Henrik Montgomery/TT / TT NYHETSBYRÅN
Den svenska arbetsmiljön

Därför är unga allt mer frånvarande från jobbet

Psykisk ohälsa är i dag den vanligaste orsaken till sjukskrivning, och ökar särskilt bland unga. Vad detta beror på och hur det kan påverka ungas etablering på arbetsmarknaden är komplexa frågor. Nu pekar några forskare på brister inom vården och samhällets höga krav på ungas prestationer.

Larmrapporterna om ungas ökande psykiska ohälsa har kommit i allt tätare takt de senaste åren, och nu syns denna tendens även i statistiken över sjukfrånvaron, där psykisk ohälsa dominerar sjukintygen. Sjukskrivningarna ökar dessutom bland unga i åldern 16-29 år.

De löper förvisso lägre risk överlag att bli sjukskrivna, men det har ändå skett ett trendbrott, menar Catharina Bäck, socialförsäkringsexpert på Svenskt Näringsliv.

– Generellt blir vi sjukare ju äldre vi blir, så de yngsta anställda har generellt sett en lägre sjukfrånvaro. Men efter 2010, när sjukfrånvaron har ökat igen, har vi sett en kraftigare ökning av sjukfrånvaro bland de yngre. Och det gör alla väldigt oroade, för det indikerar även en framtida ökad sjukfrånvaro, eftersom de yngre troligtvis kommer bli sjukare med åren också, säger Catharina Bäck.

Vad den psykiska ohälsan i arbetslivet beror på, och vad den får för konsekvenser för ungas etablering på arbetsmarknaden, är en komplex fråga att besvara. Men försök till ett mer kunskapsorienterat förhållningssätt görs nu av AFA försäkring, som nyligen sjösatte ett forskningsprogram som syftar till att öka förutsättningarna för en hälsosam etablering för unga i arbetslivet. Förhoppningen är att få mer kunskap om orsakerna till de ungas sjukfrånvaro, men också att ta reda på vad arbetsgivarna kan göra för att bryta den negativa trenden.

– Arbetsgivarna är ju bekymrade över att personer redan i unga år får långa sjukskrivningar eller råkar ut för allvarliga arbetsplatsolyckor. Det är också problematiskt ur många aspekter, dels är det väldigt kostsamt och dels kan det få konsekvenser för en ung person hela livet, säger Frida Winnerstig, handläggare och projektledare för AFA:s forskningsprogram ”Ung i arbetslivet”.

Satsningen omfattar 40 miljoner kronor som har fördelats på åtta projekt ledda av forskare vid Karolinska institutet, Göteborgs universitet, Umeå universitet och Mittuniversitetet. De ska under de närmaste fyra åren ska belysa frågan ur olika perspektiv.

De vanligaste psykiska diagnoserna som anges i sjukintygen är ångestsyndrom, depression och stress. Men om dessa tillstånd är något som unga har med i sitt bagage in i arbetslivet, eller om det beror på arbetslivet, privatlivet eller en kombination av dessa, är svårt att säga med säkerhet. Catharina Bäck ifrågasätter dessutom om sjukskrivning alltid är rätt behandlingsmetod.

– Det är jätteviktigt att arbetstagare och arbetsgivare har en bra dialog, så att man kan anpassa arbetet så gott det går när hälsan sviktar av olika skäl. Men ett av problemen i dag är att läkare sjukskriver på heltid, trots att det finns arbetsförmåga. För det är inte självklart att sjukskrivning är bästa behandlingsmetod vid psykisk ohälsa, just för att det tenderar att bli väldigt lång sjukfrånvaro. Det i sin tur gör att man kanske får en försvagad position på arbetsmarknaden, vilket genererar en oro i sig.

Att en sjukskrivning inte alltid är av godo intygar Kristina Alexanderson, professor i socialförsäkring och forskargruppsledare för gruppen ”Sjukfrånvaro, hälsa och livsvillkor” på Karolinska institutet.

– Vi får alltmer kunskap om olika ”biverkningar” av att vara sjukskriven. Det kan till exempel vara kontraproduktivt att vara hemma på heltid om det gäller en depression, då det kan leda till en fördjupning av depressionen. Det kan också påverka ens motion-, sömn- och alkoholvanor, sociala kontakter, självförtroende, ekonomi och framtida karriärmöjligheter. Självklart finns det för de flesta många positiva aspekter också, som möjligheten att delta i behandling- och rehabiliteringsåtgärder och att få ekonomisk kompensation under perioden arbetsförmågan är nedsatt. Dock bör man beakta att det kan finnas risker med att vara sjukskriven, säger Kristina Alexanderson.

