ger befolkningen eldunderstöd i den aggressiva hållningen gentemot Sverige och fortsätter: "Någon har gett order om att gränskontrollen ska bedrivas så här. Min gissning är regeringen”.

Den finska inrikesministern Maria Ohisalos agerande nyligen ger stöd för hennes farhågor. I maj reste hon till den svenskfinska gränsen i Torneo för att berömma gränsbevakningens goda arbete och vädja till finska folkets moral för att hindra dem att fara in till Sverige. Att besöka Sverige som finländare bedöms alltså som omoraliskt av inrikesministern och därmed den finska regeringen.

Tyskarna uppfattade länge Sverige som en välfärdsidyll, men den bilden är nog förbi nu.

Men det anmärkningsvärda är att det finska folket i mycket hög grad uppskattar den hårda hållningen som Finland har. Helsingin Sanomat rapporterade att finska folkets stöd för statsministern och regeringen uppmättes till drygt åttio procent och i slutet av april uppmätte näringslivets delegation Eva stödet till nittio procent. Den finska statsvetaren och professorn Kari Palonen varnade i samma tidning för dessa siffror som han menade låg på ”nordkoreanska” nivåer.

Men finländare är som sagt inte ensamma om att vara skeptiska. Oavsett vad Svenska Institutet har noterat om huruvida Tyskland är negativa eller neutrala i sin rapportering av Sverige skriver bland annat Svenska Dagbladets Tysklandskorrespondent att den ”gamla Bullerbybilden av Sverige är död”.

– Tyskarna uppfattade länge Sverige som en välfärdsidyll, men den bilden är nog förbi nu, säger han till Svd.

Teresa Küchler som är utrikeskorrespondent rapporterar om ett Bryssel där Sveriges coronastrategi är en källa till förvåning.

– Dra på trissor – är Sverige ett land som ställer sig utanför? Det finns nog en bild av Sverige som ett land som gärna rättar in sig i ledet, säger hon till Svd.

”Strategin tveksam ur ekonomisk synpunkt”

Men hur blev Sverige egentligen en ”paria” i internationella sammanhang? Vad har Sverige egentligen gjort för fel? Eller har man ens gjort fel? Här går meningar isär. Nationalekonom Lars Calmfors, professor i internationell ekonomi, ser en regering som har hanterat pandemin på ett grundläggande felaktigt sätt, där regeringen har flytt sitt ansvar och lämnat besluten åt en myndighet som inte har varit transparent vad gäller underlagen för sina beslut.

– Det främsta problemet är att Sveriges strategi är dålig i sig – av den enkla anledningen att den inte har lyckats hålla nere smittspridningen. Nu väcker det omvärldens skepsis. Men strategin är även tveksam ur ekonomisk synpunkt, säger Lars Calmfors.

Den norska motsvarigheten har på ett helt annat sätt varit öppen med sina beslutsunderlag.

Han menar att Folkhälsomyndigheten inte på ett transparent sätt redovisat grunderna för sina beslut.

– Den norska motsvarigheten har på ett helt annat sätt varit öppen med sina beslutsunderlag. De har noggrant analyserat en tuffare strategi kontra en mjukare linje. Regeringen har också tagit hjälp av en kommission med både folkhälsoexperter och ekonomer som har värderat de olika strategierna. Något liknande har vi inte haft i Sverige, säger Lars Calmfors.

Det har inte heller varit tydligt vilka överväganden som ligger bakom besluten, vare sig de är ekonomiska, psykologiska eller hälsomässiga. Människor har helt enkelt fått gissa sig till hur Folkhälsomyndigheten tänker. Och vad gäller de ekonomiska aspekterna så finns det enligt Lars Calmfors forskning som pekar i rakt motsatt riktning mot Folkhälsomyndigheten.

– En intressant forskningsrapport från USA har tittat på effekterna av olika strikta restriktioner under spanska sjukan för hundra år sedan. Städerna med de striktaste restriktionerna hade lägst dödlighet men inte sämre ekonomiska utfall, utan snarare bättre. Det är tankeväckande även om det också finns kritik mot studien och det är oklart i vilken mån slutsatserna kan överföras till dagens situation, säger Lars Calmfors.

Studien blev tillgänglig i mars i år och har den talande titeln ”Pandemics Depress the Economy, Public Health Interventions Do Not”. Lars Calmfors menar att det är viktigt att i så hög grad som möjligt relatera till tillgänglig forskning.

