Foto: Henrik Montgomery/TT / TT NYHETSBYRÅN
Det svenska skattetrycket

Därför betalar du över 50 procent i skatt på arbete

Hur kan det komma sig att ett hushåll med två genomsnittliga arbetarlöner betalar över 50 procent i skatt per år på sitt arbete? I en ny bok visar nationalekonomen Anders Bergeskog hur socialdemokratin byggde upp sin egen politiskt styrda välfärdsstat genom ett allt högre skatteuttag på medborgarnas arbete.

I debattboken, Sveriges väg till högskatteland – Utopi och verklighet under hundra år, beskriver Anders Bergeskog hur Sverige från 1870-talet byggde upp ett stort ekonomiskt välstånd. Bärande i den utvecklingen var en öppen, fri och internationellt sett framgångsrik marknadsmodell.

− Den växte fram ur den svenska uppfinningsrikedomen och företagsamheten. Detta var, och är fortfarande, grunden till det svenska välståndet.

”Välfärdsstaten var aldrig målet”

Men i och med att Socialdemokraterna tog den politiska makten i början av 1930-talet så påbörjades en ny era – välfärdsstatens. Den finansierades från dag ett av ett succesivt ökande skatteuttag.

Men var det inte rätt att använda detta välstånd till att bygga upp en välfärdsstat?

− Välfärd kan ordnas på många olika sätt, men all välfärd har sin grund i ökade inkomster från arbete. Sedan kan välfärden ordnas genom ett eget sparande, eller inom familjen eller genom det civila samhället på olika sätt.

Anders Bergeskog menar vidare att välfärdsstaten redan från början hade starka ideologiska förtecken, till skillnad från den fria marknadsmodell som föregått den.

− Man måste förstå att välfärdsstaten aldrig var målet. När Socialdemokraterna på 1920-talet misslyckades med att socialisera näringslivet och produktionsmedlen koncentrerade man sig istället på produktionsresultaten. På så sätt kunde man sen genom att successivt höja skatterna skapa en egen politiskt styrd offentlig sektor där närmare hälften av alla sysselsatta i Sverige arbetade i slutet av 1900-talet.

Anders Bergeskog

En konsekvens av den kraftiga utbyggnaden av det offentliga var att sysselsättningen i den privata sektorn utvecklades svagt under 1900-talets senare hälft. Först år 2000 kom antalet sysselsatta i privat sektor åter upp i samma antal som 1950, skriver Bergeskog.

Kraftigt höjda skatter

Det var framför allt genom att höja skatterna på medborgarnas arbete som utbyggnaden av den offentliga sektorn kunde genomföras. Till exempel har den genomsnittliga kommunala inkomstskatten höjts från tio procent 1950 till dagens nivå på över 30 procent. Arbetsgivaravgiften, som är en indirekt och ofta dold skatt på arbete, var cirka tre procent i början på 1960-talet när den infördes. Idag är den drygt 31 procent.

Även de generella konsumtionsskatterna på varor och tjänster är indirekta och dolda skatter på arbete eftersom i all inkomst förr eller senare konsumeras. När de infördes 1960 handlade det om ca fyra procents konsumtionsskatt på varor. I dag handlar det om 25 procent på såväl varor som tjänster.

− Det har banat väg för den situation vi har i dag när större delen av skatten på arbete betalas in av någon annan än inkomsttagaren själv och dessutom benämns dessa skatter med andra namn. Det har medfört en brist på transparens när det gäller skatteuttaget som jag ser som en allvarlig brist i det demokratiska systemet.

− Om folk förstod det hur stor del av det som arbetsgivaren betalar man faktiskt avstår från och som går till skatt skulle vi nog ha en helt annan skattedebatt i Sverige, menar Anders Bergeskog.

Finns det andra exempel på hur Socialdemokratin knutit den politiska makten till sig?

