Henrik Montgomery/TT / TT NYHETSBYRÅN
Framtidens pensioner

Därför är Sveriges pensionssystem en förebild i världen

När andra länder i världen kämpar med pensionssystem som går på knäna har Sverige – trots all kritik – lyckats skapa ett långsiktigt hållbart system. Det berättar pensionsexperten Ole Settergren som för sina insatser att hjälpa Frankrike reformera sitt pensionssystem har utnämnts till riddare.

Det är Pensionsmyndighetens analyschef Ole Settergren som utnämnts till riddare i Nationalförtjänstorden (Ordre national du Mérite) av den franska staten som tack för hans insats med att hjälpa Frankrike att reformera sitt mycket komplexa pensionssystem.

– Det finns en rätt mäktig permanent utredningsgrupp, Conseil d’Orientation des retraites, som sitter under den franska premiärministern, just nu Édouard Philippe. Jag har haft ganska mycket kontakt med dom och de har uppvisat ett stort intresse för det svenska systemet. Jag har också presenterat det svenska systemet för andra franska grupper. Men jag blev mer än överraskad när jag fick veta att jag skulle få ”medalj” för det, säger Ole Settergren till fPlus.

Protester i Frankrike

Bakgrunden till pensionsdramatiken i Frankrike är att landet har ett i längden finansiellt ohållbart system. Den franska presidenten François Mitterand sänkte år 1982 pensionsåldern från 65 till 60 år. Sen höjde president Nicolas Zarkozy 2010 pensionsåldern till 62 år vilket utlöste stora protester likt dem som äger rum idag.

Men den åldershöjningen varade inte länge utan Sarkozys efterträdare François Hollande sänkte pensionsåldern till 60 år igen efter valet 2012.

– Frankrike har inte haft överskott i statsbudgeten sedan 1970-talet och en starkt bidragande orsak till det har varit landets pensionssystem. konstaterar Ole Settergren.

Ole Settergren. Daniel Roos / Digital

Det franska systemet är splittrat med ett 40-tal olika bransch- och yrkeslösningar samt även olika poängtabeller för hur pensionen ska räknas. Det är meningen att den föreslagna pensionsreformen ska slå ihop alla dessa lösningar till ett allmängiltiga poängbaserat pensionssystem som dessutom är kopplat till individens livsinkomster – där en euro i avgift ger en euro i pensionsrätt.

Sverige modell för franska systemet

Det nya systemet ska börja tillämpas fullt ut efter 2022 och gälla för generationer födda efter 1975 och sedan gradvis införas. På så sätt skapar man en brytpunkt som innebär att pensionen flyttas uppåt efter det franska folkets förväntade stigande livslängden.

– Sverige införde en avgiftsbestämd princip rakt igenom i det allmänna systemets inkomstgrundande del redan i början av 2000-talet. Syftet var att staten formellt inte skulle ha någon risk kvar i pensionssystemet. Det finns fortfarande inget annat land som genomfört en så radikal reform av sitt pensionssystem, menar Ole Settergren.

– Jag känner igen det svenska systemet i de förslag som presenterats Frankrike, men det handlar än så länge om "bullet points". Jag har inte tagit del av skarpa lagförslag som understöds av matematiska uträkningar än, fortsätter han.

Om Frankrike inte lyckas reformera sitt system. Kommer det att hålla i längden?

– Det franska systemet är ett hyfsat generöst system, men inte så generöst och ohållbart som till exempel det grekiska var. De kan fortsätta med det nuvarande systemet och snåla in stegvis vilket man gjort allt efter att President Mitterand sänkte pensionsåldern till 60 år. Hade man inte gjort det är det sannolikt att Frankrike hade gått i konkurs.

”De flesta länder behöver reformera sina system”

EU-kommissionen har rekommenderat medlemsländerna att börja justera sina pensionssystem och de flesta länder har redan eller planerar att göra det under 2020-talet. Men det är en het politisk potatis eftersom förändringar i systemen i realiteten kommer att innebära en försämring.

– De flesta länder har som Frankrike gjort större eller mindre justeringar av sina system under årens lopp men det är helt klart att de flesta länder fortsatt behöver reformera sina system, säger Ole Settergren.

I Sverige genomförde man radikala förändringar i pensionssystemet utan i princip några protester jämfört med de som ägt rum i Frankrike?

– Det handlar delvis om tradition. Sen är det så att Frankrike föreslagit en mer omfattande reform än den som genomfördes i Sverige från perspektivet att det franska systemet är så splittrat. De har som sagt 40 olika system med delvis olika regler som man nu vill göra om till ett. Det är väldigt komplicerat och utgången av reformplanerna är som jag uppfattar det mycket ovissa.

