Foto: Henrik Montgomery/TT / TT NYHETSBYRÅN
Det svenska skattetrycket

Därför betalar du över 50 procent i skatt på arbete

Hur kan det komma sig att ett hushåll med två genomsnittliga arbetarlöner betalar över 50 procent i skatt per år på sitt arbete? I en ny bok visar nationalekonomen Anders Bergeskog hur socialdemokratin byggde upp sin egen politiskt styrda välfärdsstat genom ett allt högre skatteuttag på medborgarnas arbete.

I debattboken, Sveriges väg till högskatteland – Utopi och verklighet under hundra år, beskriver Anders Bergeskog hur Sverige från 1870-talet byggde upp ett stort ekonomiskt välstånd. Bärande i den utvecklingen var en öppen, fri och internationellt sett framgångsrik marknadsmodell.

− Den växte fram ur den svenska uppfinningsrikedomen och företagsamheten. Detta var, och är fortfarande, grunden till det svenska välståndet.

”Välfärdsstaten var aldrig målet”

Men i och med att Socialdemokraterna tog den politiska makten i början av 1930-talet så påbörjades en ny era – välfärdsstatens. Den finansierades från dag ett av ett succesivt ökande skatteuttag.

Men var det inte rätt att använda detta välstånd till att bygga upp en välfärdsstat?

− Välfärd kan ordnas på många olika sätt, men all välfärd har sin grund i ökade inkomster från arbete. Sedan kan välfärden ordnas genom ett eget sparande, eller inom familjen eller genom det civila samhället på olika sätt.

Anders Bergeskog menar vidare att välfärdsstaten redan från början hade starka ideologiska förtecken, till skillnad från den fria marknadsmodell som föregått den.

− Man måste förstå att välfärdsstaten aldrig var målet. När Socialdemokraterna på 1920-talet misslyckades med att socialisera näringslivet och produktionsmedlen koncentrerade man sig istället på produktionsresultaten. På så sätt kunde man sen genom att successivt höja skatterna skapa en egen politiskt styrd offentlig sektor där närmare hälften av alla sysselsatta i Sverige arbetade i slutet av 1900-talet.

Anders Bergeskog

En konsekvens av den kraftiga utbyggnaden av det offentliga var att sysselsättningen i den privata sektorn utvecklades svagt under 1900-talets senare hälft. Först år 2000 kom antalet sysselsatta i privat sektor åter upp i samma antal som 1950, skriver Bergeskog.

Kraftigt höjda skatter

Det var framför allt genom att höja skatterna på medborgarnas arbete som utbyggnaden av den offentliga sektorn kunde genomföras. Till exempel har den genomsnittliga kommunala inkomstskatten höjts från tio procent 1950 till dagens nivå på över 30 procent. Arbetsgivaravgiften, som är en indirekt och ofta dold skatt på arbete, var cirka tre procent i början på 1960-talet när den infördes. Idag är den drygt 31 procent.

Även de generella konsumtionsskatterna på varor och tjänster är indirekta och dolda skatter på arbete eftersom i all inkomst förr eller senare konsumeras. När de infördes 1960 handlade det om ca fyra procents konsumtionsskatt på varor. I dag handlar det om 25 procent på såväl varor som tjänster.

− Det har banat väg för den situation vi har i dag när större delen av skatten på arbete betalas in av någon annan än inkomsttagaren själv och dessutom benämns dessa skatter med andra namn. Det har medfört en brist på transparens när det gäller skatteuttaget som jag ser som en allvarlig brist i det demokratiska systemet.

− Om folk förstod det hur stor del av det som arbetsgivaren betalar man faktiskt avstår från och som går till skatt skulle vi nog ha en helt annan skattedebatt i Sverige, menar Anders Bergeskog.

Finns det andra exempel på hur Socialdemokratin knutit den politiska makten till sig?

