Peter Malmqvists analys

Därför är kronan orimligt svag

En euro kostar 10:40 kronor och en dollar ungefär 9:10. Det är dyrare än nästan någonsin tidigare. Vad är kronans rätta värde?

Mellan 1995 och 2005 kostade en euro ungefär 8:90 kronor, mätt som genomsnittskursen över tio år. Toppen låg på ungefär 9:50 och botten på cirka 8:60 kronor. Från 2002 och fram till finanskrisen hösten 2008, var stabiliteten hög, men genomsnittskursen också något högre. Snittet låg på 9:20 kronor, med svängningar på 20 öre, upp eller ner. Det är nog den här perioden som gör att svenskar tycker att en euro bör kosta mellan 9:10 och 9:30 kronor.

Följaktligen tycker vi att dagens europris på ungefär 10:40 kronor är högt, men är det verkligen det, ur ett teoretiskt perspektiv? För att gå direkt på svaret: Ja, priset på euron är högt, hur vi än räknar. Jämför vi priset, med utvecklingen av inflationstakten mellan Sverige och eurozonen, borde euron istället ligga på 8.00 kronor. Just det, gnugga ögonen. Du läste rätt. Det finns nämligen ett långsiktigt samband mellan ett lands prisökningstakt och dess valutakurs. Om inflationen är högre i ett land än i ett annat, skall valutan i höginflationslandet falla för att kompensera för den högre prisökningstakten. Detta var Sveriges stora problem under 70- och 80-talet, med upprepade nedskrivningar av den svenska kronan som följd, inte minst mot den tyska D-marken.

Inflationen spelar roll

För att komma till ett europris på 8 kronor måste vi jämföra inflationen mellan Sverige och eurozonen. Då kan konstateras att de svenska priserna sedan 1993 fallit med 13 procent, räknat mot eurozonens snitt. Eftersom euron i genomsnitt kostade 9:10 kronor perioden 1993-94, borde den idag ha fallit med 13 procent till ungefär 8 kronor. Även om vi mäter inflationen utan påverkan från den fallande räntan (vilket Riksbanken gjort sedan drygt ett år) skulle eurokursen ha blivit väsentligt lägre än idag. Då skulle den ha legat på 8:80 kronor.

”Hur vi än mäter är dagens pris på euron högt”

Om vi slutligen jämför Sveriges inflation mot bara vår viktigaste exportkonkurrent Tyskland, borde i sådana fall euron ha kostat 9:40 kronor. Hur vi än mäter är dagens pris på euron högt, mellan 10-20 procent för högt. Därför firar svensk export fantastiska framgångar, vilket också syns i börsbolagens kvartalsrapporter och i börskurserna.

Så mycket borde dollarn kosta

Nu blir det ännu knepigare. Svängningarna i dollar är nämligen väldigt stora. Jämför vi dollarn mot euron, genom att jämföra regionernas långsiktiga skillnader i inflationstakt borde dollarn idag ligga 10 procent lägre mot euron. Om vi till detta lägger kronans undervärdering mot euron, borde dollarn kosta ungefär 6:50-7:00 kronor, inte 9:10. Pundet är däremot lättare. Den valutan är nämligen på en ganska normal nivå mot euron och följaktligen 10-20 procent för hög mot kronan. Norska kronan (NOK), ytterligare en viktig exportvaluta, är inte lika högt värderad. Om skillnaderna i inflationstakt får råda, borde svenska och norska kronan kosta ungefär lika mycket, men idag kostar en NOK något mer, ungefär 1,05 SEK.

Kronan är svag, ordentligt svag. Den stora skillnaden har uppstått sedan 2015, under perioden med svensk minusränta. Om nu Riksbanken tänker höja räntan i december eller möjligen februari, som de sagt, då kan kronan bli starkare. Men gör de det? Höjer räntan, alltså? Varje gång jag tittar på statistik över raset i bostadsbyggande, blir jag allt mer skeptisk. Det kan ju inte vara vettigt att höja räntan, när vi har ett ras i efterfrågan på den tillgång, där räntan har störst betydelse.