−Ja, jag tycker att den solidariska lönepolitiken som utformades av LO-ekonomerna Rudolf Meidner och Gösta Rehn är ett bra exempel. I och med den knöt man stora grupper på arbetsmarknaden till sig, både de som hade arbete och de som förlorade det genom de politiska interventionerna, och båda grupperna blev på det sättet allt mer beroende av den socialdemokratiska arbetsmarknadspolitiken.

Bergeskog pekar också på att Socialdemokraterna fortfarande använder sig av den logiken för att legitimera sin modell.

− När det gäller den offentliga sektorn så var det ju så sent som vid valet förra året som Socialdemokraterna hade "det starka samhället" som huvudbudskap på sina valaffischer. Det syftar på en stark offentlig sektor som är politiskt styrd. Socialdemokraterna vill värna om det samhällssystem de under lång tid på egen hand byggt upp.

”Att alla ska ha det lika är inte omsorg”

En huvudkritik i boken är att systemet inte är uppbyggt för medborgare eller individer. Välfärdsstaten har vare sig förmåga, kapacitet eller intresse att vid alla lägen fylla den enskildes behov på det sätt som individen önskar eftersom vi alla är olika. Att möta individens behov är en annan sak än att individen ska anpassa sig till ett enhetligt utbud som politiken bestämt.

− Att begära att människor ska avstå från välfärd under förevändning att alla ska ha det lika är inte ett argument som visar omsorg om människor.

− Idag betalar ett till exempel ett hushåll med två genomsnittliga arbetarlöner närmare en halv miljon i skatt per år på sitt arbete. Att inte ens en arbetare får behålla hälften av sin inkomst i Sverige i dag är anmärkningsvärt, fortsätter Anders Bergeskog.

De senaste 15 åren har två borgerliga regeringar suttit vid makten. Varför har man inte ändrat på systemet och sänkt det totala skattetrycket mer än på marginalen?

− För att göra de förändringar som krävs för att komma tillrätta med dagens problem inom välfärden krävs politiker som inte bara ser och förstår symtomen men de bakomliggande orsakerna och som vågar tala om dem, som står för sina egna ideologiska värderingar och som förmår visa vägen mot en samhällsutveckling som bättre gynnar medborgarna.

− De senare generationer som växt upp med nuvarande system behöver också se att det fanns ett helt annat system för inte så länge sedan och förstå skillnaden.

Trots att Sverige fortfarande har ett högt skattetryck så har välfärden stora problem idag. Kommunerna larmar om stora underskott och många av välfärdens kärnkomponenter som sjukvård och skola har problem med att leverera den kvalitet som medborgarna efterfrågar.

Så hur ska vi komma till rätta med detta?

− Jag vill fokusera på de offentliga utgifterna och det totala skattetrycket. Ett högt skatteuttag och ett förhållningssätt till offentliga utgifter som om det inte vore medborgarnas tillgångar som används ser jag som problematiskt. Det flyttar makt från medborgarna till politiken och medför ett allt större beroende av politiska lösningar. Även offentligt finansierad men privat utförd välfärd är politiskt styrd.

− Men ett högt skattetryck minskar också tillväxten vilket i praktiken betyder att vi under lång tid avstått från levnadsstandard och välfärd som vi skulle kunna haft med ett lägre skattetryck. Och om vi inte har en ökande tillväxt och ett ökande välstånd så har vi inget mer att fördela. Det är ju grunden för all välfärd.

− Jag tror också att gemene man skulle ha större förtroende för samhällssystemet om man i större utsträckning fick möjlighet ta hand om sin egen välfärd, exempelvis sin pension, konstaterar Anders Bergeskog.  

Toppnyheter

Jacob Wallenberg. Janerik Henriksson/TT / TT NYHETSBYRÅN
Fallet Gui Minhai

Wallenberg bekräftar: Tog upp Gui Minhai med Kina

Jacob Wallenberg bekräftar att han tagit upp fallet med den fängslade bokförläggaren Gui Minhai i samtal med kinesiska ledare, skriver SvD.

Investor-toppen framhåller att även näringslivet bryr sig om mänskliga rättigheter.

– I grunden är detta politikens roll och inte vår, men vi har också en värdebas. Vi tycker att dessa frågor är viktiga och finns det tillfälle kan man uttrycka det, säger Wallenberg.

