Henrik Montgomery/TT / TT NYHETSBYRÅN
Brotten mot företagen

Björn Rosengren: ”Polisen bryr sig inte om företagarbrotten”

Det måste till krafttag mot brottsligheten som drabbar företagare, menar den förra näringsministern Björn Rosengren. Han lanserar flera egna förslag. ”Företagen måste få göra bättre bakgrundskontroller på de man anställer”, säger han till fPlus.

Den före detta socialdemokratiske näringsministern och tidigare TCO-ordföranden Björn Rosengren, 77, driver idag flera företag inom olika branscher. Han sätter nu ner foten om brottsligheten som slår mot näringslivet. I en intervju med fPlus riktar Björn Rosengren hård kritik mot polisen.

– Det är märkligt att polisen inte har resurser att stoppa det här. Jag tycker att det är allvarligt att bara kalla det för ”vardagsbrott”. Det klingar illa och är förnedrande mot de människor som blir utsatta. Polisen verkar degraderat sig själv till att skriva rapporter, säger han.

På senare tid har uppmärksamheten kring skjutningar i förorterna varit stor, både från polisen, medierna och politikerna. Björn Rosengren tror att samhället vinner den striden. Men han ser ingen ljusning när det gäller brottsligheten som riktas mot företagare.

– Här handlar det inte om nåt utanförskap i förorterna utan det är ofta internationella kriminella ligor som ger sig på våra näringsidkare. Allt från små bolag som utsätts för hot och våld till bedrägerier på nätet. Brotten har både digitaliserats och brutaliserats, säger Björn Rosengren.

Ett hot mot Sveriges blodomlopp

fPlus har i flera artiklar berättat om företagare som utsatts för brott och de målar upp en liknande bild – brotten ökar och polisen gör inget. Henrik Andreasson som driver en entreprenadfirma i Halland råkar ständigt ut för dieselstölder.

– Det som är skrämmande är att de kan verka helt ostört och att stölderna bara fortsätter. Min känsla är att polisen inte bryr sig, säger han till fPlus.

Handeln, restaurang och byggindustrin är de branscher som är särskilt hårt drabbade. Branschföreträdare beskriver Sverige som ett ”smörgåsbord” för kriminella ligor där polisen lämnat walkover. Björn Rosengren delar den uppfattningen och hävdar att brottsligheten är ett hot mot Sveriges blodomlopp – marknadsekonomin som bygger vårt välstånd. Han menar att regeringen måste börja se brottsligheten också som ett näringspolitiskt ärende.

– Vår näringsminister Ibrahim Baylan får inte fortsätta att vara osynlig i den här frågan. Som näringsminister måste han titta på detta eftersom kriminaliteten blivit internationell och grov, säger Björn Rosengren.

En studie från Svenskt Näringsliv visar att 60 procent av företagen utsatts för brott de senaste två åren och att brotten kostar 55 miljarder kronor årligen. Det finns risk att brottsligheten skrämmer bort människor från att bli företagare och att vinsterna äts upp av kostnaderna för olika säkerhetsåtgärder, varnar Björn Rosengren.

– Jag blir orolig när Moderaterna föreslår 2 000 nya ordningsvakter. Det finns en risk i att man bygger upp ett privat väktarsystem och det är fel väg att gå. Jag menar att vi istället borde bygga ett system med många fler kvalificerade poliser. Polisen ska utgöra vår trygghet, inte en massa vaktbolag.

Fyra konkreta förslag

Björn Rosengren har flera förslag för att komma tillrätta med brottsligheten.

  • En är att företagare aldrig ska falla i fällan att använda svart arbetskraft. ”Man vet att det är en stor riskfaktor med svart arbetskraft. Här har Rot och Rut haft en dämpande effekt”, säger Björn Rosengren.
  • Tullen måste ges större befogenheter. ”På hösten plockar internationella ligor utombordsmotorer från båtar och stoppar in dem i lastbilar. Det är rent vansinnigt att tullen inte får öppna lastbilarna och kolla efter. När man vet att tjuvgods förs ut då måste man vara stenhård och stoppa detta.”
  • Höjda minimistraff. ”Domstolarna går oftast på minimistraffet. Vill man ha hårdare straff är det bättre att höja minimistraffet och minska skillnaderna mellan maximi- och minimistraffet. Jag vill också ta bort straffrabatten”, säger Björn Rosengren.
  • Ge företag rätt att utföra bättre bakgrundskontroller på de man anställer. ”Jag tvekar inte sekund om detta, det är helt självklart. Man anställer ju inte pedofiler i förskolan och man anställer ju heller inte den som begått grova ekonomiska brott som kamrer.”

