Kärnkraftens framtid

Därför behöver Sverige en ny energiöverenskommelse

Effektbrist. Elbrist. Kapacitetsbrist. Varningar har hörts det senaste året om en annalkande elkris. Nyligen initierades nödlösningar för åtminstone Stockholm och Malmö. Är krisen över nu och vad handlade det om från början? fPlus reder ut begreppen och börjar med läget för elen i Sverige idag.

I slutet av januari stod det klart att avvecklingen av Ringhals kärnkraftverk fortsätter – SD:s motion röstades ned av riksdagen.

Det betyder att Ringhals 1 tas ur bruk om ett år efter att Ringhals 2 stängdes redan i december.

Samtidigt är dramatiken stor kring energiöverenskommelsen som slöts 2016. Både M och KD har valt att lämna den.

I vågskålen ligger den framtida energiförsörjningen. Sverige står inför stora utmaningar framöver, visar fPlus genomgång.

Har Sverige en elkris?

Generellt sett har Sverige en hög förmåga att omvandla energi till el som täcker våra behov. Vattenkraft och kärnkraft står tillsammans för 80 procent av vår totala elproduktion, resten fördelas över vindkraft, kraftvärme och andra källor. Sverige använder ungefär 140 TWh el varje år, och sedan 2011 har det producerats mer energi än vad som har använts.

Med kärnkraften och de väderburna verken producerar Sverige mer elenergi under ett år än vad vi använder och kan således exportera till våra grannländer. Så långt inga problem, och vi kan konstatera att det inte råder någon energibrist i Sverige.

Det är effekten som blir det första problemet. Effektbehovet handlar om balansen mellan den el som produceras under exempelvis en given timme, och behovet av el. Den balansen måste alltid vara jämn och om det inte produceras lika mycket el som behövs vid den givna timmen blir balansen ojämn. Då riskerar hela elnätet att haverera, med allvarliga konsekvenser. Ansvaret för balansen ligger på myndigheten Svenska Kraftnät.

Idag kommer omkring 40 procent av Sveriges elproduktion från kärnkraften. En av kärnkraftverket Ringhals fyra reaktorer stänger ner vid nyår 2019, och ytterligare en reaktor ska stängas ner samma tid nästa år. Det ska kompenseras med utökade vindkraftverk som är under utbyggnad. Effekten mellan kärnkraft och vindkraft är dock inte jämförbar, då den inte kan garanteras eller planeras som ett kärnkraftverks energiomvandling kan, speciellt under vintern.

Det ökar risken för obalans i kraftsystemet, och därmed också risken för effektbrist. Det beror dels på att den planerbara kärnkraften ersätts med väderberoende vindkraft, som inte har samma effekttillgänglighet. Det menar Ulf Moberg, teknisk direktör, Svenska kraftnät.

– I våra analyser når vindkraften cirka 10 procent av sin installerade effekt under den kallaste perioden, men kärnkraften är uppe på 90 procent i de förutsättningar som ligger till grund för våra analyser. Man kan helt enkelt inte garantera effekten av vind på samma sätt som med kärnkraften eller annan planerbar produktion, säger han till fPlus.

Under Sveriges kalla vintrar, kombinerat med en industri på högvarv, blir hotet om effektbrist en verklighet och det riskerar att bli underskott i balansen. Underskottet har ökat de senaste åren, och större underskott är att vänta.

För att minimera risken med effektbrist, har Svenska kraftnät en effektreserv, och det finns även andra nödåtgärder som tidigare mest har setts som teoretiska alternativ.

Kapacitetsbristen

Ett annat problem med elförsörjningen är att elanvändandet ökar snabbt. Bland annat i nya datacenter som Facebooks i Luleå, och i andra industrier, men också i nya bostadsområden och elanvändande lösningar som elbilar och ny tunnelbana i Stockholm. Kombinationen större samhällsutmaningar tillsammans med elnätets oförmåga att hantera mer el gör att vi idag har en kapacitetsbrist. I vissa delar av landet klarar elnäten helt enkelt inte av att föra över tillräckligt med el till de nya elanvändarna.

Enligt en undersökning som teknikkonsulten Pöyry har gjort på uppdrag av Energiföretagen, riskerar samhället att stå inför betydande förluster på upp till 150 miljarder till 2030, bara på grund av att elnätsföretagen tvingas neka nyanslutningar från exempelvis industrier, datahallar och liknande. Det är svindlande summor, men redan idag är samhällsförlusten omkring 80 miljarder kronor varje år, på grund av elnätets kapacitetsbrist.

