Den akuta elkrisen

Därför behöver Sverige en ny energiöverenskommelse

Effektbrist. Elbrist. Kapacitetsbrist. Varningar har hörts det senaste året om en annalkande elkris. Nyligen initierades nödlösningar för åtminstone Stockholm och Malmö. Är krisen över nu och vad handlade det om från början? fPlus reder ut begreppen och börjar med läget för elen i Sverige idag.

Under tisdagen stod det klart att Moderaterna och Kristdemokraterna lämnar energiöverenskommelsen.

Partierna har tidigare krävt svar från regeringen på huruvida den är villig att föra samtal om kärnkraftens framtid med alla riksdagspartier. Energiminister Anders Ygeman återkom, men M och KD är inte nöjda med svaret.

– Regeringen är inte villig att bjuda in samtliga partier till nya förhandlingar om energipolitiken, man bejakar inte kärnkraften och dess framtid, säger KD:s energipolitiska talesperson Camilla Brodin till tidningen.

Effektbristen

Sverige står inför stora utmaningar framöver. Generellt sett har Sverige en hög förmåga att omvandla energi till el som täcker våra behov. Vattenkraft och kärnkraft står tillsammans för 80 procent av vår totala elproduktion, resten fördelas över vindkraft, kraftvärme och andra källor. Sverige använder ungefär 140 TWh el varje år, och sedan 2011 har det producerats mer energi än vad som har använts.

Med kärnkraften och de väderburna verken producerar Sverige mer elenergi under ett år än vad vi använder och kan således exportera till våra grannländer. Så långt inga problem, och vi kan konstatera att det inte råder någon energibrist i Sverige.

Det är effekten som blir det första problemet. Effektbehovet handlar om balansen mellan den el som produceras under exempelvis en given timme, och behovet av el. Den balansen måste alltid vara jämn och om det inte produceras lika mycket el som behövs vid den givna timmen blir balansen ojämn. Då riskerar hela elnätet att haverera, med allvarliga konsekvenser. Ansvaret för balansen ligger på myndigheten Svenska Kraftnät.

Idag kommer omkring 40 procent av Sveriges elproduktion från kärnkraften. En av kärnkraftverket Ringhals fyra reaktorer stänger ner vid nyår 2019, och ytterligare en reaktor ska stängas ner samma tid nästa år. Det ska kompenseras med utökade vindkraftverk som är under utbyggnad. Effekten mellan kärnkraft och vindkraft är dock inte jämförbar, då den inte kan garanteras eller planeras som ett kärnkraftverks energiomvandling kan, speciellt under vintern.

Det ökar risken för obalans i kraftsystemet, och därmed också risken för effektbrist. Det beror dels på att den planerbara kärnkraften ersätts med väderberoende vindkraft, som inte har samma effekttillgänglighet. Det menar Ulf Moberg, teknisk direktör, Svenska kraftnät.

– I våra analyser når vindkraften cirka 10 procent av sin installerade effekt under den kallaste perioden, men kärnkraften är uppe på 90 procent i de förutsättningar som ligger till grund för våra analyser. Man kan helt enkelt inte garantera effekten av vind på samma sätt som med kärnkraften eller annan planerbar produktion, säger han till fPlus.

Under Sveriges kalla vintrar, kombinerat med en industri på högvarv, blir hotet om effektbrist en verklighet och det riskerar att bli underskott i balansen. Underskottet har ökat de senaste åren, och större underskott är att vänta.

För att minimera risken med effektbrist, har Svenska kraftnät en effektreserv, och det finns även andra nödåtgärder som tidigare mest har setts som teoretiska alternativ.

Kapacitetsbristen

Ett annat problem med elförsörjningen är att elanvändandet ökar snabbt. Bland annat i nya datacenter som Facebooks i Luleå, och i andra industrier, men också i nya bostadsområden och elanvändande lösningar som elbilar och ny tunnelbana i Stockholm. Kombinationen större samhällsutmaningar tillsammans med elnätets oförmåga att hantera mer el gör att vi idag har en kapacitetsbrist. I vissa delar av landet klarar elnäten helt enkelt inte av att föra över tillräckligt med el till de nya elanvändarna.

