Hoten mot Januariavtalet

Busch: Så ser nästa borgerliga regering ut

”En giftig cocktail”. Ebba Busch beskrivning av samhällsutvecklingen och januariavtalet är inte mild. ”Det är då man får den här mixen av rekordmånga sprängningar och friår”, låter KD-ledarens slutsats. I en längre intervju med fPlus berättar oppositionspolitikern om vad som ligger bakom utspelet i veckan om extra val och hur vägen till regeringsmakten kan se ut.

– Det började väldigt omvälvande.

När KD-ledaren ska beskriva det politiska året med januariavtalet som varit är dramatiken inte långt borta. I varje fall är orden, som används för att skildra tiden när Sverige stod utan ett tydligt regeringsalternativ i september 2018 och konsekvensen av detsamma, retoriskt laddade.

Och för många som befann sig på insidan, men också för oss som stod utanför, upplevdes nog efterdyningarna av valet något omtumlande. Samtidigt hade föregående val gett ledtrådar om att det började bli allt mer komplicerat att utgå från blockpolitikens fasta fundament.

– Det var väldigt dramatiskt att grundplattorna i svensk politik flyttade på sig. Sedan tycker jag inte att det har hänt något radikalt innehållsmässigt i svensk politik. Januariöverenskommelsen har landat och satt sig, konstaterar Busch.

Busch pekar på att Sverige dock parallellt haft en dramatisk utveckling när det kommer till både trygghet- och välfärdsfrågor under det gångna året och lyfter de långa vårdköerna och utvecklingen med ökade sprängningar och skjutningar.

– Detta är trots att vi i övrigt i samhället har haft en högkonjunktur och egentligen haft ganska goda förutsättningar för en positiv utveckling.

– Det är en giftig cocktail, kombinationen av att utvecklingen går åt fel håll i grundläggande frågor som välfärd och trygghet och att många upplever att vi har ett politiskt ledarskap som inte ser och erkänner den verkligheten.

Att inte vara kapabel att hantera den frågan samtidigt som sämre ekonomiska tider står för dörren och människor ser att ett parti hålls utanför bådar inte gott, menar Busch.

– Man ska inte underskatta mixen av de här ingredienserna och vad det kan ge för valresultat längre fram, liksom vilka slitningar det kan ge.

Busch poängterar att hon ser sig själv som en optimistisk person, trots det är hon själv en av de som oroar sig.

– Jag är genuint väldigt orolig över den här mixen.

Det går att vara kritisk i sak mot flera delar i januariöverenskommelsen, fortsätter hon men lyfter att det är utformningen som sådan som hon vänder sig mot främst.

– Med ett avtal som är skrivet januari 2019 så klarar man inte av att hantera nya problem som dyker upp efter det. Då behöver man ha en gemensam värdering och vision som gör att det vid behov går att kasta gamla beslut över ända och möta en ny verklighet.

Janerik Henriksson/TT / TT NYHETSBYRÅN

Ny S-ledare betyder ny statsminister

Busch menar att det blir svårt för januariöverenskommelsen att klara omställningen att gå ifrån goda till skrala ekonomiska tider.

KD-ledaren pekar även på att Socialdemokraterna har ett ”väldigt svagt ledarskap” med dåliga opinionssiffror och att det är turbulent inom partiet. Skulle en ny partiledare komma så måste det även bli en ny statsministeromröstning.

– Det finns en reell möjlighet att detta är ett upplägg som inte håller hela mandatperioden.

Busch menar dock att även andra faktorer än ledarskapet inom S påverkar hur januariavtalet fortlöper eller inte och huruvida det kan bli läge för ett extra val. Det är ett partiledarskifte på gång inom Vänsterpartiet och, menar hon, en tidsfråga hur länge Vänsterpartiet klarar av att försvara för sina väljare en skattepolitik som de själva ej tycker är rimlig.

Sverige fick en regering för bara ett år sedan efter en ganska utdragen regeringsbildning. Är förutsättningarna annorlunda nu, om det skulle bli extra val?

– Den verklighet som vanligt folk möter talar för ett skifte. Fler partier i riksdagen har fått svårare att försvara den mixen av politik.

Liberalerna, pekar Busch på, har numera en ledare som öppet sagt att hade hon fått bestämma så hade januariöverenskommelsen i vintras inte blivit av.

– Det är klart att förutsättningarna ändrats, fortsätter Busch och beskriver öppningen mot Sverigedemokraterna som ett ”konsekvensbeslut”.

