Brexit - reaktionerna

Brexitexpert till fPlus: Minst sannolikt att May administrerar en hård Brexit

Blir det brexit, vilken sorts och på vilket sätt påverkar det Sverige? fPlus har pratat med Rickard Ydrenäs, rådgivare i brexitfrågor och grundare av Brexitpodden, inför kvällens omröstning om Theresa Mays brexitavtal.

Vad betyder omröstningen om brexitavtalet?

– Det finns ett antal alternativ: Dels kan Theresa May kasta in handduken, avgå och utlysa nyval.

– Parlamentet har sagt att vid ett nej till avtalsförslaget så måste May inom tre dagar presentera en plan B, något vilket vi i dagsläget inte vet vad det är.

– EU har varit tydliga med att de inte kommer att ge efter och inväntar omröstningen den 15 januari. May kan ju även tänkas försöka att begära mer tid av EU och därmed skjuta på brexit eller faktiskt helt dra tillbaka ansökan. I så fall så är man tillbaka på ruta ett, med den svekdebatt som följer därefter.

– May kan även tänkas gå till EU och be om en ny folkomröstning om brexit. Det minst sannolika alternativet är att hon går vidare och administrerar en hård brexit.

Vad blir skillnaden mellan en hård respektive mjukare brexit rent praktiskt?

– Det största konkreta exemplet med en hård brexit är gränskontrollerna som slås upp direkt vid gränsen. Idag passerar 10 000 lastbilar varje dag bara vid gränsen i Dover. Man har räknat att det innebär att lastbilsköerna kommer att vara sex dagar långa vid Dover. Konsekvenserna av en hård brexit är enorma och något som få politiker vill förverkliga. Det finns politiker som Boris Johnson som vill ha en hård brexit.

– Mays förra stabschef Nicholas Timothy har liknat det som pågår nu med en spagettivästern, alla står med dragna pistoler mot varandra, vem är det som ska skjuta först och vad händer då? Ingen vet.

– Min uppfattning är att May inte vill avgå och hon kommer att driva igenom en brexit. Men det är svårt att se att hon kommer kunna göra det med det här föreslagna avtalet. Det handlar numera allt mer om vem som ska vara premiärminister och leda Storbritannien på sikt, Corbyn, May eller Johnson och allt mindre om själva brexitfrågan i sig.

Hur realistisk är idén om att rösta på nytt om brexit?

– Tony Blair är en som driver frågan om en andra omröstning ganska hårt. Efter att filmen ”Brexit: the uncivil war" som handlar om brexit och hur kampanjen för att lämna EU gick till har förslaget fått ny energi. Filmen skildrar hur man genom riktade Facebook-annonser manipulerade en del väljare så att det tippade över till att lämna-sidan fick majoritet. Men däremot vill inte Labours ledare Corbyn ha en ny folkomröstning eftersom han är EU-skeptiker.

– Men även om det skulle bli en till omröstning om brexit är det inte säkert att det blir ett annat utfall. Och vad gör man då, ska man rösta tills befolkningen säger ja?

Vad är viktigast för svenska politiker att försäkra sig om vid Storbritanniens utträde ur EU?

– Den svenska regeringen har hela tiden sagt att man vill ha en fortsatt bra relation med Storbritannien, de har varit ett av de viktigaste länderna för oss i EU och vi har röstat lika i många omröstningar.

– Det blir samtidigt fortsatt viktigt att Sverige står bakom EU:s position, men på sikt handlar det om hur makten flyttas till de stora länderna och då måste vi hitta nya allierade. Det finns pågående försök till att fördjupa samarbetet med Tyskland, Frankrike och Italien, liksom ett fördjupat nordiskt samarbete.

– Det har också skapats en ny allians som heter nya Hansan, med nordeuropeiska länder, som har en samsyn om eurons utveckling. På sikt blir frågan också om Sverige kan stå utanför euron? Om den politiska makten ligger hos euroländerna, hur kommer det se ut om fem-tio år, vad händer då? Euroländernas ekonomi inom EU blir då allt viktigare. Debatten om det politiska priset för utanförskapet från euron tror jag kommer att komma igång när vi ser effekterna av brexit.

Finns det något svenska företag bör göra i dagsläget för att ta höjd för effekter av brexit?