”Svårt att förstå att det tagit så lång tid”

Enligt Lars Calmfors finns det anledning att tro att effektiv smittbekämpning också är effektiv ekonomisk politik. Lyckas man få ner smittspridningen, så behövs färre restriktioner och människor vågar i större utsträckning konsumera tjänster som kräver kontakt ansikte mot ansikte. Då minskar kraven på dyra stödpaket.

– Regeringen har inte varit tillräckligt handlingskraftig när det gäller smittbekämpningsstrategin, säger Lars Calmfors, samtidigt som han välkomnar att ett ordentligt program för testning och smittspårning nu tycks komma på plats.

– Men det är väldigt svårt att förstå varför det har tagit så lång tid menar Lars Calmfors. Det har inte funnits någon anledning att vänta till en ”senpandemisk fas”. Ju förr strategin hade tillämpats, desto fler smittkedjor hade brutits och desto färre dödsfall hade vi förmodligen fått.

Regeringens undflyende inställning är inte heller något som har gått de internationella medierna obemärkt förbi. Reuters skriver under vinjetten ”World news” hur Sveriges regering hela tiden har varit beredd att vidta kraftiga åtgärder – ”om Folkhälsomyndigheten ber om det”.

Artikeln citerar en skriven kommentar av socialminister Lena Hallengren: ”The government has been, at all times, prepared to introduce further measures recommended by the expert authority”. Ett tydligt sätt att skylla agerandet på myndigheten.

– Så som de har agerat nu får man för sig att Folkhälsomyndigheten tidigt bestämde sig för en strategi på mycket lösa grunder, för att sedan försöka gräva upp alla argument i efterhand som kan rättfärdiga det. Och regeringen å sin sida har skjutit Folkhälsomyndigheten framför sig utan att våga göra några egna ställningstaganden, samtidigt som också övriga politiska partier har varit väldigt försiktiga, säger Lars Calmfors.

Ekonomen: Sverige har valt rätt väg

Men alla är inte överens om att Sverige har valt fel väg i coronahanteringen. Nationalekonomen Lars Jonung, professor vid Lunds universitet, anser att det är alldeles för tidigt att avgöra vad som är den bästa strategin. Han medverkade redan 2006 i den första studien av de ekonomiska effekterna av en pandemi i Europa. I denna studie uteslöts användningen av lockdowns.

Sedan dess har han forskat om kriser och krishantering.

Lars Jonung tror inte bara att omfattande lockdowns är skadliga för samhällsekonomin – han menar också att ett undantagstillstånd i Sverige är ett grundlagsbrott. Och farhågan om att Sverige riskerar att bli isolerat eller ”utmobbat” av andra länder anser han var mycket överdriven.

– Att stänga ner sina länder så totalt som Italien och England är att likna vid ekonomisk harakiri. Kanske framstår den svenska linjen i efterhand som den mer vettiga. Det är extremt kostsamt för ekonomin att stänga ner samhället, samtidigt ser vi att dödstalen är väldigt höga i många länder som har gjort så, säger Lars Jonung.

Den storm av skepsis och protester som nu riktas mot Sverige tror han inte heller kommer att vara skadlig på sikt för den svenska ekonomin.

– Jag är inte orolig för att andra länder portar oss nu. Det skadar mest dem själva i form av minskade turismintäkter. Och vår egen ekonomi tjänar på kort sikt på att vi stannar i Sverige, säger han.

”Uppmärksamheten kan tjäna oss väl”

Vad gäller de långsiktiga konsekvenserna för industrin tror han inte att den kommer att ta skada på sikt av den ”stora illvilja” som tycks finnas hos andra länder just nu. Även om Sverige är extremt exportberoende tror han inte att återstarten kommer att skadas nämnvärt av hur andra länder uttrycker sig just nu.

– Jag tror, tvärt om, att den stora uppmärksamhet vi får medialt just nu kan tjäna oss väl. Det leder till ett större intresse för vårt land och om vår strategi har visat sig vara av godo så kan anseendet dessutom öka, säger han.

Men det är inte bara vår smittskyddsstrategi som har irriterat andra länder. Sverige har i EU-sammanhang förespråkat att utfärda lån i stället för att ge bidrag till länder som har drabbats hårt av corona.

– Även i det avseendet tycker jag att Sverige har agerat konsekvent och riktigt. Det är nationalstaterna själva som ska sköta sin finanspolitik. Bland dem som har skött detta sämst är Italien, som dessutom har fört en populistisk politik och frångått EU-reglerna och EU-rekommendationer och till och med sänkt sin redan låga pensionsålder. Denna populistiska politik ska inte på något vis belönas. Tvärtom bör corona-krisen användas för att förnya Italiens ekonomiska politik. Lån till Italien ska därför villkoras med krav på reformer, säger Lars Jonung.

