TT
Den svenska konjunkturen

Borg: Därför slår coronakrisen hårdast mot Sverige

Arbetslösheten rusar mot 1930-talets depressionsnivåer, varnar den tidigare finansministern Anders Borg. Läget i Sverige är värre än i andra länder eftersom återgången till det normala kommer att dröja. ”För oss kommer det förmodligen att ta uppemot fem år”, säger han.  

Den 13 maj lanserades Omstartskommissionen, ett initiativ av Stockholms Handelskammare, med syftet att förmå Sverige att skyndsamt samlas kring en reformagenda för att snabbt få hjulen i rullning efter coronakrisen.

Kommissionen, med ekonomen och författaren Klas Eklund som ordförande, består av några av Sveriges främsta experter inom en rad strategiskt viktiga områden. Bland annat före detta EU-kommissionären Cecilia Malmström, professor Lars Calmfors och före detta språkröret för Miljöpartiet Maria Wetterstrand.

Borg: ”Stor makroekonomisk chock”

Före detta finansminister Anders Borg var inbjuden som inledningstalare vid lanseringen och tecknade en dyster bild om det förväntade tillståndet i ekonomin efter coronakrisen. Samtidigt uppmanade han till mod för att kunna genomföra nödvändiga reformer. 

– Detta är en stor makroekonomisk chock. Vi riskerar att få en långsam återhämtning och det finns en betydande risk att arbetslösheten biter sig fast på en väldigt hög nivå. Det finns också en risk att osäkerheten leder till lägre investeringar vilket i sin tur leder till att ekonomin fungerar sämre och ger en lägre produktivitetstillväxt, sa Anders Borg.

Går mot depressionens nivåer

Han menar att regeringen har hanterat den akuta krisen relativt bra och menar att vi kan förvänta oss fler stödåtgärder till hushåll, konsumtion och investeringar. Däremot måste investeringsklimatet stärkas och kraftiga åtgärder sättas in för att inte arbetslösheten ska bita sig fast på en hög nivå.

– Den besvärligaste och långsiktigt mest allvarliga delen är arbetslösheten. Redan i dag har den kommit upp på en mycket hög nivå. Men vi kommer att uppleva siffror som vi inte har upplevt sedan depressionen på 30-talet.

Det finns en rad komponenter som skiljer coronakrisen från tidigare kriser. Många länder har helt stängt ner stora delar av samhällsapparaten. I Sverige har vi inte gått lika långt. Men vi upplever ändå starkt effekterna av att många är frånvarande från arbetet och från minskad konsumtion till följd av försiktighet, menar Anders Borg. 

– Det mest besvärliga är att den här chocken har kommit underifrån i ekonomin. Det gör att de som förlorar arbetet har svagare förankring på arbetsmarknaden. De flesta har jobbat i olika typer av ingångsyrken där utbildningskraven inte är så höga. Dessa kommer att få svårare att komma tillbaka.

Därför blir det värre för Sverige

Och han målar upp mycket dystra siffror för arbetslösheten. USA kan redan uppvisa chockerande höga siffror – men där brukar återgången till det normala gå fortare, menar han.

– USA hade 15 procents arbetslöshet i april. Sannolikt ligger den i dag på runt 20 procent och det mesta talar för att den kommer att ligga på 25 procent i sommar. I Sverige och Europa hamnar vi närmare 15 procent. Men tidigare kriser pekar på att USA har en snabbare anpassning tillbaka till normalläget på cirka ett till tre år. För oss kommer det förmodligen att ta uppemot fem år. Och däri ligger den stora svårigheten för oss, sa Anders Borg.

När ekonomin väl tar fart i Sverige så kommer företagen att vara mycket försiktiga med att dra på sig extra kostnader vilket i hög grad kommer att drabba de människor som har svag förankring på arbetsmarknaden, resonerar han.

– Sverige har ett betydande integrationsproblem med stora grupper med svag förankring på arbetsmarknaden. Integrationsprocessen kommer att ta stor skada när vi går in i en varaktig lågkonjunktur. Integrationsprocesser går alltid långsammare när det ekonomiska läget förändras, sa Anders Borg.

En rad andra utmaningar

Utöver arbetskraftsproblemen så ser Anders Borg en lång rad andra utmaningar. Investeringsklimatet tillhör en av de allvarligare.

– Vi ser en kraftig nedgång i investeringar. 40 procent av företagen planerar för lägre investeringsnivåer och 40 procent av bolagen i EU och USA har fått försämrad kreditvärdighet vilket leder till sämre produktivitet.

Den låga produktiviteten, vilken har legat på en låg nivå ända sedan den senaste finanskrisen för drygt tio år sedan, kommer att bli ännu lägre vilket kommer att påverka lönebildningen, menar han.

– Arbetslöshetsfrågan måste hanteras kraftfullt så att inte människor varaktigt slås ut från arbetsmarknaden. Det har gjorts stora insatser i a-kassa och sjukförsäkring, men det är viktigt att dessa just är temporära. Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen måste dessutom prioritera att människor söker jobb och kontrollera att så sker, sa Anders Borg.

Han anser även att företagsklimatet måste förbättras med en rad skattereformer.

– Man borde sänka bolagsskatten. Det är en av de skatter som allra mest påverkar investeringsnivån. Dessutom borde kapitalinkomstbeskattningen förbättras. Vi borde schablonisera 3:12-systemet så att vi länkar den till statliga inkomstbeskattningen, så att fler företag kan återinvestera i nya och snabbväxande bolag, avslutade Anders Borg.

Protektionistiska tendenser

Cecilia Malmström berättade om svårigheterna som frihandeln och öppenheten inom EU kan komma att möta och hur det kan påverka återhämtningen av ekonomin efter den akuta krisen. Brexit kommer också att påverka Sverige i mycket hög grad.

– Sverige är ett av de länder som kommer att förlora mest på att britterna lämnar. Men vi behöver fortsätta samarbeta med dem, för att stå upp mot protektionistiska tendenser, oavsett om de kommer från USA, Kina eller rent av inifrån Bryssel, sa hon.

Sverige måste sätta press på omvärlden för att hjälpa företagen att kunna vara globala frihandelsföretag, menar hon.

– Vi måste fortsätta sätta press på Kina och USA. Handelskriget och det retoriska kriget kommer att accelerera fram till USA-valet. Vi ser ju nu hur det tar ny kraft och Trump hotar med nya handelstullar. Vi måste fortsätta trycka på Kina att göra de reformer som de har lovat när de gick med i WTO för 15 år sedan, sa Cecilia Malmström.

Förra gången räddade kronan oss

Lars Calmfors, professor i nationalekonomi, uttryckte stor oro över den avtagande tillväxten till följd av coronakrisen.

– Det kommer att bli en skakig start efter krisen. Försiktighetssparandet kommer att vara högt. Investeringar kommer att ligga lågt och utslagningen från arbetsmarknaden blir stor. Nu kommer det inte heller att bli lika lätt att få till en tillväxt som det var efter nittiotalskrisen. Då fick vi tillväxt genom ett stort kronfall. Något sådant kan vi inte se framför oss.

Toppnyheter

Välj organisation

Få nyheter från den organisation du väljer