Brexit - reaktionerna

Brexitexpert till fPlus: Minst sannolikt att May administrerar en hård Brexit

Blir det brexit, vilken sorts och på vilket sätt påverkar det Sverige? fPlus har pratat med Rickard Ydrenäs, rådgivare i brexitfrågor och grundare av Brexitpodden, inför kvällens omröstning om Theresa Mays brexitavtal.

Vad betyder omröstningen om brexitavtalet?

– Det finns ett antal alternativ: Dels kan Theresa May kasta in handduken, avgå och utlysa nyval.

– Parlamentet har sagt att vid ett nej till avtalsförslaget så måste May inom tre dagar presentera en plan B, något vilket vi i dagsläget inte vet vad det är.

– EU har varit tydliga med att de inte kommer att ge efter och inväntar omröstningen den 15 januari. May kan ju även tänkas försöka att begära mer tid av EU och därmed skjuta på brexit eller faktiskt helt dra tillbaka ansökan. I så fall så är man tillbaka på ruta ett, med den svekdebatt som följer därefter.

– May kan även tänkas gå till EU och be om en ny folkomröstning om brexit. Det minst sannolika alternativet är att hon går vidare och administrerar en hård brexit.

Vad blir skillnaden mellan en hård respektive mjukare brexit rent praktiskt?

– Det största konkreta exemplet med en hård brexit är gränskontrollerna som slås upp direkt vid gränsen. Idag passerar 10 000 lastbilar varje dag bara vid gränsen i Dover. Man har räknat att det innebär att lastbilsköerna kommer att vara sex dagar långa vid Dover. Konsekvenserna av en hård brexit är enorma och något som få politiker vill förverkliga. Det finns politiker som Boris Johnson som vill ha en hård brexit.

– Mays förra stabschef Nicholas Timothy har liknat det som pågår nu med en spagettivästern, alla står med dragna pistoler mot varandra, vem är det som ska skjuta först och vad händer då? Ingen vet.

– Min uppfattning är att May inte vill avgå och hon kommer att driva igenom en brexit. Men det är svårt att se att hon kommer kunna göra det med det här föreslagna avtalet. Det handlar numera allt mer om vem som ska vara premiärminister och leda Storbritannien på sikt, Corbyn, May eller Johnson och allt mindre om själva brexitfrågan i sig.

Hur realistisk är idén om att rösta på nytt om brexit?

– Tony Blair är en som driver frågan om en andra omröstning ganska hårt. Efter att filmen ”Brexit: the uncivil war" som handlar om brexit och hur kampanjen för att lämna EU gick till har förslaget fått ny energi. Filmen skildrar hur man genom riktade Facebook-annonser manipulerade en del väljare så att det tippade över till att lämna-sidan fick majoritet. Men däremot vill inte Labours ledare Corbyn ha en ny folkomröstning eftersom han är EU-skeptiker.

– Men även om det skulle bli en till omröstning om brexit är det inte säkert att det blir ett annat utfall. Och vad gör man då, ska man rösta tills befolkningen säger ja?

Vad är viktigast för svenska politiker att försäkra sig om vid Storbritanniens utträde ur EU?

– Den svenska regeringen har hela tiden sagt att man vill ha en fortsatt bra relation med Storbritannien, de har varit ett av de viktigaste länderna för oss i EU och vi har röstat lika i många omröstningar.

– Det blir samtidigt fortsatt viktigt att Sverige står bakom EU:s position, men på sikt handlar det om hur makten flyttas till de stora länderna och då måste vi hitta nya allierade. Det finns pågående försök till att fördjupa samarbetet med Tyskland, Frankrike och Italien, liksom ett fördjupat nordiskt samarbete.

– Det har också skapats en ny allians som heter nya Hansan, med nordeuropeiska länder, som har en samsyn om eurons utveckling. På sikt blir frågan också om Sverige kan stå utanför euron? Om den politiska makten ligger hos euroländerna, hur kommer det se ut om fem-tio år, vad händer då? Euroländernas ekonomi inom EU blir då allt viktigare. Debatten om det politiska priset för utanförskapet från euron tror jag kommer att komma igång när vi ser effekterna av brexit.

Finns det något svenska företag bör göra i dagsläget för att ta höjd för effekter av brexit?

– Man måste ställa sig frågan hur förberedd man är. Det handlar om att se över vad man har för typ av relationer till Storbritannien, har man leverantörer därifrån? Eller personal och kunder? Hur gör man med transporter och tullager? Mitt intryck är att de stora företagen är förberedda, men de mindre är inte alls förberedda. Det är bråttom att börja förbereda sig.

– Redan idag märks effekterna för företagen, kostnaderna för transporterna till Storbritannien har till exempel gått upp och kyllagren är fulla.