Enligt en undersökning som teknikkonsulten Pöyry har gjort på uppdrag av Energiföretagen, riskerar samhället att stå inför betydande förluster på upp till 150 miljarder till 2030, bara på grund av att elnätsföretagen tvingas neka nyanslutningar från exempelvis industrier, datahallar och liknande. Det är svindlande summor, men redan idag är samhällsförlusten omkring 80 miljarder kronor varje år, på grund av elnätets kapacitetsbrist.

Anders Carlsson Jerndal, vd på Pågen, gick i somras ut i Svenska Dagbladet och berättade om att företaget tvingats lägga expansionsplaner på is eftersom elbolaget Eon inte kunde garantera eltillförseln.

– Jag hade aldrig väntat mig att få ett sådant besked i ett välutvecklat i land. Strömbrist är något man hör talas om i u-länder. Det är inget som ska hindra ett företag från att expandera i ett i-land, sa han till tidningen då, och meddelade samtidigt att företaget överväger en etablering utomlands där eltillförseln kan garanteras.

Svenska kraftnät ansvarar dels för balansen i elsystemet, men också för att kraftöverföringssystemet är säkert, miljöanpassat och kostnadseffektivt. Myndigheten satsar nu på att bygga ut stamnätet, men det är ett gediget arbete som väntar. Sverige har ett av världens äldsta kraftnät, så det närmar sig helt enkelt sitt bäst före-datum samtidigt som behovet av el fortsätter att öka. Satsningen innebär att upp till 100 miljarder kronor ska satsas till år 2040 för att modernisera elnätet. Men det går för långsamt.

– Det är väldigt tidskrävande. Det tar tid att få tillstånd och det är vår stora utmaning. Det tar ungefär 10 år att få en ledning på plats från start till mål, säger Ulf Moberg.

Kraftiga åtgärder behövs

Sverige lider alltså inte av någon energibrist idag, men effektbristen är problematisk redan idag och kapacitetsbristen är ett faktum. Trots att energiminister Anders Ygeman (S) vid flera tillfällen har påstått att Sverige inte alls lider av någon elkris har regeringen tagit uppgifterna på allvar genom ett par åtgärder. Till exempel avslöjade fPlus häromdagen att pengar från Sveriges beredskapskassa (”för händelser som krig, terrorhandlingar och jordbävningar, samt att förebygga, motstå och hantera allvarliga kriser i fredstid”) nu måste användas för att rädda Stockholms elförsörjning.

Den 24 oktober gav regeringen Energimarknadsinspektionen ett 1-årigt uppdrag för att undersöka omfattningen av kapacitetsbristen i elnäten, utreda hur problematiken sett ut över tid samt analysera förutsättningar och vidare åtgärder.

Samma dag beslutade regeringen att ge länsstyrelserna i Skåne, Stockholms, Västra Götalands och Uppsala län i uppdrag att analysera förutsättningarna för en trygg elförsörjning i respektive region, utifrån ett lokalt och regionalt perspektiv. Uppdraget ska presenteras den 7 augusti 2020.

– Elnätsbolagen, Svenska kraftnät, kommunerna och regionerna måste samverka för att hantera effektbehovet. Nu ger vi länsstyrelserna i uppdrag att leda arbetet, sa energi- och digitaliseringsminister Anders Ygeman, enligt regeringens hemsida.

”Man fortsätter helt enkelt som förut”

Ulf Moberg menar att det är bra och nödvändigt att samhällsplaneringen kommer med i processen i ett tidigt skede. Men han menar samtidigt att nätföretagen samarbetar kring dessa frågor, och att den informationen redan finns.

– Det är den här typen av analyser som nätföretagen jobbar med hela tiden, så det finns redan en god bild av problematiken, säger han.

Parallellt med detta inledde energibolaget Stockholm Exergi och Ellevio ett samarbete för att säkra det nuvarande behovet av förnybar eleffekt i Stockholm. Det låter som en lösning, men i praktiken blir det ingen skillnad från hur det ser ut idag, menar Ulf Moberg.

– Överenskommelsen innebär att produktion som tidigare hotats lägga ner på grund av för lågt elpris, nu kommer att kunna fortsätta vara i drift. Man fortsätter helt enkelt som förut, säger han.

Även i Skåne inleddes ett initiativ mellan energileveratören Eon och regeringen för ökad kapacitet fram till 2024 när södra stamnätet har byggts ut. Där har man bland annat beslutat att Heleneholmsverket, som tidigare hotats av nedläggning, nu kommer att finnas kvar för reservverk.