Lockdown är en farlig väg - kan strida mot grundlagen

Slutligen menar han att en lockdown är en farlig väg att gå av en annan anledning – det är ett brott mot vår grundlag, som garanterar full rörelsefrihet för svenska medborgare både inom Sverige och över våra gränser. Att urholka förtroendet för grundlagen är ytterst allvarligt – särskilt under kristider, menar han.

– Olika röster förespråkar force majeur i sin iver att stänga ner samhället. Men ingen force majeur ska användas mot grundlagen. Då är vi inte längre någon rättsstat – och den är oerhört viktig att bevara i kristider. Det finns befogenheter att inskränka demonstrations- och mötesfriheten, men det finns ingen möjlighet för staten att begränsa rörelsefriheten för alla svenskar inom landet, säger Lars Jonung.

Toppnyheter

Anders Björkman. KI/TT
Coronavirusets spridning – Sverige

Professor: Svensk lockdown hade inte gett färre döda

De höga svenska dödstalen under coronakrisen är inte en följd av att samhället inte stängdes ner i samma utsträckning som i vissa andra länder. Det säger Anders Björkman, professor i infektionsmedicin vid Karolinska institutet, till SvD.

Han har studerat pandemins utveckling i olika länder och drar slutsatsen att de hårda restriktionerna i många länder inte låg bakom att smittan stannade av.

Han menar att de höga svenska dödstalen i stället beror på att Sverige hade hunnit få en mer omfattande samhällsspridning innan åtgärder sattes in än exempelvis övriga Norden. Men varför det blev så har han inget svar på.

Han är dock kritisk till att Sverige inte lyckats få smittspridningen att minska lika snabbt som många andra länder.

28 min
Illustrationsbild. ANDERS WIKLUND / TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Rekordmånga samtal till krisnumret under pandemin

Samtalen till SOS Alarms informationsnummer 113 13 har ökat rejält under coronakrisen, rapporterar Ekot. Hittills i år har numret använts över 400 000 gånger, jämfört med 10 000 gånger under hela förra året.

En undersökning visar också att 46 procent av svenskarna nu känner till numret, jämfört med 35 procent förra året.

Björn Skoglund, verksamhetsspecialist på 112 och krisberedskap på SOS Alarm, är nöjd med att fler känner till numret, eftersom det avlastar 112 och 1177.

– Vi ser det redan i dag, säger han.

3 tim
Läs mer om Coronavirusets spridning – Sverige
Besökare på Disneyworld.  Joe Burbank / TT NYHETSBYRÅN
Coronavirusets spridning – globalt

66 000 nya smittade i USA – sjukvården varnar

Antalet inrapporterade fall av covid-19 har nått en ny högsta siffra i USA, samtidigt som allt fler delstater lättar på restriktionerna, rapporterar Sveriges Radio.

Det senaste dygnet har 66 000 fall rapporterats in och värst är spridningen i Florida där flera sjukhus varnar för att de inte kan ta emot fler patienter för intensivvård. Andra delstater där smittan har en snabb spridning är Kalifornien, Arizona och Texas.

Fler än 134  000 personer har dött i smittan och de konstaterade fallen är uppe i 3,2 miljoner sedan pandemins början.

3 tim
Kvinnor spelar kort i Katalonien.  Emilio Morenatti / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Utegångsförbud i delar av Katalonien – smittan ökar

Delar av Katalonien återinför utegångsförbudet efter att över 800 nya fall har konstaterats under söndagen, rapporterar El País. Det är ett område i kring staden Lleida i nordöstra Spanien som sätts i karantän.

Man får varken resa in eller ut ur området med start vid midnatt ikväll. Katalanerna får däremot gå till sitt arbete och besöka banken eller uppsöka sjukvården, samt handla i mataffären.

Ett av sjukhusen i Kataloniens huvudstad Barcelona har rapporterat att man under förra veckan gick från 31 till 107 fall, skriver AFP. Staden är dock inte satt i karantän.

2 tim
Fartyg i Oslo hamn. Geir Olsen / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Norge skärper reglerna för resor från övriga Norden

Norge skärper nu sina krav för inresor från de övriga nordiska länderna, rapporterar VG. Folkehelseinstuttet har beslutat att ställa samma krav på de nordiska länderna som på länder inom EES och Schengenområdet.