Björn Rosengren berättar att hans företag alltid gör en bakgrundskontroll innan en person anställs.

– Vi har ett system där vi kollar alla vi anställer mer generellt och om de blivit dömda för nåt. Det är en trygghet för oss. Vi bedriver konsultverksamhet på hög nivå inom affärsutveckling och våra kunder måste känna sig trygga, säger han.

Björn Rosengren oroar sig inte för att hans förslag ska uppfattas som inte särskilt socialdemokratiska eller fackliga.

– Jag tror S kommer att hamna vid det jag föreslår. Brottsligheten mot näringslivet har blivit åsidosatt, säger han till fPlus.

Toppnyheter

Annika Hirvonen-Falk (MP), Isabella Lövin (MP) och Per Bolund (MP).
Migrationspolitiken i Sverige

MP: Flera migrationsförslag försämrar integrationen

Flera förslag inom flyktingpolitiken försämrar möjligheten till effektiv integration, skriver MP:s språkrör Isabella Lövin och Per Bolund tillsammans med partiets migrationspolitiska talesperson Annika Hirvonen-Falk, i en debattartikel i Svenska Dagbladet.

Debattörerna skriver att de är bekymrade över argument som ”vi måste klara integrationen först”.

”Detta argument faller platt när de samtidigt driver reformer som kraftigt försvårar integrationen som korta uppehållstillstånd och försämrad familjeåterförening”, skriver de.

Debattörerna hävdar också att Moderaternas migrations- och integrationspolitik är farlig då de menar att den inte är grundad på vad som är bäst för samhället, utan ”på vad partistrateger tror är bäst för Moderaterna”.

2 tim
Thomas Rolén, ordförande i Kommittén om den framtida svenska migrationspolitiken. Henrik Montgomery/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Anhöriginvandring splittrar i nytt migrationsförslag

Partierna är fortfarande inte eniga om varken anhöriginvandring eller asylgrund, enligt migrationskommitténs preliminära förslag som DN tagit del av.

På fredag håller kommittén sitt sista möte och regeringspartierna Socialdemokraterna och Miljöpartiet tycker helt olika om de flesta av förslagen, enligt tidningen.

Endast S och Centerpartiet är överens om utredningsförslaget om försörjningskrav vid anhöriginvandring. Några förslag kan samla majoritet, bland annat det om att tillfälliga uppehållstillstånd blir huvudregler. Endast kvotflyktingar ska beviljas permanenta uppehållstillstånd.

3 tim
Läs mer om Migrationspolitiken i Sverige
Arkivbild. Tobisvik Camping i Simrishamn.  Anders Bjurö/TT / TT NYHETSBYRÅN
Coronavirusets spridning – globalt

Norge ändrar reseregler för flera svenska regioner

Det norska utrikesdepartementet ändrar sina rekommendationer för resor till flera svenska regioner, rapporterar Aftenposten.

Enligt tidningen kommer resande som återvänder från Skåne och Kronoberg återigen tvingas sitta i karantän i tio dagar. Samtidigt öppnar man upp för resor till Dalarna, Södermanland, Uppsala och Västerbotten, utan krav på karantän, rapporterar norska TV2. Reglerna gäller från den 8 augusti.

Norge inför också karantänkrav för resande som återvänder från Frankrike, Monaco, Schweiz och Tjeckien.

Idag 14:16
Vy över Oslo/Person som grillar.  TT
undefined

Coronaspridning bland unga på stora fester i Oslo

Ytterligare en fest med coronasmitta har uppdagats i Oslostadsdelen Vestre Aker, säger stadsdelsdirektör Elizabeth Vennevold till norska VG.

Grillfesten hölls i helgen och 51 personer i 20-årsåldern deltog. I går blev det känt att fyra personer bekräftats smittade efter tre fester i samma stadsdel den senaste veckan.

– Den smittade personen som deltog på den här festen var också på minst en av de andra festerna, säger Vennevold.

