Illustrationsbild.  Lars Pehrson / SvD / TT / TT NYHETSBYRÅN
Den svenska arbetsmiljön

Bromölla kommun inför böneförbud på arbetstid

Bromölla kommun har beslutat att förbjuda sina anställda från att be på arbetstid, rapporterar Kristianstadsbladet.

Beslutet innebär att ingen, oavsett religiös tillhörighet, får gå undan från arbetet och be.

Det är fortfarande oklart hur kommunen ska kontrollera att förbudet efterlevs.

Toppnyheter

EU-kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker kramar om Donald Tusk i Bryssel i dag. Virginia Mayo / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Källor: Avtal är nära, ett besked kan komma i kväll

Storbritannien och EU är överens om flera av de stora tvistefrågorna i brexitförhandlingarna, uppger EU-källor för Reuters, enligt TT.

Bland annat är parterna eniga om tullarrangemanget för Nordirland och vilket inflytande det nordirländska parlamentet ska ha.

Europeiska rådets ordförande Donald Tusk sa tidigare under onsdagen att ett besked om när brexit kommer att ske kan komma innan dagens slut.

– Teoretiskt, inom sju till åtta timmar kan allt stå klart, sa Tusk till den polska tv-kanalen TVN 24 vid 15-tiden.

1 tim
KENZO TRIBOUILLARD / AFP
undefined

EU:s Barnier är optimistisk om nytt avtal i dag

EU:s chefsförhandlare Michel Barnier ska ha sagt till kommissionärer att han är optimistisk kring att man ska lyckas få fram ett nytt förslag till utträdesavtal för Storbritannien under onsdagen. Det rapporterar Reuters.

– Han lät förstå att tjänstemännen har tillförsikt om att en lösning kommer att kunna nås, säger RTE-reportern Tony Connelly enligt Reuters.

Samtidigt skriver AFP att Michel Barnier varnar för att signifikanta frågor återstår att lösa.

Texten uppdateras.

Idag 10:36
Läs mer om Brexit - förhandlingarna
NAZEER AL-KHATIB / AFP
Kriget i Syrien

Politico: Turkiets invasion av norra Syrien förklarat i åtta punkter

Det har nu gått drygt en vecka sedan Turkiet inledde sin invasion av norra Syrien för att driva bort de kurdiska styrkorna.

Politico svarar på åtta nyckelfrågor och redogör vad konflikten handlar om.

1. Varför denna fientlighet mellan Turkiet och kurderna?

I modern tid har kurderna krävt en egen stat ända sedan de berövades det löftet efter första världskriget. I Turkiet skapades partiet PKK med syftet att kräva autonomi i landet. Men under 1980-talet ledde motsättningar mellan PKK och den turkiska staten till våldsamma konflikter och i dag är PKK terrorstämplad av flera länder. Sedan utbrottet av Syrienkriget har den kurdiska milisen YPG fått ökad kontroll i nordöstra Syrien och nu menar Turkiets Recep Tayyip Erdogan att det i sin tur har banat väg för en ny "terrorkorridor" för PKK.

2. Vad orsakade den turkiska invasionen och vad vill president Erdoğan uppnå?

Svaret är tudelat. Dels vill Turkiet pressa tillbaka YPG-krigare åtminstone 30 kilometer från den turkiska gränsen och dels vill de skapa en "skyddszon" i Syrien där de planerar att skicka tillbaka de syriska flyktingar som befinner sig i Turkiet.

3. Vad har hänt sedan Syrienkriget?

Turkiet har återkommande försök underkuva kurdernas framsteg i nordöstra Syrien. För att skydda sig har kurderna motvilligt tvingas ingå avtal med den syriska staten och Ryssland för att hindra Turkiets intåg. När Turkiet nu har inlett sin invasion har lett till att över 130 000 har fått lämna sina hem medan Turkiet hävdar att har dödat nära 600 "terrorister". Samtidigt har hundratals IS-soldater som hållits fångna av kurderna kunnat fly.

4. Kan EU kan invänta ett nytt inflöde av flyktingar?

Förmodligen inte. Dels eftersom Turkiets intåg görs från norr till söder, vilket innebär att de flesta sannolikt kommer att fly söderut. Ett andra skäl är att Turkiet har skärpt gränserna mot Syrien och numera har en stark bevakning av flyktvägarna över Medelhavet via en migrationsöverenskommelsen med EU. Erdogan har dock flera gånger hotat med att bryta avtalet och därmed utlösa ny flyktingkris i EU. Men än så länge har det varit ett tomt hot.

