Kinesiska bolagsköpen

Därför är svensk energi på Kinas radar

Kinas investeringar i Sverige har under de senaste åren ökat. Inte minst energi och infrastruktur lockar. China Nuclear Group, CGN, som är delaktiga i närmare en femtedel av utbyggnaden av den svenska vindkraften under de närmaste åren är svartlistade i USA efter anklagelser om att ha stulit amerikansk kärnteknik för militärt bruk. fPlus har pratat med en rad experter som spår att den svenska kärnkraften kan stå näst på tur för utländsk uppvaktning.

Svensk Vindenergi

Infrastruktur är ett område som på senare tid fått allt mer kinesiska investeringar, men där en detaljerad översikt över hur ägandet ser ut ännu saknas. Flera medier har bland annat nyligen rapporterat att statliga kinesiska China General Nuclear Power Group köper in sig i fler än 300 vindkraftverk i Sverige.

8 procent av vindkraften har kinesisk ägare

Tomas Hallberg vid branschorganisationen Svensk Vindenergi beskriver bakgrunden till de ökade utländska investeringarna i svensk vindkraft med situationen som uppkom efter finanskrisen. Bankerna fick skärpta kapitaltäckningskrav vilket gjorde det svårt för dem att erbjuda konkurrenskraftiga villkor för stora projektfinansieringar om 25-30 år som vindkraftssatsningarna ofta är.

– Då började istället pensionsfonder, försäkringsbolag och den typen av institutioner, med låga avkastningskrav, gå in med eget kapital direkt i projekten.

– Sverige är attraktivt att investera i då det anses vara ett stabilt land med låg politisk risk och långsiktiga avtal, förklarar han.

Av de över 90 miljarder kronor som investeras i vindkraft 2017-2022 står de traditionella kraftbolagen för mindre än 10 procent, resten är nya investerare som inte har någon koppling till kraftbranschen, beskriver Hallberg.

De kinesiska vindkraftsinvesteringarna i Sverige uppgår till runt 13 miljarder i sex olika vindkraftparker, där de äger 75-80 procent, enligt Svensk Vindenergi. Det innebär att det statliga kinesiska bolaget CGN år 2022, när alla projekt är i drift, kommer att äga 8 procent av den svenska vindkraftsproduktionen och 2 procent av den sammanlagda svenska elproduktionen.

– Det är en mycket, mycket mindre andel av elproduktionen än vad de norska och finska statliga bolagen äger i Sverige, poängterar Hallberg.

Att det utländska intresset för svensk vindkraft kommer att öka är något som branschen utgår ifrån.

– Vi ser ett fortsatt stort intresse från utländska investerare, och utländska direktinvesteringar i Sverige brukar ju oftast ses som positivt. Sedan hoppas vi förstås att de ändrade placeringsreglerna för AP-fonderna 1-4 gör att det svenska pensionskapitalet kan vara med och bidra till energiomställningen framöver.

TT

Kinakännaren Kristina Sandklef menar att satsningen i Sverige ligger i linje med de kinesiska ambitionerna för Europa i stort.

– Kina har ett strategiskt intresse av energi generellt eftersom det är grunden för all ekonomisk utveckling. Kina har sedan flera år tillbaka investerat i elnät och energi över hela världen. Här i Europa har man köpt in sig i elbolag bland annat i Portugal, Italien och Grekland.

– Ytterst handlar det om att genomföra ett av Xi Jinpings projekt, Global Energy Interconnection, som går ut på att koppla samman så många elnät som möjligt i världen för att öka effektiv eltransmission globalt, förklarar Sandklef. Det handlar både om att skapa sig erfarenheter och inflytande över dessa länder.

Johannes Jansson

Energiproblem skapar osäkerhet

Även Ramon Wyss, professor emeritus vid KTH, specialiserad inom kärnfysik, och tidigare bland annat vice rektor vid KTH, ser Kinas intresse för svensk energi som en del i att skaffa sig mer kunskap.

– De är framåt i vindkraft och världsledande i solkraft, säger Wyss.

Sandklef pekar på osäkerheten kring den svenska elförsörjningen. Vad händer om vi hamnar i en situation med svår elbrist?

– Sverige har enorma energiproblem och vi har inte ens kunnat fatta beslut om hur den framtida elförsörjningen ska gå till.

I Storbritannien håller samma bolag som idag köpt in sig i svensk vindkraft, China General Nuclear Power Group, CGN, på att bygga ett kärnkraftverk i Hinkley Point, Somerset, tillsammans med franska EDF.

I USA är CGN svartlistat sedan 2019 med anledning av att ha stulit amerikansk kärnteknik för militärt bruk 2017.

Oscar Almén, vid FOI, Totalförsvarets forskningsinstitut menar att det aktuella företaget CNG inte är att betrakta som ett privat kinesiskt företag:

– CNG är ett rent statligt företag.

Almén säger att det är oklart om det nuvarande ägandet kan utgöra ett hot och att man från svensk sida behöver vara medveten om den här typen av investeringar som görs för att inte hamna i en situation där man blir beroende av Kina eller där ägandet kan användas emot Sverige i en konfliktsituation.

Kärnkraften – en marknad Kina vill in på

Nu handlar de kinesiska investeringarna om vindkraften, men hur ser intresset ut för svensk kärnkraft?  I Storbritannien, där CGN idag bygger kärnkraftverk köpte samma bolag redan 2014 tre mindre vindkraftverk i Storbritannien.

