TT
Den svenska konjunkturen

Borg: Därför slår coronakrisen hårdast mot Sverige

Arbetslösheten rusar mot 1930-talets depressionsnivåer, varnar den tidigare finansministern Anders Borg. Läget i Sverige är värre än i andra länder eftersom återgången till det normala kommer att dröja. ”För oss kommer det förmodligen att ta uppemot fem år”, säger han.  

Den 13 maj lanserades Omstartskommissionen, ett initiativ av Stockholms Handelskammare, med syftet att förmå Sverige att skyndsamt samlas kring en reformagenda för att snabbt få hjulen i rullning efter coronakrisen.

Kommissionen, med ekonomen och författaren Klas Eklund som ordförande, består av några av Sveriges främsta experter inom en rad strategiskt viktiga områden. Bland annat före detta EU-kommissionären Cecilia Malmström, professor Lars Calmfors och före detta språkröret för Miljöpartiet Maria Wetterstrand.

Borg: ”Stor makroekonomisk chock”

Före detta finansminister Anders Borg var inbjuden som inledningstalare vid lanseringen och tecknade en dyster bild om det förväntade tillståndet i ekonomin efter coronakrisen. Samtidigt uppmanade han till mod för att kunna genomföra nödvändiga reformer. 

– Detta är en stor makroekonomisk chock. Vi riskerar att få en långsam återhämtning och det finns en betydande risk att arbetslösheten biter sig fast på en väldigt hög nivå. Det finns också en risk att osäkerheten leder till lägre investeringar vilket i sin tur leder till att ekonomin fungerar sämre och ger en lägre produktivitetstillväxt, sa Anders Borg.

Går mot depressionens nivåer

Han menar att regeringen har hanterat den akuta krisen relativt bra och menar att vi kan förvänta oss fler stödåtgärder till hushåll, konsumtion och investeringar. Däremot måste investeringsklimatet stärkas och kraftiga åtgärder sättas in för att inte arbetslösheten ska bita sig fast på en hög nivå.

– Den besvärligaste och långsiktigt mest allvarliga delen är arbetslösheten. Redan i dag har den kommit upp på en mycket hög nivå. Men vi kommer att uppleva siffror som vi inte har upplevt sedan depressionen på 30-talet.

Det finns en rad komponenter som skiljer coronakrisen från tidigare kriser. Många länder har helt stängt ner stora delar av samhällsapparaten. I Sverige har vi inte gått lika långt. Men vi upplever ändå starkt effekterna av att många är frånvarande från arbetet och från minskad konsumtion till följd av försiktighet, menar Anders Borg. 

– Det mest besvärliga är att den här chocken har kommit underifrån i ekonomin. Det gör att de som förlorar arbetet har svagare förankring på arbetsmarknaden. De flesta har jobbat i olika typer av ingångsyrken där utbildningskraven inte är så höga. Dessa kommer att få svårare att komma tillbaka.

Därför blir det värre för Sverige

Och han målar upp mycket dystra siffror för arbetslösheten. USA kan redan uppvisa chockerande höga siffror – men där brukar återgången till det normala gå fortare, menar han.

– USA hade 15 procents arbetslöshet i april. Sannolikt ligger den i dag på runt 20 procent och det mesta talar för att den kommer att ligga på 25 procent i sommar. I Sverige och Europa hamnar vi närmare 15 procent. Men tidigare kriser pekar på att USA har en snabbare anpassning tillbaka till normalläget på cirka ett till tre år. För oss kommer det förmodligen att ta uppemot fem år. Och däri ligger den stora svårigheten för oss, sa Anders Borg.

När ekonomin väl tar fart i Sverige så kommer företagen att vara mycket försiktiga med att dra på sig extra kostnader vilket i hög grad kommer att drabba de människor som har svag förankring på arbetsmarknaden, resonerar han.

– Sverige har ett betydande integrationsproblem med stora grupper med svag förankring på arbetsmarknaden. Integrationsprocessen kommer att ta stor skada när vi går in i en varaktig lågkonjunktur. Integrationsprocesser går alltid långsammare när det ekonomiska läget förändras, sa Anders Borg.

En rad andra utmaningar

Utöver arbetskraftsproblemen så ser Anders Borg en lång rad andra utmaningar. Investeringsklimatet tillhör en av de allvarligare.

