TT
Klimatomställningen

Därför betalar svenskar för Norges elbilar

Konjunkturinstitutets miljöekonomer dömer ut bonus-malus som ett ineffektivt, dyrt och överflödigt styrmedel för att minska utsläppen. Moderaterna sluter upp i kritiken och kräver att systemet slopas helt och hållet. En klimatåtgärd som i förlängningen skickar svenska skattepengar till Norge borde inte få finnas, menar Louise Meijer, Moderaternas miljö- och klimatpolitiska talesperson.

Regeringen beskriver bonus-malus-systemet som en styrning mot minskade utsläpp. Men frågan är hur klimateffektivt systemet faktiskt är.

I Konjunkturinstitutets miljörapport från december 2019, framgår det att bonus-malus har skapat en rad incitament som dels missgynnar regeringens klimatmål och dels skapar skeva marknadsförhållanden.

fPlus har pratat med en av institutets miljöekonom, Anna Dahlqvist som förklarar mer.

– Det är anmärkningsvärt att vi har ett system som subventionerar in nya bilar samtidigt som vi har ett ambitiöst mål att minska utsläppen i transportsektorn, säger hon.

Märkligt budskap

Hon menar att staten sänder ett märkligt budskap så till vida att bilar, som visserligen är mer bränsleeffektiva men fortfarande har utsläpp, subventionerats.

– Subventionerar man in mer bränsleeffektiva bilar finns risk att körsträckorna ökar vilket motverkar utsläppsminskningar, säger hon och fortsätter:

– Malusen kan därmed medföra att äldre bilar byts ut långsammare. Då kör vi omkring med gamla bilar som fortfarande släpper ut en massa koldioxid.

Om det är just köp av elbilar man vill uppmuntra kan det vara bättre med riktat stöd just mot dem, menar Dahlqvist.

Betalar för Norges omställning av fordonsflottan

Dock har det även uppstått problem vid subventioneringen av elbilar eftersom begagnade elbilar tenderar att exporteras till Norge. Något som Louise Meijer, Moderaternas miljö- och klimatpolitiska talesperson riktar hårt kritik mot.

– Ett starkt argument mot bonus-malus är att det skapar incitament att köpa subventionerade elbilar och sen exportera dem till Norge. Det är ett av världens rikaste länder, det finns ingen anledning att svenska skattebetalare ska finansiera deras omställning av fordonsflottan, säger Meijer till fPlus.

Samtidigt menar hon att bonus-malus skapar en skevhet i fördelningspolitiken då det gynnar höginkomsttagare i städerna, trots att de ändå har råd att köpa bonus-bilarna utan premien.

Överflödigt - redan ambitiösa miljökrav

Men kritiken stannar inte där. Konjunkturinstitutet ser också bonus-malus som överflödigt i förhållande till EU:s redan ambitiösa klimatkrav.

– EU:s skärpta utsläppskrav innebär att bilverkare måste sälja mer bränslesnåla bilar, vilket innebär att bonus-malus-systemet inte kommer att ha lika stor betydelse, säger Dahlqvist.

Bonus-malus är inte ens försvarbart utifrån ett statsfinansiellt perspektiv. Eftersom bonusen är väldigt generös, upp till 60 000 kronor för den som köper en elbil eller laddhybrid, skapar den obalanser i statsbudgeten.

– Det finns en ambition att systemet ska vara statsfinansiellt neutralt. Den ambitionen innebär att för varje bonus-bil som säljs måste det säljas ett antal malus-bilar för att finansiera bonusen, säger hon.

Kalkylen går inte ihop

Den kostnadseffektiva kalkylen för bonus-malus-systemet går helt enkelt inte ihop, menar Anna Dahlqvist.

– I ett väl utformat bonus-malus-system ska ett gram minskade utsläpp per kilometer värderas lika. Så är det inte i dagens system vilket gör dagens system onödigt kostsamt.

Så sent som i september 2019 sköt regeringen till 130 miljoner kronor till bonusen för klimatbonusbilar, med motiveringen att systemet ”ger incitament för konsumenter att välja bilar med låga koldioxidutsläpp”.

Systemet borde slopas helt och hållet

Men om bonus-malus ska bli klimateffektivt rekommenderar Konjunkturinstitutets att man tar bort bonusen helt.

– Man borde inte subventionera bilköp, avslutar Dahlqvist.

Moderaterna anser däremot att bonus-malus borde slopas helt och hållet. Därför kommer partiet så fort som möjligt att presentera ett förslag om ett helt nytt styrmedel, förklarar Louise Meijer.

– Konjunkturinstitutet har konstaterat att bonus-malus-systemet inte leder till ett minskat utsläpp av bilar. Då borde den logiska slutsatsen vara att ompröva hela systemet och ta fram reformer som leder till snabbare klimatomställningar.

Toppnyheter

Välj organisation

Få nyheter från den organisation du väljer