Henrik Montgomery/TT / TT NYHETSBYRÅN
Sveriges entreprenörer

Därför är den svenska entreprenören döende

Fram till åren efter millennieskiftet blomstrade det svenska entreprenörskapet. Men sedan dess har något dramatiskt hänt. Det svenska entreprenörskapet har gått i stå, bekräftar flera studier. ”Sverige är i det närmaste schizofrent i sitt förhållande till sina entreprenörer”, säger entreprenörskapsforskaren och professorn Karl Wennberg.

Barn som får leka fritt trivs bäst, blir mer kreativa och utvecklas till starka individer. Ett barn som får dyra leksaker av sina föräldrar och endast får leka med dem på ett visst sätt blir bara hämmade. På samma sätt är det med entreprenörers förhållande till staten, menar entreprenörskapsforskaren och professorn Karl Wennberg.

Staten gör fel som curlar bolag med riktade bidrag för innovation samtidigt som de hårdreglerar företagande och bestraffar dem med höga skatter. Resultatet blir den utveckling vi bevittnar just nu – ett svenskt entreprenörskap på fallrepet. 

– Inte död, men hämmad, svarar Karl Wennberg på frågan om den svenska entreprenörens glansdagar är över.

– Man kan säga att staten har curlat dem för mycket, fortsätter han. Om ditt bolag misslyckas, då räddar vi dig – men bara under vissa omständigheter. Och om du lyckas – ja, då tar vi dina pengar.

Stefan Ingves kväser entreprenörskapet genom sin lågräntepolitik

Även Magnus Henrekson, professor i nationalekonomi, ser hur entreprenörskapet i Sverige bit för bit försvagas. Han ser bland annat riksbankens lågräntepolitik som ett stort problem.

– Stefan Ingves kväser entreprenörskapet genom sin lågräntepolitik, säger Magnus Henrekson.

Deras tankegångar får stöd i statistiken. Sverige har sjunkit i entreprenörsligan bland världens länder enligt en rapport från Institutet för näringslivsforskning. Där framkommer också att dynamiken i det svenska näringslivet har försämrats gradvis de senaste 20 åren.

Konjunkturinstitutets siffror visar vidare att produktiviteten i det svenska näringslivet har saktat ner under perioden 2008 till 2014 i förhållande till de år som följde på 90-talskrisen. Även SCB har dystra siffror att redovisa: Antalet anställda i nystartade företag har minskat kontinuerligt sedan 2010. I IFN:s rapport beskrivs en utveckling där tillväxttakten kommer fortsätta att sjunka under de kommande 25 till 40 åren.

Men varför har det blivit så och vad kan vi göra för att hejda den negativa utvecklingen? Karl Wennberg pekar på en komplex situation med flera variabler där vår välståndsutveckling är en av dem.

– För 40 år sedan var det fler som startade innovativa företag som växte sig stora, även om vi inte minns dem alla eller inte åtnjöt samma ”hype” som i dag. För att inte tala om hur det var för 100 år sedan. På sätt och vis är det sjunkande entreprenörskapet en välståndssjukdom. Vi var fattigare förr, vilket naturligtvis inte var bra. Men drivkraften har minskat i takt med välståndsutvecklingen. I dag har fler av oss bättre betalda jobb och trygga anställningar vilket gör att man inte behöver starta företag, säger Karl Wennberg.

Tråkiga investeringar uteblir

Från mitten till slutet av 1800-talet hade Sverige, trots utbredd fattigdom, en grundläggande infrastruktur som gynnade företagsutvecklingen. Det handlade om stora breda satsningar på samhällsstrukturer som saka men säkert stärkte människors handlingsutrymme på både kollektiv och individuell nivå.

– Vi hade väl fungerande järnvägar som var nytt då, och robusta banker. Vi hade folkskolan som gjorde att nästan alla kunde läsa och skriva. Och vi hade också väldigt lite regleringar för företagen och ett frihandelsvänligt och internationellt system. Vi kunde fritt handla med tyskar och engelsmän och kompetensmigration var enklare. LM Ericsson reste runt hela världen utan restriktioner och kunde hämta inspiration och knyta kontakter. Människor kunde börja från en låg nivå och snabbt arbeta sig uppåt, säger Karl Wennberg.

I dag har Sverige halkat efter vad gäller de nödvändiga stora, och kanske lite tråkiga, investeringarna som krävs för att skapa grundförutsättningarna, menar Karl Wennberg.

