Foto: Henrik Montgomery/TT / TT NYHETSBYRÅN
Det svenska skattetrycket

Därför betalar du över 50 procent i skatt på arbete

Hur kan det komma sig att ett hushåll med två genomsnittliga arbetarlöner betalar över 50 procent i skatt per år på sitt arbete? I en ny bok visar nationalekonomen Anders Bergeskog hur socialdemokratin byggde upp sin egen politiskt styrda välfärdsstat genom ett allt högre skatteuttag på medborgarnas arbete.

I debattboken, Sveriges väg till högskatteland – Utopi och verklighet under hundra år, beskriver Anders Bergeskog hur Sverige från 1870-talet byggde upp ett stort ekonomiskt välstånd. Bärande i den utvecklingen var en öppen, fri och internationellt sett framgångsrik marknadsmodell.

− Den växte fram ur den svenska uppfinningsrikedomen och företagsamheten. Detta var, och är fortfarande, grunden till det svenska välståndet.

”Välfärdsstaten var aldrig målet”

Men i och med att Socialdemokraterna tog den politiska makten i början av 1930-talet så påbörjades en ny era – välfärdsstatens. Den finansierades från dag ett av ett succesivt ökande skatteuttag.

Men var det inte rätt att använda detta välstånd till att bygga upp en välfärdsstat?

− Välfärd kan ordnas på många olika sätt, men all välfärd har sin grund i ökade inkomster från arbete. Sedan kan välfärden ordnas genom ett eget sparande, eller inom familjen eller genom det civila samhället på olika sätt.

Anders Bergeskog menar vidare att välfärdsstaten redan från början hade starka ideologiska förtecken, till skillnad från den fria marknadsmodell som föregått den.

− Man måste förstå att välfärdsstaten aldrig var målet. När Socialdemokraterna på 1920-talet misslyckades med att socialisera näringslivet och produktionsmedlen koncentrerade man sig istället på produktionsresultaten. På så sätt kunde man sen genom att successivt höja skatterna skapa en egen politiskt styrd offentlig sektor där närmare hälften av alla sysselsatta i Sverige arbetade i slutet av 1900-talet.

Anders Bergeskog

En konsekvens av den kraftiga utbyggnaden av det offentliga var att sysselsättningen i den privata sektorn utvecklades svagt under 1900-talets senare hälft. Först år 2000 kom antalet sysselsatta i privat sektor åter upp i samma antal som 1950, skriver Bergeskog.

Kraftigt höjda skatter

Det var framför allt genom att höja skatterna på medborgarnas arbete som utbyggnaden av den offentliga sektorn kunde genomföras. Till exempel har den genomsnittliga kommunala inkomstskatten höjts från tio procent 1950 till dagens nivå på över 30 procent. Arbetsgivaravgiften, som är en indirekt och ofta dold skatt på arbete, var cirka tre procent i början på 1960-talet när den infördes. Idag är den drygt 31 procent.

Även de generella konsumtionsskatterna på varor och tjänster är indirekta och dolda skatter på arbete eftersom i all inkomst förr eller senare konsumeras. När de infördes 1960 handlade det om ca fyra procents konsumtionsskatt på varor. I dag handlar det om 25 procent på såväl varor som tjänster.

− Det har banat väg för den situation vi har i dag när större delen av skatten på arbete betalas in av någon annan än inkomsttagaren själv och dessutom benämns dessa skatter med andra namn. Det har medfört en brist på transparens när det gäller skatteuttaget som jag ser som en allvarlig brist i det demokratiska systemet.

− Om folk förstod det hur stor del av det som arbetsgivaren betalar man faktiskt avstår från och som går till skatt skulle vi nog ha en helt annan skattedebatt i Sverige, menar Anders Bergeskog.

Finns det andra exempel på hur Socialdemokratin knutit den politiska makten till sig?

−Ja, jag tycker att den solidariska lönepolitiken som utformades av LO-ekonomerna Rudolf Meidner och Gösta Rehn är ett bra exempel. I och med den knöt man stora grupper på arbetsmarknaden till sig, både de som hade arbete och de som förlorade det genom de politiska interventionerna, och båda grupperna blev på det sättet allt mer beroende av den socialdemokratiska arbetsmarknadspolitiken.