– Vi ser en kraftig nedgång i investeringar. 40 procent av företagen planerar för lägre investeringsnivåer och 40 procent av bolagen i EU och USA har fått försämrad kreditvärdighet vilket leder till sämre produktivitet.

Den låga produktiviteten, vilken har legat på en låg nivå ända sedan den senaste finanskrisen för drygt tio år sedan, kommer att bli ännu lägre vilket kommer att påverka lönebildningen, menar han.

– Arbetslöshetsfrågan måste hanteras kraftfullt så att inte människor varaktigt slås ut från arbetsmarknaden. Det har gjorts stora insatser i a-kassa och sjukförsäkring, men det är viktigt att dessa just är temporära. Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen måste dessutom prioritera att människor söker jobb och kontrollera att så sker, sa Anders Borg.

Han anser även att företagsklimatet måste förbättras med en rad skattereformer.

– Man borde sänka bolagsskatten. Det är en av de skatter som allra mest påverkar investeringsnivån. Dessutom borde kapitalinkomstbeskattningen förbättras. Vi borde schablonisera 3:12-systemet så att vi länkar den till statliga inkomstbeskattningen, så att fler företag kan återinvestera i nya och snabbväxande bolag, avslutade Anders Borg.

Protektionistiska tendenser

Cecilia Malmström berättade om svårigheterna som frihandeln och öppenheten inom EU kan komma att möta och hur det kan påverka återhämtningen av ekonomin efter den akuta krisen. Brexit kommer också att påverka Sverige i mycket hög grad.

– Sverige är ett av de länder som kommer att förlora mest på att britterna lämnar. Men vi behöver fortsätta samarbeta med dem, för att stå upp mot protektionistiska tendenser, oavsett om de kommer från USA, Kina eller rent av inifrån Bryssel, sa hon.

Sverige måste sätta press på omvärlden för att hjälpa företagen att kunna vara globala frihandelsföretag, menar hon.

– Vi måste fortsätta sätta press på Kina och USA. Handelskriget och det retoriska kriget kommer att accelerera fram till USA-valet. Vi ser ju nu hur det tar ny kraft och Trump hotar med nya handelstullar. Vi måste fortsätta trycka på Kina att göra de reformer som de har lovat när de gick med i WTO för 15 år sedan, sa Cecilia Malmström.

Förra gången räddade kronan oss

Lars Calmfors, professor i nationalekonomi, uttryckte stor oro över den avtagande tillväxten till följd av coronakrisen.

– Det kommer att bli en skakig start efter krisen. Försiktighetssparandet kommer att vara högt. Investeringar kommer att ligga lågt och utslagningen från arbetsmarknaden blir stor. Nu kommer det inte heller att bli lika lätt att få till en tillväxt som det var efter nittiotalskrisen. Då fick vi tillväxt genom ett stort kronfall. Något sådant kan vi inte se framför oss.

Toppnyheter

Walberg och Hallengren Jonas Ekströmer/TT / TT NYHETSBYRÅN
Coronavirusets spridning – Sverige

Just nu: Restriktioner för personer över 70 ligger fast

Åldersgränsen för när äldre personer anses vara en särskild riskgrupp ligger kvar vid 70 år och att restriktionerna för dessa ligger fast, meddelar socialminister Lena Hallengren (S) vid en pressträff.

Samtidigt kommer nya råd till äldre. Exempelvis tillåts sociala aktiviteter utomhus där det finns en möjlighet att hålla avstånd, till exempel boule och picknick.

Under pressträffen, som fortfarande pågår, väntas hon även presentera en ny strategi för coronatestningen i Sverige, skriver Aftonbladet. Tidigare har planen varit att regionerna ska sköta testning av sjuka, personer i riskgrupp och personer som arbetar inom vård och omsorg. Externa aktörer har haft i uppdrag att testa personer inom övrig samhällsviktig verksamhet och allmänheten. Nu tar regioner även över dessa grupper, enligt tidningen.

Just oklar ansvarsfördelning har varit en anledning till att färre tester än väntat har genomförts, säger testkoordinatorn Harriet Wallberg till DN.

– Det är en orsak till att det gått långsamt, säger hon.

Texten uppdateras.

4 min
Tegnell, illustrationsbil TT
undefined

Dödshot mot Tegnell: ”Känns inte alls bra”

Sedan coronapandemin bröt ut har statsepidemiolog Anders Tegnell utsatts för upprepade hot, skriver Aftonbladet. Hoten ska ha framförts via mejl och brev. De ska ha kommit under andra halvan av mars. Via messenger ska det även ha riktats mot anhöriga till honom.