Toppnyheter

Magdalena Andersson (S) och resten av ministrarna i Harpsund på torsdagen.  Henrik Montgomery/TT / TT NYHETSBYRÅN
Den svenska konjunkturen

Andersson: Nedgången är väntad – står väl rustat

Nedgången i svensk ekonomi är väntad och Sverige står väl rustat, säger finansminister Magdalena Andersson till TT.

– Vi har skapat ordning och reda i statsfinanserna, sett till att betala av rejält på statsskulden så att vi har muskler för alla eventualiteter, säger hon på väg in till den årliga ministersamlingen på Harpsund.

Klockan 15.00 ska Magdalena Andersson presentera en utförligare syn på det ekonomiska läget. Enligt SVT:s expertkommentator Elisabeth Marmorstein kommer Andersson inte vara så expansiv som många ekonomer efterlyser.

4 min
Nyamko Sabuni och Annie Lööf.  TT
undefined

Analys: S kommer inte att rikta hot mot liberala krav

Finansminister Magdalena Andersson (S) kommer att säga att det inte är en lågkonjunktur utan en normal nedgång som syns i Sveriges ekonomi, tror Sveriges Radios politiska kommentator Fredrik Furtenbach. I eftermiddag presenterar Andersson en prognos för Sveriges ekonomi.

– Jag tror också att hon kommer att säga att det finns ett visst utrymme för reformer, säger han men pekar på att regeringen också kommer att behöva presentera besparingar.

Göran Eriksson skriver i en analys i SvD att Centerns och Liberalernas ”liberala revolutionen” genom krav i januariöverenskommelsen riskerar att sammanfalla med en ekonomisk kris. ”Sedan avtalet skrevs under har flera ekonomiska indikatorer börjat peka i fel riktning”, menar han.

Samtidigt tror han inte regeringen kommer förorda besparingar som hotar C:s och L:s reformer: ”Reformeringen av arbetsrätten, hyresmarknaden, Arbetsförmedlingen och a-kassan – kostar inte några pengar”.

1 tim
Joseph Okanga / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Dyster framtidstro hos landets exportföretag

En ny prognos, framtagen av Business Sweden, visar på en dystrare syn på framtiden hos landets exportföretag.

– I prognosen framåt faller vårt exportchefsindex under 50-strecket. Och 50-strecket är ju skiljelinjen mellan optimism och pessimism. Så vi har ju helt klart en dystrare syn bland exportföretagen, säger Lena Sellgren, chefsekonom vid Business Sweden till Sveriges Radio.

Ny teknologi och affärsmodeller samt oro kring handelskonflikten konstaterar Lena Sellgren som tänkbara förklaringsfaktorer till förändringen.

Indexet mäter förväntningar kring exportmarknadens utveckling och baseras på svar från 210 svenska företag. Resultatet från det tredje kvartalet har sjunkit från 52.4 till 47.4 sedan förra kvartalet.

4 tim
Läs mer om Den svenska konjunkturen
Framtidens arbetsmarknad

Hatade reformen gör comeback – ”Djupt olyckligt”

Friåret blev ett fiasko när det prövades för ett drygt decennium sedan. Det är alla överens om – från oberoende utvärderingsmyndigheten IFAU till LO och Svenskt Näringsliv. Med ett undantag – Miljöpartiet. Men som en del av Januariavtalet gör nu friåret comeback, skriver Arbetsmarknadsnytt.

– Det är djupt olyckligt. Vi är på väg in i en lågkonjunktur. Då har vi inte råd med åtgärder som innebär att färre jobbar och som kostar skattebetalarna fem miljarder kronor årligen, säger Elisabeth Svantesson, riksdagsledamot för Moderaterna.