Anders Carlsson Jerndal, vd på Pågen, gick i somras ut i Svenska Dagbladet och berättade om att företaget tvingats lägga expansionsplaner på is eftersom elbolaget Eon inte kunde garantera eltillförseln.

– Jag hade aldrig väntat mig att få ett sådant besked i ett välutvecklat i land. Strömbrist är något man hör talas om i u-länder. Det är inget som ska hindra ett företag från att expandera i ett i-land, sa han till tidningen då, och meddelade samtidigt att företaget överväger en etablering utomlands där eltillförseln kan garanteras.

Svenska kraftnät ansvarar dels för balansen i elsystemet, men också för att kraftöverföringssystemet är säkert, miljöanpassat och kostnadseffektivt. Myndigheten satsar nu på att bygga ut stamnätet, men det är ett gediget arbete som väntar. Sverige har ett av världens äldsta kraftnät, så det närmar sig helt enkelt sitt bäst före-datum samtidigt som behovet av el fortsätter att öka. Satsningen innebär att upp till 100 miljarder kronor ska satsas till år 2040 för att modernisera elnätet. Men det går för långsamt.

– Det är väldigt tidskrävande. Det tar tid att få tillstånd och det är vår stora utmaning. Det tar ungefär 10 år att få en ledning på plats från start till mål, säger Ulf Moberg.

Kraftiga åtgärder behövs

Sverige lider alltså inte av någon energibrist idag, men effektbristen är problematisk redan idag och kapacitetsbristen är ett faktum. Trots att energiminister Anders Ygeman (S) vid flera tillfällen har påstått att Sverige inte alls lider av någon elkris har regeringen tagit uppgifterna på allvar genom ett par åtgärder. Till exempel har fPlus avslöjat att pengar från Sveriges beredskapskassa (”för händelser som krig, terrorhandlingar och jordbävningar, samt att förebygga, motstå och hantera allvarliga kriser i fredstid”) nu måste användas för att rädda Stockholms elförsörjning.

Den 24 oktober gav regeringen Energimarknadsinspektionen ett 1-årigt uppdrag för att undersöka omfattningen av kapacitetsbristen i elnäten, utreda hur problematiken sett ut över tid samt analysera förutsättningar och vidare åtgärder.

Samma dag beslutade regeringen att ge länsstyrelserna i Skåne, Stockholms, Västra Götalands och Uppsala län i uppdrag att analysera förutsättningarna för en trygg elförsörjning i respektive region, utifrån ett lokalt och regionalt perspektiv. Uppdraget ska presenteras den 7 augusti 2020.

– Elnätsbolagen, Svenska kraftnät, kommunerna och regionerna måste samverka för att hantera effektbehovet. Nu ger vi länsstyrelserna i uppdrag att leda arbetet, sa energi- och digitaliseringsminister Anders Ygeman, enligt regeringens hemsida.

Ulf Moberg menar att det är bra och nödvändigt att samhällsplaneringen kommer med i processen i ett tidigt skede. Men han menar samtidigt att nätföretagen samarbetar kring dessa frågor, och att den informationen redan finns.

– Det är den här typen av analyser som nätföretagen jobbar med hela tiden, så det finns redan en god bild av problematiken, säger han.

Elbehovet ökar kraftigt

Elbehovet i Sverige kommer att öka med minst 60 procent fram till 2045, enligt beräkningar från Svenskt Näringsliv. Det ökade elbehovet motsvarar den sammanslagna elproduktionen i Finland och Lettland. Varningarna kommer nu från flera håll. Utan mer el misslyckas klimatomställningen, och utsläppsmålen till 2045 kommer då inte att kunna nås.

Toppnyheter

Fredrik Sandberg/TT / TT NYHETSBYRÅN
Den svenska konjunkturen

Ny analys: Tiotusentals företag riskerar konkurs

Det finns idag cirka 30 000 företag som skulle ha svårt att undvika konkurs vid en månads nedstängning trots de insatser som regeringen har gjort hittills. Det skriver Jan-Olof Jacke, vd för Svenskt Näringsliv, på DN Debatt.

Svenskt Näringslivs ekonomer har analyserat effekterna av coronakrisen för samtliga företag med en årsomsättning över 500 000 kronor. Ett av scenarierna är att ett av tre företag står stilla fram till hösten. Bara genom konkurser skulle det leda till en ökad arbetslöshet i storleksordningen 300 000 – 350 000 personer.

