Henrik Montgomery/TT / TT NYHETSBYRÅN
Sveriges entreprenörer

Därför är den svenska entreprenören döende

Fram till åren efter millennieskiftet blomstrade det svenska entreprenörskapet. Men sedan dess har något dramatiskt hänt. Det svenska entreprenörskapet har gått i stå, bekräftar flera studier. ”Sverige är i det närmaste schizofrent i sitt förhållande till sina entreprenörer”, säger entreprenörskapsforskaren och professorn Karl Wennberg.

Barn som får leka fritt trivs bäst, blir mer kreativa och utvecklas till starka individer. Ett barn som får dyra leksaker av sina föräldrar och endast får leka med dem på ett visst sätt blir bara hämmade. På samma sätt är det med entreprenörers förhållande till staten, menar entreprenörskapsforskaren och professorn Karl Wennberg.

Staten gör fel som curlar bolag med riktade bidrag för innovation samtidigt som de hårdreglerar företagande och bestraffar dem med höga skatter. Resultatet blir den utveckling vi bevittnar just nu – ett svenskt entreprenörskap på fallrepet. 

– Inte död, men hämmad, svarar Karl Wennberg på frågan om den svenska entreprenörens glansdagar är över.

– Man kan säga att staten har curlat dem för mycket, fortsätter han. Om ditt bolag misslyckas, då räddar vi dig – men bara under vissa omständigheter. Och om du lyckas – ja, då tar vi dina pengar.

Stefan Ingves kväser entreprenörskapet genom sin lågräntepolitik

Även Magnus Henrekson, professor i nationalekonomi, ser hur entreprenörskapet i Sverige bit för bit försvagas. Han ser bland annat riksbankens lågräntepolitik som ett stort problem.

– Stefan Ingves kväser entreprenörskapet genom sin lågräntepolitik, säger Magnus Henrekson.

Deras tankegångar får stöd i statistiken. Sverige har sjunkit i entreprenörsligan bland världens länder enligt en rapport från Institutet för näringslivsforskning. Där framkommer också att dynamiken i det svenska näringslivet har försämrats gradvis de senaste 20 åren.

Konjunkturinstitutets siffror visar vidare att produktiviteten i det svenska näringslivet har saktat ner under perioden 2008 till 2014 i förhållande till de år som följde på 90-talskrisen. Även SCB har dystra siffror att redovisa: Antalet anställda i nystartade företag har minskat kontinuerligt sedan 2010. I IFN:s rapport beskrivs en utveckling där tillväxttakten kommer fortsätta att sjunka under de kommande 25 till 40 åren.

Men varför har det blivit så och vad kan vi göra för att hejda den negativa utvecklingen? Karl Wennberg pekar på en komplex situation med flera variabler där vår välståndsutveckling är en av dem.

– För 40 år sedan var det fler som startade innovativa företag som växte sig stora, även om vi inte minns dem alla eller inte åtnjöt samma ”hype” som i dag. För att inte tala om hur det var för 100 år sedan. På sätt och vis är det sjunkande entreprenörskapet en välståndssjukdom. Vi var fattigare förr, vilket naturligtvis inte var bra. Men drivkraften har minskat i takt med välståndsutvecklingen. I dag har fler av oss bättre betalda jobb och trygga anställningar vilket gör att man inte behöver starta företag, säger Karl Wennberg.

Tråkiga investeringar uteblir

Från mitten till slutet av 1800-talet hade Sverige, trots utbredd fattigdom, en grundläggande infrastruktur som gynnade företagsutvecklingen. Det handlade om stora breda satsningar på samhällsstrukturer som saka men säkert stärkte människors handlingsutrymme på både kollektiv och individuell nivå.

– Vi hade väl fungerande järnvägar som var nytt då, och robusta banker. Vi hade folkskolan som gjorde att nästan alla kunde läsa och skriva. Och vi hade också väldigt lite regleringar för företagen och ett frihandelsvänligt och internationellt system. Vi kunde fritt handla med tyskar och engelsmän och kompetensmigration var enklare. LM Ericsson reste runt hela världen utan restriktioner och kunde hämta inspiration och knyta kontakter. Människor kunde börja från en låg nivå och snabbt arbeta sig uppåt, säger Karl Wennberg.

I dag har Sverige halkat efter vad gäller de nödvändiga stora, och kanske lite tråkiga, investeringarna som krävs för att skapa grundförutsättningarna, menar Karl Wennberg.

– Vi har bristande kvalitet på våra vägar och järnvägar, trots att alla politiker säger att de ska satsa mer. Vi har en otillräcklig IT-infrastruktur och ett utbildningssystem som halkar efter i förhållande till omvärlden.