– Man måste ställa sig frågan hur förberedd man är. Det handlar om att se över vad man har för typ av relationer till Storbritannien, har man leverantörer därifrån? Eller personal och kunder? Hur gör man med transporter och tullager? Mitt intryck är att de stora företagen är förberedda, men de mindre är inte alls förberedda. Det är bråttom att börja förbereda sig.

– Redan idag märks effekterna för företagen, kostnaderna för transporterna till Storbritannien har till exempel gått upp och kyllagren är fulla.

Kan det finnas några positiva eller oväntade bieffekter av brexit för Sveriges del inom något område?

– Jag har svårt att se det. För EU-projektet i stort har det satt igång en debatt om huruvida EU fungerar. EU måste bli bättre på att kommunicera de praktiska fördelarna med EU. I Europaparlamentsvalet i slutet av maj kommer vi se ifall de högerpopulistiska partierna vinner mer mark. 

– En effekt blir sannolikt att socialdemokratin i EU försvagas. Av Storbritanniens 73 ledamöter är 24 socialdemokrater. Så den socialdemokratiska gruppen försvagas direkt som en följd av Brexit. Tory-partiet är med i och har utgjort majoriteten i den tredje största gruppen i parlamentet, ECR-gruppen, som sannolikt splittras upp. De flesta av de kvarvarande ledamöterna i gruppen när alla Tory-ledamöterna försvinner kommer sannolikt söka sig till den större konservativa kristdemokratiska gruppen, EPP.

Hur påverkar brexit andra medlemsländers relation till EU?

– Det man tidigare befarade med brexit vara att flera länder skulle kunna följa efter, det tror jag inte gäller längre, de har vid det här laget tappat aptiten. Men vi kommer se att de extrema partierna ökar och de andra minskar, vilket gör att det blir svårare att fatta beslut inom EU.

Vad kan andra partier göra för att förhindra detta?

– Inte spela på deras planhalva utan prata sakpolitik och EU-politik. Man bör vara ärlig vad som varit negativt i EU, för svensk del är det mycket fokus på jordbrukspolitiken som det går åt mycket pengar till. En stor del av EU:s budget går till regionalt stöd och det är väldigt svårt och tar lång tid att ändra på det, även om det går långsamt i rätt riktning.

Vilka konsekvenser får brexit bortom EU?

– EU-kommissionär Cecilia Malmström har sagt att det blivit lättare för EU att förhandla enskilda avtal med andra länder, ett exempel är det nya handelsavtalet med Japan som nyligen blev klart. Men samtidigt blir det en försvagad röst i världen. På sikt får det handelspolitiska konsekvenser. Mycket av det arbete som EU ägnar sig åt i termer av nya lagar och så vidare kommer man istället att ägna åt att förhandla med Storbritannien.

– Brexit har verkligen skakat om EU i grunden. Att ett av de största medlemsländerna lämnar EU är otroligt negativt för EU-tanken och negativt för budgeten. Istället för att dra ned på utgifter pratar man om andra sätt att finansiera utsläpp etcetera med skatter. Frågan blir hur ska man hantera bortfallet av 15 procent av EU:s budget vilket Storbritanniens medlemskap utgör. Hela EU har redan börjat sakta ned på grund av brexitprocessen.

Toppnyheter

Flygbild tagen i regionen Mato Grosso den 20 augusti/Macron. TT
Bränderna i Amazonas

Världsledare oroade: ”Vårt hus brinner, bokstavligen”

Bränderna i Amazonas regnskogar väcker nu allt fler reaktioner på högsta internationella nivå. FN:s generalsekreterare António Guterres skriver på Twitter att han är ”djupt orolig”.

”När vi är mitt i en global klimatkris har vi inte råd med fler skador på en viktig källa till syre och artmångfald”, skriver han på Twitter och tillägger att ”Amazonas måste skyddas”.

Frankrikes president Emmanuel Macron kallar bränderna en ”internationell krissituation” och uppmuntrar de andra länderna i G7 att ha Amazonas högst på agendan när de möts på lördag.

”Vårt hus brinner, bokstavligt talat”, skriver han på Twitter.