Tidigare gällde att regioner i de nordiska länderna skulle uppvisa färre än 20 smittotillfällen per 100 000 invånaren i snitt per vecka de senaste två veckorna för att människor skulle få resa in i Norge utan att sättas i karantän. Men nu gäller färre än 20 smittotillfällen totalt per 100 000 invånare under de sista två veckorna.

Skåne och Blekinge undantas från de ändrade reglerna, bland annat eftersom smittan där är på väg ner, skriver Expressen.

4 tim
Läs mer om Coronavirusets spridning – globalt
Person som röstar. Petr David Josek / TT NYHETSBYRÅN
Valet i Polen

Småbarnsföräldrar hoppas på Duda i polska valet

I den polska staden Pultusk hoppas många på den sittande nationalkonservative presidenten Andrzej Duda i söndagens val, rapporterar Sveriges Radio.

Ett stort skäl till att många på landsbygden vill ha kvar presidenten och hans parti Lag och Rättvisa är de sociala reformer som regeringen har genomfört.

– Nu finns det mer pengar i familjekassan, säger en av de boende Sveriges Radio har talat med.

Den liberala mittenkandidaten Rafal Trzachkowski har sagt att de extra bidragen till småbarnsföräldrar som regeringen infört kommer att vara kvar.

Den stora skiljelinjen i valet står mellan ett återupprättande av rättsstaten, eller nationalkonservatism som slår mot exempelvis homosexuellas rättigheter, menar experter.

2 tim
Väljare i Rybnik, Polen. Petr David Josek / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Jämnt resultat väntar när Polen går till presidentval

Vallokalerna i Polen öppnade klockan 07.00 på morgonen och stänger klockan 21.00. Då väntas också en vallokalsundersökning i det förmodat mycket jämna presidentvalet.

Valet står mellan den sittande konservative presidenten Andrzej Duda och Warszawas liberale borgmästare Rafal Trzaskowski.

Även om rollen som president till största delen är ceremoniell ses valet som ett riktningsval: Ska Polen vara fortsatt inriktad på nationalkonservatism i linje med styrande partiet Lag och Rättvisas politik, eller gå i riktning mot EU och liberala värden?

Idag 12:07
Läs mer om Valet i Polen
Almegas vd Thomas Erséus.
Den svenska konjunkturen

Arbetsgivarorganisationer har fullt upp under krisen

Trycket är högt på flera arbetsgivarorganisationer till följd av coronakrisen, rapporterar DN.

– Vi får många frågor om uppsägningar och statliga stöd, säger Thomas Erséus, vd för Almega som samlar företag inom tjänstesektorn.

Trots att nära hundra medlemsföretag gick i konkurs eller lades ner under juni nådde Almega rekordhögt medlemsantal under månaden.

Även bland andra Svensk Handel har haft mycket att göra. Under vissa dagar har samtalen varit fem gånger fler än normalt enligt Katarina Kempe, kommunikationschef.

3 tim
Magdalena Andersson (S). Fredrik Sandberg/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Ledare: Sveriges plånbok är inte bottenlös

Staten har haft goda skäl att öppna plånboken under coronakrisen – men finansminister Magdalena Andersson (S) sitter självklart inte på hur mycket pengar som helst, skriver Sydsvenskans ledarsida.

Det kan behöva påpekas att hennes ”ymnighetshorn har en botten” och att devisen ”allt till alla” inte kan gälla nu, skriver man.

Aftonbladets Fanny Nilsson tror dock att coronakrisen kan bli vändpunkten för en segdragen debatt om välfärdens finansiering. ”Pengar i lador kan inte rädda liv, men människor kan”, skriver hon och frågar sig vad ett välfärdsland utan personal i välfärden egentligen är?

DN:s ledarsida vänder blicken mot EU och konstaterar att debatten om krispaket riskerar att skymma unionens viktigaste funktion – långsiktigt samarbete.

Idag 07:02
Läs mer om Den svenska konjunkturen
Jessica Rosencrantz (M) miljö- och klimatpolitisk talesperson Fredrik Sandberg/TT / TT NYHETSBYRÅN
Klimatomställningen

M: Sverige bör driva på för minimipris på utsläpp

FN:s kommande klimatmöte har skjutits upp på grund av coronapandemin. Den extra tiden bör Sverige använda för att initiativ till förhandlingar om ett globalt minimipris för koldioxidutsläpp, skriver Moderaternas miljö- och klimatpolitiska talesperson Jessica Rosencrantz på SvD:s debattsida.