Elbehovet ökar kraftigt

Vintern närmar sig och det blir upp till bevis om regeringens kris-initiativ lönar sig. På sikt blir utmaningen knappast mindre. Elbehovet i Sverige kommer att öka med minst 60 procent fram till 2045, enligt beräkningar från Svenskt Näringsliv. Det ökade elbehovet motsvarar den sammanslagna elproduktionen i Finland och Lettland. Varningarna kommer nu från flera håll. Utan mer el misslyckas klimatomställningen, och utsläppsmålen till 2045 kommer då inte att kunna nås.

fPlus har försökt nå energiminister Anders Ygeman vid flera tillfällen.

Toppnyheter

Valarbetare för Labourpartiet. ANDY BUCHANAN / AFP
Valet i Storbritannien

Labourtopp sågar partiets chanser på läckt inspelning

En av topparna inom det brittiska Labourpartiet, Jon Ashworth, har hamnat i blåsväder bara dagar före nyvalet, rapporterar brittiska medier. På en läckt inspelning som nyhetsbloggen Guido Fawkes publicerat hörs Ashworth såga det egna partiets chanser att vinna valet.

– Jag kan inte se att det kan hända, säger Ashworth på inspelningen.

Vidare säger han att partiet möjligen har en chans i städerna men inte på landsbygden och att väljarna där förvisso inte gillar Boris Johson men att de ”inte tål” Jeremy Corbyn.

I efterhand har Ashworth förklarat att han skämtade och att han visst tror att partiet vinner valet.

10 min
Ben Stansall / TT NYHETSBYRÅN
undefined

”Britterna förlorar oavsett valutgång”

Beklämmande att Storbritanniens valrörelse går mot sitt slutskede utan att någon egentligen hoppas på en valsegrare, skriver Olof Ehrenkrona på SvDs ledarsida.

Valnatten kommer bli spännande för det brittiska folket, då det inte är någon som vet hur det kommer gå, menar Olof Ehrenkrona. Båda stora partier, Labour och Tories, går till val på en orealistisk politik och sittande premiärminister Boris Johnson undviker notoriskt att svara på frågor om vad som ska ske efter brexit i januari 2020.

Men oavsett valutgång förlorar britterna, menar skribenten. Ska Storbritannien minska de betydande förluster i tillväxt som brexit kan innebära gäller det att säkra ett så nära samarbete med EU som möjligt.

”Men sådana avtal måste betalas med att en bit av suveräniteten offras, och den del av ekvationen talar man helst inte om”, skriver Olof Ehrenkrona.

2 tim
Jeremy Corbyn och Boris Johnson.  TT/AP
undefined

Analys: Valet har blivit en impopularitetstävling

Det som kan komma att avgöra det brittiska valet är väljarnas förtroende för politikerna. Det skriver Kate McCann i en analys på Sky News och menar att både Torypartiet och Labour haft svårt att få väljarna att lita på deras förmåga att styra landet. Premiärminister Boris Johnson har ifrågasatts om sina brexitlöften. Hon skriver även att för vissa väljare betyder en röst på Johnson en röst på brexit – vilket inte nödvändigtvis innebär att de anser sig vara konservativa.

Valet är en impopularitetstävling. Det skriver The Times Rachel Sylvester och menar att valet mellan Johnson och Corbyn är oinspirerande. Hon skriver också att valkampanjen varit deprimerande.

När det kommer till sakfrågor har sjukvården fått mycket fokus. Labour avsätter mest pengar för området i sin budget, skriver Denis Campbell på The Guardian. Men varken Torypartiet eller Labour har en lösning på personalbristen inom vården, konstaterar han.

Idag 13:38
Läs mer om Valet i Storbritannien
Maja Suslin/TT / TT NYHETSBYRÅN
Telias intresse för TV4

TV4-chefen: Com Hem stjäl tv-julen – helt i onödan

Ett ”tråkigt och onödigt beslut”, säger TV4:s vd Casten Almqvist efter att kvällens diskussioner med Com Hem strandat.

– Det är en sak att vi inte kommer överens, men det är oansvarigt att låta det gå ut över tittarna, säger han i ett pressmeddelande.

Han påpekar att TV4 erbjudit Com Hem att fortsätta visa TV4 fritt till den 10 januari.

