Miljöpartiets kris

Bolund: Vi kan få ett nytt politiskt landskap

Per Bolund är sedan ett par månader tillbaka nytt språkrör för Miljöpartiet. Han efterträdde Gustav Fridolin som annonserade sin avgång redan i oktober förra året. Ett parti som har ordet miljö i sitt namn torde i dessa tider av starkt klimatengagemang ha medvind i opinionen. Men siffrorna har pekat i motsatt riktning. Vilken betydelse har partiledaren i en fas som denna? Och hur väl överensstämmer bilden av Bolund som mer höger än det egna partiet?

Riksdagsvalet i höstas blev en stor besvikelse för Miljöpartiet, men man lyckades med nöd och näppe hålla sig kvar ovanför fyraprocentsspärren. Och i senaste EU-valet tappade partiet två av de fyra mandat de fick förra EU-valet. Sedan Per Bolund tillträdde har partiet fått ett, om än litet, opinionslyft. Miljöpartiet fick 5,1 procent i Expressen/Demoskops senaste mätning, vilket är en uppgång med 0,8 procent sedan förra mätningen. Flera bedömare, bland annat Demoskops opinionschef Peter Santesson, menar att Per Bolunds högerprofil kan hjälpa partiet att återfå de mittenväljare som har skrämts bort av Miljöpartiets tydliga vänstergir de senaste åren. Men hur ligger det till med Per Bolunds högerprofil – finns den egentligen? Per Bolund själv antyder att det kan vara en illusion.

– Jag har undrat över varför människor upplever mig stå till höger. Jag ser mig som genuint grön, så jag uppfattar mig varken till höger eller vänster. Men jag har arbetat med ekonomisk politik under ganska lång tid och sitter på finansdepartementet. Det kan möjligen ge en bild av att jag drar högerut i mina värderingar, säger Per Bolund.

Per Bolund blev också utnämnd till Årets företagsvänligaste politiker av Företagarna det år han blev utsedd till riksdagsledamot 2012. Men han menar att klädvalet också kan ha bidragit till att ge dessa associationer.

– Jag klär mig i kostym och slips, vilket för många kan ge en bild av att jag är borgerligt sinnad. Men jag säger som min företrädare Maria Wetterstrand – det går att vara mer radikal i kostym och slips än i andra kläder, så jag ser det som en möjlighet att få igenom bra, konkret och grön politik, säger Per Bolund.

Frågan är bara hur mycket konkret grön politik Miljöpartiet har lyckats få igenom under sin första mandatperiod i regeringsställning. Är Per Bolund nöjd med det inflytande Miljöpartiet har fått i regeringen under mandatperioden?

– Man är aldrig nöjd och man vill alltid få igenom mer. Men vi har fått igenom en unik satsning. Det har aldrig bedrivits en så aktiv miljö- och klimatpolitik som under den senaste mandatperioden. Där har vi börjat från noll. Men vi har byggt upp en miljöpolitik som är i världstopp.

Vad är det som är världstopp med Sveriges miljöpolitik?

– Vi har gjort stora strukturreformer. Vi har en klimatlag på plats som styr klimatarbetet, precis som det finanspolitiska ramverket gör för budgeten. Vi har ett bonus malus-system på plats, vilket den förra regeringen misslyckades med. Det styr nu snabbt mot minskad klimatpåverkan från fordon. Elbilsförsäljningen har mer än fördubblats bara de senaste månaderna. Vi har bränslebytet, där vi steg för steg fasar in biodrivmedel i bensin och diesel. Vi har mer än fördubblat miljöbudgeten på bara fyra år – något vi inte tidigare har sett i svensk politik och det ger nu också genklang på världsnivå.

Vilken är den viktigaste frågan du tänker driva som språkrör?

– Som miljöparti så har vi en väldigt viktig uppgift. Det är att lämna över en värld till kommande generationer där vi har löst de stora klimat- och miljöutmaningarna. Det behövs ett starkt grönt parti för att vi ska ha en ekonomi som inte bara fungerar här och nu, utan också fungerar för kommande generationer. Och jag tror att det är fler och fler inom näringslivet som ser ett stort värde i att skapa långsiktighet och möjlighet för goda ekonomiska affärer även de kommande åren.

Ni är illa omtyckta på landsbygden enligt opinionsmätningar. Ni har tappat mandat i kommunfullmäktige på många håll. Varför? 