– Vi har bristande kvalitet på våra vägar och järnvägar, trots att alla politiker säger att de ska satsa mer. Vi har en otillräcklig IT-infrastruktur och ett utbildningssystem som halkar efter i förhållande till omvärlden.

”Brist på idéer”

Men han betonar att detta inte är hela förklaringen. I Singapore och Silicon Valley, där välståndet är högt, ser man hur redan välbetalda människor väljer att starta företag med innovativa idéer och får dem att utvecklas.

Problemet är snarare, menar Karl Wennberg, att de flesta företag som startas inte är tillräckligt innovativa. Det skapas helt enkelt inte så mycket nytt, utan de företag som skapas är snarare utvecklingar av redan befintliga idéer.

– Det råder en brist på idéer och det beror på att det blir dyrare och dyrare att vara innovativ. I dag behövs ett dubbelt så stort ingenjörsteam på Volvo för att ta fram en ny modell än för 30 år sedan. Du behöver dubbelt så många läkare för att ta fram en ny medicin, eller dubbelt så många forskare för att ta fram en ny legering eller hållfasthetsekvation.

Den stora bristvaran i dag är alltså humankapital – eller smarta människor om man så vill.

– Varför kommer det till exempel inte mer ut ur Astra Zenecas 900 personer stora R&D-avdelning? Därför att det behövs ännu fler för att driva utveckling. De mindre entreprenörerna har svårare att realisera sina idéer, utan extremt mycket stöd av riskkapitalister. Och i Sverige missgynnas riskkapitalisternas satsningar på mindre bolag på grund av regleringar, säger Karl Wennberg.

Han menar vidare att riskkapitalister tenderar på att fokusera på sådant som man lätt kan förutse försäljningsframgångar på kort och medellång sikt.

– Elscootrar är ett exempel på något som lätt kan operationaliseras i fiktiva försäljningsframgångar. Men tyvärr skyr riskkapitalisterna de genuint innovativa och osäkra idéerna med högre risk. Sådana måste finansieras med grundarkapital och kapitalbildningen i Sverige är alltjämt knaper, säger Karl Wennberg.

Skatter straffar entreprenören

Den ökande komplexiteten i innovationens frontlinjer är svår nog att hantera, menar Wennberg. Men det som gör det hela tio resor värre är det sätt på vilket svenska regeringar har hanterat frågan om den svenska innovationskraften och entreprenörskapet.

– Sverige är i det närmaste schizofrent i sitt förhållande till sina entreprenörer. Det finns en väldig massa stöd, bidrag och avdrag för innovation som kostar skattebetalarna enorma pengar. Samtidigt har vi en enorm mängd regleringar och skatter i svensk ekonomi just nu som bestraffar företagande och hämmar innovation, säger Karl Wennberg.

Det är viktigt, anser Karl Wennberg, att vara medveten om psykologin bakom entreprenörens drivkraft. Det handlar inte om girighet eller pengar i första hand – utan snarare om att man ska kunna förverkliga en idé med så lite regler och hinder som möjligt. Att tjäna pengar på idén är snarare ett kvitto på att man har lyckats.

– Entreprenörer vill inte ha bidrag. De vill hellre undvika regler. Man kan dra parallellen till barns lekande. Barn vill kunna leka med lego fritt utan restriktioner eller begränsningar. De vill inte att en förälder ska köpa ett dyrt färdigmonterat lego med restriktioner kring hur man får leka.

Banker förstörs av regler

Han pekar på finanssektorn som ett bra exempel på när staten går in och rubbar de naturliga strukturer som en väl fungerande marknad ska reglera själv.

– Först avreglerar man finanssektorn i mitten av åttiotalet. Sedan blir det finanskris. Då hittar regeringen på allsköns nya regleringar, både i Sverige och på EU-nivå. Men detta kostar fruktansvärt mycket pengar. De som får jobb på banker är jurister och revisorer för att man ska kunna uppfylla de hårda regleringarna, säger Karl Wennberg.

Han nämner bland annat Fouriertransform AB, ett riskkapitalbolag som skapades av staten för att investera i bolag efter Saabs konkurs och för att motverka effekterna av den starkt vikande efterfrågan på fordonsmarknaden efter finanskrisen 2008. Fouriertransform kapitaliserades med tre miljarder kronor med avsikt att hjälpa fordonsindustrin och att vara aktiv ägare i företagen. Men enligt Karl Wennberg ledde det till enormt mycket byråkrati och väldigt få framgångsrika investeringar.