−Ja, jag tycker att den solidariska lönepolitiken som utformades av LO-ekonomerna Rudolf Meidner och Gösta Rehn är ett bra exempel. I och med den knöt man stora grupper på arbetsmarknaden till sig, både de som hade arbete och de som förlorade det genom de politiska interventionerna, och båda grupperna blev på det sättet allt mer beroende av den socialdemokratiska arbetsmarknadspolitiken.

Bergeskog pekar också på att Socialdemokraterna fortfarande använder sig av den logiken för att legitimera sin modell.

− När det gäller den offentliga sektorn så var det ju så sent som vid valet förra året som Socialdemokraterna hade "det starka samhället" som huvudbudskap på sina valaffischer. Det syftar på en stark offentlig sektor som är politiskt styrd. Socialdemokraterna vill värna om det samhällssystem de under lång tid på egen hand byggt upp.

”Att alla ska ha det lika är inte omsorg”

En huvudkritik i boken är att systemet inte är uppbyggt för medborgare eller individer. Välfärdsstaten har vare sig förmåga, kapacitet eller intresse att vid alla lägen fylla den enskildes behov på det sätt som individen önskar eftersom vi alla är olika. Att möta individens behov är en annan sak än att individen ska anpassa sig till ett enhetligt utbud som politiken bestämt.

− Att begära att människor ska avstå från välfärd under förevändning att alla ska ha det lika är inte ett argument som visar omsorg om människor.

− Idag betalar ett till exempel ett hushåll med två genomsnittliga arbetarlöner närmare en halv miljon i skatt per år på sitt arbete. Att inte ens en arbetare får behålla hälften av sin inkomst i Sverige i dag är anmärkningsvärt, fortsätter Anders Bergeskog.

De senaste 15 åren har två borgerliga regeringar suttit vid makten. Varför har man inte ändrat på systemet och sänkt det totala skattetrycket mer än på marginalen?

− För att göra de förändringar som krävs för att komma tillrätta med dagens problem inom välfärden krävs politiker som inte bara ser och förstår symtomen men de bakomliggande orsakerna och som vågar tala om dem, som står för sina egna ideologiska värderingar och som förmår visa vägen mot en samhällsutveckling som bättre gynnar medborgarna.

− De senare generationer som växt upp med nuvarande system behöver också se att det fanns ett helt annat system för inte så länge sedan och förstå skillnaden.

Trots att Sverige fortfarande har ett högt skattetryck så har välfärden stora problem idag. Kommunerna larmar om stora underskott och många av välfärdens kärnkomponenter som sjukvård och skola har problem med att leverera den kvalitet som medborgarna efterfrågar.

Så hur ska vi komma till rätta med detta?

− Jag vill fokusera på de offentliga utgifterna och det totala skattetrycket. Ett högt skatteuttag och ett förhållningssätt till offentliga utgifter som om det inte vore medborgarnas tillgångar som används ser jag som problematiskt. Det flyttar makt från medborgarna till politiken och medför ett allt större beroende av politiska lösningar. Även offentligt finansierad men privat utförd välfärd är politiskt styrd.

− Men ett högt skattetryck minskar också tillväxten vilket i praktiken betyder att vi under lång tid avstått från levnadsstandard och välfärd som vi skulle kunna haft med ett lägre skattetryck. Och om vi inte har en ökande tillväxt och ett ökande välstånd så har vi inget mer att fördela. Det är ju grunden för all välfärd.

− Jag tror också att gemene man skulle ha större förtroende för samhällssystemet om man i större utsträckning fick möjlighet ta hand om sin egen välfärd, exempelvis sin pension, konstaterar Anders Bergeskog.  

Toppnyheter

Illustrationsbild.  Mark Humphrey / TT NYHETSBYRÅN
Den svenska konjunkturen

”Tecken på att stabilisering av arbetsmarknaden”

Svensk ekonomi ger ifrån sig många positiva signaler just nu. Att konkursvågen har lagt sig, aktiviteten i industrin ökar och att försäljningen i både detalj- och bilhandeln ökar tyder på att återhämtning råder.