Sandklef tror att Kina gärna skulle bistå även Sverige med att bygga ny kärnkraft till ett bra pris med konkurrenskraftig teknik och pekar på att så länge det inte finns någon investeringsscreening på plats så finns heller inget hinder för att Kina lägger under sig allt fler områden.

– Kärnkraft och energiförsörjning är en del av totalförsvaret, säger Sandklef och pekar på att den Kinaskrivelse som regeringen nyligen tagit fram i sammanhanget i själva verket är tandlös eftersom den inte adresserar den här typen av företeelser.

Wyss, som under många år på KTH har varit ansvarig för internationaliseringsprocesser och utvecklat svenska forskningssamarbeten med Kina, har idag en gästprofessur vid tre lärosäten i Kina. Även han ser det som sannolikt att Kina på sikt är intresserade av svensk kärnkraft.

– Det är säkert en marknad som Kina vill komma in i.

Wyss tycker däremot att en del frågor om Kinas investeringar i Sverige är felställda.

– Det är lite överdrivet ibland. Det är klart att det finns säkerhetsaspekter att ta hänsyn till, sådant som rör Sveriges infrastruktur är förstås kritiskt.

Samtidigt menar han att det kan sättas i en kontext där svenska myndigheter, som Transportstyrelsen, gett bort information till andra länder utan eftertanke liksom läckta sjukvårdsjournaler.

Christer Ljungwall, professor i ekonomi, har spenderat 16 år i Kina i olika uppdrag knutna till akademien. Han pekar på att Kina redan har tagit över vindkraftsmarknaden i en stor del av världen.

– Generellt sett så ligger Kina väldigt långt fram när det gäller vindkraft. De har lyckats ta över marknaden i en stor del av världen, vilket ger dem ekonomiska skalfördelar.

Därför, menar Ljungwall, är det heller inte så konstigt att de är intresserade av Europa och Sverige där vi satsar mycket på vindkraften.

Farligt att se det ”kinesiska spöket” överallt

Den pågående kärnkraftsdebatten i Sverige gör det osannolikt att Kina i dagsläget gör några större ansatser men skulle det fattas ett politiskt beslut om att bygga ny kärnkraft så kommer Kina ”såklart” visa intresse för detta, menar experterna.

– Kina håller nu på att konsolidera sin kärnkraftsindustri och man satsar mycket på kärnkraft, säger Ljungwall.

Men Ljungwall menar att vi inte får fastna i att vi ser det ”kinesiska spöket” överallt.

– Låt oss säga hypotetiskt att Kina skulle lägga bud på Vattenfall – det är något som aldrig skulle gå igenom och det skulle inte fungera om USA eller Ryssland gjorde det heller. Men hur strategisk viktig är ett vindkraftverk i det stora hela?

– När det gäller de kinesiska investeringarna så måste man ställa sig frågan också: varför väljer företagen en kinesisk investerare snarare än en svensk? Det kan ju bero på att det inte finns något riskvilligt kapital. Men vad är alternativet, ska företagen lägga ned sina verksamheter istället för att ta in kapital från Kina?

Utöver regeringens skrivelse om Kina har en utredning som tar sikte på utländska direktinvesteringar inom skyddsvärda områdena tillsatts. Utredningen ska vara klar i november 2021. Parallellt med detta pågår ett EU-arbete kring investeringsscreening.

Utrikespolitiska Institutet

”Sverige är inte immunt för kinesiska påtryckningar”

Tim Ruhlig, forskare vid Utrikespolitiska institutet, menar att EU:s investeringsscreening mer ska ses som ett stöd till respektive lands lagstiftning.

– Investeringsscreeningen från EU ger ett ramverk men det är framförallt en nationell säkerhetsfråga och den kompetensen ligger inom medlemsländerna själva.

– Idén med EU-screeningen är att samla EU så att man blir starkare gentemot Kina. Det kommer handla om förslag och bestå av ett informationsutbyte, den mesta effekten kommer att komma från att enskilda medlemsländer implementerar en egen lagstiftning.

Ruhlig pekar på att om Kina är med och bygger kritisk infrastruktur i Sverige så måste man fundera över om det innebär något slags beroende.

– Behöver vi till exempel Kina för att upprätthålla infrastrukturen när den väl är på plats, i så fall kan Kina komma och kräva saker i utbyte. Det finns ett skäl till att man kallar det för samhällskritisk infrastruktur.

– Jag skulle inte förorda att man förbjuder kinesiska företag, men vad händer dagen efter tunnelbygget i Stockholm är klart? Blir vi beroende av Kina för att kunna underhålla tunneln? I så fall är vi beroende.

Ruhlig menar att Sverige i nuläget är relativt självständiga från Kina, ”med betoning på relativt”. Om man jämför med södra och östra Europa där det kinesiska Belt and Road-initiativet håller på att etablera sig och det finns närmare ekonomiska band till Kina, så står Sverige ganska starkt. Ju starkare den egna industrin och ekonomin är desto mer självständighet har vi, är resonemanget.

– Det är bara att se hur Sverige klarar sig ekonomiskt trots ambassadörens retorik. Men, Sverige är såklart inte immunt för kinesiska påtryckningar, fyller han i.

Toppnyheter

Välj organisation

Få nyheter från den organisation du väljer