Det pågår en diskussion om att det svenska systemet ger väldigt låga pensioner i förhållande till livsinkomsten?

– Redan när arbetet med det nya pensionssystemet inleddes 1994 var man på det klara med att livslängden skulle öka vilket skulle ge ett högre delningstal och därmed lägre pensioner och systemet är konstruerat efter det.

– Syftet var att det skulle ge incitament till att arbeta längre, av fri vilja eller för att man helt enkelt måste av ekonomiska skäl. Och för att få ut 60 procent av sin lön i pension i det allmänna systemet måste många jobba betydligt längre än till 65 – och det är det ganska få som gör. Den problematiken har nu riksdagen adresserat i och med att den nyligen presenterat en lag som innebär att pensionsåldern gradvis flyttas uppåt för de kommande generationerna. Det är helt nödvändigt om 60-procentmålet ska vara realistiskt.

– Utvecklingen med allt lägre pensioner har ju varit något som arbetsmarknadens parter, eller folk i allmänhet inte gillat, vilket har resulterat i att man förhandlat bort en del av den här effekten genom att höja avsättningsnivåerna till tjänstepensionerna. Nu pågår även en diskussion inom pensionsgruppen om att höja inbetalningarna till det allmänna pensionssystemet, fortsätter Ole Settergren.

Holland har tvingats sänka pensionerna

I Holland har man varit tvungen att sänka pensionerna på grund av den extremt låga räntan. Kan samma sak hända i Sverige?

– Problemet är de låga obligationsräntorna vilket betyder att Holland tvingats diskontera sin pensionsskuld med en allt lägre räntesats. Det betyder att deras pensionsskuld stiger medan tillgångarna växer i långsammare takt vilket i längden är en omöjlig ekvation. Det har i sin tur resulterat i att Holland varit tvungen att minska sina utbetalningar med 15–20 procent i vissa pensionsplaner.

– Och ja, det är en möjlig utveckling i Sverige eftersom vi också diskonterar pensionsskulden med en allt lägre räntesats. En skillnad mellan Holland och Sverige är att den svenska Finansinspektionen medger en högre diskonteringsränta än marknadsräntan. Det gör man för att skydda pensionssystemet och konsumenterna, men det är en öppen fråga hur länge Finansinspektionen accepterar detta.

Toppnyheter

Illustrationsbild. Leif R Jansson / TT / TT NYHETSBYRÅN
Coronavirusets spridning

Coronarädsla får restaurang i Lund att stänga

Fengsson dumplings house i Lund stänger sin verksamhet tillfälligt till följd av rädsla för coronaviruset, rapporterar SVT Nyheter Skåne.

– Jag kommer från Kina och vi tittar på nyheterna och pratar om viruset varje dag. Jag kände att vi måste göra någonting och att man inte tar det här på tillräckligt allvar här i Sverige, säger ägaren Li Feng, till SVT.

Han understryker samtidigt att ingen i personalen är smittad.

6 min
WHO:s generaldirektör Tedros Adhanom / illustrationsbild TT
undefined

Analyser: WHO fega efter att tidigare ha ropat varg

Att WHO inte kallar det nya coronavirusets utbrott för en pandemi säger mer om WHO än om själva viruset, skriver Bloombergs Therese Raphael i en analys. En anledning till det kan vara att organisationen tidigare anklagats för att ropa varg och nu överkompenserar – något som hotar att underminera WHO:s trovärdighet, argumenterar Raphael.

DN:s medicinreporter Amina Manzoor menar dock att vi, åtminstone i Sverige, måste våga lita på våra expertmyndigheter eftersom de ”har tillgång till mycket mer information än vad vi andra har”. Manzoor skriver att hon förutsätter att svenska myndigheter planerar och övar för hur ett scenario med betydligt fler coronafall än i dag ska hanteras.

Michael Knights, medarbetare vid Washington Institute for Near East Policy, skriver i Politico att världen bör vara minst lika orolig över virusets etablering i Iran som spridningen till Europa och USA. Detta eftersom Iran är ”den geografiska hörnstenen som förbinder Asien, Eurasien, Arabiska halvön och Levanten”.

2 tim
Scott Morrison. TT
undefined

Australien: Vi har fått rådet att förbereda för pandemi

Allt tyder på att utbrottet av det nya coronaviruset är på väg att bli en pandemi, säger Australiens premiärminister Scott Morrison enligt flera medier.

Morrison meddelade tidigt på morgonen att Australien har inlett en krisplan för att hantera virusutbrottet, trots att WHO inte klassar utbrottet som en pandemi än.