Bergeskog pekar också på att Socialdemokraterna fortfarande använder sig av den logiken för att legitimera sin modell.

− När det gäller den offentliga sektorn så var det ju så sent som vid valet förra året som Socialdemokraterna hade "det starka samhället" som huvudbudskap på sina valaffischer. Det syftar på en stark offentlig sektor som är politiskt styrd. Socialdemokraterna vill värna om det samhällssystem de under lång tid på egen hand byggt upp.

”Att alla ska ha det lika är inte omsorg”

En huvudkritik i boken är att systemet inte är uppbyggt för medborgare eller individer. Välfärdsstaten har vare sig förmåga, kapacitet eller intresse att vid alla lägen fylla den enskildes behov på det sätt som individen önskar eftersom vi alla är olika. Att möta individens behov är en annan sak än att individen ska anpassa sig till ett enhetligt utbud som politiken bestämt.

− Att begära att människor ska avstå från välfärd under förevändning att alla ska ha det lika är inte ett argument som visar omsorg om människor.

− Idag betalar ett till exempel ett hushåll med två genomsnittliga arbetarlöner närmare en halv miljon i skatt per år på sitt arbete. Att inte ens en arbetare får behålla hälften av sin inkomst i Sverige i dag är anmärkningsvärt, fortsätter Anders Bergeskog.

De senaste 15 åren har två borgerliga regeringar suttit vid makten. Varför har man inte ändrat på systemet och sänkt det totala skattetrycket mer än på marginalen?

− För att göra de förändringar som krävs för att komma tillrätta med dagens problem inom välfärden krävs politiker som inte bara ser och förstår symtomen men de bakomliggande orsakerna och som vågar tala om dem, som står för sina egna ideologiska värderingar och som förmår visa vägen mot en samhällsutveckling som bättre gynnar medborgarna.

− De senare generationer som växt upp med nuvarande system behöver också se att det fanns ett helt annat system för inte så länge sedan och förstå skillnaden.

Trots att Sverige fortfarande har ett högt skattetryck så har välfärden stora problem idag. Kommunerna larmar om stora underskott och många av välfärdens kärnkomponenter som sjukvård och skola har problem med att leverera den kvalitet som medborgarna efterfrågar.

Så hur ska vi komma till rätta med detta?

− Jag vill fokusera på de offentliga utgifterna och det totala skattetrycket. Ett högt skatteuttag och ett förhållningssätt till offentliga utgifter som om det inte vore medborgarnas tillgångar som används ser jag som problematiskt. Det flyttar makt från medborgarna till politiken och medför ett allt större beroende av politiska lösningar. Även offentligt finansierad men privat utförd välfärd är politiskt styrd.

− Men ett högt skattetryck minskar också tillväxten vilket i praktiken betyder att vi under lång tid avstått från levnadsstandard och välfärd som vi skulle kunna haft med ett lägre skattetryck. Och om vi inte har en ökande tillväxt och ett ökande välstånd så har vi inget mer att fördela. Det är ju grunden för all välfärd.

− Jag tror också att gemene man skulle ha större förtroende för samhällssystemet om man i större utsträckning fick möjlighet ta hand om sin egen välfärd, exempelvis sin pension, konstaterar Anders Bergeskog.  

Toppnyheter

Frankrikes finansminister Bruno Le Maire. Benoit Tessier / TT NYHETSBYRÅN
Trumps nya tullar

Franske ministern: USA:s tullar en ”fientlig handling”

USA:s nya tullar mot EU är en ”fientlig handling” mot allierade. Det sa Frankrikes finansminister Bruno Le Maire till reportrar i samband det IMF:s och Världsbankens pågående årsmöte i Washington, rapporterar AFP.

– Det här fientliga handlingarna är inte välkomna, fortsatte han.

Under natten till fredagen införde USA rekordhöga tullar bland annat mot flygplanstillverkaren Airbus och på flera EU-varor till ett värde av 7,5 miljarder dollar, motsvarande 72,5 miljarder kronor.

2 tim
Sofia Tanaka/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

EU: Måste vidta åtgärder efter USA:s höjda tullar

EU är nu tvungna att svara på USA:s höjda tullar mot unionen. Det säger handelskommissionär Cecilia Malmström.