”Brist på idéer”

Men han betonar att detta inte är hela förklaringen. I Singapore och Silicon Valley, där välståndet är högt, ser man hur redan välbetalda människor väljer att starta företag med innovativa idéer och får dem att utvecklas.

Problemet är snarare, menar Karl Wennberg, att de flesta företag som startas inte är tillräckligt innovativa. Det skapas helt enkelt inte så mycket nytt, utan de företag som skapas är snarare utvecklingar av redan befintliga idéer.

– Det råder en brist på idéer och det beror på att det blir dyrare och dyrare att vara innovativ. I dag behövs ett dubbelt så stort ingenjörsteam på Volvo för att ta fram en ny modell än för 30 år sedan. Du behöver dubbelt så många läkare för att ta fram en ny medicin, eller dubbelt så många forskare för att ta fram en ny legering eller hållfasthetsekvation.

Den stora bristvaran i dag är alltså humankapital – eller smarta människor om man så vill.

– Varför kommer det till exempel inte mer ut ur Astra Zenecas 900 personer stora R&D-avdelning? Därför att det behövs ännu fler för att driva utveckling. De mindre entreprenörerna har svårare att realisera sina idéer, utan extremt mycket stöd av riskkapitalister. Och i Sverige missgynnas riskkapitalisternas satsningar på mindre bolag på grund av regleringar, säger Karl Wennberg.

Han menar vidare att riskkapitalister tenderar på att fokusera på sådant som man lätt kan förutse försäljningsframgångar på kort och medellång sikt.

– Elscootrar är ett exempel på något som lätt kan operationaliseras i fiktiva försäljningsframgångar. Men tyvärr skyr riskkapitalisterna de genuint innovativa och osäkra idéerna med högre risk. Sådana måste finansieras med grundarkapital och kapitalbildningen i Sverige är alltjämt knaper, säger Karl Wennberg.

Skatter straffar entreprenören

Den ökande komplexiteten i innovationens frontlinjer är svår nog att hantera, menar Wennberg. Men det som gör det hela tio resor värre är det sätt på vilket svenska regeringar har hanterat frågan om den svenska innovationskraften och entreprenörskapet.

– Sverige är i det närmaste schizofrent i sitt förhållande till sina entreprenörer. Det finns en väldig massa stöd, bidrag och avdrag för innovation som kostar skattebetalarna enorma pengar. Samtidigt har vi en enorm mängd regleringar och skatter i svensk ekonomi just nu som bestraffar företagande och hämmar innovation, säger Karl Wennberg.

Det är viktigt, anser Karl Wennberg, att vara medveten om psykologin bakom entreprenörens drivkraft. Det handlar inte om girighet eller pengar i första hand – utan snarare om att man ska kunna förverkliga en idé med så lite regler och hinder som möjligt. Att tjäna pengar på idén är snarare ett kvitto på att man har lyckats.

– Entreprenörer vill inte ha bidrag. De vill hellre undvika regler. Man kan dra parallellen till barns lekande. Barn vill kunna leka med lego fritt utan restriktioner eller begränsningar. De vill inte att en förälder ska köpa ett dyrt färdigmonterat lego med restriktioner kring hur man får leka.

Banker förstörs av regler

Han pekar på finanssektorn som ett bra exempel på när staten går in och rubbar de naturliga strukturer som en väl fungerande marknad ska reglera själv.

– Först avreglerar man finanssektorn i mitten av åttiotalet. Sedan blir det finanskris. Då hittar regeringen på allsköns nya regleringar, både i Sverige och på EU-nivå. Men detta kostar fruktansvärt mycket pengar. De som får jobb på banker är jurister och revisorer för att man ska kunna uppfylla de hårda regleringarna, säger Karl Wennberg.

Han nämner bland annat Fouriertransform AB, ett riskkapitalbolag som skapades av staten för att investera i bolag efter Saabs konkurs och för att motverka effekterna av den starkt vikande efterfrågan på fordonsmarknaden efter finanskrisen 2008. Fouriertransform kapitaliserades med tre miljarder kronor med avsikt att hjälpa fordonsindustrin och att vara aktiv ägare i företagen. Men enligt Karl Wennberg ledde det till enormt mycket byråkrati och väldigt få framgångsrika investeringar.