Vilka tänker ni att ni ska regera med?

– Moderaterna. Vi förbereder oss gemensamt för att tillträda i regeringsställning, även under det här året. Det är med dem vi vill bilda regering.

KD kan, menar Busch, idag acceptera att få stöd av samtliga partier, även om några ligger lite närmare till hands:

– Vi hoppas ju att Sverigedemokraterna skulle ge sitt stöd för en sådan regeringskonstellation. Men det är klart att jag har respekt och förståelse för att det är det politiska innehållet som styr vad man är beredd att ge stöd till.

Vad är ni överens om?

– Det finns gemensamma beröringspunkter mellan KD, M, SD. En del också, självklart, med Liberalerna men då ser det delvis annorlunda ut med överlappningar. Men kan man röra sig i det spannet och även delvis med C, även om det är uppenbart att de försvarar januariöverenskommelsen hårdare, så är det inte omöjligt för Sverige att kunna få en borgerlig regering och en ny politisk inriktning.

Centerpartiet var ju i regeringsbildningen tydliga med att de inte ville ge SD något inflytande. Är det inte långt till att de kan tänka sig vara ett stödparti tillsammans med dem?

– Om det är så att Moderaterna och Kristdemokraterna har stöd i riksdagen, antingen under denna mandatperiod eller efter ett nytt val i någon form, så bör en sådan regering vara beredda att samtala och förhandla med alla partier i riksdagen. Det innebär enskilda uppgörelser med Socialdemokraterna också, vilket kommer behövas för långsiktighet i olika frågor.

– I ett sådant läge hoppas jag att Centerpartiet inte säger nej till att förhandla om företagarfrågor för att vi förhandlar i enskilda frågor med Sverigedemokraterna.

Henrik Montgomery/TT / TT NYHETSBYRÅN

Tilliten till politiken och SD

Även om det framförallt varit andra partier som mest högljutt motsatt sig utbyten av olika slag med Sverigedemokraterna, så har också Kristdemokraterna haft en annan inställning till partiet. Och det för inte så väldigt länge sedan.

Du sade i en intervju i Göteborgs-Posten inför valet 2018 att beskedet om att inte förhandla med SD stod fast: ”ska man kunna sätta sig ned och förhandla med ett annat partis företrädare måste man kunna veta att det du säger kan jag lita på”. Kan du lita på Jimmie Åkesson idag?

– En förutsättning för att ta reda på det är att man sätter sig ned och pratar med varandra. Det har man inte gjort förrän förra året då vi samtalade. 

Busch understryker att hon var den allra första partiledaren som pratade med SD-ledaren och vänder närmast på tillitsfrågan:

– Det är inte så konstigt att människors förtroende för politik och politiker naggades i kanten när väldigt stora politiska beslut baserades på vad man hade för uppfattning om Sverigedemokraterna, men ingen hade någonsin suttit ned och pratat med dem.

– Jag tycker att jag har ett större förtroende för SD idag, säger Busch och fortsätter att beskriva det som ett till delar omoget parti men till delar ett parti man kan göra politiska uppgörelser med.

– Men vi kommer att utgå från vad vi har lovat våra väljare, liksom de kommer att göra det. I en del kommer vi inte kunna mötas och i en del kommer vi kunna det.

– Att bilda regering vill jag gärna göra med partier där det finns en stark värdegemenskap och det har vi primärt med Moderaterna, slår Busch fast. Och nämner sjukvård, brottslighet och migration ”till del” som det hon främst vill prata vidare med SD om.

Finns det inte en risk vid ett eventuellt extra val eller för den delen nästa ordinarie val att det uppstår ett läge som liknar det som var vid valet 2018?

– Det är därför det är viktigt att det finns en kärna som är överens om vilken riktning man vill föra Sverige i och som förenas i vad man är för snarare än emot och att det blir en politisk helhet där man inte hela tiden tar avstånd från väsentliga delar.

KD-ledaren menar att man måste skilja på lägen när man kan ”förhandla rakt av” och ”köpa” politik man annars inte skulle genomfört och att bygga regering på detsamma.

– Det tror jag är djupt skadligt för ett land. Det är då man får den här mixen av rekordmånga sprängningar och friår, rekordlånga vårdköer och enbart ett borttagande av värnskatten istället för en bred skattesänkning som når alla.

– De som får betala är låg- och medelklassfamiljerna som inte har ekonomiska utrymmet att köpa sig vård någon annanstans eller flytta till bostadsområden som inte är drabbade av kriminalitet.