Kan det finnas några positiva eller oväntade bieffekter av brexit för Sveriges del inom något område?

– Jag har svårt att se det. För EU-projektet i stort har det satt igång en debatt om huruvida EU fungerar. EU måste bli bättre på att kommunicera de praktiska fördelarna med EU. I Europaparlamentsvalet i slutet av maj kommer vi se ifall de högerpopulistiska partierna vinner mer mark. 

– En effekt blir sannolikt att socialdemokratin i EU försvagas. Av Storbritanniens 73 ledamöter är 24 socialdemokrater. Så den socialdemokratiska gruppen försvagas direkt som en följd av Brexit. Tory-partiet är med i och har utgjort majoriteten i den tredje största gruppen i parlamentet, ECR-gruppen, som sannolikt splittras upp. De flesta av de kvarvarande ledamöterna i gruppen när alla Tory-ledamöterna försvinner kommer sannolikt söka sig till den större konservativa kristdemokratiska gruppen, EPP.

Hur påverkar brexit andra medlemsländers relation till EU?

– Det man tidigare befarade med brexit vara att flera länder skulle kunna följa efter, det tror jag inte gäller längre, de har vid det här laget tappat aptiten. Men vi kommer se att de extrema partierna ökar och de andra minskar, vilket gör att det blir svårare att fatta beslut inom EU.

Vad kan andra partier göra för att förhindra detta?

– Inte spela på deras planhalva utan prata sakpolitik och EU-politik. Man bör vara ärlig vad som varit negativt i EU, för svensk del är det mycket fokus på jordbrukspolitiken som det går åt mycket pengar till. En stor del av EU:s budget går till regionalt stöd och det är väldigt svårt och tar lång tid att ändra på det, även om det går långsamt i rätt riktning.

Vilka konsekvenser får brexit bortom EU?

– EU-kommissionär Cecilia Malmström har sagt att det blivit lättare för EU att förhandla enskilda avtal med andra länder, ett exempel är det nya handelsavtalet med Japan som nyligen blev klart. Men samtidigt blir det en försvagad röst i världen. På sikt får det handelspolitiska konsekvenser. Mycket av det arbete som EU ägnar sig åt i termer av nya lagar och så vidare kommer man istället att ägna åt att förhandla med Storbritannien.

– Brexit har verkligen skakat om EU i grunden. Att ett av de största medlemsländerna lämnar EU är otroligt negativt för EU-tanken och negativt för budgeten. Istället för att dra ned på utgifter pratar man om andra sätt att finansiera utsläpp etcetera med skatter. Frågan blir hur ska man hantera bortfallet av 15 procent av EU:s budget vilket Storbritanniens medlemskap utgör. Hela EU har redan börjat sakta ned på grund av brexitprocessen.

Toppnyheter

PONTUS LUNDAHL / TT / / TT NYHETSBYRÅN
Coronavirusets spridning – Sverige

Antikroppar kan vara skäl för besök på äldreboenden

Antikroppar kan vara skäl att få göra inomhusbesök på äldreboenden, uppger Socialstyrelsen. Verksamheten ska säkerställa testresultatets tillförlitlighet.

– Det är viktigt att man har ett tillförlitligt test och att det inte är äldre än sex månader, säger Katrin Westlund, rättssakkunnig på Socialstyrelsen.

Hon betonar att det inte är ett klartecken för att alla med antikroppar fritt ska göra inomhusbesök på boenden, utan att dessa fortfarande ska vara motiverade. I första hand rekommenderar Socialstyrelsen att besök på äldreboenden görs utomhus.

Bedömningen om ett besök är möjligt behöver ta hänsyn till ”både den boendes behov av ett fysiskt besök och verksamhetens förmåga att genomföra det på ett säkert sätt”, skriver Socialstyrelsen.

Råden har uppdaterats för att i större utsträckning ta hänsyn till äldres behov av sociala kontakter.

2 tim
Taha Alexandersson, Socialstyrelsen, Karin Tegmark Wisell, avdelningschef, Folkhälsomyndigheten. Ali Lorestani/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Ytterligare nio döda med covid-19 i Sverige

Nio nya dödsfall har rapporterats in senaste dygnet, rapporterar Folkhälsomyndigheten. Totalt har 5 545 personer med covid-19 dött i Sverige.

Antalet bekräftade sjukdomsfall i landet är 76 001.

– Vi har en omfattande situation i landet och det är långt ifrån över, även om det pekar i rätt riktning, säger Karin Tegmark Wisell, avdelningschef på Folkhälsomyndigheten vid dagens pressträff.

Hon kommenterar även de senast siffrorna om att antalet personer som behöver intensivvård minskar.

