Carl Jan Granqvist. Foto: Sören Andersson.
Regelkrånglet

Carl Jans ilska mot regeringen – "Vår demokrati dränks i byråkrati"

Carl Jan Granqvists nota för regelkrångel har nu gått från 10 till 60 procent av omsättningen. ”Vi vill inte leva i en totalitär stat, men som det är just nu håller demokratin på att dränka sig själv i byråkrati”, säger han.

Regelbördan för krögare har aldrig varit tyngre och nu riskerar den att slå undan benen för den bransch som kanske betyder mest för unga människors etablering på arbetsmarknaden och nyanländas integration. Det menar krögaren och vinkonnässören Carl Jan Granqvist, som bland annat driver restaurangutbildning i Saxå Bruk samt Vinkällaren Grappe på Östermalm i Stockholm. Han har sett byråkratin växa ohämmat under de åren han har varit verksam. ”Vi går under om inte politikerna vågar visa mer kurage”, säger han till fPlus.

– Regering efter regering har oavbrutet sagt att regelbördan för företagare ska bli lättare. Men ingenting har hänt, utan det blir bara värre och värre. Sverige skulle behöva mer auktoritära politiker som vågar fatta obekväma beslut, säger Carl Jan Granqvist.

Eskalerande kostnad för regelkrånglet

Inför sin första mandatperiod lovade regeringen Löfven att lätta på regelbördan för svenska företag. Men en rapport från Näringslivets Regelnämnd NNR visar snarare att den har ökat. Närmare en tredjedel av företagsledarna tycker att det har blivit krångligare att följa statliga regler. Endast två procent tycker att det har blivit enklare.

– När jag inledde arbetet med restaurangutbildning på 70-talet kostade administrationen runt 10 procent av omsättningen. När restauranghögskolan var färdig i början på 90-talet omfattade den 30 procent. I dag utgör administrationen cirka 60 procent av budgeten, säger Carl Jan Granqvist.

Han får också stöd i den senaste OECD-rapporten Regulatory Policy Outlook från 2018, som belyser att Sverige har stannat upp i sina ansträngningar för att minska regelbördan samtidigt som konkurrerande länder, som Storbritannien, Nederländerna och Tyskland går framåt.

Carl Jan Granqvists verksamheter lyder under många olika regleringar och förordningar som alkoholtillstånd, livsmedelshantering, miljötillstånd, personalliggare, miljötillstånd och arbetsmiljö- och arbetsrättsregler. De senaste förändringarna i lagstiftningen rör bland annat personalliggare och nya krav i dataskyddslagen GDPR. Vad gäller Saxå Bruk så pågår renoveringsarbete, och eftersom det rör ett så kalla riksintresse så kräver myndigheterna enorma mängder av dokumentation, både i text och bild.

– Det går åt oerhörda resurser att ta hand om all administration. Bara i går skrev jag under sex papper. Jag lägger själv ut arbetet på revisorer och advokater, så jag behöver inte själv ta hand om det. Men det kostar mycket pengar. De flesta företag har inte de resurser som jag har för att ta hand om allt detta, säger han.

Inte bara företagare som drabbas

Han menar att ett vanligt företag i restaurangbranschen, som inte har samma resurser, skulle gå under av all regelbörda. 

– Jag skulle inte klara detta om jag inte hade skickligt folk omkring mig. Det innebär att det bara är etablerade människor som till exempel kan söka de stöd för landsbygdsutveckling från EU som jag kan göra. Nyföretagare klarar inte av det. Vad gäller andra regler så är det många som anser att det är billigare och enklare att göra det svart, säger han.

Det är inte bara företagarna som drabbas, menar han. Den tilltagande regeldjungeln påverkar hela samhällsapparaten.

– Det krävs en enorm bemanning hos myndigheter och kommuner för att se till att lagar och regler efterföljs. Nya byråkratiområden växer ständigt fram. Jag vet att myndighets- och kommuntjänstemän, såväl som företagare, ständigt måste gå på nya kurser för att lära sig regelverken, säger Carl Jan Granqvist.

”Ser på oss med misstänksamhet”

Byråkratiseringen för företagarna innebär dessutom en stor fara för sysselsättningen i Sverige på sikt menar han.

– Besöksnäringen är en bransch som borde få lättnader i regelverken av den enkla anledningen att den betyder så mycket för samhällsekonomin. Vi är en sluss ut i arbetslivet för väldigt många ungdomar och nysvenskar. Många får sitt första jobb genom restaurang- och besöksnäringen. Politikerna borde gynna oss, men tyvärr verkar de se på oss med misstänksamhet, säger Carl Jan Granqvist.