– Råden vi har fått i dag är att allt tyder på att vi snart kommer att träda in i en pandemisk fas, säger premiärministern.

Idag 05:50
Läs mer om Coronavirusets spridning
Stefan Löfven/Annie Lööf TT
Framtidens pensioner

Pensionshöjning hotar att spräcka januariavtalet

Det pågår en konflikt mellan regeringen och C och L om att höja pensionerna, rapporterar Aftonbladet.

Enligt uppgifter till tidningen vill S och MP höja pensionerna med 600 kronor för de med låg ersättning, något som de borgerliga samarbetspartierna inte har gått med på.

Höjda pensioner är en av punkterna som finns med i januariavtalet.

– Om det inte blir någon pensionshöjning så ser vi inte att det finns något januariavtal. Här går en tydlig gräns för oss, säger Lena Rådström Baastad, partisekreterare (S), till Aftonbladet.

3 tim
Roland Magnusson / Roland Magnusson
undefined

”Pensionsspara, ungdomar – annars är er framtid mörk”

Dagens unga är bättre på spara än äldre generationer. Men de gör det på fel sätt vilket riskerar att tunna ut pensionen i framtiden. Det skriver Karin Pihl på GP:s debattsida.

I stället för att spara på sparkonto, som i dagens lågräntenivå inte ger någon avkastning alls, måste unga bli bättre på att fondspara. Eftersom tidshorisonten är 30-40 år, går det att kosta på sig att ta lite risker med placeringen av pengarna.

Ett annat hinder för unga att bygga en bra pension är det sena inträdet på arbetsmarknaden.

Andra problem är att dagens flexibla arbetsmarknad skapar dåliga villkor för en bra tjänstepension medan bostadsproblematiken leder till att en stor andel av lönen går åt att betala upptrissade andrahandshyror.

Men pensionen kan inte enbart lösas av kloka val från hushållen. Även staten måste vara bättre på att premiera sparande. Dessvärre har staten gjort tvärtom genom att underläta lån genom ränteavdrag och riksbankens penningpolitik, menar hon.

"Samtidigt slopades avdragsrätten för pensionssparande 2016. Det är inte hållbart, vilket framtidens äldre kommer märka av", skriver Pihl.

43 min
Illustrationsbild/Daniel Suhonen TT
undefined

Suhonen: Skrota slöseriet och höj fattigpensionerna

Sverige behöver en pensionsreform och borde börja med att kraftigt banta Pensionsmyndighetens kommunikationsbudget, skriver Daniel Suhonen på Expressen debatt.

Myndigheten lägger i dag 433 miljoner kronor per år på information och kommunikation, en summa som Suhonen tycker borde gå till fattigpensionärerna i stället.

Han förespråkar att hela systemet görs om och att Socialdemokraterna tar initiativ till att höja pensionerna.

”Det är orimligt att människor som byggt och burit vårt land inte har råd ens om de sparar, att köpa en tågbiljett för ett par hundralappar för att besöka barnbarnen”, resonerar Suhonen.

1 tim
Läs mer om Framtidens pensioner
isabell Höjman/TT / TT NYHETSBYRÅN
Krisen i sjukvården

Vårdmomsen kan försvinna

Den hårt kritiserade vårdmomsen kan försvinna, rapporterar DI.

Enligt tidningen har regeringen och Centerpartiet och Liberalerna kommit överens om att tillsätta en utredning om lagstiftningen.

– Det finns en väldigt stor förväntan att den här utredningen kommer att föreslå lagändringar som kommer att göra att det här blir bra igen. Utredningen ska ju hitta lösningar, som kanske kan vara i kraft till den 1 januari 2022, men det är för tidigt att spekulera i det. Men tills dess ska det finnas medel i regionerna att kompensera för det här, säger  Anders W Jonsson, vikarierande partiledare för Centerpartiet till DI.

3 tim
Södersjukhuset i Stockholm. Jessica Gow/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Sös backar – ingen vårdpersonal ska sägas upp

Södersjukhuset i Stockholm, Sös, backar från höstens varsel. I ett mejl till DN skriver vd Mikael Runsiö att inga läkare eller undersköterskor kommer att sägas upp.

I november meddelade han att sjukhuset skulle varsla 100 tjänster: 25 ur administrationen, 25 läkare och 50 undersköterskor.

Sedan höstens varsel har vårdpersonalen på Sös larmat om stora patientsäkerhetsbrister. Så sent som i helgen tvingades sjukhuset upp i stabsläge eftersom det fattades bemannade vårdplatser på grund av personalbrist.

Igår 17:47
Läs mer om Krisen i sjukvården

Välj organisation

Få nyheter från den organisation du väljer