Toppekonomer berättar för fPlus om hur de ser på riskerna för en finanskris. ”Corona är ett typexempel på sånt som triggar igång en finanskris”, säger krisforskaren Fredrik NG Andersson medan Anders Borg säger att det fortfarande finns krut kvar i finanspolitiken. ”Den styrkan bör användas nu”.

När fPlus i november skrev om det finansiella läget hävdade experter att det inte handlade om, utan när en finanskrasch kommer. Det fanns gott om varningstecken i de finansiella systemen även om konjunkturen pekade uppåt. Artikeln fick ett stort genomslag hos läsare över hela landet. Några tyckte att bilden som målades upp var för mörk.

Fyra månader senare kollapsar börser världen över, företag larmar om konkurshot och efterföljande arbetslöshet, idrottstävlingar ställs in, regeringen sätter in nödpaket, länder stänger sina gränser och coronasmittan är samtalsämnet nummer ett över hela jordklotet. Det råder ingen tvekan om att viruset satt världen i gungning. Vissa bedömare menar att viruset på ett okontrollerat sätt hotar själva grunden för den fria rörligheten och den globaliserade handeln.

Finns betydande risker

Nationalekonomer brukar kalla överraskande händelser som är omöjliga att förutsäga och får långtgående konsekvenser för den ”Svarta svanen”.

– Corona är ett typexempel på sånt som triggar igång en finanskris. När vi pratade i november fanns inte viruset på kartan och det var inget som någon kunde förutspå. Och det är just det okända - ”Den svarta svanen” - som är det farligaste. För det vi inte känner till kan vi heller inte skydda oss emot. Det är därför vi ser de här enorma börsfallen, folk agerar i panik, säger Fredrik N G Andersson, docent i nationalekonomi vid Lunds universitet, till fPlus.

Lars Magnusson, seniorprofessor i ekonomisk historia vid Uppsala universitet, forskar om historiska finanskrascher. Han säger till fPlus att coronaviruset mycket väl kan orsaka en finanskris.

– Ja, det är en hel del som påminner om den första börsreaktionen 1987. Då utlöstes börsfallet av risken för ett krig mellan USA och Iran och en påföljande oljekris. Mycket handlar nu om hur långvarigt det här blir. Jag hoppas att jag har fel men läget är allvarligt, mycket allvarligt, säger han.

Fullträff på ekonomin

Carl Johan von Seth skriver i en analys i DN att coronaviruset fått in en fullträff på världsekonomin. Viruset högg direkt mot den globala tillverkningsindustrins själva hjärta, Kina, som tvärstannade. Han ser de kraftiga börsfallen som ett tecken på en global ekonomisk kris.

”Kan börsrasen vara överreaktioner? Det kan de. Men just det är en viktig och oroande aspekt av epidemin, själva psykologin. Virusskräck förenas med finansiell oro, som förvärrar redan kännbara problem för företagen, samtidigt som konsumenter blir oroliga både för sin inkomst och smittan, och därför slutar konsumera. Det är en giftig cocktail”, skriver Carl Johan von Seth.

Under förra veckan föll världens börser rekordsnabbt. Inledningen på den här veckan blev lika svart när Wall Street åkte på det värsta raset sedan den svarta måndagen 1987 efter att Donald Trump i ett tal varnat för recession. Stockholmsbörsens fall betydde att den noterade ett tapp på 30 procent sedan toppen den 19 februari. Det innebär att Stockholmsbörsen närmar sig 1987 års nivåer.

Börsras inte samma sak som finanskris

Men börsras är ju inte samma sak som en finanskris, poängterar nationalekonomerna. Börser går upp och ner och kraschar då och då. Finanskriser inträffar när det finansiella systemet slutar att fungera. De flesta analytiker är överens om att något kan ha startats av coronoviruset.

– Börsen är en del av finansmarknaden och snabba börsfall kan vara farliga om de leder till okontrollerade krascher. Det kan dra med sig andra sektorer på finansmarknaden, som bostadsmarknaden. När stora börsvärden försvinner får företag svårt att agera för de behöver pengar till att göra affärer. Om detta blir långvarigt kan det bli riktigt otäckt, säger Lars Magnusson.

Anders Borg: ”Sverige har mycket starka finanser”

Förre finansministern Anders Borg skriver att världsekonomin drabbats av en ”ordentlig uppbromsning” och att det kan ta ett halvår innan ekonomin orkar starta om igen. Han menar att penningpolitiken inte längre är ett effektivt instrument i den globala ekonomin och att världsekonomin aldrig tidigare har gått in i en bred avmattning utan att centralbankerna haft möjlighet att agera. ”I Sverige förvärras läget av att Riksbanken inte kan vidta kraftfulla sänkningar av räntan, skriver han i en analys på sin FB-sida.