Idag 10:02
Läs mer om Coronavirusets spridning – globalt
Henrik Montgomery/TT / TT NYHETSBYRÅN
Den svenska konjunkturen

OECD: Svenskar blev rikare – trots det historiska raset

De disponibla inkomsterna för hushållen i västvärlden steg 0,1 procent per capita under första kvartalet. Detta trots att BNP per capita samtidigt föll med 2 procent i coronakrisen, enligt den ekonomiska samarbetsorganisationen OECD.

Stödpaket i många länder förklarar skillnaden.

Gapet mellan tillväxten för hushållsinkomster och fallande BNP på 2,1 procentenheter är enligt OECD det största sedan fjärde kvartalet 2008, då finanskrisen slog till med full kraft mot västvärldens ledande ekonomier.

Att hushållsinkomsterna inte sjönk lika mycket som BNP under årets första kvartal hänger enligt en OECD-rapport ihop med att många regeringar lanserade stödpaket under kvartalet.

I Sverige steg hushållsinkomsterna per capita med 1,3 procent under första kvartalet, enligt OECD. Det var en av de högsta tillväxtnivåerna bland OECD-länderna.

Bland de sju största OECD-länderna var det bara USA som hade en positiv utveckling för hushållsinkomsterna under kvartalet, vilket återspeglar att covid-19-pandemin då ännu inte hade slagit till med full kraft där.

I Italien och Tyskland föll hushållsinkomsterna per capita med 1,8 respektive 1,2 procent under första kvartalet. I Storbritannien och Frankrike var nedgången något mindre, minus 0,7 respektive minus 0,3 procent.

Idag 13:34
Arkivbild.  Jessica Gow/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Undersökning: 8 av 10 reseanställda permitterade

Ny statistik från resebyrå- och arrangörsföreningen SRF visar att resebranschen är den sektor som drabbats allra hårdast i coronapandemin. Där ligger permitteringsgraden på 83 procent, att jämföra med svenska genomsnittet på 12 procent. Det framgår av ett pressmeddelande.

– Tillväxtverkets och våra siffror visar med all önskvärd tydlighet att resebranschen är värst drabbad. Dessutom har drygt en tredjedel av de anställda inom resebyråer och arrangörer blivit uppsagda eller varslade, säger Didrik von Seth, generalsekreterare för SRF, i ett uttalande.

Hotell- och restaurangbranschen är enligt undersökningen den sektor som drabbats näst hårdast. Där är permitteringsgraden dock betydligt lägre på 42 procent.

Idag 06:27
TT
undefined

SCB: Aktiviteten i svensk ekonomi vände upp i juni

Aktiviteten i svensk ekonomi vände upp i juni och ökade med 2,4 procent ifrån maj, visar SCB:s aktivitetsindikator. Det framgår av ett pressmeddelande.

Det efter fyra månader av nedgång med det djupaste fallet mellan mars och april på 7,2 procent. Jämfört med fjolårets junimånad minskade aktiviteten med 6,5 procent.

Hushållens svaga konsumtion pekas ut som den drivande faktorn till den minskade aktiviteten på årsbasis.

– Det kraftiga fallet i hushållskonsumtionen sticker ut i juni liksom de två föregående månaderna jämfört med samma månader 2019, säger Mattias Kain Wyatt, statistiker på SCB, i pressmeddelandet.

Idag 08:13
Läs mer om Den svenska konjunkturen
Skolkorridor, arkivbild. Anders Tegnell vid dagens pressträff. TT
Coronavirusets spridning – Sverige

Lärare varnar: Stor risk att öppna gymnasieskolor

Folkhälsomyndigheten har gett gymnasieeleverna grönt ljus att återgå till klassrummen i höst. Men gymnasieläraren Jörgen Olsson, 61, är orolig för att smittspridningen av covid-19 kan ta fart, skriver Expressen.

– Det är ett stort steg och uppenbart också en stor risk man tar, säger han till tidningen och pekar på att det kan vara uppemot 32 elever i ett klassrum och att många elever blandas i korridorerna.

Statsepidemiolog Anders Tegnell säger till Aftonbladet att det inte finns några garantier.

– Men vi tycker ändå att det är viktigt att gymnasieskolorna får gå tillbaka till någon sorts normalitet.