5. Hur har EU svarat?

Flera EU-länder som Tyskland, Frankrike, Italien, Storbritannien, Nederländerna, Finland och Sverige har fördömt Turkiets agerande och har nu stoppat all vapenexport till landet. Erdogan har svarar med att EU försvarar "terrorelement" i Syrien och har återigen hotat att riva upp migrationsöverenskommelsen.

6. Vad kan ett vapenembargo få för konsekvenser?

Inga nämnvärda. Turkiet är NATO:s andra största militärmakt efter USA och är redan relativt självförsörjande vad gäller försvaret. Vidare har Turkiets utrikesminister Mevlüt Çavuşoğlu meddelat deras kamp mot en terrororganisationen inte kommer att stoppas av ett vapenembargo.

7. Hur har USA svarat?

Väldigt motstridigt. President Donald Trump gav inledningsvis grönt ljus till den turkiska invasionen men hotade sedan att förstöra landets ekonomi om de går för långt. Trump har återigen sagt sig vara likgiltigt till konflikten men sedan svarat med handelspolitiska repressalier.

8. Kan NATO dras in i konflikten?

Det är extremt osannolikt. Men det har inte hindrat spekulationer om att Turkiet kan åberopa Artikel 5 i alliansfördraget, principen om ett kollektivt försvar. om Syrien attackerar Turkiet. Det är dock inget i dessa bestämmelser som tvingar medlemsländerna att rycka in såvida de inte själva bedömer att det är nödvändigt. Det betyder inte att NATO inte följer utvecklingen med oro.

16 min
BRENDAN SMIALOWSKI / AFP
undefined

Trump försvarar agerande: ”Kurderna är inga änglar”

USA:s president Donald Trump står fast vid beslutet att dra tillbaka amerikanska soldater från Syrien. Under en pressträff i Vita huset i dag sa Trump att striderna ”inte har med USA att göra” och är Syriens och Turkiets problem, skriver AP.

– Om Syrien vill slåss för att ta tillbaka sitt land, så är det upp till dem och Turkiet, sa han och fortsatte:

– Det finns mycket sand där. Det finns mycket sand för dem att leka med.

Trump bemötte också kritiken om att USA överger de kurdiskledda styrkor som hjälpte amerikanerna i kampen mot IS. Den amerikanska presidenten sa att kurderna ”har mycket bra skydd”.

– Förresten är de inga änglar, tillade han.

2 tim
USA:s vicepresident Mike Pence och utrikesministern Mike Pompeo /  Turkiets president Recep Tayyip Erdogan. TT
undefined

Efter utspelet – Erdogans presschef säger att mötet med Pence kommer att ske

Turkiets president Recep Tayyip Erdogan säger att han inte kommer att träffa den amerikanske vicepresidenten Mike Pence och utrikesministern Mike Pompeo, skriver flera medier.

– Jag står rakryggad. Jag kommer inte möta dem, säger Erdogan till Sky News.

Duon är på väg till Ankara för att förmå Turkiet att avbryta offensiven i norra Syrien och har som avsikt att träffa presidenten personligen under torsdagen.

– De kommer få möta sina motsvarigheter. Jag pratar med Trump när han kommer hit, säger Erdogan.

Under eftermiddagen skriver dock Erdogans kommunikationschef på Twitter att Erdogan har för avsikt att träffa Pence trots vad han sagt till Sky News.

”Han planerar att träffa delegationen ledd av vicepresidenten Mike Pence”, skriver Fahrettin Altun på Twitter.

5 tim
Läs mer om Kriget i Syrien
Jimmie Åkesson (SD), Ulf Kristersson (M), Ebba Busch Thor (KD). TT
Partiledardebatten

M, KD och SD tog inte replik på varandra under debatten

Partiledarna för M, KD och SD avstod från att ta replik på varandras anförande under partiledardebatten i riksdagen i dag, skriver Dagens Nyheter.

Tidningen drar paralleller till att Alliansledarna fram till 2019, då den nya överenskommelsen mellan regeringen, L och C slöts, inte begärde replik på varandra, men att Alliansens ledare gör det i dag.

När KD-ledaren Ebba Busch Thor i januari begärde replik på C-ledaren Annie Lööf var det första gången det skedde mellan Alliansledare sedan 2004.

Under debatten i dag begärde Annie Lööf replik på både M-ledaren Ulf Kristerssons och Busch Thors anförande, och Busch Thor på Lööfs anförande.

2 tim
Annie Lööf  Adam Ihse /TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

”Bara Centern verkar nöjda med januariavtalet”

Centerledaren Annie Lööf är den enda partiledaren som utstrålar en verklig entusiasm och optimism kring att januariavtalet är lösningen på Sveriges problem. Det skriver SvD:s politiska kommentator Göran Eriksson i en analys av riksdagens partiledardebatt. Han menar att C-ledaren lyckas förmedla att politikerna har ett ansvar för att peka på möjligheterna i svensk politik.