3 tim
Nedhuggna träd från Amazonas regnskog vid ett sågverk i Humaita. UESLEI MARCELINO / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Miljöorganisationer skyller bränderna på jordbrukare som sporrats av Bolsonaro

Jordbrukare, skogshuggare och gruvägare som illegalt skövlar områden i Amazonas regnskog anklagas för att ligga bakom flertalet av de 9 500 bränder som rasat under den senaste veckan, skriver flera medier.

Flera miljöorganisationer, bland annat Världsnaturfonden, lägger skulden på illegal avverkning. Man är lika kritiska till Brasiliens president Jair Bolsonaro som uppmuntrat till utökad avverkning i regionen i ett försök att lyfta landet ur ekonomisk stagnation, skriver Washington Post.

– Jag kan inte minnas så här omfattande bränder. Det samspelar också tydligt med ökad avverkning, säger den brasilianske miljöforskaren Vitor Gomes till tidningen.

Så sent som för några veckor sedan fick chefen för Brasiliens rymdforskningsinstitut Inpes sparken sedan institutet släppt satellitbildsdata som visar att avverkningen ökat kraftigt sedan Bolsonaro tillträdde.

5 tim
Bild från en brand i Humaita i Brasilien. UESLEI MARCELINO / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Expert: Bränder i Amazonas är ett globalt miljöproblem

Bränderna i Amazonas regnskog har långtgående effekter som når långt bortom Latinamerika – de är ett globalt miljöproblem, säger Naturskyddsföreningens generalsekreterare Karin Lexén till TT.

Lektorn Torsten Krause har forskat i colombianska och ecuadorianska Amazonas och nämner några effekter som bränderna har.

– Bränderna avger inte bara kolmonoxid, de förstör också skog som absorberar koldioxid. De förstör hemvisten för en rad arter och ursprungsbefolkningar. De förorenar floderna.

Flera miljöorganisationer och experter menar att det är tydligt att majoriteten av bränderna har startats av människor, troligen av skogsarbetare och jordbrukare som ser en chans att tjäna pengar. Men det kan få motsatt effekt, menar Krause.

– Regnskog är en viktig faktor för att producera regn. Ju mer jordbruket avverkar skog desto mer äventyrar de sin egen verksamhet.

Idag 14:43
Läs mer om Bränderna i Amazonas
Arkivbild: Ardalan Shekarabi Janerik Henriksson/TT / TT NYHETSBYRÅN
Förändringarna på spelmarknaden

Ministern: Det är dags för spelbolagen att vakna

Civilminister Ardalan Shekarabi riktar i DN en skarp varning till spelbolag och säger att om de inte följer den svenska spellagstiftningen så kan de kastas ut från marknaden. Han menar också att vissa spelbolag tycks tro att de kan bete sig som innan den nya spellagen trädde i kraft vid årsskiftet.

– Det är dags för spelbolagen att vakna. Det verkar som att det kommer som en överraskning för några av de här spelbolagen att svensk lag gäller, säger han till DN.

Han öppnar också för att de sanktionsmöjligheter som finns i dag kan behöva bli mer långtgående, och för att lagstiftningen kring spelreklam ska skärpas.

Tidigare i dag kom nyheten att fyra spelbolag, Come On, Hajper, Snabbare och Legolas, får böter, i några fall på flera miljoner kronor, och en varning från Spelinspektionen.

5 tim
Spelinspektionens generaldirektör Camilla Rosenberg.  Lars Pehrson/SvD/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Flera spelbolag får miljonböter och varningar

Spelinspektionen ger flera spelbolag miljonböter för att dessa ska ha erbjudit spel på matcher där en majoritet av utövarna varit under 18 år, enligt ett pressmeddelande.

Snabbare tvingas betala 9,6 miljoner kronor. Come On får böta sex miljoner kronor medan Hajper och Legolas tvingas böta 4,5 miljoner respektive 100 000 kronor.

Spelsinspektionen anser att bolagens överträdelser är allvarliga och ger bolagen en varning förutom bötesbeloppen, skriver TT.