Jan-Olof Jacke pekar ut ett antal åtgärder som regeringen måste genomföra, bland annat ett förstärkt system för korttidspermittering och en räddningsersättning vid intäktsfall. ”Regeringen måste agera nu och den måste agera kraftfullt” skriver han i debattartikeln.

3 tim
Arkivbild. Tomas Oneborg/SvD/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

H&M om permitteringarna: ”Kan inte ange exakt antal”

H&M bekräftar att man har inlett ett ”genomförande av korttidsarbete” på de marknader som berörs av coronakrisen. I samband med morgonens kvartalsrapport uppger bolagets nytillträdda vd Helena Helmersson – precis som DI rapporterade i går – att tiotusentals medarbetare kommer att beröras över hela linjen, men att ”ett exakt antal kan inte anges i dagsläget”.

”Vi ser också över behovet av eventuella uppsägningar”, skriver hon.

Dessutom ska lönerna för klädjättens ledning tillfälligt sänkas med 20 procent.

”I ljuset av detta välkomnar jag styrelsens beslut att föreslå årsstämman 2020 att ställa in aktieutdelningen och delar styrelsens övertygelse att det är det bästa att göra för att säkra vår fortsatta handlingsfrihet. För att utöka koncernens likviditetsbuffert utvärderas och förbereds också ett flertal finansieringskällor”, skriver hon.

Idag 06:12
Läs mer om Den svenska konjunkturen
Riksdagshuset.  Jonas Ekströmer/TT / TT NYHETSBYRÅN
Coronavirusets spridning – Sverige

Bekräftat: Regeringen vill ha ökad makt under krisen

Regeringen har tagit fram ett utkast till en lagrådsremiss som skulle ge den ökad makt under coronakrisen, skriver Expressen. Det bekräftas av socialminister Lena Hallengrens (S) statssekreterare.

Enligt Expressen är syftet att snabbare kunna fatta beslut, utan krav på godkännande i riksdagen. Något färdigt förslag finns ännu inte men regeringen vill att det ska gälla i tre månader.

Exempel på sådana beslut skulle kunna vara ytterligare restriktioner kring folksamlingar, och möjlighet att stänga köpcentrum eller barer och kaféer.

Regeringen vill få stöd från oppositionen. Moderaterna menar att ”betydande makt” skjuts från riksdag till regeringen, och vill se ett ändrat förslag som ger riksdagen rätt att lägga veto.

4 tim
Stefan Löfven.  Adam Ihse/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Analys: Utvecklingen avgör för både Löfven och Sverige

Stefan Löfven (S) tror på dödsoffer i tusental, regeringen vill ha mer makt och svenska medier får ett nytt stödpaket. Fredagen har inneburit flera nya politiska besked om coronakrisen, vilket gör att även analyserna har olika ingångar.

DN:s Ewa Stenberg skriver att statsministern med dagens uttalande vill visa på vilket allvar Sverige står inför, och att han måste övertyga väljarna om att man valt rätt väg. Löfven har haft stor nytta av sitt lugn men hans framtid avgörs av att vi inte får en utveckling i stil med Italiens, menar Stenberg.

”Det avgör Stefan Löfvens eftermäle, men framför allt avgör det Sveriges framtid.”

Expressens Viktor Barth-Kron skriver om den egna tidningens avslöjande att regeringen tillfälligt vill flytta makt från riksdag till regering för att kunna agera snabbare under krisen – något som tidigare hade varit otänkbart.

Moderaterna är kritiskt och någon form av kompromiss måste nås, menar Barth-Kron.

”Ska ett demokratiskt undantagstillstånd ha någon som helst legitimitet måste oppositionen vara med på tåget.”

4 tim
Arkivbild.  Pontus Lundahl/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Små elevgrupper kan snart vara tillbaka i gymnasiet

Redan kommande veckor kan vissa gymnasieelever få komma tillbaka till skolan för att genomföra moment som krävs för att de ska kunna gå ut med slutbetyg, säger utbildningsminister Anna Ekström (S) till TT.

Merparten kommer däremot fortsätta med distansundervisning. Enligt Ekström vill man möjliggöra särskilda lösningar för ”små grupper”.

Folkhälsomyndigheten godkänner åtgärden men fattar det formella beslutet på måndag, säger generaldirektör Johan Carlson.

3 tim
Läs mer om Coronavirusets spridning – Sverige

Välj organisation

Få nyheter från den organisation du väljer