Undantaget är möjligen arbetslösheten som steg till 9,3 procent i juni och som lär fortsätta stiga eftersom arbetsmarknaden släpar efter konjunkturen, skriver TT.

– Vi tycker att man ser tecken på en stabilisering på arbetsmarknaden. Anställningsplanerna i Konjunkturinstitutets barometer förra veckan var bättre och den täcker ju hela arbetsmarknaden, inte bara industrin, säger Nordeas chefsanalytiker Torbjörn Isaksson till nyhetsbyrån.

Mycket tyder med andra ord på att Sveriges ekonomi gått från kris till återhämtning. Men det kan vända snabbt.

– Vi är utlämnade till hur pandemin utvecklas i Sverige och vår omvärld. Vi ser en viss oro där, särskilt för vad som händer i USA, säger Jonas Frycklund, biträdande chefsekonom på Svenskt Näringsliv, till TT.

Även Torbjörn Isaksson ser risker.

– Det är oroande med en andra våg i många länder i Europa, Australien som stänger ned, USA som inte har läget under kontroll, och Latinamerika är väldigt utsatt. Också i Asien, i Indien, sprider sig viruset snabbt. Kina har förvisso läget under kontroll, men även där poppar det upp nya fall för första gången på ett bra tag, säger han till TT.

4 tim
isabell Höjman/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Ökningen av nya företag fortsätter

Antalet nystartade företag i juli i år var högre än samma månad i fjol, även om ökningen inte var lika explosiv som i juni.

– Det handlar mycket om tjänsteföretag, säger Boo Gunnarson, företagarexpert på Visma.

Enligt it-företaget Vismas undersökning ökade antalet nystartade företag i Sverige under juli med nio procent jämfört med juli förra året.

Ökningen innebär en avmattning jämfört med juni, då hela 35 procent fler företag startades än i juni 2019.

– De som startar nu har nog bestämt sig under våren, tänkt till lite och avvaktat det bästa tillfället att starta, säger Boo Gunnarson.

Enligt ny statistik från Bolagsverket som Visma har sammanställt har nyföretagandet totalt sett ökat med åtta procent i år jämfört med fjolåret. I stor utsträckning rör det sig om tjänsteföretag.

– Exempelvis ser vi på Gotland att enskilda näringsyrken ökar med 29 procent. Det kan bero på att anställda på större turist- och besöksföretag provar att köra sin egen grej när de drar ned på personal.

Gunnarson tror att trenden kommer att fortsätta.

– Vi vet att var tredje person i Sverige drömmer om ett eget företag. Det dyker upp många nya idéer under en väldigt jobbig period, som den vi gått igenom, säger han.

5 tim
Anders Borg.  Fredrik Persson/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Borg: Arbetslinje avgörande i ekonomins återhämtning

På onsdag är det Sveriges tur att bekänna BNP-färg för det pandemipräglade andra kvartalet. Och trots att vi kan vänta oss en historisk nedgång tror förra moderata finansministern Anders Borg att Sverige klarat sig bättre än andra länder. Det uppger han för SvD Näringsliv.

Bland annat eftersom många svenskar haft möjlighet att arbeta hemifrån och att samhället varit mer öppet vilket gjort att konsumtionen hållits i gång.

Dock tror han att det kan behövas ekonomiska stimulanser och satsningar på infrastrukturen ända till 2022. Avgörande enligt Borg är diskussionerna mellan S, L och C om arbetslinjen.

– Jag menar att arbetslinjen är helt avgörande när ekonomin återhämtar sig under 2021, säger han till tidningen.

Idag 06:10
Läs mer om Den svenska konjunkturen
Elbilstillverkning Kina. Magnus Hjalmarson Neideman/SvD/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Global industrikonjunktur lyfter på bred front

Färsk makrostatistik från USA, Kina och eurozonen visar att industrikonjukturen är starkt på väg upp.