Idag 07:32
Läs mer om Förändringarna på spelmarknaden
Finansminister Magdalena Andersson presenterar budgetprognosen på Harpsund Henrik Montgomery/TT / TT NYHETSBYRÅN
Den svenska konjunkturen

Analyser: Dags att se över beredskapen för svacka

Efter att ha haft kraftig medvind under några år så säger nu finansminister Magdalena Andersson att vinden mojnat. Prognoserna för exakt hur ekonomin kommer att utvecklas spretar, men flera mediers kommentatorer tar upp hur finansministern kan agera om det blir lågkonjunktur:

DI:s Johanna Jeansson konstaterar att finansministern nu har möjlighet att spendera för att isolera det svenska huset inför den kommande snålblåsten. Statens finanser är goda och dessutom är räntorna låga. Reformutrymmet finns, skriver hon, ”för den som vill och vågar”.

DN:s Carl Johan von Seth menar att förutsättningarna för internationellt samordnade krisinsatser är sämre nu än under finanskrisen. Då ställde till exempel Fed upp med stora lån till utländska centralbanker, men numera heter det ”America first”.

SR:s Fredrik Furtenbach säger apropå de miljarder som finansministern anser finns kvar i reformutrymme att det är viktigt att komma ihåg att Anderssons beräkningar är politiska bedömningar av vad man kan göra av med utan att få kritik från utomstående bedömare.

SVT:s Mats Knutson slutligen, skriver att det även finns långsiktiga utmaningar. Bland annat att det, enligt finansministern, behövs satsningar inom välfärden på 90 miljarder fram till år 2026.

4 tim
undefined

"Sverige behöver en politik för nya jobb i fler och växande företag"

Trots flera år av högkonjunktur är utanförskapet stort. Och de som inte kommit in på arbetsmarknaden under brinnande högkonjunktur riskerar ett permanent utanförskap när tillväxten nu avtar. Det konstaterar Svenskt Näringslivs chefekonom Bettina Kashefi efter att finansminister Magdalena Andersson meddelat att regeringen skruvar därför ner sin prognos för BNP-tillväxten till 1,4 procent i år och 1,4 procent nästa år.

– Den stora klyftan i Sverige finns mellan de som har jobb och de som inte har. För att minska den behövs en politik som leder till nya jobb i fler och växande företag, säger hon till organisationens hemsida.

Hon betonar att det ökar behovet av åtgärder som gör det lättare att anställa och att få ett jobb.

Att vi står inför en nedgång i ekonomin gör att finanspolitiken bör vara neutral och försiktig. Ökade utgifter, finansierade med högre skatter, skulle minska förtroendet för svensk ekonomi och därmed hota många jobb. Det kan dessutom förvärra en konjunkturnedgång, konstaterar hon.

– Utvidgad ledighet genom familjevecka och en ny version av friåret genom en så kallad utvecklingsledighet minskar antalet arbetade timmar och drar ner tillväxten ytterligare. De är exempel på åtgärder som vi inte kan kosta på oss.

Idag 14:55
undefined

”Gasa med reformer när ekonomin bromsar in”

Regeringen borde möta den stundande avmattningen genom att gasa på med rejäla reformer.

Det säger Företagarnas vd Günther Mårder, i ett pressmeddelande, efter att finansminister Magdalena Andersson konstaterade det endast finns ett begränsat reformutrymme om 25 miljarder för statsbudgeten 2020.

– Förutsägbara villkor som underlättar och stödjer företagande blir då än mer avgörande för Sveriges långsiktiga konkurrenskraft. Arbetsmarknadsåtgärder, skattesystemets utformning och andra för konkurrenskraften viktiga frågor riskerar att hamna i långbänk med risk att nyinvesteringar skjuts på framtiden. Då riskerar konjunkturläget att förvärras ytterligare, säger han.

Han menar att det är främst inom tre områden som strukturreformer är nödvändiga; kompetensförsörjningen, skatteområdet och företagandet.

– Kompetensförsörjningen är en springande punkt. Där är företagens behov numera akuta. Utbildningssystemet måste hålla en högre kvalitet och anpassas efter arbetsmarknadens efterfrågan. Förslag som friår är helt fel väg att möta dessa utmaningar. Samtidigt vet vi att många företag upplever att kostnaderna för att anställa är för höga – vilket även regeringen delvis inser när man väljer att fortsätta med växa-stödet, säger han vidare.