– Vi beklagar USA:s val att gå fram med tariffer, säger Malmström i ett uttalande under fredagen.

– Det här lämnar oss utan något annat alternativ än att fortsätta på den inslagna vägen med tariffer i fallet med Boeing, där USA har brutit mot WTO:s regler.

Det var under natten till i dag som rekordhöga tullar mot EU-varor för 7,5 miljarder trädde i kraft.

Tullarna är riktade mot flygplanstillverkaren Airbus som är i en långdragen konflikt med amerikanska Boeing samt europeiska livsmedelsvaror som ost, vin och whisky.

4 tim
Regis Duvignau / TT NYHETSBYRÅN
undefined

USA-tullar mot EU:s Airbus och whisky trädda i kraft

Natten till fredagen trädde USA:s tullar mot EU i kraft. Tullarna gäller varor värda totalt 7,5 miljarder dollar. De är riktade mot flygplanstillverkaren Airbus samt europeiskt vin och whisky.

Flygplanen från Airbus kommer att kosta ytterligare 10 procent när de importeras till USA. Vin från Frankrike, Spanien och Tyskland beläggs med 25-procentiga tullar.

Frankrikes finansminister Bruno Le Marie har sagt att EU kommer att svara USA inom ramarna för handelsorganisationen WTO:s regler. Han säger samtidigt att det är ansvarsfullt att undvika konflikter i samband med den ekonomiska avmattningen.

– Dessa beslut kan ha väldigt negativa konsekvenser både från ett ekonomiskt och ett politiskt perspektiv.

Tullarna mot Airbus träder i kraft bara en dag efter att USA fått grönt ljus från WTO.

Idag 05:24
Läs mer om Trumps nya tullar
Morgan Johansson (S)/Syriska flyktingar. TT
Kriget i Syrien

”Vi ska inte tillbaka till flyktingsituationen 2015”

Striderna i norra Syrien har drivit över 300 000 människor på flykt – en utveckling som justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S) kallar ”oroande”, rapporterar Expressen. Samtidigt menar han att det i dag är svårare för människor att ta sig genom Europa och att Sverige har en annan lagstiftning än under flyktingvågen 2015.

”Det gör att risken för en ny flyktingkris i Sverige, likt 2015, är avsevärt mindre. Migrationsverket har en beredskapsplan och regeringen har en nära dialog med Migrationsverket. Vi ska inte tillbaka till den situationen vi hade 2015”, skriver han i ett mejl till tidningen.

1 tim
Erdogan i Istanbul i dag. TT NYHETSBYRÅN
undefined

Erdogan kallar Trumps brev ”över gränsen”, lovar svar

Donald Trumps omtalade brev till sin turkiske kollega Recep Tayyip Erdogan var över gränsen för vad som är acceptabelt i diplomatiska kontakter. Det säger Erdogan i sin första kommentar om brevet, enligt Bloomberg.

I det ovanliga brevet varnade Trump Erdogan för att gå för hårt fram i sin invasion av norra Syrien.

”Var inte en tuffing. Var inte en idiot!” skrev den amerikanske presidenten.

Erdogan säger att ett svar på brevet inte är högst på agendan just nu.

– Men när tiden är den rätta, så kommer nödvändiga åtgärder att vidtas.

1 tim
Skadad man behandlas på sjukhuset i Tal Tamr i Syrien nära den turkiska gränsen. DELIL SOULEIMAN / AFP
undefined

Amnesty anklagar Turkiet: ”Allvarliga krigsbrott”

Kurdiska röda halvmånen uppger att minst sex personer vårdas för brännskador som de fått av okända vapen, skriver The Guardian.

FN kommer att samla information om krigsföringen i nordöstra Syrien och uppgifterna om att kemiska vapen används av de turkiska styrkona.

Samtidigt anklagar nu Amnesty Turkiet för krigsbrott skriver flera medier. Organisationen menar att Turkiet gjort sig skyldiga till ”allvarliga överträdelser och krigsbrott” sedan offensiven i nordöstra Syrien inleddes 9 oktober.

4 tim
Läs mer om Kriget i Syrien
Akademiska sjukhus/Björn Kadell. TT
Krisen i sjukvården

Materielkrisen riskerar att fortsätta i flera månader

Läget i Region Uppsala är fortsatt instabilt och det finns en överhängande risk för att materielkrisen i vården kommer att fortsätta en lång tid framöver.