– Att de inte ens väljer att ta emot denna julklapp visar att de hellre ställer in tv-julen för de miljoner svenskar som är deras egna kunder än att hitta en lösning, säger Casten Almqvist.

TV4-chefen menar att Com Hem på det här sätter driver opinion ”för att få rättigheter som de inte har och inte heller är beredda att betala för”.

1 tim
Illustrationsbild. Bertil Ericson / TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Tele2: TV4 släcks ner för tredjedel av hushållen

Vid midnatt släcks TV4 och C More ner för en tredjedel av Sveriges hushåll, bekräftar Tele2 i ett pressmeddelande. Beskedet vid 20.30-tiden kom efter att Com Hem och Telia under kvällen försökt hitta en lösning för Com Hems och Boxers kunder.

”Tyvärr har de påbörjade samtalen ännu inte resulterat i en överenskommelse om de rättigheter våra kunder efterfrågar. Detta innebär att vi tvingas släcka kanalerna i kväll kl. 23.59 den 10 december”, skriver Tele2 i pressmeddelandet.

Tidigare under kvällen uppgav Com Hem att man sannolikt tvingas släcka ner TV4-kanalerna och C More för sina kunder.

”Telia har tyvärr inte visat på någon seriös förhandingsvilja kring förnyandet av vårt avtal om fortsatta sändningsrättigheter för Com Hem och Boxer”, skrev Com Hem vid 19-tiden.

1 tim
Bezav Mahmod/SvD/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Ledare: Staten ska inte äga både SVT och TV4

När delstatliga Telia nu fått godkänt av EU-kommissionen att köpa TV4 av Bonnier, får staten ett mycket stort ägarinflytande över Sveriges etermedier. Det påverkar trovärdigheten för svensk television, skriver DI:s ledarskribent Tobias Wikström.

Staten bör därför titta på att så snart som möjligt avveckla sitt ägande för att rädda förtroendet för svenskt television.

Han anser att det är ett ihåligt argument när staten hänvisar till att de behöver behålla sin ägarandel på 38 procent i Telia av säkerhetspolitiska skäl . Detta eftersom Telia sköter den infrastruktur som försvaret behöver.

Var fanns det argumentet när en sammanslagning med Telenor (då helägt av Natolandet Norge) var aktuell eller när Telia börsnoterades, skriver Wikström och avslutar:

– Staten ska inte äga kommersiella företag på en konkurrensutsatt marknad. Och de säkerhetspolitiska invändningarna går att lösa.

12 nov
Läs mer om Telias intresse för TV4
Illustrationsbild. Janerik Henriksson / TT / TT NYHETSBYRÅN
Arbetskraftsinvandringen

Almega Städföretagen: ”Den illegala arbetskraften måste stoppas”

Det är problematiskt att man kan få ett samordningsnummer trots att man inte har rätt att vistas i Sverige och trots att personens identitet inte är fastställd, skriver Emma Unevik, ordförande för Almega Städföretagen i Dagens Samhälle.

”Våra medlemsföretag anstränger sig för att följa de lagar och regler som finns – nu är det upp till regeringen att täppa till kryphålen som gör det lätt för kriminella att sälja samordningsnummer”, skriver hon.

Almega Städföretagen föreslår tre konkreta åtgärder för att komma tillrätta med problemet:

  1. Täpp till de kryphål som finns som gör det lätt att utfärda samordningsnummer.
  2. Bättre samarbeten mellan berörda myndigheter och bygg ut ett fungerande system med varningsklockor.
  3. Förbättra och förenkla kontakten mellan arbetsgivare och myndigheter.
2 tim
Stefan Löfven (S) och Nyamko Sabuni (L). TT
undefined

Analys: Symbolisk sväng av L i en livsviktig fråga för S

Invandringspolitiken spiller över på frågan om försörjningskravet, menar Ekots inrikespolitiska kommentator Tomas Ramberg. Detta efter att Liberalerna svängt och att det därmed finns en riksdagsmajoritet som vill att arbetskraftsinvandrare som tar sina familjer till Sverige måste kunna försörja dem på egen hand.

– Det här är en stor omsvängning i en ganska viktig symbolfråga för den liberala borgerligheten, säger Ramberg i sändningen.