Hon skriver att det är orimligt att bara ett 30-tal länder i dag har infört någon form av beskattning på koldioxidutsläpp. Ett globalt minimipris vore ett steg på vägen mot principen om att den som orsakar skador ska betala för dem, och skulle också förhindra att utsläpp flyttas mellan länder, enligt Rosencrantz.

3 tim
Illustrationsbilder, till höger en elefant som dött av torka i Zimbabwe. TT
undefined

Femårsprognosen: Värre torka och kraftigare regn

Att bromsa värmeökningen blir en svår uppgift för världens politiker. Det framgår av FN-organet Meteorologiska världsorganisationens femårsprognos, skriver TT.

Enligt prognosen är det sannolikt att årsmedeltemperaturen för vart och ett av de kommande fem åren ligger minst en grad högre än medelvärdet i förindustriell tid. Det är också 20 procents sannolikhet att medeltemperaturen för något enskilt av dessa år blir minst 1,5 grader högre, en sannolikhet som ökar över tid, enligt nyhetsbyrån.

I Västeuropa kommer det att bli fler stormar. I Australien, södra Afrika och norra och östra Sydamerika blir det torrare, medan områden närmare polerna får mer regn än tidigare.

6 tim
Läs mer om Klimatomställningen

Välj organisation

Få nyheter från den organisation du väljer
Fredag den 17 juli blir intensiv: Då rapporterar Volvo, Telia, Saab och Ericsson – bland många andra.  TT
Den svenska ekonomin

Stort vinsttapp väntas: ”Aldrig sett liknande fall”

De svenska börsbolagen väntas rapportera ett 59-procentigt vinsttapp i det andra kvartalet jämfört med samma period i fjol. Det visar en sammanställning av analytikerprognoser som Infront gjort inför stundande rapportsäsong, skriver TT.

Det kan jämföras med finanskrisen då vinstfallet var 33 procent i fjärde kvartalet 2008 och 39 procent i det första kvartalet 2009.

Peter Malmqvist, oberoende aktieanalytiker, säger till nyhetsbyrån att kommande rapportflod blir ett av de sämre kvartalen han upplevt:

– Jämför man med finanskrisen så gick det sex kvartal innan det bottnade och det här är en typ av fall jag aldrig sett tidigare med en otroligt kraftig resultatnedgång.

Idag 11:31
Magdalena Andersson (S).  Jessica Gow/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

”Krisen har satt blixtbelysning på svagheterna i samhället”

Finansminister Magdalena Andersson (S) vill beskatta bankerna hårdare och höja skatten på kapital för att återuppbygga samhället efter coronakrisen. Det säger hon i en stor intervju med DI där hon bland annat berättar om tiden under den mest intensiva coronakrisen.

Enligt Andersson har krisen ”satt blixtbelysning” på samhällets svaga punkter och säger att hon hör många människor som vill att samhället och välfärden förstärks.

– En hög kvalitet på äldreomsorg, förskola, skola och sjukvård för alla, oavsett inkomst, där ligger den stora omfördelningen i samhället, säger hon till tidningen.

Igår 07:42
Mat delas ut till fattiga i Sydsudan. Kate Holt / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Ledare: ”Globalisering är viktigare än biståndsnivån”

De svenska ledarsidorna domineras fortsatt av coronapandemin och dess effekter på samhället.

DN skriver i en osignerad ledare att Sverige så snart som möjligt måste ta tag i många av de problem som följer i krisens spår. Alternativet är ett gigantiskt skuldberg orsakat av till exempel högre skolfrånvaro, inställda operationer och en ökad frekvens av sociala problem, hävdar tidningen.

Sydsvenskans ledarsida skriver att globalisering har varit långt mycket viktigare än bistånd för fattiga länders framsteg. Detta apropå nyheten om att det svenska biståndet till följd av coronakrisen väntas krympa nästa år. Tidningen skriver att det är viktigt att verka för fortsatt öppenhet och handel – ”nu när trenden går mot stängda gränser och nationalism”.

Expressens Anna Dahlberg tar upp Operation Rimfrost och uppmanar inrikesminister Mikael Damberg att erkänna att projektet varit ett misslyckande. Dahlberg skriver att det generellt inom svensk polis ”är för många projekt – Operation X och Operation Y – som dras i gång med trumvirvel och sedan läggs ned i tysthet”.

17 maj
Läs mer om Den svenska ekonomin