”Det känns inte alls bra. Det är lite stalker-varning på det känner jag”, säger Tegnell i polisförhör.

Polisens demokrati- och hatbrottsgrupp har utan framgång försökt spåra gärningsmännen.

”Ganska snart avfärdades en person då vi bedömde att det skickade materialet inte täckte brottsrekvisiten”, skriver Kristina Forsgren, polisens gruppchef för demokrati- och hatbrottsgruppen, till tidningen.

1 tim
Läs mer om Coronavirusets spridning – Sverige
EU-kommissionens ordförande Ursula von d - / TT NYHETSBYRÅN
Den svenska konjunkturen

Hårt tryck mot ”sparsamma Sverige” från övriga EU

Frågorna är många inför dagens besked från EU-kommission, där man väntas presentera ett åtgärdspaket för att hantera de ekonomiska effekterna av coronakrisen.

Frankrike och Tyskland har föreslagit en återhämtningsfond på 500 miljarder euro som ska ges som bidrag till länderna. Detta har fått kritik från Sverige, Nederländerna, Danmark och Österrike – kallade ”de sparsamma fyra” – som vill att pengarna ska ges ut som lån.

EU-parlamentets talman David Sassoli uppmanade så sent som i går de fyra länderna att ge med sig.

– Jag vädjar till deras ansvarskänsla. Alla tjänar på EU:s inre marknad och de länder som gör invändningar är några av dem som har tjänat mest, sa han enligt TT.

3 tim
Illustrationsbild. ALI LORESTANI / TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Forskare avråder staten från infrastruktursatsningar

Satsningar på infrastruktur är klassisk krispolitik som ofta lyfts fram i debatten – inte minst när räntorna är låga. Men transportekonomiforskaren Disa Asplund varnar i en ny SNS-rapport för sådana åtgärder utan en genomtänkt analys där nyttan vägs mot kostnader. Det rapporterar DI.

Hon är tveksam till större infrastrukturprojekt som konjunkturåtgärd.

– Främst därför att de tar flera år, ibland årtionden, att planera, förankra och bygga, säger hon till tidningen.

4 tim
Fredric Alm/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

”Höjda skatter – ett skott i foten”

Stats- och finansministerns utspel om höjda skatter för att minska statsskulden riskerar att bromsa återhämtingen, skriver Viktor Munkhammar i en DI-analys.

Bara en fingervisning om höjda skatter kan leda till en minskning i hushållens konsumtion och en svagare ekonomisk återhämtning.

Enligt Munkhammar finns det ingen anledning för sådana besparingar.

För det första för att en fördubbling av den svenska statsskulden fortfarande skulle vara lägre än statsskulden hos exempelvis storekonomin Tyskland.

För det andra för att Sveriges nominella tillväxt fortfarande kommer att vara högre än räntan på de svenska statsskulden, vilket visar på en hållbar situation i statsfinanserna.

”Ibland ger Magdalena Andersson intryck av att vara kvar i 2014 års valrörelse. Hon och Anders Borg tävlade då med varanda om vem som var mest finanspolitiskt ansvarsfull”, skriver Munkhammar.

5 tim
Läs mer om Den svenska konjunkturen
TT
De svenska krispaketen

Tunga jurister: Utdelningsstoppet bryter mot grundlagen – ”Bedrövligt”

Att staten förbjuder krisande företag från att göra utdelningar bryter mot grundlagen, kränker äganderätten och strider mot grundläggande mänskliga rättigheter, enligt juridikexperterna Marie Karlsson Tuula och Claes Sjölin. Även tidigare Volvo-vd:n Sören Gyll är på krigsstigen. ”Okunnigheten är bottenlös hos ministrarna och vi har en justitieminister som inte kan juridik. Då blir det rätt igenom fel”, säger Claes Sjölin till fPlus.

Idag 05:24
Janerik Henriksson/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Utdelningsförbud kullkastar företagens krisplaner

Tillväxterkets skärpta utdelningsförbud tvingar företagen att riva upp sina krisplaner, skriver DI.

Ett av dem är it-konsultbolaget Biolit som innan utdelningsdebatten briserade permitterade sina anställda på 60 procent och samtidigt tog ut den minsta utdelningen på tre år.