TV4:s politiska kommentator Marcus Oscarsson noterar att det är något så ovanligt som en fråga där Centerpartiet och Sverigedemokraterna tycker lika trots att den springer ur invandringspolitiken. Men var Socialdemokraterna står är mer otydligt.

”Frågan är om MP kan pressa S att säga nej till försörjningskrav eller om MP blir överkörda. För S är detta en livsfarlig fråga”, skriver han på Facebook.

28 nov
Läs mer om Arbetskraftsinvandringen
KD:s Ebba Busch Thor och M-ledaren Ulf Kristersson. Christine Olsson/TT / TT NYHETSBYRÅN
Kärnkraftens framtid

M och KD får skäll av sol- och vindbranschen

Det är ansvarslöst av KD och M att lämna energiöverenskommelsen. Det säger Svensk Vindenergis vd Charlotte Unger Larson och menar att beskedet skadar svensk konkurrenskraft.

– Partiernas beslut är en stor besvikelse. Politisk stabilitet är nödvändig för de stora investeringar som krävs i energisektorn och för utvecklingen av ett leveranssäkert och konkurrenskraftigt elsystem, säger Unger Larsson i ett pressmeddelande.

Även Svensk Solenergi är besvikna och säger i en kommentar till TT att det vore synd om satsningar på solparker kommer av sig för att ”politiker inte kan hålla sams”.

2 tim
TT
undefined

M och KD lämnar energiöverenskommelsen

Moderaterna och Kristdemokraterna lämnar energiöverenskommelsen, uppger partierna för Dagens Industri.

– Regeringen är inte villig att bjuda in samtliga partier till nya förhandlingar om energipolitiken, man bejakar inte kärnkraften och dess framtid, säger KD:s energipolitiska talesperson Camilla Brodin till tidningen.

Partierna har tidigare krävt svar från regeringen på huruvida den är villig att föra samtal om kärnkraftens framtid med alla riksdagspartier. Energiminister Anders Ygeman återkom, men M och KD är inte nöjda med svaret.

Elförsörjningen är en central fråga för hela samhället, understryker Svenskt Näringslivs vd Jan-Olof Jacke.

– Den får ökad betydelse i takt med digitalisering och klimatomställningen. Det ställer nya krav på energipolitiken som behöver utvecklas för att möta framtida behov. Vi ser att det kommer att behövas en bred politisk uppslutning kring dessa frågor, säger Jan-Olof Jacke i en kommentar.

Han fortsätter:
– Energifrågan är mångfacetterad och komplicerad och vår uppgift är att bidra med sakliga underlag med utgångspunkt i en klimatneutral elförsörjning med stärkt konkurrenskraft för Sverige.

Idag 11:03
ADAM IHSE / TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Debatt: Fortum borde ges möjlighet att driva Ringhals vidare

Det är ett misstag att lägga ned de båda kärnreaktorerna Ringhals 1 och 2 i förtid. Det var heller aldrig meningen att det skulle ske, skriver forskaren Staffan Qvist i en debattartikel i tidningen Dagens Industri.

Därför föreslår han att Fortum, som ska ta över de båda reaktorerna efter Uniper, under det första kvartalet 2020 ska ges förutsättningar att driva dem vidare.

Han påpekar att Fortum hela tiden varit emot en nedläggning och att man ser en viktig roll för kärnkraften framöver.

Han menar också att beslutet att lägga ned de båda reaktorerna var en följd av skatten på kärnkraft som stod för cirka 20 procent av produktionskostnaden, vilket i kombination med det låga elpriset gjorde driften olönsam.

Nu är förutsättningarna för att driva de båda reaktorerna vidare däremot goda, menar Staffan Qvist.

Idag 13:52
Läs mer om Kärnkraftens framtid
Bolsonaro och Thunberg. TT
Klimatomställningen

Brasiliens president sågar Greta Thunberg: ”Ungjävel”

Brasiliens president Jair Bolsonaro kallar den svenska klimataktivisten Greta Thunberg för ”pirralha”, ungefär ”ungjävel”, sedan Thunberg fördömt morden på två personer ur Brasiliens urbefolkning som försökte stoppa regnskogsskövling, rapporterar flera medier.

Thunberg twittrade i helgen att världens tystnad kring morden är ”skamlig”.

– Det är imponerade att en en sådan ungjävel får utrymme i media, sa Bolsonaro när han i dag mötte journalister, enligt Sky News.