– Produktionen ökar med den högsta takten på över två år, drivet av ett uppmuntrande lyft för efterfrågan, säger Chris Williamsson, IHS Markits chefsekonom, enligt TT.

I USA visade flera makrosiffror från eftermiddagen bland annat att USA:s industri-PMI steg till 54,2 jämfört med 52,6 i juni. Det var något högre än Trading Economics konsensusprognos. Även inköpschefsindex steg över 50.

I Kina lyfte inköpschefsindex från Caixin och Markit till 52,8 i juli från 51,2 i juni, vilket var tredje månaden på raken som indexet ökar och det största indexlyftet på över nio år, skriver TT.

I Tyskland och Storbritannien pekar det också uppåt. Enligt index för industrin från IHS Markit för juli steg index till 51,0, vilket var första gången på 19 månader som tysk industriaktietet ökar. I Storbritannien steg inköpschefsindex för juli till 53,3.

4 tim
Omer Kuscu / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Dollarn tappar i värde: ”Väntar på goda nyheter”

I takt med att antalet nya coronafall i USA ökar går den amerikanska dollarn i motsatt riktning och tappar i värde. Värdet på dollarn har minskat med hela 10 procent sedan toppen i mars, skriver Bloomberg.

Stor del av avyttringen har skett under handelstiden på Wall Street vilket tyder på att inhemska investerare stänger sina positioner.

– Människor väntar mest på goda nyheter om viruskontroll, säger Stephen Jen, vd på Eurizon Capital.

Tidigt under pandemin steg dollarn snabbt efter att investerare sökt säkerhet i amerikanska tillgångar samtidigt som viruset spred sig i Europa.

Vid lunchtid på måndagen motsvarade 1 dollar cirka 8,80 kronor, vilket går att jämföra med 10,50 kronor i mars.

Idag 10:05
Läs mer om Den globala konjunkturen
Arkivbild: En elev i Bryssel spritar händerna inför skoldagen.  Francisco Seco / TT NYHETSBYRÅN
Coronavirusets spridning – Sverige

KI-forskare: Tygmunskydd kan minska virusspridning

En studie av 25 artiklar om de filtrerande egenskaperna hos tygmunskydd visar att användning kan minska spridningen av virus. Det har en forskargrupp från Karolinska institutet i Stockholm och McMaster University i Kanada kommit fram till, rapporterar TT.

Forskargruppen har inte direkta bevis på att munskydden minskar överföringen av det nya coronaviruset, eftersom det skulle kräva oetiska kliniska tester. Men, säger Juan Jesus Carrero, professor i epidemiologi vid KI: den litteratur som de funnit visar tydligt att munskydd kan minska spridningen av virus och skydda bärarna.

– Dessa bevis bör vara mer än tillräckliga för att rekommendera användningen av munskydd, säger han i ett pressmeddelande.

2 tim
Anders Tegnell pratar med journalister förra veckan. Ali Lorestani/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Tyska Focus: Sverige körde solo – strategin tycks funka

Den svenska virusstrategin verkar fungera, skriver tyska Focus i ett reportage. Tidningen noterar att många länder nu räds en andra våg när antalet coronafall börjar öka, medan svenskarna ser en minskning.

”Först överraskande, sedan hårt kritiserat – men solokörningen verkar fungera”, skriver sajten.

Reproduktionstalet, R-talet, är nere på 0,6 och trycket på vården har minskat. Samtidigt noterar Focus att Sverige har haft många sjuka och döda under våren, till och med fler än hårt drabbade USA i relation till invånarantalet.

Avslutningsvis noterar sajten att många beundrar Anders Tegnell för hans ”lugna och avslappnade stil”.

