Henrik Montgomery/TT / TT NYHETSBYRÅN
Framtidens pensioner

Därför är Sveriges pensionssystem en förebild i världen

När andra länder i världen kämpar med pensionssystem som går på knäna har Sverige – trots all kritik – lyckats skapa ett långsiktigt hållbart system. Det berättar pensionsexperten Ole Settergren som för sina insatser att hjälpa Frankrike reformera sitt pensionssystem har utnämnts till riddare.

Det är Pensionsmyndighetens analyschef Ole Settergren som utnämnts till riddare i Nationalförtjänstorden (Ordre national du Mérite) av den franska staten som tack för hans insats med att hjälpa Frankrike att reformera sitt mycket komplexa pensionssystem.

– Det finns en rätt mäktig permanent utredningsgrupp, Conseil d’Orientation des retraites, som sitter under den franska premiärministern, just nu Édouard Philippe. Jag har haft ganska mycket kontakt med dom och de har uppvisat ett stort intresse för det svenska systemet. Jag har också presenterat det svenska systemet för andra franska grupper. Men jag blev mer än överraskad när jag fick veta att jag skulle få ”medalj” för det, säger Ole Settergren till fPlus.

Protester i Frankrike

Bakgrunden till pensionsdramatiken i Frankrike är att landet har ett i längden finansiellt ohållbart system. Den franska presidenten François Mitterand sänkte år 1982 pensionsåldern från 65 till 60 år. Sen höjde president Nicolas Zarkozy 2010 pensionsåldern till 62 år vilket utlöste stora protester likt dem som äger rum idag.

Men den åldershöjningen varade inte länge utan Sarkozys efterträdare François Hollande sänkte pensionsåldern till 60 år igen efter valet 2012.

– Frankrike har inte haft överskott i statsbudgeten sedan 1970-talet och en starkt bidragande orsak till det har varit landets pensionssystem. konstaterar Ole Settergren.

Ole Settergren. Daniel Roos / Digital

Det franska systemet är splittrat med ett 40-tal olika bransch- och yrkeslösningar samt även olika poängtabeller för hur pensionen ska räknas. Det är meningen att den föreslagna pensionsreformen ska slå ihop alla dessa lösningar till ett allmängiltiga poängbaserat pensionssystem som dessutom är kopplat till individens livsinkomster – där en euro i avgift ger en euro i pensionsrätt.

Sverige modell för franska systemet

Det nya systemet ska börja tillämpas fullt ut efter 2022 och gälla för generationer födda efter 1975 och sedan gradvis införas. På så sätt skapar man en brytpunkt som innebär att pensionen flyttas uppåt efter det franska folkets förväntade stigande livslängden.

– Sverige införde en avgiftsbestämd princip rakt igenom i det allmänna systemets inkomstgrundande del redan i början av 2000-talet. Syftet var att staten formellt inte skulle ha någon risk kvar i pensionssystemet. Det finns fortfarande inget annat land som genomfört en så radikal reform av sitt pensionssystem, menar Ole Settergren.

– Jag känner igen det svenska systemet i de förslag som presenterats Frankrike, men det handlar än så länge om "bullet points". Jag har inte tagit del av skarpa lagförslag som understöds av matematiska uträkningar än, fortsätter han.

Om Frankrike inte lyckas reformera sitt system. Kommer det att hålla i längden?

– Det franska systemet är ett hyfsat generöst system, men inte så generöst och ohållbart som till exempel det grekiska var. De kan fortsätta med det nuvarande systemet och snåla in stegvis vilket man gjort allt efter att President Mitterand sänkte pensionsåldern till 60 år. Hade man inte gjort det är det sannolikt att Frankrike hade gått i konkurs.

”De flesta länder behöver reformera sina system”

EU-kommissionen har rekommenderat medlemsländerna att börja justera sina pensionssystem och de flesta länder har redan eller planerar att göra det under 2020-talet. Men det är en het politisk potatis eftersom förändringar i systemen i realiteten kommer att innebära en försämring.

– De flesta länder har som Frankrike gjort större eller mindre justeringar av sina system under årens lopp men det är helt klart att de flesta länder fortsatt behöver reformera sina system, säger Ole Settergren.

I Sverige genomförde man radikala förändringar i pensionssystemet utan i princip några protester jämfört med de som ägt rum i Frankrike?

– Det handlar delvis om tradition. Sen är det så att Frankrike föreslagit en mer omfattande reform än den som genomfördes i Sverige från perspektivet att det franska systemet är så splittrat. De har som sagt 40 olika system med delvis olika regler som man nu vill göra om till ett. Det är väldigt komplicerat och utgången av reformplanerna är som jag uppfattar det mycket ovissa.

Det pågår en diskussion om att det svenska systemet ger väldigt låga pensioner i förhållande till livsinkomsten?

– Redan när arbetet med det nya pensionssystemet inleddes 1994 var man på det klara med att livslängden skulle öka vilket skulle ge ett högre delningstal och därmed lägre pensioner och systemet är konstruerat efter det.

– Syftet var att det skulle ge incitament till att arbeta längre, av fri vilja eller för att man helt enkelt måste av ekonomiska skäl. Och för att få ut 60 procent av sin lön i pension i det allmänna systemet måste många jobba betydligt längre än till 65 – och det är det ganska få som gör. Den problematiken har nu riksdagen adresserat i och med att den nyligen presenterat en lag som innebär att pensionsåldern gradvis flyttas uppåt för de kommande generationerna. Det är helt nödvändigt om 60-procentmålet ska vara realistiskt.

– Utvecklingen med allt lägre pensioner har ju varit något som arbetsmarknadens parter, eller folk i allmänhet inte gillat, vilket har resulterat i att man förhandlat bort en del av den här effekten genom att höja avsättningsnivåerna till tjänstepensionerna. Nu pågår även en diskussion inom pensionsgruppen om att höja inbetalningarna till det allmänna pensionssystemet, fortsätter Ole Settergren.

Holland har tvingats sänka pensionerna

I Holland har man varit tvungen att sänka pensionerna på grund av den extremt låga räntan. Kan samma sak hända i Sverige?

– Problemet är de låga obligationsräntorna vilket betyder att Holland tvingats diskontera sin pensionsskuld med en allt lägre räntesats. Det betyder att deras pensionsskuld stiger medan tillgångarna växer i långsammare takt vilket i längden är en omöjlig ekvation. Det har i sin tur resulterat i att Holland varit tvungen att minska sina utbetalningar med 15–20 procent i vissa pensionsplaner.

– Och ja, det är en möjlig utveckling i Sverige eftersom vi också diskonterar pensionsskulden med en allt lägre räntesats. En skillnad mellan Holland och Sverige är att den svenska Finansinspektionen medger en högre diskonteringsränta än marknadsräntan. Det gör man för att skydda pensionssystemet och konsumenterna, men det är en öppen fråga hur länge Finansinspektionen accepterar detta.

Toppnyheter

Välj organisation

Få nyheter från den organisation du väljer