Thunberg svarade med att ändra presentationen av sig själv på Twitter till ”pirralha”.

1 tim
Arkivbild. Sergei Grits / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Danmark på gång att anlägga enorm vindkraftsö

Den danska regeringen går vidare med planerna om att bygga en gigantisk vindkraftspark för över 400 miljarder kronor, skriver flera medier.

Projektet skulle innebära att en eller flera konstgjorda öar anläggs för att bygga turbinerna på. Danmarks energimyndighet har fått i uppdrag att försöka hitta lämpliga platser för vindkraftsparken i Östersjön och Nordsjön.

Enligt Bloomberg skulle den planerade parken få en kapacitet på tio gigawatt och kunna försörja tio miljoner hushåll – mer än hela Danmarks befolkning. Privata företag väntas stå för merparten av investeringarna.

5 tim
Illustrationsbild. Fredrik Sandberg/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Studie: Koldioxidskatt inte så effektiv som man trott

En ny studie från Handelshögskolan i Stockholm visar att svensk koldioxidskatt inte haft lika stor effekt som man trott, rapporterar SVT Nyheter. 1991 införde Sverige en punktskatt på koldioxidutsläpp och forskargruppen har gått igenom svenska företags koldioxidutsläpp 1990–2008.

På knappt 20 år har utsläppen minskat – men inte hos företag som stått för 70–75 procent av alla koldioxidutsläpp i Sverige. Enligt professor Per Strömberg kan de till och med ha ökat sina koldioxidutsläpp, bland annat tack vare att stålindustrin lyckats få regeringen att införa undantag efter lobbyarbete.

7 dec
Läs mer om Klimatomställningen

Välj organisation

Få nyheter från den organisation du väljer
Annie Lööf (C) och Jonas Sjöstedt (C) under förra årets Nobelfest. Anders Wiklund/TT / TT NYHETSBYRÅN
Nobelpriset

Därför medverkar inte Lööf, Sjöstedt och Åkesson

Flera partiledare saknas under Nobelfesten i Blå Hallen i Stockholm. SD-ledaren Jimmie Åkesson har aldrig bjudits in till festen eftersom Nobelstiftelsen för flera år sedan tog beslutet att partiet inte är vällkomna på grund av sin högerextrema bakgrund.

Saknas gör även C-ledaren Annie Lööf som förra veckan födde sitt andra barn. Vänsterpartiets ledare har inte dragit på sig fracken utan är istället på plats i Helsingborg för att försöka stoppa privatiseringen av Öresundskraft, skriver han på Twitter.

2 tim
Bengt Nordén, arkivbild. TT
undefined

Kemiordförande: Det kan gå emot Nobels testamente

Att österrikaren Peter Handke tilldelades Nobelpriset i litteratur kan strida mot Alfred Nobels testamente. Det säger tidigare kommittéordföranden Bengt Nordén till SvD.

Nordén, som suttit i Nobelkommittén för kemipriset, bojkottar själv galan. Tidningen skriver att priset enligt Nobels order ska gå till den ”som inom litteraturen producerat det utmärktaste i idealistisk riktning” och Nordén menar att Nobels testamente nu frångås.

– Så mycket har jag hört av Handkes uttalanden att jag tycker att det gör det, säger han till SvD.

Protesterna mot Handke gäller hans ställningstagande för Serbien under kriget på Balkan.

2 tim
Forskningsminister Matilda Ernkrans (S) / kulturminister Amanda Lind.  Matilda Ernkrans Instagram / TT
undefined

Ministrarna bär klänningar som lyfter klimatfrågan

När gästerna nu börjar anlända till Nobelfesten i Blå hallen i Stockholms stadshus är det flera som tagit tillfället i akt att bära kläder med symboliska betydelser.

Kulturministern Amanda Lind (MP) bär en klänning som ska symbolisera bränd mark efter skogsbränder.

– Klimatförändringarna gör ju att det blir vanligare med extremväder och skogsbränder. Vi minns alla hur Amazonas brann i somras och förra årets bränder i Sverige, säger hon till Aftonbladet.

Forskningsminister Matilda Ernkrans (S) bär också en klänning som lyfter klimatfrågan. På Instagram skriver hon att klänningen är gjord i papperstyg och går att kompostera och att de svarta detaljerna i klänningen symboliserar klimatförstöringen.

3 tim
Läs mer om Nobelpriset