Det enda instrument som nu kan användas är finanspolitiken, menar han och ger ändå regeringen beröm för att den har agerat med stor kraft och att krisprogrammen träder i kraft i närtid. Han spår dock att oron på de finansiella marknaderna kommer att fortsätta de närmaste månaderna och att företag kommer att tvingas till betydande personalneddragningar. Men det finns ljusningar.

”Sverige har mycket starka offentliga finanser och den styrkan bör nu användas”, skriver Anders Borg och menar att krispaketen som hittills har presenterats saknar kraftfulla åtgärder för att förstärka konkurrenskraften.

”Det effektivaste sättet att göra det är att kraftigt reducera bolagsskatten och att förbättra villkoren för investerare genom att sänka kapitalinkomstbeskattningen”.

”Inte enkelt att starta om”

Lars Magnusson varnar för att världsekonomin kan råka ut för denna typ av uppbromsningar under flera år framåt i och med att viruset kan avta för att senare blossa upp igen i perioder.

Allianz chefsekonom Mohamed El Erian befarar att världen är på väg in i en global lågkonjunktur. Han delar bedömningen att världsekonomin under en längre tid kommer att drabbas av plötsliga uppbromsningar.

– Problemet med ekonomiska tvärstopp är att det inte är enkelt att starta om ekonomier som pausats. Den ekonomiska skadan kommer att vara länge, säger Mohamed El Erian till CNBC.

Så kan Sverige påverkas

Fredrik N G Andersson berättar att det är ett vanligt mönster att investerare vid panik överger sina internationella investeringar och istället söker en trygg hamn för sitt kapital. I ett sådant läge förvärras lilla Sveriges situation.

– Den trygga hamnen finns traditionellt i statsobligationer. Det ser vi vid det här börsraset där amerikanska investerare köper amerikanska statsobligationer. Då minskar mängden tillgängligt kapital för svenska banker som lånar internationellt för att finansiera sin verksamhet. Om bankerna inte längre kan låna internationellt blir det problem. En finanskris börjar ofta just när bankerna inte kan låna mer, säger han.

Bostadsmarknaden orosmoln

Både svenska och utländska experter har länge pekat ut bostadsmarknaden som Sveriges största svaghet. Här har bostadspriserna trissats upp under lång tid och mer än i andra länder. Samtidigt har hushållen skuldsatt sig kraftigt genom banklån. Fredrik N G Andersson uppger att de svenska bankernas affärsmodell delvis går ut på att låna internationellt för att skapa bolån i Sverige.

– Om bankerna inte kan återfinansiera sig hela tiden har vi ett problem. Precis som ett virus medicinskt slår hårdast mot de redan svaga, slår en finanskris mot de svagaste delarna i ekonomin. I Sveriges fall finns de största obalanserna på bostadsmarknaden, säger Fredrik N G Andersson.

Johan Engström, vd för Fastighetsbyrån, tror att en långvarig oro på börsen får konsekvenser för bostadsmarknaden.

– Svenska folket sparar mycket i fonder och aktier, och vi vet av erfarenhet att påverkas privatekonomin så påverkas även bostadsmarknaden, säger han till Di.

Andreas Cervenka riktar i en kommentar i Di fokuset mot skuldsättningen och fastighetsmarknaden.

”Att skulderna kunnat öka beror på att värdet på olika tillgångar hela tiden skruvats upp, framförallt fastigheter. Nu hamnar dessa värderingar i ett helt annat ljus. Det räcker med att de återgår till nivån som gällde för tio år sedan för att vi ska stå inför ett finansiellt armageddon”, skriver han.

Regeringen och Riksbanken satte i måndags in tunga krispaket för att möta problemen som virussmittan för med sig. Frågan är om det räcker och vad som händer framöver. Eftersom dagens finansmarknader är globala och hänger samman på ett helt annat sätt än förr i tiden går allt mycket snabbare – även ras.

Osäkerheten stor

Nationalekonomer och analytiker menar att osäkerheten är total. Ingen vet exakt vilka effekter viruset får på vare sig människors hälsa eller världsekonomin. De svenska exportbolagen väntas i närtid drabbas av intäktstapp på grund av produktionsstörningarna i Kina, storvarslen rullar in från besöksnäringen när människor slutat resa och konsumtionen väntas minska överlag när land efter land stänger sina gränser. Det är ett perfekt recept för en finanskris.

Experterna är eniga om att tidsfaktorn är avgörande – virusskräcken får inte hålla på för länge.

– Om läget förbättras inom en månad har egentligen inte så mycket hänt. Men om dödstalen börjar rusa och paniken fortsätter blir det farligt. Vi har ett väldigt skört finansiellt system med små marginaler. Paniken på börserna kan få följdverkningar och kicka igång en reell finanskris, säger Fredrik N G Andersson till fPlus.