– Det kanske är bättre om man tillåter oss att ha konkurser och att kapitalisterna får ta smällen om affärsidén inte lyckas. Men i Sverige går notan till skattebetalarna om till exempel en stor bank hamnar på obestånd. Sedan reglerar man entreprenörskap och företagande så att det inte kommer fram tillräckligt med nya innovativa företag som kan växa. Det är att skjuta de marknadsekonomiska drivkrafterna i sank. Man kan inte rädda misslyckade företag samtidigt som man hindrar nya. Företag, både stora och små, måste lära sig att jobba med kniven mot strupen när de inte lyckas med sina affärsidéer. Det är ett problem när storföretagen inte utmanas och det gäller även nya storbolag som Spotify och Google.

Karl Wennberg tycker att innovationsföretagen är alldeles för curlade i dag och att kapitalisterna, i stället för skattebetalarna bör ta smällen när storbolagen misslyckas. Att skänka 30 miljarder i näringslivsstöd och riktade bidrag, utan stark evidens för att det ska ge värde för skattebetalarna är farligt, menar han.

– Det snedvrider incitamenten och kommer bara vissa företag till del, de som lobbar för bidragen. Och vi ska inte curla innovatörerna genom att rädda dem när de misslyckas. Vi borde underlätta för företagandet genom att sänka kapitalskatter och genom att undvika regelkrångel.

Vad ska politikerna göra då? Ska de inte alls lägga sig i?

– Exakt, de ska inte lägga sig i. Politiker ska satsa på breda tråkiga saker. De ska satsa på förbifart Stockholm. De ska satsa på god grundutbildning till alla. På att undvika regelkrångel. På bredband till hela Sverige. Spetsutbildningar i världsklass. Problemet i dag är att politiker lägger fokus på ditten och datten inom entreprenörskap som kanske ser snyggt ut i ett partiprogram men som inte ger så stor effekt. Här kan man återigen dra parallellen till barnuppfostran. Det spelar ingen roll om du läser avancerade läxor med barnet om det först inte lär sig läsa och skriva ordentligt.

Varför inser politikerna inte det?

– Politiker är ett yrkesval och en karriärväg i dag. Politiker försöker vinna poänger genom att visa att de är entreprenörsvänliga genom att ge bidrag. Det är jobbigt att ta tag i de stora grejerna som infrastruktursatsningar, utbildning, skatter och arbetsmarknaden. Dt blir en massa målkonflikter. Att styra upp skolan innebär åratal av utredningar och överenskommelser. Eller att sänka skatter, vilket också rör upp politiska känslor och kräver att man dyrkar upp en rad ideologiska låsningar. I stället lägger man fram förslag som låter bra och som inte riskerar att väcka ont blod, men som har liten effekt.

Magnus Henrekson är professor i nationalekonomi och vd för Institutet för näringslivsforskning. Han härrör det tynande entreprenörskapet till en minskande vilja att vara den ihärdiga och långsiktiga strukturbyggaren, som var fallet med de entreprenörer som byggde upp kedjor som Biltema eller säkerhetsföretaget Securitas. Kortsiktighet och snabb exit är något som präglar det nya entreprenörskapet. 

– I dag siktar entreprenören på att bygga upp något snabbt och göra en tidig exit. Man siktar på 50 miljoner i stället för 50 miljarder. Detta är också något som gynnas av skattesystemet i dag. Skattesystemet gynnar den som äger de ursprungliga aktierna. Men att ta in nya partners och ägare för att fortsätta växa i Sverige missgynnas skattemässigt, säger Magnus Henrekson. 

Han menar också att penningpolitiken så som den yttrar sig just nu är extremt skadlig för Sverige.

– Stefan Ingves kväser entreprenörskapet genom sin lågräntepolitik. Låga räntor gör att vi blir mindre riskbenägna. Har du pengar så jagar du existerande tillgångar vars värde då drivs upp snarare än att skapa nya tillgångar. Har du en miljon så kan du låna billigt ytterligare sex miljoner och köpa en bostad. Men att starta bolag innebär en enorm risk och du kan lätt bli av med din miljon, säger Magnus Henrekson.

Så hur kommer det att gå? Är det helt kört för Sverige i framtiden vad gäller innovation, utveckling och tillväxt inom näringslivet? Karl Wennberg tror inte det, men han tror att det kommer stanna på en medioker nivå.

– Jag tror att det svenska entreprenörskapet kommer att fortsätta att fungera men på en lägre nivå än vad vi är vana vid. Det kommer inte att gå illa, men det riskerar att stagnera. För att vända utvecklingen så att den blir positiv igen så krävs större mod bland politikerna, avslutar Karl Wennberg.

Toppnyheter

Välj organisation

Få nyheter från den organisation du väljer