– Det kanske är bättre om man tillåter oss att ha konkurser och att kapitalisterna får ta smällen om affärsidén inte lyckas. Men i Sverige går notan till skattebetalarna om till exempel en stor bank hamnar på obestånd. Sedan reglerar man entreprenörskap och företagande så att det inte kommer fram tillräckligt med nya innovativa företag som kan växa. Det är att skjuta de marknadsekonomiska drivkrafterna i sank. Man kan inte rädda misslyckade företag samtidigt som man hindrar nya. Företag, både stora och små, måste lära sig att jobba med kniven mot strupen när de inte lyckas med sina affärsidéer. Det är ett problem när storföretagen inte utmanas och det gäller även nya storbolag som Spotify och Google.

Karl Wennberg tycker att innovationsföretagen är alldeles för curlade i dag och att kapitalisterna, i stället för skattebetalarna bör ta smällen när storbolagen misslyckas. Att skänka 30 miljarder i näringslivsstöd och riktade bidrag, utan stark evidens för att det ska ge värde för skattebetalarna är farligt, menar han.

– Det snedvrider incitamenten och kommer bara vissa företag till del, de som lobbar för bidragen. Och vi ska inte curla innovatörerna genom att rädda dem när de misslyckas. Vi borde underlätta för företagandet genom att sänka kapitalskatter och genom att undvika regelkrångel.

Vad ska politikerna göra då? Ska de inte alls lägga sig i?

– Exakt, de ska inte lägga sig i. Politiker ska satsa på breda tråkiga saker. De ska satsa på förbifart Stockholm. De ska satsa på god grundutbildning till alla. På att undvika regelkrångel. På bredband till hela Sverige. Spetsutbildningar i världsklass. Problemet i dag är att politiker lägger fokus på ditten och datten inom entreprenörskap som kanske ser snyggt ut i ett partiprogram men som inte ger så stor effekt. Här kan man återigen dra parallellen till barnuppfostran. Det spelar ingen roll om du läser avancerade läxor med barnet om det först inte lär sig läsa och skriva ordentligt.

Varför inser politikerna inte det?

– Politiker är ett yrkesval och en karriärväg i dag. Politiker försöker vinna poänger genom att visa att de är entreprenörsvänliga genom att ge bidrag. Det är jobbigt att ta tag i de stora grejerna som infrastruktursatsningar, utbildning, skatter och arbetsmarknaden. Dt blir en massa målkonflikter. Att styra upp skolan innebär åratal av utredningar och överenskommelser. Eller att sänka skatter, vilket också rör upp politiska känslor och kräver att man dyrkar upp en rad ideologiska låsningar. I stället lägger man fram förslag som låter bra och som inte riskerar att väcka ont blod, men som har liten effekt.

Magnus Henrekson är professor i nationalekonomi och vd för Institutet för näringslivsforskning. Han härrör det tynande entreprenörskapet till en minskande vilja att vara den ihärdiga och långsiktiga strukturbyggaren, som var fallet med de entreprenörer som byggde upp kedjor som Biltema eller säkerhetsföretaget Securitas. Kortsiktighet och snabb exit är något som präglar det nya entreprenörskapet. 

– I dag siktar entreprenören på att bygga upp något snabbt och göra en tidig exit. Man siktar på 50 miljoner i stället för 50 miljarder. Detta är också något som gynnas av skattesystemet i dag. Skattesystemet gynnar den som äger de ursprungliga aktierna. Men att ta in nya partners och ägare för att fortsätta växa i Sverige missgynnas skattemässigt, säger Magnus Henrekson. 

Han menar också att penningpolitiken så som den yttrar sig just nu är extremt skadlig för Sverige.

– Stefan Ingves kväser entreprenörskapet genom sin lågräntepolitik. Låga räntor gör att vi blir mindre riskbenägna. Har du pengar så jagar du existerande tillgångar vars värde då drivs upp snarare än att skapa nya tillgångar. Har du en miljon så kan du låna billigt ytterligare sex miljoner och köpa en bostad. Men att starta bolag innebär en enorm risk och du kan lätt bli av med din miljon, säger Magnus Henrekson.

Så hur kommer det att gå? Är det helt kört för Sverige i framtiden vad gäller innovation, utveckling och tillväxt inom näringslivet? Karl Wennberg tror inte det, men han tror att det kommer stanna på en medioker nivå.

– Jag tror att det svenska entreprenörskapet kommer att fortsätta att fungera men på en lägre nivå än vad vi är vana vid. Det kommer inte att gå illa, men det riskerar att stagnera. För att vända utvecklingen så att den blir positiv igen så krävs större mod bland politikerna, avslutar Karl Wennberg.