– Det kan mycket väl röra sig om flera månader, säger Björn Kardell, logistikchef vid Region Uppsala, på en presskonferens.

80 procent av all planerad kirurgi genomförs nu och alla nödvändiga och så kallade tidskritiska operationer genomförs.

Verksamheten på Akademiska sjukhuset i Uppsala kommer att rulla på, men medicinska prioriteringar kommer behöva göras för vilka patienter som kan få vård på grund av materielbristen.

3 tim
Erik Weiman, till höger, vid en tidigare pressträff.  Fredrik Sandberg/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Ledningen i krismöte: ”Vi vill att det ska bli rätt”

Under fredagsförmiddagen höll alla ordföranden i de drabbade regionerna ett krismöte, skriver flera medier. Enligt Monica Johansson från region Södermanland (S) har de målat med de ”breda penseldragen” i diskussionerna om hur materielbristen kunnat uppstå.

Erik Weiman (M) från Region Uppsala vill inte svara på om man kommer att försöka avbryta kontraktet med leverantören i förtid.

– Först ska vi lösa den akuta krisen. Vi vill att det ska bli rätt, och vill inte förhasta oss, säger han till TT.

Senare under fredagen väntas en pressträff där regionerna ska berätta hur det blir med nästa veckas operationer.

5 tim
Arkivbild.  isabell Höjman/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Skåne erbjuder regionerna hjälp under materielkrisen

Region Skåne har erbjudit hjälp till de regioner som tvingats ställa in operationer på grund av materielbristen, rapporterar Ekot. Skåne har frågat regionerna om de kan hjälpa till med utrustning, och de ser nu över vilken hjälp som behövs.

– Jag tycker vi har ett ansvar att vara solidariska mot varandra inom regionerna när vi hamnar i den här typen av mycket besvärliga situationer, säger Gilbert Tribo (L), hälso- och sjukvårdsnämndens ordförande i Region Skåne.

Under fredagen höll alla drabbade regioner ett krismöte. I till exempel Uppsala finns ännu inget besked om hur det blir med nästa veckas operationer.

5 tim
Läs mer om Krisen i sjukvården
Arkivbild/Ulf Kristersson TT
De ensamkommande flyktingarna

M: ”Var det här vi varnade för med gymnasielagen”

På punkt efter punkt har farhågorna med den så kallade gymnasielagen besannats, larmade SKL i går.

Moderaternas partiledare Ulf Kristersson instämmer i kritiken.

– Det var det här vi varnade för. Men det finns ingen bättre lösning än att tillämpa lagen och då ska de som inte uppfyller kraven för att få stanna i Sverige också lämna Sverige, säger han till TT.

En del av kritiken från SKL går ut på att lärare hamnar i kläm när betygssättning och närvarorapportering kan avgöra frågan om uppehållstillstånd.

Kristersson säger att han lider med lärare som tvingas uppfatta sig som domare, men att deras uppgift i grund och botten är att säga om personer studerar och vilka resultat de når.

– Men jag förstår att de tycker att det är en otroligt obehaglig situation och det var en av våra kritikpunkter från början.

3 tim
Manifestation för ensamkommande unga i Stockholm, 2018. Anna Karolina Eriksson/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

”Gymnasielagens risker besannas på varje punkt”

Gymnasielagen som gav ensamkommande unga rätt att stanna i Sverige är svårtolkad och måste ses över, skriver SKL:s ordförande Anders Knape i en debattartikel i Dagens Samhälle.

Lagen trädde i kraft i juli förra året och omfattar 7 800 ungdomar. På punkt efter punkt har farhågorna kring lagen besannats, enligt Knape. Efter 15 månader ska de unga nu ansöka om förlängt uppehållstillstånd med stor ovisshet som följd, skriver han.

Knape nämner bland annat att skolpersonal står utan vägledning, att utbildningsplatserna är för få och kostsamma och att många unga drabbas av psykisk ohälsa. Han varnar också för ett växande parallellsamhälle när unga som omfattats av lagen får avslag på ansökningar om förlängning.

Igår 07:56
Läs mer om De ensamkommande flyktingarna

Välj organisation

Få nyheter från den organisation du väljer