2 tim
Läs mer om Coronavirusets spridning – Sverige
Biståndsminister Peter Eriksson.  ALI LORESTANI/TT / TT NYHETSBYRÅN
Explosionen i Libanon

Sverige ger 4,8 miljoner kronor i bistånd till Beirut

Sida ger 4,8 miljoner kronor i stöd till libanesiska Röda Korset för att hjälpa till i arbetet efter explosionen i Beirut, rapporterar TT.

– Det känns bra att vi lyckats få fram ett beslut så snabbt om ett direktstöd till Röda Korset i Libanon, säger biståndsminister Peter Eriksson (MP).

Sedan tidigare står det klart att Myndigheten för samhällsskydd och beredskap också skickat sjukvårdsmaterial till Libanon.

3 tim
Emmanuel Macron pratar med en kvinnlig demonstrant.  Bilal Hussein / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Macron möttes av arga invånare i Beirut: ”Folket vill att regimen ska falla”

Arga demonstranter mötte Frankrikes president Emmanuel Macron när han anlände till Beirut på torsdagen för att besöka det explosionsdrabbade området, rapporterar CNN.

– Folket vill att regimen ska falla, skrek demonstranterna, som anklagar korrupta politiker för explosionerna som tog över 145 människors liv.

Enligt flera rapporter ska myndigheter i Beirut ha ignorerat upprepade varningar om de farliga kemikalier som förvarades i stadens hamn och som orsakade explosionerna.

Macron lovade folkmassorna att hjälp för att återuppbygga Beirut inte kommer att gå till korrupta politiker, skriver Reuters.

– Jag förstår er ilska. Jag är inte här för att skriva en blankocheck till regimen, sa han enligt TT.

6 tim
Läs mer om Explosionen i Libanon

Välj organisation

Få nyheter från den organisation du väljer
Nicole Pereira / TT NYHETSBYRÅN
Dagens börs

Storbankens dom: Så går börsen i höst

Börskraschen i våras blev mindre än många spådde, men nu väntar en tuff återhämtning. Det spår Deutsche Bank i en ny prognos, skriver Dagens Industri.

Ett vaccin kan förbättra utsikterna framöver, men återhämtningen på USA-börser blir motig på kort sikt, enligt banken.

”Nästa fas, från mitten av 2020 till mitten av 2021 då ett vaccin antas vara tillgängligt, väntas bli betydligt trögare, och trögare än vad vi räknade med i vår tidigare prognos”, skriver Deutsche Bank.

Mycket hänger på om kongressen kan enas kring ett nytt stort stimulanspaket.

”Just nu är det ett av de största osäkerhetsmomenten, som kan påverka vår bedömning av återhämtningskurvan om utfallet blir markant annorlunda än vad vi antagit”, skriver banken, rapporterar Dagens Industri.

3 tim
undefined

Svag börsnedgång: Nolato och Gunnebo dagens vinnare

Stockholmsbörsen backade något under en förhållandevis händelsefattig torsdag. Vid stängning var utvecklingen:
• OMXSPI: -0,1%
• OMXS30: -0,4%
Bland storbolagen gick SEB bäst med en uppgång på närmare 1 procent medan Securitas tappade mest med ett fall på närmare 3 procent.

I nyhetsflödet noteras att Nolato köper det amerikanska företaget GW Plastics, med en omsättning om cirka 1,8 miljarder kronor, för cirka 2 miljarder kronor. Nolatos aktie steg över 9 procent.

Säkerhetsbolaget Gunnebo säljer sin svenska del av verksamheten Gateway med 25 anställda. Aktien steg över 3 procent.

First North-listade Cell Impact skjuter fram de sedan tidigare kommunicerade finansiella målen för 2021 och 2023 till 2022 respektive 2024. Aktien rasade 8 procent.

Spotlight-noterade Alteco rusade över 400 procent efter att bolaget mottagit en rapport från Ryssland rörande en 43 årig kvinnas tillfrisknande från covid-19 – där bolagets produkt LPS Adsorbera använts. Vd Fredrik Jonsson förtydligade snart att produkten endast används för att ta bort gifter ur blodet.

”Marknaden har uppenbarligen tolkat nyheten på felaktigt sätt”, skriver bolaget i ett nytt pressmeddelande.

Trots dementin stängde Altecos aktie över 60 procent högre.

Idag 07:15
Läs mer om Dagens börs