Friåret, som infördes av regeringen Persson (S) för drygt tio år sedan, gav anställda rätt att få upp till ett års ledighet mot att en arbetslös person fick vikariera under samma tid. Satsningen blev ett misslyckande och togs bort efter regeringsskiftet 2006.

Kritiken mot friåret var massiv då och den är massiv även nu, trots att det nya friåret ställer motkrav om kompetensutveckling. Inte minst får det motstånd från IFAU, Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering.

– Ett stort problem är att den kompetensutvecklande verksamheten inte behöver ha någon koppling till den verksamhet där man jobbar. I princip kan en ingenjör gå en drejkurs eller spela gitarr och då kommer det ändå att likna det kritiserade friåret, säger Linus Liljebergs vid IFAU till Arbetsmarknadsnytt.

41 min
Illustrationsbild.  HENRIK MONTGOMERY
undefined

Expert: ”Dystra siffror men ta dem med en nypa salt”

Nordeaekonomen Susanne Spector tror att arbetslösheten kommer fortsätta att stiga i höst. Det säger hon till TT efter att arbetslösheten i juli ökat med 0,9 procentenheter till 6,9 procent jämfört med för ett år sedan.

Nordeas chefsanalytiker Torbjörn Isaksson säger att det är ”riktigt dystra siffror” men påpekar att juli är en sommarmånad.

– Och SCB har redan problem med bortfall, så man ska ta de riktigt dåliga siffrorna med en nya salt. Men det är inte bara juli som är dåligt. Vi har haft fallande sysselsättning hela året, säger han till Direkt.

Danske Banks chefsekonom i Sverige Michael Grahn skriver på Twitter att SCB-siffrorna kommer att bli en ”STOR huvudvärk framöver för svensk ekonomi”.

2 tim
Illustrationsbild.  Martina Holmberg / TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Högre arbetslöshet än väntat i juli: ”Väldigt svagt”

390 000 personer var arbetslösa i juli, enligt nya siffror från Statistiska centralbyrån, SCB. Det motsvarar en arbetslöshet på 6,9 procent och är en ökning med 0,9 procentenheter jämfört med juli 2018.

Siffrorna är också högre än väntat. Enligt Infronts prognosenkät väntades en arbetslöshet på 5,9 procent i juli medan ekonomernas genomsnittliga förväntningar låg på 6,5 procent, enligt Nordeaekonomen Susanne Spector, skriver TT.

– Väldigt svagt och högre än väntat, säger Spector till TT.

2 tim
Läs mer om Framtidens arbetsmarknad
Johnson och Macron vid dagens pressträff. GONZALO FUENTES / TT NYHETSBYRÅN
Brexit - förhandlingarna

Macron och Johnson möts – ny plan för brexit nobbas

Det kommer inte att bli aktuellt med några stora förändringar i det existerande brittiska utträdesavtalet de kommande 30 dagarna, en tidsram som har lyfts fram av Tysklands förbundskansler Angela Merkel. Det var Frankrikes president Emmanuel Macrons budskap till Storbritanniens premiärminister Boris Johnson när de träffades i Paris i dag.

Vid en pressträff utanför Élyséepalatset sa den franske presidenten också att den så kallade backstop-planen, som Johnson motsätter sig, är ”oundviklig”. Planen innebär kortfattat att det inte ska finnas några gränskontroller mellan Irland och Nordirland. Om Storbritannien lämnar EU utan något avtal den 31 oktober uppstår omedelbart gränskontroller mellan Nordirland och Irland.

Mötet mellan Macron och Johnson äger rum en dag efter att Johnson träffat Tysklands förbundskansler Angela Merkel.

12 min
Emmanuel Macron. Philippe Wojazer / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Macron viftar bort brittiska kravet inför Johnsonbesök

Förhoppningarna om att EU och Storbritannien skulle kunna enas om ett utträdesavtal dämpades snabbt av Frankrikes president Emmanuel Macron på onsdagskvällen.