4 tim
Läs mer om Den svenska konjunkturen
Den turbulenta bomarknaden

Uppstickare chocksänker boräntan – priskrig kan vara på gång

Flera uppstickare försöker nu pressa priset på bolån för att locka kunder och ett priskrig på bolån kan vara under uppsegling, skriver SvD.

De fyra storbankerna Nordea, SEB, Handelsbanken och Swedbank dominerar bolånemarknaden men flera uppstickare försöker plocka marknadsandelar. På kort tid har två aktörer, Skandia och Landshypotek Bank, sänkt sina bolåneräntor till 1,09 procent.

– Bankerna har inte varit jätteduktiga med att skapa förtroende. Vi trycker på och vi tror att vi gör skillnad, säger Catharina Åbjörnsson Lindgren, affärschef Landshypotek Bank.

Men Joakim Bornold, sparekonom Söderberg & Partners, tror att uppstickarna kommer att få det svårt.

– Det är väldigt svårt att komma in som ny aktör och konkurrera på den här marknaden. Trots rekordmarginaler är det svårt för uppstickarna att vara konkurrenskraftiga, säger han till SvD.

Skandia uppger att det är förändringarna på bostadsmarknaden som ligger bakom sänkningen.

– Man kan konstatera att de långa marknadsräntorna har gått ner kraftigt. Sedan har alltid varje bank sin egen finansieringsportfölj, som påverkar hur man kan dra nytta av de korta förändringarna, säger bankens vd Johanna Cerwall till DI.

Hon menar att det är positivt med nya aktörer som skakar om marknaden.

– Så länge det är lättförståeligt för kunderna. Det är där storbankerna inte följer med, säger Johanna Cerwall.

4 tim

Välj organisation

Få nyheter från den organisation du väljer
Krokodil på Skansen. Karin Wesslen/TT / TT NYHETSBYRÅN
Krokodilincidenten på Skansen

Förundersökning inledd efter krokodilattacken

Åklagaren har inlett en förundersökning om vållande till kroppsskada efter att en äldre man tidigare i veckan blivit biten i armen av en krokodil på Skansenakvariet i Stockholm, rapporterar Aftonbladet. Förhör kommer att hållas och polisen ska undersöka olika förhållanden på platsen vid krokodildammen.

– Vi ska sondera vad det är som har hänt och om vi kommer fram till att det funnits brister i säkerheten så ska vi hitta vem som bär ansvar för det hela, säger åklagare Lukas Eriksson.

Mannen, som är i 80-årsåldern, blev biten när han lade sin arm över glasväggen som skärmar av krokodildammen.

5 tim
Skansenakvariet. Karin Wesslen/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Kungens livmedikus hjälpte krokodilbitne mannen

Kungens läkare Peter Möller var en av dem som hjälpte den skadade man i 80-årsåldern som bets av en krokodil under en kräftskiva på Skansenakvariet i tisdags, berättar han för Aftonbladet.

Möller satt långt bort i lokalen när attacken skedde. Tillsammans med en annan sjukvårdskunnig hjälpte han till att hindra blödningen.

– Han var hela tiden vaken, stabil i puls, men väldigt smärtpåverkad förstås. Vi satt och bevakade honom, såg till att han inte blödde, säger Möller och tillägger att mannen var ”väldigt chockad”.

2 tim
Skansenakvariets chef Jonas Wahlström visar platsen där mannen blev biten.  Karin Wesslen/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Akvariechefen: ”En oväntad och chockartad tragedi”

Stämningen är dämpad på Skansenakvariet två dagar efter olyckan då en man bets av en krokodil.

– Det känns tungt med tanke på vad som har hänt, säger akvariechefen Jonas Wahlström till TT.

Det var under en privat kräftskiva som en man i 80-årsåldern blev biten. Mannen skulle hålla ett tal och stod med ryggen mot krokodilerna och sträckte sin arm bakåt över skyddsbarriären när en av krokodilerna hoppade upp och bet honom.

Incidenten har skakat om personalen.

– De tycker att det är förskräckligt, det som har hänt, säger Wahlström, som beskriver det som ”en oväntad och chockartad tragedi”.

Mannen, vars läge är stabilt, ligger fortfarande kvar på sjukhuset.

Idag 09:16
Läs mer om Krokodilincidenten på Skansen