Såväl vården som Försäkringskassan har ett stort ansvar för att den sjukskrivna ska få rätt vård. Ofta behövs då kommunikation med arbetsgivaren, och där finns många problem i dag, menar Kristina Alexanderson. När det gäller psykiska besvär är det även ett problem att psykiatrin är underdimensionerad. Istället behandlas dessa besvär, inklusive sjukskrivningar, inom primärvården, där kompetensen inte alltid är tillräckligt hög.

– Om man är sjukskriven för depression och inte har återfått arbetsförmågan efter sex månader, vilket är lång tid för en depression, var Socialstyrelsens rekommendation tidigare att patienten skulle remitteras till en specialist. Denna rekommendation har nu tagits bort, antagligen på grund av brist på psykiatriker. Men att ha en så allvarlig psykisk sjukdom att man bedöms inte kunna arbeta alls, och inte få träffa en specialist inom en rimlig tid tycker jag är anmärkningsvärt, säger Kristina Alexanderson.

Och för att återgå till frågan om varför just ungas sjukfrånvaro ökar så tror även Kristina Alexanderson att det finns flera bakomliggande orsaker till att unga människor mår psykiskt dåligt.

– Ungdomstiden innebär olika utmaningar, man ska hitta en ny social roll samtidigt som man såväl psykiskt som fysiskt och hormonellt genomgår flera förändringar som man ska hantera. Personer kan ha högre eller lägre sårbarhet och kan ha fått mer eller mindre användbara strategier att hantera kriser, stress eller nedstämdhet. Sedan talas det ju ibland om hur skolan är upplagd, att den inte är anpassad efter hur barn och ungas hjärnor fungerar. Man har inte förmågan att göra de val man förväntas göra, vilket kan leda ökad stress.

I dag finns inga belägg för att andelen personer med psykiska sjukdomar har ökat, varken hos den unga eller i den äldre befolkningen. Och nu menar flera forskare att larmrapporterna om ungas psykiska ohälsa kan vara överdrivna (DN Debatt, 21 maj), eller åtminstone att deras mående inte nödvändigtvis bör sjukdomförklaras och medicineras.

Kanske är det snarare så att de har svårigheter att hantera vår tids livsvanor, skriver de i debattartikeln, samtidigt som stigmat kring psykisk ohälsa blivit mindre, vilket leder till att fler pratar om och söker vård för psykisk ohälsa. 

En bild som bekräftas av Kristina Alexanderson:

– Det finns olika mått på psykisk ohälsa, ett är att titta på hur många som söker vård eller diagnosticeras för detta, men det behöver inte betyda att besvären har ökat, utan att personer som har den här typen av besvär söker vård i större utsträckning; tröskeln för att söka psykisk vård kan ha blivit lägre. Det diskuteras även att unga eventuellt inte har vana, redskap eller nätverk för att hantera vanliga kriser i livet och därför söker vård.

Att det kan saknas redskap för unga att hantera sin livssituation tror även arbetslivsforskaren Gunnar Gillberg på Göteborgs universitet. Han menar att unga i dag ställs inför en mängd svåra val från tidig ålder, vilket han menar kan orsaka stress och oro.

– Som exempelvis när de ska ta sig in på arbetsmarknaden, som är väldigt komplex i dag. Vad ska du välja, hur ska du kunna etablera dig, och vilka yrken kommer att vara gångbara om tio år? Fråga vem som helst och du får garanterat tvekande svar, säger Gunnar Gillberg.

Han tror att majoriteten av den ökade rapporteringen om ångest, depressioner, utmattning och utbrändhet, är ett uttryck för ”de omfattande förändringarna som har skett i samhället”. Och att många unga inte är rustade för dessa förändringar, som ställer höga krav på handlingskraft.

– Vi lever i en värld som blir allt mer fragmentiserad och individualiserad, där unga tvingas fatta en mängd beslut under hela sitt liv som ur ena perspektivet orsakar en hög grad av frihet, men ur ett annat perspektiv skapar helt nya bekymmer, säger Gunnar Gillberg.

I rapporten ”Vägar tillbaka till arbete” (Svenskt Näringsliv) vittnar flera arbetsgivare om svårigheten med att fastslå orsaken till den psykiska ohälsan bland de unga medarbetarna, men nämner saker som ”den ständiga uppkopplingen” och att ”fritiden inte ger tillräckligt med avkoppling och återhämtning” (Karin Stenström, Ikea). En annan har lagt märke till en attitydförändring hos sina yngre medarbetare, som ”har lättare att sjukanmäla sig med argumentet att de har sovit dåligt på natten” (Cecilia Inre, Invita).