Kommunernas svaga ekonomi var ett ämne som kom upp under dagens debatt. Ekots inrikespolitisk kommentator Fredrik Furtenbach menar att detta normalt sett brukar vara en stark gren för Socialdemokraterna, men att läget just nu gör att de i stället kan angripas av oppositionen i frågan.

– Ett dilemma för regeringen är att så mycket av resurserna under den här mandatperioden går till Centerns och Liberalernas reformer, säger han.

Aftonbladets politiska kommentator Lena Mellin har en annan åsikt om vem som bäst når ut med sin politik. Hon anser att Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson och Vänsterpartiets Jonas Sjöstedt är de politiker som bäst lyckas väcka engagemang under debatten.

– De är bra debattörer och har ofta bestämt sig var de vill sätta in stöten, säger hon i en intervju i Aftonbladet TV.

6 tim
Fredrik Reinfeldt och Jonas Sjöstedt. TT
undefined

Sjöstedts känga: ”Saknar faktiskt Reinfeldt i dag”

Vänsterpartiets Jonas Sjöstedt visar ett tydligt missnöje med de övriga tre oppositionspartierna, som inte är en del av januariavtalet, under partiledardebatten i riksdagen.

– Vi ser ett nytt politiskt block växa fram, de blåbruna, säger Sjöstedt.

På Twitter förtydligar han sina tankar – och skickar en oväntad hälsning till förre M-ledaren Fredrik Reinfeldt.

”Åkesson begärde ingen replik på Kristersson. Kristersson begär ingen replik på Åkesson. Jag saknar faktiskt Reinfeldt idag”, skriver Sjöstedt.

V-ledaren hade tidigare gått till attack mot regeringens budget och varnade för en ekonomisk kris i kommunerna.

Idag 09:09
Läs mer om Partiledardebatten

Välj organisation

Få nyheter från den organisation du väljer
Leif R Jansson / TT / TT NYHETSBYRÅN
Den höjda pensionsåldern

Nya pensionsåldern slår mot plånboken – så mycket mindre får du

Under onsdagen tog riksdagen beslutet att höja pensionsåldern från 61 till 62 vilket kommer slå hårt svenskarnas plånböcker. Vill man gå i pension tidigt kommer man förlora stort menar DI, som rett ut vad de nya reglerna får för betydelse.

Höginkomsttagare kommer drabbas hårdast av de nya reglerna, och även de som vill gå i pension tidigt. Enligt Pensionsmyndighetens tumregel höjs pensionen med 6 till 11 procent varje år man fortsätter jobba.

Beslutet att höja åldern kommer sig av att medellivslängden ökas. Alltså ska pensionen fördelas på allt fler år. Skulle man då vilja gå i pension vid 62 års ålder får man ställa in sig på 18 procent lägre pension jämfört med arbete till 65 år.

1 tim
Henrik Montgomery/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

I dag väntas riksdagen höja pensionsåldern

På onsdagen, den 16 oktober, beslutar riksdagen om höjd pensionsålder – från 61 till 62 år. Samtidigt höjs den högsta ålder, från 67 till 68 år, som man har rätt att behålla sin anställning, den så kallade las-åldern.

Förändringarna gäller den allmänna pensionen och LO är kritiska till det väntade beslutet i riksdagen.

– Jag är förbannad. Man höjer pensionsåldern men det betalas in för lite till våra pensioner. Staten måste täcka upp, säger LO:s ordförande Karl-Petter Thorwaldsson.

Regeringens proposition ”En riktålder för höjda pensioner och följsamhet till ett längre liv” bygger på en överenskommelse som Pensionsgruppen slöt den 14 december 2017. Sex av riksdagens åtta partier, alla utom Sverigedemokraterna och Vänsterpartiet, var med i pensionsgruppen.

Idag 05:09
Orange kuvertet från pensionsmyndigheten. Janerik Henriksson/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Höjda pensionsåldern kommer börja gälla nästa år

På onsdag röstar riksdagen om att höja pensionsåldern, ett förslag som ser ut att gå igenom, skriver TT. I så fall höjs åldern nästa år för när svenskar har rätt att börja ta ut sin allmänna pension från 61 till 62 års ålder. Åldersgränsen för hur länge man får ha kvar sin anställning kommer också höjas, från 67 till 68 års ålder.

En grupp som missgynnas av höjd pensionsålder är de med lägst inkomst. Det menar Mats Granér, enhetschef på Inspektionen för socialförsäkringen, eftersom det oftast handlar om personer med fysiskt krävande arbeten och kvinnor som arbetat mycket deltid.