Vad anser du att politikerna ska göra åt saken då? Kontrollmyndigheter och tillståndsgivningsinstanser är väl ändå viktiga för att undvika missbruk, svartförsäljning och dålig livsmedelshantering?

– Det finns en mängd lagar och regler som inte ska behöva ligga företagaren till last, och det finns sätt att genomdriva lagefterlevnad utan att belägga företagarna med tonvis med pappersarbete. Men att driva igenom förändring på det området kräver politiker med kurage. Det skulle behövas en person som Donald Trump för att våga driva igenom förändring. Man kan tycka vad man vill om honom, men när han ser saker som inte fungerar så tar han snabba beslut om förändring utan att dra dem i långbänk.

Är politiker för fega i Sverige?

– Ja det är de. Ministrar vågar inte ta beslut för att de är rädda att bryta mot en eller annan lag. Vi måste ge våra ministrar mandat att driva igenom beslut som är obekväma. Klarar de inte att ta beslut så ska man avsätta dem.

Är du för ministerstyre?

– Inte fullt ut så klart. Vi vill ju fortfarande leva i en demokrati. Totalitära stater har faktiskt en fördel då de snabbare kan fatta beslut i rätt riktning. Vi vill inte leva i en totalitär stat, men som det är just nu så håller demokratin på att dränka sig själv i sin egen byråkrati.

Baylans tur att ta över surdegen

Många ministrar har gjort lovvärda ansatser och uttalanden om att stävja regelkrånglet – inte bara Stefan Löfven. Även alliansregeringen genom dåvarande näringsminister Maud Olofsson. Under alliansens första mandatperiod lade hon fram en ambitiös handlingsplan för att minska regelkrånglet med 25 procent. Det nådde inte ens halvvägs och hon fick mycket kritik för arbetet. Samtidigt har ingen annan lyckats bättre.

Nu är det näringsminister Ibrahim Baylans (S) tur att ta tag i den gamla surdegen. I somras inledde han något han kallar för ”förenklingsresan” – en turné där han ska lyssna på företagens utmaningar med avsikt att förbättra och underlätta regelbördan.

fPlus har bett Ibrahim Baylan om en intervju om hur han ska minska regelbördan för Sveriges företagare. Han har tackat ja, men ännu inte spikat ett exakt datum för intervjun.

Toppnyheter

Illustrationsbild. Janerik Henriksson / TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Almega Städföretagen: ”Den illegala arbetskraften måste stoppas”

Det är problematiskt att man kan få ett samordningsnummer trots att man inte har rätt att vistas i Sverige och trots att personens identitet inte är fastställd, skriver Emma Unevik, ordförande för Almega Städföretagen i Dagens Samhälle.

”Våra medlemsföretag anstränger sig för att följa de lagar och regler som finns – nu är det upp till regeringen att täppa till kryphålen som gör det lätt för kriminella att sälja samordningsnummer”, skriver hon.

Almega Städföretagen föreslår tre konkreta åtgärder för att komma tillrätta med problemet:

  1. Täpp till de kryphål som finns som gör det lätt att utfärda samordningsnummer.
  2. Bättre samarbeten mellan berörda myndigheter och bygg ut ett fungerande system med varningsklockor.
  3. Förbättra och förenkla kontakten mellan arbetsgivare och myndigheter.
10 dec
Läs mer om Arbetskraftsinvandringen
Arkivbild. Claes Hemberg och Patricia Hedelius leder Avanza Forum 2016. Magnus Hjalmarson Neideman/SvD/TT / TT NYHETSBYRÅN
Privatekonomi

Experten: Byt bank vart tredje år, men byt även jobb

I veckan vänta Riksbanken sätta punkt för minusräntan och höja styrräntan till noll. SvD har frågat sparekonomer hur hushållen ska tänka när deras banker troligtvis hakar på Riksbankens höjningar.

– Det är viktigare att pruta på boräntan och byta bolånebank. Sikta på en ränta under snittet på cirka 1,5 procent. Det kommer göra mer för din största kostnad: bolånet, säger Claes Hemberg till tidningen.

Hembergs bästa tips för att lyckas med bolåneförhandlingen är att byta bank var tredje år. Men han tycker samtidigt att det finns andra saker som har mer betydelse för din ekonomi än låga boräntor.

Det du verkligen kan påverka är din framtida arbetsmarknad, menar Hemberg och tipsar om att söka sig till framtidsnischer som energi och tech.

7 min
Foto: Fredrik Sandberg/TT
undefined

Inför räntebeskedet: Så kan bolånen påverkas

För första gången på nästan fem år kommer Sverige inte längre att ha en styrränta som är negativ. DN:s Din Ekonomi ställer fyra frågor till fyra ekonomer om vad som kan hända med bolånen:

1. Kommer Riksbankens direktion att höja räntan?

2. Gör de rätt i det?

3. Vad händer med boräntorna?

4. Vad ska bolåntagare tänka på?

På första och andra frågan svarar Sharon Lavie, familjeekonom Ikano Bank, att hon tror att räntan kommer att höjas, bland annat för att inflationen har stigit, och att hon nog hade valt att avvakta med att höja den till februari.