Toppnyheter

Ulla Andersson (V). Jessica Gow/TT / TT NYHETSBYRÅN
Vänsterpartiets framtid

Ulla Andersson nominerad till partiledare för V

Vänsterpartiets distrikt i Sörmland har nominerat partiets ekonomiskpolitiska talesperson Ulla Andersson till partiledare. Det rapporterar Ekot.

Distriktsordföranden Patrik Renfors räknar bland annat upp Ulla Anderssons arbetsbakgrund, långa riksdagsvana och erfarenhet av kommunalpolitik som skäl till varför hon skulle bli en bra partiledare. Hon är även välkänd bland väljarna.

Nomineringstiden går ut den 21 februari.

Igår 22:26
Ulla Andersson/Nooshi Dadgostar. TT
undefined

Stort tryck på att nästa V-ledare ska vara kvinna

Ulla Andersson och Nooshi Dadgostar är de två personer vars nammn nämnts flest gånger som önskade efterträdare till avgående V-ledaren Jonas Sjöstedt. Det skriver DN som ringt runt till de olika distrikten i landet.

Endast ett av distrikten har nämnt manliga kandidater och enigheten är enligt tidningen ”närmast total” i partiet om att nästa ledare ska vara en kvinna.

– Jag tycker att det är på tiden att vi väljer en kvinna efter två män, säger John Edström, ordförande i distriktet Göteborg.

Igår 20:18
Läs mer om Vänsterpartiets framtid
Människor demonstrerar utanför parlamentet i samband med att lagen röstades igenom. JANEK SKARZYNSKI / AFP
Polens framtid

Grönt ljus för kritiserad polsk lag: ”En statskupp”

Det polska parlamentet har röstat igenom en lag som gör det möjligt att straffa domare som kritiserar politiska beslut om landets rättssystem, skriver AFP. Lagen har mött hård kritik både från EU och från den inhemska oppositionen som kallar den ”en statskupp”. Lagen har fått öknamnet ”munkorgslagen”.

Lagen klubbades i underhuset där högernationalistiska partiet Lag och rättvisa har egen majoritet. Underhuset gick därmed emot ett tidigare beslut i senaten, som kontrolleras av oppositionen, att avslå förslaget.

Samtidigt beslutade Högsta domstolen att domare som utses av den nuvarande regeringen inte har rätt att döma, skriver Reuters. Domarna anser att den nya lagen gör att domarna inte kan anses vara politiskt oberoende.

Igår 21:35
Lag och rättvisas ledare Jaroslaw Kaczynski på valnatten.  KACPER PEMPEL / TT NYHETSBYRÅN
undefined

PiS fick nära hälften av rösterna i polska valet

Polens styrande parti Lag och rättvisa (PiS) får ett stöd på 49,3 procent efter valet i landet igår, enligt de senaste rösträkningarna, rapporterar SVT Nyheter. Det är tillräckligt för att få en majoritet i parlamentets underhus.

– Det innebär att den nationalistiska politiken kommer att fördjupas och att EU-skepsisen kommer att fortsätta, säger SVT:s utsända Elin Jönsson i kanalens direktsändning.

Huvudrivalen, mittenpartiet Medborgarkoalitionen (KO), fick 22,3 procent av rösterna. Resultatet visar även att det högerextremistiska partiet Konfederationen väljs in i parlamentet.

14 okt 2019
Olga Tokarczuk. Arkivbild. Martin Meissner / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Olga Tokarczuk oroas för ökad självcensur i Polen

2018 års Nobelpristagare i litteratur, Olga Tokarczuk, anser att självcensuren ökar i Polen och oroas över vad det kan leda till framöver, skriver TT.

Den polska författaren lyfte sin oro under en presskonferens i samband med bokmässan som hålls i tyska Frankfurt just nu.

– Författare är på ett eller annat sätt rädda för att uttrycka vad de faktiskt känner av fruktan för politiska konsekvenser. Jag kan bara hoppas att den här utvecklingen inte fortsätter, sa hon.

Tokarczuk är känd kritiker till nationalistpartiet Lag och rättvisa (PIS) som efter söndagens val i Polen behöll regeringsmakten.