Han vill däremot inte kommentera vad han sade eller vilka reaktioner han fick från de kinesiska ledarna.

33 min
Gui Congyou. Jonas Ekströmer/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

UD och ambassadör i möte: ”Yttrandefrihet råder”

Kinas ambassadör Gui Congyou kallades på tisdagen till Utrikesdepartementet. Mötets huvudfråga var situationen för fängslade förläggaren Gui Minhai – men UD passade även på att läxa upp ambassadören efter den senaste tidens hotfulla uttalanden mot svenska medier, skriver Expressen.

”I samband med detta upprepade vi att yttrandefrihet råder i Sverige”‚ skriver man i ett uttalande.

I en intervju med SVT hotade ambassadören bland annat med att svenska reportrar riskerar sina visum till Kina om man inte förändrar ”det felaktiga sättet” att rapportera om landet.

Igår 20:17
Anna Lindstedt. Leif R Jansson / TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Rättegången mot Anna Lindstedt startar i mars

Rättegången mot Anna Lindstedt, som tidigare var Sveriges ambassadör i Kina, startar den 19 mars, skriver TT.

Lindstedt överskred enligt åtalet sina befogenheter i samband med ett möte med kinesiska affärsmän i syfte att få den fängslade bokförläggaren Gui Minhai fri.

På mötet framgick det att en frigivning av Gui Minhai skulle kräva vissa motprestationer, bland annat skulle bokförläggarens dotter Angela Gui sluta kritisera Kina.

Lindstedt åtalas för ”egenmäktighet vid förhandling med främmande makt” och riskerar sex års fängelse om hon döms. Själv förnekar hon brott.

15 jan
Läs mer om Fallet Gui Minhai
Magdalena Andersson. Anders Wiklund/TT / TT NYHETSBYRÅN
Vårbudgeten

S svar: ”Kommer bli väldigt krångligt för kommunerna”

Socialdemokraterna är inte imponerat av att M, KD, SD och V har enats om ett utökat tillskott till kommunerna. Partierna vill skjuta till 7,5 miljarder i stället för de fem miljarder som regeringen aviserat.

– Vi kunde enas om fem, de här partierna har enats om två miljarder, säger hon till TT.

Hon menar att partierna i själva verket tar tillbaka pengar som kommunerna skulle använda till att anställa lärarassistenter.

– Det kommer att bli väldigt krångligt för kommunerna som planerat att anställa lärarassistenter, säger Andersson.

1 tim
Centerpartiets partiledare Annie Lööf. Adam Ihse /TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Analys: Tung smäll för C – hur mycket stryk tål man?

De punkter som stryks ur januariavtalet för att betala för de extra miljarderna till välfärden har tung politisk-symbolisk betydelse, skriver SvD:s Göran Eriksson i en analys. Både C:s ingångsavdrag och MP:s utvecklingstid – en uppdatering av friåret – är viktiga frågor för partierna.

”Före jul tvingade samma riskdagsmajoritet regeringen att backa från Centerns modell för att privatisera Arbetsförmedlingen. Så en fråga i dag är väl den här: Hur mycket stryk tål Centern?” skriver han.

SVT:s Elisabeth Marmorstein är inne på samma spår.

– Vi får ser hur det här slutar, men självklart är det besvärligt för samarbetet att detta sker. Sedan att det handlar om välfärden tror jag inte Socialdemokraterna har något emot, säger hon i SVT:s sändning.

37 min
Anders W Jonsson förra veckan. Janerik Henriksson/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

”Kaos – M brukade kunna ha två tankar i huvudet”

Det är mycket beklagligt att Moderaterna väljer att gå fram med en ändringsbudget ihop med Vänsterpartiet och Kristdemokraterna, skriver Centerns vikarierande partiledare Anders W Jonsson på Facebook.