Den här kontrasterande bilden av höga krav på ungas beslutsförmåga, samtidigt som många arbetsgivare upplever sig ha problem med ungas korttidssjukfrånvaron, ser Gunnar Gillberg som två parallella processer i en samtid som präglas av uppluckrade gränser och tvetydiga budskap.   

– Ungdomstiden förlängs, det finns ingen tydlig brytpunkt för när man räknas som vuxen idag. Man behandlar unga som om de vore barn och det får givetvis konsekvenser för hur de agerar på en arbetsplats. De flesta föräldrar i dag signalerar till barnen att ”du kan bli precis det du känner för”. Allt är möjligt. Och det är klart, tror man det så blir man besviken sedan när det visar sig att allt inte är möjligt.

Att unga inte sätter arbetet framför allt bekräftas i den senaste attityd- och värderingsstudien som Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor gör vart sjätte år. De samhällsfrågor som engagerar unga mest är hälso- och sjukvårdsfrågor, medan arbete och sysselsättning hamnar på sjunde plats.

– Det tror vi hänger ihop med att arbetsmarknaden har varit väldigt god för ungdomar. Det man värderar högst är snarare mjuka värden i livet, som hälsa och jämställdhet, och att kunna förena arbetslivet med en bra fritid, säger Lena Nyberg, generaldirektör, Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor.

Hon tror att det stora intresset för hälsa kan hänga ihop med att unga upplever att de inte får den hjälp de behöver vid lindriga psykiska besvär, som ofta är kopplat till stress i skolan, utanförskap och social press, utan att det är först när problemen förvärrats som de får uppmärksamhet.

– Mer fokus på hälsa tror jag är en framgångsfaktor för arbetsgivare som vill kunna rekrytera unga i framtiden. Unga tycker att det är viktigt att ha ett spännande jobb, men också att man har en arbetsgivare som man gillar. För de arbetsgivare som engagerar sig blir det en konkurrensfördel, säger Lena Nyberg.

Cecilia Burman

Toppnyheter

Brexitmotståndare i London jublar. Alberto Pezzali / TT NYHETSBYRÅN
Brexit - förhandlingarna

Hundratusentals jublade i London när beskedet kom

Ett vilt jubel utbröt bland demonstranter i London när Boris Johnson fick ännu en smocka i parlamentet under lördagen.

Uppemot en miljon människor har samlats på gatorna för att demonstrera för en ny folkomröstning om brexit, och beskedet om att Johnson måste be EU om mer tid väckte optimism.

– Det är en miniseger för oss som vill vara kvar i EU, säger demonstranten John Warman till Reuters.

2 tim
Talmannen John Bercow i parlamentet i dag. JESSICA TAYLOR / UK PARLIAMENT
undefined

Bakslag för Boris Johnson – parlamentet tvingar honom att be om brexitförlängning

Det brittiska parlamentet har röstat ja till ett tilläggsförslag som innebär att brexitprocessen försenas. Förslaget lades fram av den oberoende parlamentarikern Oliver Letwin och godkändes med siffrorna 322–306.

Detta innebär ett stort bakslag för premiärminister Boris Johnson som nu måste be EU att flytta fram brexitdatumet, som i nuläget är 31 oktober. Men Johnsons svar efter omröstningen var tydligt: Han kommer inte att be EU om mer tid.

Godkännandet av tillägget innebär också att det inte blir någon skarp omröstning om Johnsons brexitavtal under lördagskvällen. Enligt Johnson planerar man att hålla den omröstningen under nästa vecka i stället.

4 tim
ARIS OIKONOMOU / AFP
undefined

EU ber Johnson förklara sig ”så snart som möjligt”

EU-kommissionen ber Storbritannien klargöra vad som händer efter godkännandet av Oliver Letwins tilläggsförslag.

I praktiken innebär godkännandet av tilläggsförslaget att det inte blir någon skarp omröstning om brexitavtalet i parlamentet i kväll, och att Boris Johnson måste be EU om mer tid för Storbritanniens utträde. Något han i parlamentet sa att han inte tänker göra.

EU-kommissionens ordförande Jean-Claude Junckers talesperson Mina Andreeva skriver på Twitter att man har noterat dagens utveckling.

”Det är upp till den brittiska regeringen att informera oss så snart som möjligt om vad nästa steg blir”, tillägger hon.

3 tim
Läs mer om Brexit - förhandlingarna

Välj organisation

Få nyheter från den organisation du väljer