– I snitt är det nu två personer som läggs in på IVA om dagen i landet.

2 tim
Konstverket Nimis. Björn Lindgren/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Turisterna strömmar till Nimis: ”Vi är oroliga”

Turisterna strömmar till Lars Vilks konstverk Nimis på naturreservatet Kullaberg i Skåne, enligt SVT Helsingborg. Förra veckan var det enligt länsstyrelsen över 5 000 bilar parkerade närmast konstverket, jämfört med 3 700 samma vecka i fjol.

– Vi är oroliga, säger Per-Inge Persson på Kullabergs naturvårdsförvaltning.

Anledningen till oron är att det svårt att hantera det stora antalet besökare. Förvaltningen varnar också för att det är väldigt brant och att det är svårt för barnfamiljer att ta sig ned till konstverket.

För att försöka underlätta situationen har naturvårdsförvaltningen tagit in extra parkeringsvakter under högsäsongen.

2 tim
Läs mer om Coronavirusets spridning – Sverige
En man på frisersalong i Sevres utanför Paris. Christophe Ena / TT NYHETSBYRÅN
Coronavirusets spridning – globalt

Hälften av EU:s medborgare kritiska till EU-solidariteten

Över hälften av EU:s medborgare, 54 procent, är fortsatt missnöjda med solidariteten mellan EU-länderna under pandemin, enligt en undersökning från Kantar som beställts av Europaparlamentet.

Siffran innebär samtidigt en viss ljusning för synen på samarbetet då den var fem procentenheter högre i april.

De svarande har också fått ge sina synpunkter på EU:s framtida befogenheter att hantera kriser. 68 procent, nästan sju av tio, vill att EU ska spela en större roll i kampen mot kriser. Mer än hälften, 56 procent, anser att det betyder att EU måste få mer pengar att lägga på pandemins konsekvenser för folkhälsosektorn och ekonomin.

2 tim
Johan Giesecke, arkivbild. Ali Lorestani / TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Giesecke om WHO-varning: ”Svårt att veta om det är på väg att bli mycket värre”

WHO varnade i går för att coronapandemin kan bli ”mycket, mycket värre” och att utvecklingen på flera håll i världen går åt fel håll.

Men Johan Giesecke, tidigare statsepidemiologen och rådgivare till WHO, menar att det råder stor osäkerhet kring de siffror som rapporteras. Samtidigt håller han med om att läget i världen inte förbättras, rapporterar Ekot.

– Exakt om det håller på att bli mycket värre är svårt att veta, säger han.

2 tim
Läs mer om Coronavirusets spridning – globalt

Välj organisation

Få nyheter från den organisation du väljer
Angela Merkel och Giuseppe Conte. Tobias Schwarz / TT NYHETSBYRÅN
EU:s stödfond

Tyskland och Italien skärper tonen mot ”snåla” Sverige

Tysklands förbundskansler Angela Merkel riktar ett varningens finger mot de fyra utpekat ”snåla” länderna i den så kallade frugala fyran: Sverige, Danmark, Nederländerna och Österrike.

Efter ett möte med Italiens ledare Giuseppe Conte i Berlin på fredagen sa Merkel att EU har ”lång väg kvar” innan man kan enas om ett återhämtningspaket för coronakrisen, skriver Politico. Hon öppnade också för att det kan krävas ytterligare ett möte efter helgens toppmöte i Bryssel för att komma i mål med förhandlingarna.

Merkel tycktes rikta sig till de fyra länderna som förespråkar lån framför bidrag när hon sa att hon kan godkänna små förändringar av det avtal som föreslagits, men tänker motarbeta alla försök att riva upp det.

Stödpaketet föreslås vara 750 miljarder euro, eller 8 000 miljarder svenska kronor. Bidragsdelen föreslås utgöra 500 miljarder.

4 tim
Pedro Sanchéz och Stefan Löfven, arkivbild. Andrea Comas / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Sanchéz till Harpsund i dag – slutspurtar om EU-budget

I dag kommer Spaniens premiärminister Pedro Sanchéz till Sverige för att träffa statsminister Stefan Löfven (S) och diskutera EU:s återhämtningspaket efter coronakrisen.

Besöket ses som ett försök från Spaniens sida att övertyga Sverige om att ställa sig bakom det stödpaket från EU som föreslagit. Sverige har, ihop med Danmark, Nederländerna och Österrike, motsatt sig förslaget eftersom man menar att paketet i för hög grad utgörs av bidrag i stället för lån. Hårda förhandlingar väntar vid helgens toppmöte i Bryssel.

Det spanska besöket sker 14–15 juli på Harpsund och en pressträff hålls under onsdagen.

4 tim
Läs mer om EU:s stödfond