”Moderaterna brukade vara ett parti som klarade av att hålla två tankar i huvudet samtidigt – vi kan både sänka skatten och satsa på välfärden. Det visade vi inte minst under Alliansåren. Nu överger M och KD traditionell borgerlig politik för att samarbeta med Vänsterpartiet”, skriver Jonsson.

”Centerpartiet har fokus på sakpolitik och leverans för att lösa Sveriges utmaningar. Det är vad som behövs, inte politiskt kaos.”

Skattehöjningen han syftar på är att oppositionen vill finansiera sitt förslag genom att inte införa det så kallade ingångsavdraget, skriver TT. Det är ett förslag från Centerpartiet för att unga och nyanlända ska få in en fot på arbetsmarknaden samtidigt som det blir billigare för företag att anställa.

1 tim
Läs mer om Vårbudgeten
Lars Stjernkvist (S). Arkivbild på när Stefan Löfven (S) och Ulf Kristersson (M) tar varandra i hand. TT
Sprängningarna i Sverige

Norrköpings starke man: Ta varandra i hand på riksnivå för att bryta ner detta våld

Norrköpings starke man, kommunstyrelseordföranden Lars Stjernkvist (S), uppmanar nu politiker på riksnivå att kraftsamla och ”ta varandra i hand”. Det säger han till SVT Öst efter dagens explosionen i staden som skadade flera personer.

– Det krävs för att bryta ner våldet, säger Stjernkvist till tv-kanalen.

– När det gäller kampen mot den grova brottsligheten måste vi stå enade.

Den lokala S-toppen menar att det är viktigt att man nu arbetar förebyggande. Stjernkvist påpekar också att det tidigare har gett resultat, då området som drabbades av nattens sprängning – Hageby – inte längre finns kvar på listan över utsatta områden.

5 tim
Anders Wiklund/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Uppgifter: Känd kriminell gripen för sprängdådet

Den man som på onsdagen greps misstänkt för sprängdådet mot en adress på Östermalm tidigare i månaden har kopplingar till det kriminella mc-gänget Bandidos. Det skriver Expressen som hänvisar till uppgifter till tidningen.

Enligt tidningen har han fotograferats av polisens spanare när han har deltagit vid Bandidosfester. Han ska också vara kopplad till gängkonflikterna i Östberga och Bredäng i södra Stockholm. Förra året åtalades han för föreberedelse till mord, men friades senare. Han har dessförinnan dömts för mordförsök.

2 tim
Polisavspärrning vid platsen Magnus Andersson / TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Gängledare pekas ut som måltavla i sprängdådet

En högt uppsatt person i det kriminella mc-gänget ”No Surrender” tros vara måltavlan för bombdådet mot ett flerfamiljshus i Norrköping tidigt på onsdagsmorgonen, enligt uppgifter till Aftonbladet.

En person som bor på den drabbade adressen ska ha en stark koppling till en av de två män som sköts ihjäl i en skottlossning på en nattklubb i staden i början av december, skriver SVT Nyheter Öst. Båda männen ska ha varit inblandade i ett uppmärksammat utpressningsförsök som de också dömdes för 2018.

Flera personer skadades lindrigt i explosionen som enligt polisen utlöstes av en sprängladdning.

6 tim
Läs mer om Sprängningarna i Sverige
Fredrik Sandberg/TT / TT NYHETSBYRÅN
Avtalsrörelsen

”Facken skönmålar verkligheten – löneökningstakten måste växlas ned”

När fack och arbetsgivare nu förhandlar om avtalsvillkoren för närmare 3 miljoner löntagare, är det viktigt att parterna delar en gemensam bild av Sveriges ekonomi, skriver industriföreträdarna Carl Eckerdal, Kerstin Hallsten och Mats Kinnwall på Arbetets debattsida.

Det är inte till nån hjälp när facken går ut med en skönmålat bild av att Sveriges industri är stark för att motivera löneökningar, menar de.

Faktum är att svensk industri, likt många andra länder, dras med låg produktivitetstillväxt och en dalande sysselsättning.

Att försvara löneökningar i industrin genom att dels hänvisa till inflationsförväntningar och dels peka på att andra länder gör samma sak, är missvisande.