Idag 08:20
Läs mer om Coronavirusets spridning – Sverige
Restaurang i Milano, Italien. Luca Bruno / TT NYHETSBYRÅN
Coronavirusets spridning – globalt

Tester: Sex gånger fler i Italien coronasmittade

Nära 1,5 miljoner människor i Italien har utvecklat antikroppar mot coronaviruset, enligt nya siffror från statistikbyrån Istat. Det är 2,5 procent av Italiens befolkning och sex gånger fler än den officiella siffran.

Undersökningen har baserats på 64 660 antikroppstest i landet. I Lombardiet, som drabbats hårt av viruset, hade 7,5 procent av befolkningen antikroppar jämfört med 0,3 procent i södra regionen Sicilien.

Nästan var tredje av de som bar antikroppar hade inte fått några symptom av sjukdomen.

5 min
En läkare på en covidavdelning i Italien. Luca Bruno / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Studie: Depression och ångest hos covidpatienter

Fler än hälften av de patienter som har vårdats på sjukhus för covid-19 har fått psykiatriska men som posttraumatisk stress, ångest, sömnsvårigheter och depression, enligt en studie som gjorts av sjukhuset San Raffaele i Milano rapporterar Reuters.

Av de 402 patienter som har följts efter att ha behandlats för viruset har 55 procent fått minst en psykiatrisk störning, enligt undersökningen som publicerades på måndagen i Brain, Behaviour and Immunity.

Forskarna säger att psykiatriska störningar kan utlösas av immunförsvaret på grund av viruset eller av psykologiska stressfaktorer som isolering, att ha haft en ny, allvarlig och potentiellt dödlig sjukdom, oro för att infektera andra och stigma.

27 min
Hälsodirektören Bjørn Guldvog, Hälsoministern Bent Høie och avdelningsdirektör för norska folkhälsoinstitutet Line Vold. Lise Åserud / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Norge ger kryssningsfartyg ”time out”: Tilliten sviken

Kryssningstrafiken stramas åt i Norge, meddelar norska regeringen på en pressträff klockan 16.00. Skepp med fler än 100 personer ombord kommer inte att få gå i land i norska hamnar, meddelar hälsominister Bent Høie.

Han säger att det kommer att införas en tillfällig ”time-out” för alla kryssningsfartyg med fler än 100 passagerare i 14 dagar och att det sedan kommer att göras en ny bedömning av situationen med kryssningsfartygen. Dessutom kommer alla besättningsmedlemmar vara tvungna att genomgå en period av karantän innan de börjar arbeta.

Høie säger också att tilliten till Hurtigruten är sviken efter att 39 personer smittats på ett av Hurtigrutens fartyg. 34 av dessa är besättningsmedlemmar och fem är passagerare.

6 tim
Läs mer om Coronavirusets spridning – globalt
FREDRIK SANDBERG / TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Expert sågar förslag om modeskatt

Coronakrisen har slagit hårt mot kläd- och skohandeln. Enligt Svensk Handels Stilindiex har klädhandeln tappat närmare tjugo procent i juni i år jämfört med samma månad 2019.

I april presenterades ett förslag på kemikalieskatt för alla kläder och skor, med möjlighet till 95 procent avdrag om produkten inte innehåller de skadliga kemikalier som specificeras.

Men att mitt under krisen införa en ny skatt är helt fel väg att gå, enligt Företagsrnas hållbarhetsexpert Philip Thunborg.

− Det är orimligt att företagare ska bli skattskyldiga oavsett om produkterna de saluför innehåller skadliga kemikalier eller inte. Utredningen om denna skatt på mode bedömer att ungefär 84 procent av alla kläder och skor som omfattas av lagen inte innehåller kemikalierna som skatten ämnar reglera bort, säger han till Företagarnas sajt.

Han fortsätter:

− De antaganden som utredningen presenterat gjordes före coronakrisen. Nu är risken stor att det blir betydligt fler arbetstillfällen och butiker som försvinner.

28 jul
Läs mer om Det svenska skattetrycket

Välj organisation

Få nyheter från den organisation du väljer