16 okt 2019
Läs mer om Polens framtid
Människor som anländer från Wuhan undersöks vid flygplatsen i Peking. Emily Wang / TT NYHETSBYRÅN
Sjukdomsutbrottet i Kina

Analyser: WHO verkar vara nöjda med Kinas insatser

Världshälsoorganisationen, WHO, verkar nöjda med de åtgärder som Kina vidtagit mot sjukdomsutbrottet. Det skriver Aftonbladets Wolfgang Hansson i en analys med anledning av WHO:s beslut att inte utlysa internationellt nödläge.

”I nuläget finns det inget som tyder på att Kina försöker sopa problemet under mattan genom att dölja omfattningen”, skriver Hansson och syftar på sarsutbrottet 2003. 8 000 människor smittades då och Kinas undanhållande av information gjorde att utbrottet kunde spridas.

Även Dagens Nyheters Amina Manzoor nämner sarsutbrottet i sin analys. ”Den här gången verkar Kina vara mycket mer öppet med information”, skriver hon. Hon pekar också på att även om WHO inte utlyst internationellt nödläge betyder inte det att saken kan ändras.

”Mycket är fortfarande okänt, och det gör det särskilt svårt att fatta ett beslut”, skriver hon.

Igår 21:30
WHO:s  generaldirektör Tedros Adhanom Ghebreyesus.
undefined

WHO: Virusutbrottet ännu inte en global hälsokris

För andra dagen i rad meddelar Världshälsoorganisationen WHO att det kinesiska virusutbrottet ännu inte är så allvarligt att det föreligger en global hälsokris.

– Det är en kris i Kina men ännu inte globalt. Men det kan mycket väl komma att bli det, sa WHO:s generaldirektör Tedros Adhanom Ghebreyesus vid en presskonferens på torsdagen.

Han påpekade också att viruset förvisso kan vara dödligt i speciella fall, men att det i det allra flesta fall ger mildare symptom. De som dött av viruset har i samtliga fall haft bakomliggande sjukdomar som gjort dem extra känsliga.

Han sa också att mycket om viruset ännu är oklart, bland annat exakt varifrån det har spridits.

Igår 18:34
Människor i Peking bär ansiktsmasker för att skydda sig. NICOLAS ASFOURI / AFP
undefined

Tre forskarlag arbetar på vaccin mot nya viruset

Tre olika forskarlag arbetar på att få fram ett vaccin mot det coronavirus som just nu härjar i Asien, skriver AFP. Richard Hatchett som leder Coalition for Epidemic Preparedness Innovations, sa under ett framträdande i Davos i dag att han hoppades att kliniska tester av ett vaccin ska kunna ske till sommaren.

– Målet är att utveckla vaccin mycket fort, sa Hatchett.

Han påpekade att även om virusutbrottet har avstannat till sommaren är det en stor fördel att ha ett vaccin på plats inför framtiden.

Igår 17:36
Läs mer om Sjukdomsutbrottet i Kina

Välj organisation

Få nyheter från den organisation du väljer
Illustrationsbild. Henrik Holmberg / TT / TT NYHETSBYRÅN
De krisande kommunerna

”Kostnaderna för de äldre ligger framför oss”

En åldrande befolkning brukar lyftas fram som huvudförklaring till kommunernas och regionernas underskott. Men den här bilden riskerar att leda beslutsfattare fel, skriver tre forskare vid Örebros universitet på SvD Debatt.

Mellan 2008 och 2018 medförde ökningen av antalet invånare äldre än 80 år ett kostnadstryck på 10 miljarder kronor. Antalet barn och unga 0–19 år som är födda utomlands eller har två utlandsfödda föräldrar innebar under samma period ett kostnadstryck på 40 miljarder kronor, menar de.

Kostnadsproblemen runt en åldrande befolkning har vi bara sett början på och måste därför förbereda oss inför, menar debattörerna.

Igår 21:06
Andreas Wallström och Magdalena Andersson. Swedbank, TT
undefined

Chefsekonom: Regeringen skjuter till för lite pengar

Det är bra att regeringen skjuter till mer pengar till kommunerna, men summan är alldeles för liten, enligt Swedbanks chefsekonom Andreas Wallström.

Han säger till SvD Näringsliv att kommunernas kostnadsökningar kopplade till invandring och en åldrande befolkning är exceptionellt stora.

– Möter man inte det med ökade statsbidrag kommer det att bli nedskärningar av personal, och då kommer vi förmodligen att landa i en lågkonjunktur, säger Wallström.

SEB:s chefsekonom Robert Bergqvist tycker däremot att regeringens extramiljarder räcker som ett första steg, och beskriver det som en effektiv åtgärd när konjunkturen nu viker.

21 jan
Läs mer om De krisande kommunerna