– Det finns en uppfattning som jag inte tycker stämmer, att Miljöpartiet inte tar hänsyn till människors livssituation. Men det vill jag säga att vi i allra högsta grad gör. För oss handlar det inte bara om att tänka nästa steg, utan att tänka flera steg framåt. Det värsta som kan hända svensk landsbygd är att vi har ett fortsatt fossilberoende av olja som kommer från Saudiarabien och från Ryssland eller andra stater som gärna använder sina energireserver för att sätta press på länder i politiska syften. Om vi inte blir av med det fossilberoendet, då är vi ju väldigt sårbara för oljeprisförändringar som vi har sett nu i vår. Där vill vi att vi ska kunna köra på svenska biodrivmedel i stället.

Men i dag har ju människor på landsbygden inga alternativ. Många har inte möjlighet att köpa elbil, och de har få möjligheter att ladda dem på de långa avstånden. De upplever att bränslepriserna är så höga att de knappt har råd att bo kvar på landsbygden.  

– Det är ju genom vår politik som det nu kommer ut elbilar på marknaden. Även om man inte har råd att köpa den på förstahandsmarknaden så kommer man ha råd att göra det på andrahandsmarknaden och då kommer man ner på andra prisnivåer. Där tycker jag att man förenklar när man säger att bara vissa bilar är tillgängliga för vissa delar av landet.

Näringslivet är oroligt över energitillgången och höga energikostnader – vad är företagsvänligt med det? 

– Även där har vår politik lett till att energipriserna hålls nere. Vi har drivit på för att använda elcertifikatssystemet mer aktivt. Det betalas av privata kunder och inte av näringslivet. Det har gjort att vi har fått ut väldigt mycket förnybar el i Sverige vilket har pressat elpriserna. De närmaste tre åren pekar prognoser på att vindkraften kommer fördubblas i Sverige och 2022 stå för en fjärdedel av elanvändningen i Sverige. Det är fantastiskt. Det gör att vi nu går över till att bli ett 100 procent förnybart energisystem.

Men vi är fortfarande kraftigt beroende av fossilt tillverkad el. 

– Det håller jag inte med om. Det är en felaktig bild. Vi är nettoexportörer av el och exporterar el till Europa. Sedan finns det enstaka dagar när kraftbalansen går åt andra hållet. Så kommer det fortsätta vara, men man måste titta på helheten över året och där är det väldigt stor nettoexport med väldigt låg klimatpåverkan från Sverige.

Men om koldioxidutsläppen är den stora boven globalt, vad är det då som är fel med kärnkraft? 

– Dels har kärnkraft betydligt större koldioxidutsläpp har än vad vindkraft och solenergi har. Tittar man på hela livscykeln så är det från uranbrytning, anrikning, till användning i kraftverken och avfallshantering. Så det är inte en koldioxidfri energikälla. Sedan är det riskerna. Både miljöriskerna vid brytning där det finns stora miljöskador och riskerna vid användning i en tid som präglas av nya hotbilder och terrorism. Vi har sett vad stora olyckor leder till i Japan och i andra delar av världen. Kärnkraften är farlig och tar för lång tid att bygga för att vara en lösning på klimatproblemen. Vindkraften går å andra sidan väldigt snabbt att bygga. Både till havs och till lands. På några månader får man upp väldigt stora produktionsvolymer.  

Hur tycker du, som språkrör för Miljöpartiet, att det svenska näringslivet ska stärkas? 

– När jag blev riksdagsledamot blev jag utsedd till ”företagarvänligaste i riksdagen” och det är jag väldigt stolt över. Jag ser näringslivet som en viktig nyckel för att lösa inte minst miljö- och klimatutmaningarna. Det är där den nya tekniken har utvecklats och där de nya lösningarna tas fram. Vi ser mycket innovativa nya affärsmodeller som tas fram inom näringslivet och det tycker jag är otroligt spännande.

Hur ska man främja näringslivsutvecklingen i stort, och inte bara på miljöområdet?

– Jag tycker att vi ska se till att man har gynnsamma skattevillkor så att man kan konkurrera med andra länder. Vi ska se till så att man har innovationskraft och stärka möjligheter att rekrytera nyckelpersonal. Där har vi till exempel ett nytt system med personaloptioner som har en rimlig beskattning som gör att man kan rekrytera nyckelpersoner till exempelvis startup-bolag. 

Vad anser du om de höga kostnader och skatter som är förknippade med att anställa människor? 