På tredje och fjärde frågan svarar Ingela Gabrielsson, privatekonom Nordea, att nivån på boräntorna inte enbart påverkas av nivån på reporäntan och att det därför är troligt att boräntorna fortsätter att vara låga. ”Det är nu ett bra tillfälle att binda åtminstone en del av sina boräntor”, säger hon vidare.

Även Maria Landeborn, sparekonom Danske Bank, och Johanna Kull, sparekonom Avanza, gav svar på frågorna.

4 tim
Jenny Kane / TT NYHETSBYRÅN/ NTB Scanpix
undefined

Svårt för musiktjänster att ta mer än 100-lappen

Inflation gör att priser stiger med tiden men efter ett decennium kostar ett premiumkonto hos Spotify och alla andra musiktjänster fortfarande en hundring. Samtidigt har videotjänster som Netflix stegvis skruvat upp sina priser.

Enligt Russ Crupnick på analysfirman Music Watch är orsaken den stenhårda konkurrens som råder på marknaden mellan aktörer som erbjuder i princip samma sak, skriver Rolling Stone.

– Den enskilt största skillnaden mellan musik och video är att Netflix har House of Cards och Orange is the New Black. Om du verkligen är ett fan av en tjänsts innehåll kan de komma undan med smygande prisökningar, säger han.

Dessutom lider varken Apple eller Amazon av uteblivna prishöjningar. Musiktjänsterna är en liten del av deras affär som i övrigt är tillräckligt lönsam, skriver Rolling Stone.

Igår 19:59
Läs mer om Privatekonomi
Martina Holmberg / TT / TT NYHETSBYRÅN
Diskussionen om LAS

Just nu: Krisande LO har möte om förhandlingarna

Med start vid lunchtid på måndagen håller ett krisande LO styrelsemöte. Alla förbunden är närvarande och ska diskutera hur de ska gå vidare i förhandlingarna med Svenskt Näringsliv efter att flera av förbunden hoppat av. Det rapporterar TT.

Bakgrunden är att arbetsrätten ska göras om och regeringen hotar med lagstiftning om inte parterna lyckas lösa frågan. Exempelvis ska turordningsreglerna göras mer generösa, enligt en överenskommelse i januariavtalet.

Regeringens utredning ska lägga fram sitt förslag till lag i maj 2020, så det brådskar för parterna att enas, skriver TT.

Arbetsgivarna ska få lättare att säga upp anställda och bland annat föreslås att begreppet saklig grund tas bort, vilket är svårt att svälja för flera av fackförbunden.

2 tim
Foto:  Gary Cosby Jr.
undefined

Expert om förändring av las: Blir inte vilda västern

Nu pågår det las-förhandlingar mellan LO, Svenskt Näringsliv och PTK. Dessa har skapat ett missnöje bland flera fackförbund som har valt att hoppa av. Mats Glavå, docent i arbetsrätt, säger till Arbetet att ”saklig grund” för uppsägning skulle kunna tas bort ur las.

– Det är inte så att det kommer bli vilda västern, säger han.

För att ta bort formuleringen om saklig grund måste dock andra förändringar införas. Den måste ersättas med avgångsvederlag och minskade möjligheter till visstidsanställningar. Mats Glavå säger också att det redan i dag finns andra lagar som ger skydd ifall uppsägningar om saklig grund togs bort, som till exempel diskrimineringslagen.

4 tim
Arkivbild: Kommunals förbundsordförande Tobias Baudin. Jessica Gow/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Fackbasen om LO: Går aldrig i helvete med på det

Det knakar i fogarna i sammanhållningen för LO:s anslutna fackförbund. Tidigare i veckan meddelade fem förbund att de hoppar av förhandlingarna med arbetsgivarna i Svenskt Näringsliv. En av stötestenarna är en tvist om formuleringen ”saklig grund för uppsägning”.

Till SR Ekonomiekot Extra säger Kommunals ordförande Tobias Baudin att han inte förstår varför facket förväntas gå med på att ändra den punkten.

– Det kommer i aldrig i helvete att vara någonting som vi går med på från Kommunals sida.

LO:s avtalssekreterare Torbjörn Johansson säger till programmet att det nu är upp till LO:s styrelse att avgöra om förhandlingarna ska gå vidare.

14 dec
Läs mer om Diskussionen om LAS

Välj organisation

Få nyheter från den organisation du väljer