Efter att Angela Merkel och Boris Johnson hållit en pressträff, där Merkel uttryckte förhoppningar om att kunna hitta en lösning på Irlandsfrågan inom 30 dagar, valde Macron att se pessimistiskt på saken.

– Den omförhandling av villkoren som britterna har föreslagit är inte ett alternativ som ligger på bordet, sa Macron till reportrar i Paris.

I morgon torsdag möts Macron och Johnson i Paris.

Igår 22:39
Läs mer om Brexit - förhandlingarna

Välj organisation

Få nyheter från den organisation du väljer
Satellitbilder visar bränderna i Amazonas. TT
Miljökatastrofen i Amazonas

”Jordens lungor” brinner – forskare varnar för svåra konsekvenser för klimatet

Tusentals skogsbränder rasar i Amazonas regnskog – och en ny brand uppstår i Brasilien en gång i minuten, skriver New York Magazine.

Brasiliens president Jair Bolsonaro har utan bevis anklagat ideella organisationer för att bränna ner regnskog i syfte att skada hans regering. ”Surrealistiskt”, säger Øyvind Eggen, generalsekreterare för den norska organisationen Regnskogfondet till Dagbladet.

– Jag kan inte ens förstå hur ett sådant påstående kan uppstå.

Nu fruktar många forskare och organisationer att vi närmar oss en ”brytpunkt” som innebär att klimatförändringarna inte kan stoppas och att jordbruket i Brasilien bryter samman, skriver tidningen.

– Forskning visar mycket tydligt att det finns en punkt där regnskogen tappar sin förmåga att återskapa sig själv. När det händer kommer skogen att försvagas ytterligare, oavsett vad vi gör, säger Eggen.

Mellan torsdag och tisdag förra veckan noterades 9 507 nya bränder, varav merparten i regnskogen, som ofta beskrivs som ”jordens lungor” och som oumbärlig om den globala uppvärmningen ska stoppas.

4 tim
Corpo de Bombeiros de Mato Grosso / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Bolsonaro skyller bränder i Amazonas på aktivister

Skogsbränderna fortsätter att härja i Amazonas regnskog. Nu beskyller Brasiliens högerpopulistiske president Jair Bolsonaro miljöaktivister för att ligga bakom bränderna. Han hävdar detta utan att lägga fram några bevis som stödjer anklagelsen.

– Det är det kriget vi står inför. Eldsvådorna tändes på strategiska platser. Allt indikerar att de åkte dit för att filma och starta eldsvådorna. Det är så jag ser det, säger Bolsonaro.

Presidenten pekar inte ut någon specifik organisation men bland annat Världsnaturfonden WWF har lagt skulden för de många bränderna dels på jordbrukare som avsiktligt startar dem för att illegalt skövla områden, dels på Bolsonaro för att han upplåtit naturområden till jordbruk och gruvnäring.

I juli ökade avskogningen av Amazonas kraftigt. Samma månad sparkades generaldirektören för landets rymdmyndighet sedan presidenten ifrågasatt myndighetens statistik.

Idag 04:33
Bild från Novo Progresso i Amazonas i dag. NACHO DOCE / TT NYHETSBYRÅN
undefined

#prayforAmazonas sprids: ”Om jorden dör, dör vi med”

De många bränderna i Amazonas regnskog har lett till stor uppmärksamhet och oro på sociala medier, skriver AFP. Hashtaggen #prayforAmazonas har twittrats 249 000 gånger under onsdagen och är den mest spridda på Twitter i dag, enligt nyhetsbyrån.

”Om jorden dör, dör vi också”, skriver en Twitteranvändare.

Brasilien har drabbats av 72 843 bränder i år, flertalet i Amazonas. Det är en ökning med 80 procent jämfört med samma period förra året. Rök från bränder i Amazonas har nått ända till Sao Paulo, över 200 mil längre bort, skriver CNN.

Igår 18:02
Läs mer om Miljökatastrofen i Amazonas