– De tjänar inte på att jobba längre, säger han.

13 okt
Läs mer om Den höjda pensionsåldern
Björn Larsson Rosvall/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

KI: Låga löneökningar kan minska arbetslösheten

Att löneökningarna i den kommande avtalsrörelsen blir låga kan vara ett sätt för fack och arbetsgivare att hålla nere arbetslösheten inför en kommande konjunkturavmattning. Det skriver Konjunkturinstitutet i sin Lönebildningsrapport.

– Vi räknar med att konjunkturavmattningen inte blir så dramatisk. Samtidigt har vi riskerna på nedåtsidan i vår prognos, så att i det läget sätta sig och förhandla om löneökningar ett eller flera år framöver kommer inte vara lätt, säger Karolina Holmberg, chef för arbetsmarknad och prisbildning på Konjunkturinstitutet, till SR.

Hon fortsätter:

– Om löneökningarna blir fortsatt återhållsamma så kan det bidra till att hålla nere arbetslösheten något.

Mattias Dahl, vice vd på Svenskt Näringslivs vice vd, instämmer i rapportens slutsats.

– Det är ytterligare en tung rapport som bekräftar den bild vi har sett från våra medlemmar under en längre tid nu. Tyvärr, vi har högkonjunkturen i ryggen och lågkonjunkturen framför oss, säger han till SR.

Men LO reagerar kraftigt på rapporten.

– Jag tycker inte om att de lägger sig i lönebildningen och att de klumpar in alldeles för nära inpå. Deras resonemang håller inte när de tar intäkten av att vi har väldigt många nyanlända här, där arbetslösheten framför allt sitter, och att de ska sänka lönerna för stora LO-grupper. Det är inte rimligt, säger LO:s avtalssekreterare Torbjörn Johansson till SR.

6 tim
undefined

Allt du behöver veta inför avtalsrörelsen

2020 omförhandlas cirka 500 kollektivavtal för 2,8 miljoner anställda. Men redan nu är avtalsrörelsen igång – åtminstone verbalt. Under augusti och september har medieutspelen duggat tätt. Fyra månader innan förhandlingarna startade la Pappers fram ett krav på fyraprocentiga löneökningar. Strax efter kom Kommunal, som inte vill siffersätta sina krav än, men som ändå vill ha mer än märket. Och för ett par veckor sedan presenterade Svenskt Näringsliv sin prognos över läget.

Men det är bara ett inledande småfäktande. Det är i egentligen först i oktober som det tar fart på riktigt. Månaden börjar med Industriarbetsgivarnas konjunkturrapport och Industrins Ekonomiska Råds årliga rapport och går i mål med besked om det blir en samordning inom LO eller ej. En LO-samordning är en signal om att fackförbunden inom LO har landat i en gemensam syn inför förhandlingarnaNyligen sa LO:s avtalssekreterare Torbjörn Johansson till Arbetsmarknadsnytt att han tycker att det känns som att det finns en vilja bland förbunden att enas, även om det finns olika intressen.

Första siffran

I oktober, eller möjligen i början av november, presenterar dessutom Facken inom industrin sitt siffersatta bud. Det är viktigt eftersom det är första gången parterna får en siffra att förhålla sig till.

I mitten av oktober presenterar Konjunkturinstitutet (KI) sin lönebildningsrapport. Rapporten är årlig och när det närmar sig avtalsförhandlingar råder speciella förutsättningar. KI utformar rapporten i samråd med Medlingsinstitutet. Tidpunkten för publicering är medvetet vald med hänsyn till parternas avtalsförhandlingar. KI har regeringens uppdrag att beskriva lönebildningen ur ett samhällsekonomiskt perspektiv med syftet att uppnå samsyn kring de samhällsekonomiska förutsättningarna för lönebildning och löneförhandlingar. Det gör att det finns ett stort intresse för rapporten.

Riksbankens inflationsmål

I november fortsätter det när bland andra Teknikföretagen och Svenskt Näringsliv presenterar sina konjunkturrapporter. Under månaden kommer även Riksbanksutredningens slutbetänkande, som är viktigt för parterna. Frågan är om utredningen vågar föreslå förändringar jämfört med dagens inflationsmål om två procent.

Själva förhandlingarna drar dock formellt inte igång förrän den 1 januari 2020. Det egentliga startskottet är när parterna inom industrin växlar yrkanden den 20 december. Efter det väntar ett drygt halvår, eller mer, av förhandlingar inom nästan alla branscher i Sverige. Tiden får utvisa om den här avtalsrörelsen blir lugn eller konfliktfylld.

9 okt
Läs mer om Avtalsrörelsen