Vill ge röst åt ”verklighetens folk”

På frågan om vad Kristdemokraterna kommer lägga fokus framåt på säger Busch Thor att det alltjämt är trygghetsfrågorna som är prioriterade och att partiet håller på att jobba sig tillbaka mot rötterna och vara en tydlig social röst.

– Vi är ett borgerligt parti som står klart till höger, men vi är även det främsta välfärdspartiet. Vårt huvudfokus ligger på att upprätta de delar som människor upplever att de inte kan räkna med fungerar: sjukvården, äldrevården och trygghetsfrågor kopplat till brottsbekämpning.

Men det här fokuset kan samtidigt förändras väldigt snabbt. Busch beskriver partiets uppgift som att förhålla sig till verkligheten.

– När en stor del av de politiska partierna är låsta i ett avtal dyker det upp helt nya frågor där människor hamnar i kläm, då är det där vi kommer vara.

– Vi är ”Verklighetens folk” -rösten i svensk politik och på det viset ska vi också såklart utmana Sverigedemokraterna. En del har ju rört sig till dem i avsaknad av något slags ”vi” och gemenskap, säger hon och pekar på att KD ser värde i fler gemenskaper än bara nationen.

– Det är viktigt att prata om i tider där grupper ställs mot varandra för att det inte finns någon som ser till helheten, utvecklar hon och beskriver den grund som partiet vilar på:

– Vi vill att samhället ska byggas under ifrån: de små naturliga gemenskaperna är familjerna, föreningarna och företagen. Det som de tre instanserna inte klarar att lösa själva släpper man upp på statlig nivå.

– Några värderingar måste gälla alla, oavsett var du kommer ifrån, vi har haft ett politiskt led som fnyst åt de värderingsdelarna, vilket har lett till att hedersförtryck har grott och vi har en situation där Sverige haft flest antal radikala islamister i Europa.

Detta, är enligt Busch, direkt relaterat till en tid utav politiskt ledarskap av ”sköt dig själv”- tänk och det inte finns något riktigt rätt och fel.

”Värderingar är ingen exakt vetenskap”, svarar hon på frågan om vilka de där värderingarna är och nämner att det som gjort Sverige framgångsrikt handlar dels om jämlikhet och respekt för olikheter samt att barn har väldigt starka rättigheter.

Claudio Bresciani/TT / TT NYHETSBYRÅN

Nya bud sedan valet

Sedan förra valet har ditt parti svängt i flera frågor: anhöriginvandringen, höghastighetstågen, värnskatten, synen på SD. Tror du att väljarna hänger med i alla positionsförflyttningar?

– Jag tror det. Ideologi och värderingar för mig är som en kompass, den förblir den samma men terrängen förändras. Vi har ju en helt annan situation kopplad till migrationen jämfört med för 10-20 år sedan då kan man inte ha samma politiska förslag. Samma grundläggande värderingar ger ju inte samma politiska förslag, förtydligar hon.

– Jag är övertygad om att folk ändå ser den röda tråden. Det handlar om att inte bara förhålla sig till de materiella och ekonomiska värdena, vi står tydligt till höger men kommer alltid stå upp för de allra mest utsatta. Man måste dock också vara realistisk och förhålla sig till verkligheten, tillägger Busch.

Till viss del delar ni synen på migration med SD säger du, hur ser KD:s migrationspolitik ut?

– Den består av två grundkomponenter; de som är i behov av skydd ska få en fristad i Sverige och söktrycket måste kraftigt ned. Sverige måste ha en mycket restriktiv och låg nivå på migrationen framöver.

– Väldigt många som söker asyl idag i Sverige är ekonomiska migranter och har inte skyddsskäl har inte rätt att stanna i landet, vi måste se till att de inte söker asyl här och snarare se till att hjälpa fler av dem som idag får väldigt knapphändig hjälp i närområdet.

Busch pekar på att Löfven ofta hänvisar till att EU ska lösa ut migrationsfrågan, men att vänta på EU menar KD-ledaren är ”som att försöka fatta politiska beslut om vackert väder vid ett speciellt datum”.

– Det går inte. Det är dags att Sverige harmonierar lagstiftningen med de andra nordiska länderna, vilket skulle kunna få ner söktrycket med 70 procent.

Låsningar i energi och infrastruktur

Energifrågorna har under det senaste året varit stora i den politiska debatten. Kärnkraftsfrågan aktualiserades i och med avvecklandet av Ringhals 1 och 2. M och KD hör till de partier i energiöverenskommelsen som vill framtidssäkra kärnkraften.