-Miljöpartiet har under lång tid varit pådrivande för att sänka arbetsgivaravgifterna och det kan mycket väl vara en del av en grön skatteväxling. Vi har sagt att vi ska växla 15 miljarder under mandatperioden. Där vi behöver ta ut ett högre pris på klimatpåverkan och utsläpp men där vi också kan använda intäkterna för att sänka skatten på arbete och företagande.

Vad tror du om JÖK:ens livskraft?  

­– Jag känner mig väldigt trygg med att vi håller på att bygga något som långsiktigt kan förändra det politiska landskapet i Sverige. Vi märker nu att våra partier har möjlighet att finna varandra. Att inte bara hitta ståndpunkter i ett avtal utan också väga framåt hur vi ska genomföra det. Och där ser jag att vi har byggt upp ett förtroende där vi visar att vi lyssnar på varandra, att vi lär av varandra. Det tror jag kan göra att vi kan få ett nytt politiskt landskap.

Finns det några punkter där du tror att det kommer att gnissla?

– Det finns punkter där vi har gått in med olika ingångsvärden och olika viljor. Från Miljöpartiets sida är vi benhårda att det vi har kommit överens om det ska vi genomföra. Ingen tvekan. Det finns punkter som vi tycker är mindre roliga men allt ska genomföras. Det finns samma engagemang från andra partier. Vi tar i hand och visar att det vi har kommit överens om, det ska genomföras och det är viktigt för att bygga förtroende.

Men det finns ingen punkt där du tänker ”här kan vi få det tufft”?

– Det kommer säkert visa sig under resans gång att det av tekniska eller praktiska skäl finns trösklar inom en del punkter men där är jag också övertyga om att om vi bara jobbar tillsammans så kommer vi komma över dem.

- Vi har stora möjligheter att genomföra det vi nu har kommit överens om. Men det är en väldigt ambitiös politik och det kommer krävas hårt arbete.

Toppnyheter

Välj organisation

Få nyheter från den organisation du väljer
Fredrik Sandberg/TT / TT NYHETSBYRÅN
Det svenska skattetrycket

Så påverkar skatteförändringarna din plånbok nästa år

Slopad värnskatt och höjd skiktgräns för statlig inkomstskatt väntas ge höginkomsttagare flera tusenlappar extra i månaden nästa år, skriver DI.

Vid en lön på 75 000 kronor blir skatteförändringen 1 210 kronor. För den som tjänar 100 000 kronor handlar det om hela 2 460 kronor i sänkt skatt per månad.

Beräkningarna, som har utförts av Swedbank gäller vid oförändrad kommunalskatt och tar också hänsyn till de förändringar som ett höjt prisbasbelopp leder till.

För vissa kan de positiva effekterna dock påverkas av höjda kommunalskatter. Branschorganisationen SKL räknar med att 40 kommuner behöver höja skatten nästa år, med hänsyn till demografiska utmaningar.

Positivt är dock att vi fortfarande har stark arbetsmarknad vilket fyller på lönekuverten. Det leder till att löneökningstakt nästa år väntas landa på 2,6 procent, enligt Swedbank.

En annan positivt faktor är de fortsatt låga boräntorna i skuggan av att Riksbanken väntas avvakta med räntehöjningar.

”Ser man till hur de disponibla inkomsterna har utvecklats under de senaste år är det höginkomsttagare som är vinnarna, medan exempelvis arbetslösa, studerande och sjukpensionärer har halkat efter”, säger Arturo Arques privatekonom på Swedbank.

Igår 14:46
Arkivbild. Hasse Holmberg / TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Nya tusenlappar väntar Sveriges höginkomsttagare

Tjänar du 25 000 kronor i månaden får du 30 kronor i skattesänkning nästa år. Tjänar du 40 000 kronor får du 50 kronor. Tjänar du däremot 100 000 kronor blir skattesänkningen hela 2 460 kronor per månad, visar en genomgång som Swedbank gjort åt DI.

– Återigen ser det ut att bli ett år där höginkomsttagare får de största förbättringarna, både procentuellt och i kronor, säger Arturo Arques, privatekonom på Swedbank till tidningen.

Höginkomsttagarna gynnas mest av den aviserade slopningen av värnskatten men Swedbank har också tagit med förändringar i prisbasbelopp och skiktgräns i sina beräkningar.

Igår 09:11
Läs mer om Det svenska skattetrycket