Svensk inflation är irrelevant för en industri som är internationellt konkurrensutsatt. Dessutom bär inte andra länder som har gjort löneökningar, ses som förebilder. De lyfter Tyskland som exempel och pekar på att lönerna under en tid ökat snabbare än produktiviteten vilket lett till en kostnadskris.

"En lika svag utveckling som tysk industri har haft, och har, är inget som någon önskar svensk industri", skriver de.

I stället för att höja lönerna, och lägga ytterligare en sten på kostnadsbördan, bör fokus vara att växla ner arbetskraftskostnaderna med målet att stärka konkurrenskraften, avslutar de.

2 tim
Anders Wiklund/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Calmfors om svenska löner: Fackens krav är för låga

De svenska löneökningarna har länge varit låga och facken begär alldeles för lite, menar ekonomiprofessorn Lars Calmfors.

IF Metall som sätter ”märket” kräver 3 procent i årliga ökningar. När förhandlingarna är klara lär ökningarna bli lägre och en mer rimlig nivå skulle vara 3,5 procent, säger Calmfors till Arbetet.

Enligt Calmfors har de låga löneökningarna bidragit till den brist på arbetskraft som syns i dag och lett till en ineffektiv fördelning av arbetskraften mellan olika delar av ekonomin.

Calmfors nämner också inflationen som ett skäl till att löneökningarna borde vara högre.

– Om vi ska ha 3 procents lönekostnadsökning normalt så blir det omöjligt att nå inflationsmålet, säger han till Arbetet.

13 jan
Läs mer om Avtalsrörelsen
Phil Noble / TT NYHETSBYRÅN
Den svenska konjunkturen

Handelsbanken: Svensk arbetslöshet högre än EU-snittet

Sverige har det senaste året uppvisat en stigande arbetslöshet som står i skarp kontrast till i princip alla länder i EU. Det visar Handelsbanken nya konjunkturprognos, enligt DI.

Den stigande arbetslösheten är ett resultat av att Sverige inte har utnyttjat sin fulla tillväxtpotential, vilket drivs av en växande befolkning i arbetsför ålder och en högre trendmässig ökning av produktiviteten.

Två stora orsaker till den vacklande arbetsmarknad är uppsägningar i spåren av digitaliseringen och den politiska osäkerheten, som bland annat slår mot bilsektorn, skriver Arbetsmarknadsnytt.

Sverige utärker sig dock som ett av de länder som har högst sysselsättningsgrad i unionen, enligt Handelsbanken.

Framöver bedömer banken att i den svenska arbetslösheten kommer att stiga ytterligare. När konjunkturen viker kommer dessutom nyanlända att få det svårare att träda in på arbetsmarknaden.

För att förhindra detta bedömer Handelsbanken att en expansiv finanspolitiik är minst lika viktig som strukturreformer på arbetsmarknaden.

6 tim
Ints Kalnins / TT NYHETSBYRÅN
undefined

SEB: Försiktigt positiv för den svenska tillväxten

SEB:s nya konjunkturrapport visar att tillväxten i Sverige växlar upp försiktigt den kommande tiden, skriver DI.

Optimismen för framtiden speglas i ett förbättrat industrisegment i spåren av låga amerikanska räntor och framsteg i handelssamtalen mellan USA och Kina.

En annan ljusglimt är en återhämtning i svensk hushållskonsumtion.

Trots det väljer banken att justera ned BNP-tillväxten för 2020 till 1,1 procent jämfört med tidigare prognosticerade 1,2 procent i november.

På arbetsmarknaden väntas en viss avkylning där arbetslösheten stiger med på 7,3 procent 2020 för att sedan plana ut på den nivån.

Under samma period väntas den så kallade KPIF-inflationen, landa på 1,1 procent för att sedan stiga upp till 1,7 procent under 2021. Reporäntan beräknas ligga på fortsatt låga 0,0 procent, enligt banken.

Igår 09:04
Läs mer om Den svenska konjunkturen

Välj organisation

Få nyheter från den organisation du väljer