Utvecklingen nu inom energiområdet hänger, menar Busch, mer på vad som händer i de andra partierna.

– Vi har inte rivit upp den gamla energiöverenskommelsen utan bara konstaterat att den tog oss hit. Och för de nya frågorna som rör hur vi ska säkra en utsläppsfri, leveransssäker energiförsörjning så kan vi inte gå på fler möten i den här konstellationen. Vi kommer inte längre helt enkelt.

Busch menar att det fanns en ”anmärkningsvärd njugghet” inför att diskutera långsiktiga frågor inom energiöverenskommelsen som vilken effektnivå Sverige ska ha 2040.

KD-ledaren ser framför sig att Sverige även i större utsträckning skulle kunna exportera mer utsläppsfri el.

Trots att KD, M, L och SD inte har en majoritet i dessa frågor och kommer behöva ytterligare ett parti från riksdagen med sig ser Busch hoppfullt på situationen:

– Det sker ju varje vecka att S och MP blir överkörda för att det ändå blir majoritet i någon fråga i riksdagen.

Kärnkraften må vara en fråga som partiet är samlat kring men när det gäller infrastruktursatsning på höghastighetståg har det låtit annorlunda tidigare. För dyrt i en för osäker tid, sammanfattas motståndet mot höghastighetstågen nu. Men det var en splittrad partiledning som tog det beslutet under hösten.

Busch pekar på fördelarna med en kraftig utbyggnad och renovering av befintliga stambanor, liksom fler dubbelspår där det är hög pendlartrafik.

– Detta kan underlätta för näringslivet och gynna tillväxten. Men ett högriskprojekt som höghastighetstågen, i en ekonomiskt osäker tid där vi inte klarar av grundläggande funktioner som polis och sjukvård, där kommer vi inte lägga vår tid.

Christine Olsson/TT / TT NYHETSBYRÅN

Bilden av Sverige ”krackelerar”

Om vi tittar på vården, en av era profilfrågor, vad har du att säga om den situation som råder nu? Det larmas från akuterna om att patientsäkerheten står på spel och många väntar väldigt länge på vård.

– På kort sikt behövs mer pengar, sjukvårdens främsta problem är en förlegad organisationsmodell där pengar läcker ut i svarta hål, säger Busch och säger att förhandlingar med M och V pågår om möjligheten att få fram en extra tilläggsbudget i finansutskottet innan vårändringsbudgeten som skulle kunna skjuta till mer pengar till sjukvårdsregionerna.

– Patienter har en väldigt smal väg in för att få hjälp på grund av att vi har en väldigt ”sjukhustung” vård.

– Mer pengar behövs på kort sikt och på lång sikt behövs organisatoriska förändringar där primärvården tar mer av vården.

Att Sverige lägger mer på vården än Norge, Belgien, Nederländerna, Frankrike, länder som KD-ledaren besökt i studiesyfte och ändå har längre köer har att göra med organisation, inte pengar, slår hon fast.

På sikt tror hon att ett förstatligande av sjukhusvården kommer kunna få stöd av fler.

– Vi ser att det rör på sig inom M, SD och L.

– Alla de här frågorna är väldigt avgörande, fortsätter Busch som ser att Sverigebilden påverkas.

Det blir mycket svårare för Sverige att konkurrera om företag och arbetskraft räds att etablera sig och investera i landet på grund av att det ”krackelerar”, argumenterar Busch och exemplifierar med att tillgången till sjukvård inte är som den varit förr, kriminaliteten som finns i landet och samtidigt en politisk ledning som inte har en tillräckligt bra plan för att knäcka den.

Hur nästa politiska ledning ser ut har Busch redan svarat att hon siktar på att tillsammans med Kristersson kunna bygga ett lag som har stöd av samtliga partier i riksdagen minus Vänsterpartiet och Miljöpartiet.

Även hur nästa statsminister för Sverige ser ut, när det väl blir val, är givet för KD-ledaren som ser det som att ”vi allihopa” är ledare i opposition men den partiledare som har störst förutsättningar att bilda regering och få tillräckligt med stöd ändå är M-ledaren.

Men om Sverigedemokraterna ser dig som oppositionsledaren och hellre skulle se dig som statsminister?

– Jag har röstat för Ulf Kristersson som statsministerkandidat och det skulle jag göra idag också. Moderaterna är alltjämt det största partiet, avslutar Busch.

Toppnyheter

Välj organisation

Få nyheter från den organisation du väljer