– Tyvärr behöver vi hålla extra möten för att gå igenom uppsägningar. Vi måste se över lönsamheten eftersom permitteringsstödet dras in, säger Martin Östling, som är vice vd till tidningen.

Som sten på bördan gäller det indragna permittierngsstödet vid utdelningar retroaktivt från den 16 mars. Samtidigt förblir många frågor obesvarade. Tillväxtverket är exempelvis förtegna om företag fortfarande har rätt till stödet om man drar tillbaka utdelningarna.

Bemanningsföretaget Veterankraft, som har permitterat större delen av den fasta personalen, har också fått rita om krisplanerna. Peter Ahlberg, vd och grundare av bemanningsbolaget Veterankraft riktar skarp kritik mot regeringens kappvändning vad gäller företagsstöd.

– Våra politiker har begränsad insikt i och förståelse för hur det är att bedriva små och medelstora företag. Det är oerhört svårt att navigera i system, när det kommer nya besked efterhand, säger Ahlberg.

Igår 12:24
Ali Lorstani/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Ledare: Statens stöd till företagen är felkonstruerat

”Systemet med korttidspermittering spelar en avgörande roll för Sveriges möjligheter att ta sig ur krisen. Därför är det viktigt att diskutera det”, skriver Nima Sanandaji i ett gästinlägg på SvD:s ledarsida.

Han menar bland annat att systemet är krångligt samt att regeringen ”bestraffar” framgångsrika verksamheter då företag som gör utdelning inte får ta del av stödet.

Dessutom får enskilda näringsidkare endast begränsat stöd i Sverige, till skillnad från Tyskland, Nederländerna, Estland, Lettland, Litauen, Danmark och Norge.

”Systemet är kort och gott felkonstruerat. Staten behöver växla om till en konstruktiv ton, och i samråd styra upp så att korttidspermitteringen blir en bra lösning för alla företag”, konstaterar han.

Igår 13:58
Läs mer om De svenska krispaketen

Välj organisation

Få nyheter från den organisation du väljer
Dagens börs

Scandic Hotels och SAS rusar på stark Stockholmsbörs

Stockholmsbörsen fortsätter uppåt på tisdagen efter gårdagens lyft på omkring 2 procent. Vid 13.15 noteras OMXS30 på sin högsta nivå sedan början av mars.

• OMXSPI: +1,0 procent
• OMXS30: +0,8 procent
En liknande utveckling syns på de globala börserna där optimismen har återvänt i spåren av vaccinframsteg och återöppnandet av ekonomier runt om i världen, skriver CNBC.

Enligt medieuppgifter väntas Tyskland följa Italiens och Spaniens exempel och öppna upp landet för turister i sommar. Nyheten lyfter hela resesektorn där SAS och Scandic Hotels klättrar 11 respektive 15 procent.

Storbolagsindexet toppas av industrijättarna SKF, SSAB och Volvo med uppgångar på omkring 3 procent. I den motsatta änden av listan syns den defensiva trion Essity, Astra Zeneca och Getinge.

Evolution Gaming passerade i går 100 miljarder kronor i börsvärde. Vd:n Martin Carlesund säger till DI att det andra kvartalet har startat bra med en hög aktivitetsnivå. Aktien stiger 5 procent.

Köksbolaget Nobia lyfter 11 procent sedan Pareto inlett bevakning med rådet köp.

6 tim
Eugene Hoshiko / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Tokyobörsen ledde breda uppgångar i Asien

Asienbörserna steg brett på tisdagsmorgonen och japanska Nikkei noterades på sin högsta nivå sedan början av mars. Vid stängning stod indexen som följer:
• Nikkei: +2,6 %
• Shanghai: +1,0 %
• Shenzhen: +2,2 %
• Hang Seng: +1,9 %
• Kospi: +1,8 %
Enligt Reuters stärktes de kinesiska börserna efter att centralbanken flaggat för ytterligare stimulanser och räntesänkningar på lån. Japan har dessutom avslutat sitt nationella nödläge och slopat vissa virusrestriktioner.

– Spänningarna mellan USA och Kina finns kvar i bakgrunden men investerare tycks ta större intryck av att många länder nu öppnar upp sina ekonomier igen, säger Rodrigo Catril, strateg på NAB, till Reuters.

Idag 03:30
Läs mer om Dagens börs