Henrik Montgomery/TT / TT NYHETSBYRÅN
Brotten mot företagen

Björn Rosengren: ”Polisen bryr sig inte om företagarbrotten”

Det måste till krafttag mot brottsligheten som drabbar företagare, menar den förra näringsministern Björn Rosengren. Han lanserar flera egna förslag. ”Företagen måste få göra bättre bakgrundskontroller på de man anställer”, säger han till fPlus.

Den före detta socialdemokratiske näringsministern och tidigare TCO-ordföranden Björn Rosengren, 77, driver idag flera företag inom olika branscher. Han sätter nu ner foten om brottsligheten som slår mot näringslivet. I en intervju med fPlus riktar Björn Rosengren hård kritik mot polisen.

– Det är märkligt att polisen inte har resurser att stoppa det här. Jag tycker att det är allvarligt att bara kalla det för ”vardagsbrott”. Det klingar illa och är förnedrande mot de människor som blir utsatta. Polisen verkar degraderat sig själv till att skriva rapporter, säger han.

På senare tid har uppmärksamheten kring skjutningar i förorterna varit stor, både från polisen, medierna och politikerna. Björn Rosengren tror att samhället vinner den striden. Men han ser ingen ljusning när det gäller brottsligheten som riktas mot företagare.

– Här handlar det inte om nåt utanförskap i förorterna utan det är ofta internationella kriminella ligor som ger sig på våra näringsidkare. Allt från små bolag som utsätts för hot och våld till bedrägerier på nätet. Brotten har både digitaliserats och brutaliserats, säger Björn Rosengren.

Ett hot mot Sveriges blodomlopp

fPlus har i flera artiklar berättat om företagare som utsatts för brott och de målar upp en liknande bild – brotten ökar och polisen gör inget. Henrik Andreasson som driver en entreprenadfirma i Halland råkar ständigt ut för dieselstölder.

– Det som är skrämmande är att de kan verka helt ostört och att stölderna bara fortsätter. Min känsla är att polisen inte bryr sig, säger han till fPlus.

Handeln, restaurang och byggindustrin är de branscher som är särskilt hårt drabbade. Branschföreträdare beskriver Sverige som ett ”smörgåsbord” för kriminella ligor där polisen lämnat walkover. Björn Rosengren delar den uppfattningen och hävdar att brottsligheten är ett hot mot Sveriges blodomlopp – marknadsekonomin som bygger vårt välstånd. Han menar att regeringen måste börja se brottsligheten också som ett näringspolitiskt ärende.

– Vår näringsminister Ibrahim Baylan får inte fortsätta att vara osynlig i den här frågan. Som näringsminister måste han titta på detta eftersom kriminaliteten blivit internationell och grov, säger Björn Rosengren.

En studie från Svenskt Näringsliv visar att 60 procent av företagen utsatts för brott de senaste två åren och att brotten kostar 55 miljarder kronor årligen. Det finns risk att brottsligheten skrämmer bort människor från att bli företagare och att vinsterna äts upp av kostnaderna för olika säkerhetsåtgärder, varnar Björn Rosengren.

– Jag blir orolig när Moderaterna föreslår 2 000 nya ordningsvakter. Det finns en risk i att man bygger upp ett privat väktarsystem och det är fel väg att gå. Jag menar att vi istället borde bygga ett system med många fler kvalificerade poliser. Polisen ska utgöra vår trygghet, inte en massa vaktbolag.

Fyra konkreta förslag

Björn Rosengren har flera förslag för att komma tillrätta med brottsligheten.

  • En är att företagare aldrig ska falla i fällan att använda svart arbetskraft. ”Man vet att det är en stor riskfaktor med svart arbetskraft. Här har Rot och Rut haft en dämpande effekt”, säger Björn Rosengren.
  • Tullen måste ges större befogenheter. ”På hösten plockar internationella ligor utombordsmotorer från båtar och stoppar in dem i lastbilar. Det är rent vansinnigt att tullen inte får öppna lastbilarna och kolla efter. När man vet att tjuvgods förs ut då måste man vara stenhård och stoppa detta.”
  • Höjda minimistraff. ”Domstolarna går oftast på minimistraffet. Vill man ha hårdare straff är det bättre att höja minimistraffet och minska skillnaderna mellan maximi- och minimistraffet. Jag vill också ta bort straffrabatten”, säger Björn Rosengren.
  • Ge företag rätt att utföra bättre bakgrundskontroller på de man anställer. ”Jag tvekar inte sekund om detta, det är helt självklart. Man anställer ju inte pedofiler i förskolan och man anställer ju heller inte den som begått grova ekonomiska brott som kamrer.”

Björn Rosengren berättar att hans företag alltid gör en bakgrundskontroll innan en person anställs.

– Vi har ett system där vi kollar alla vi anställer mer generellt och om de blivit dömda för nåt. Det är en trygghet för oss. Vi bedriver konsultverksamhet på hög nivå inom affärsutveckling och våra kunder måste känna sig trygga, säger han.

Björn Rosengren oroar sig inte för att hans förslag ska uppfattas som inte särskilt socialdemokratiska eller fackliga.

– Jag tror S kommer att hamna vid det jag föreslår. Brottsligheten mot näringslivet har blivit åsidosatt, säger han till fPlus.

Toppnyheter

Stefan Löfven.  Christine Olsson/TT / TT NYHETSBYRÅN
Palmeutredningen

Löfven hoppas på svar: Vi behöver inte mer gissningar

Statsminister Stefan Löfven (S) välkomnar uppgifterna om att ett slutgiltigt svar kring Palmemordet kan vara på gång.

– Jag hoppas att det är så, vi behöver inte mer teorier eller gissningar. Alla vill ha ett svar, säger Löfven till TT om uppgifterna att åklagaren i fallet troligtvis fattar beslut i åtalsfrågan under första halvåret i år.

Han vill själv inte spekulera kring vilka nya uppgifter utredningen kan komma att presentera och säger att han själv inte har fått någon förhandsinformation.

42 min
Olof Palmes grav. NORA LOREK / TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Analyser: ”Efter 34 år blir det något slags avslut”

Chefsåklagare Krister Petersson var ett intressant val av ny Palmeåklagare för tre år sedan och med honom som styrman för utredningen har risken för nya irrfärder varit minimal. Det skriver Fredrik Sjöshult på Expressen.

Enligt honom pekar allt mot att förundersökningen läggs ned med motiveringen ”misstänkt avliden” – annars skulle personen varit gripen, anhållen och häktad, menar Sjöshult.

Han tror inte att en kedja av indicier skulle vara tillräckligt för åklagarens beslut, utan menar att det måste röra sig om nya starka bevis. Har vapnet hittats? Eller har nya DNA-tester med ny teknik lyckats hitta spår som missats förut?

Lena Mellin på Aftonbladet vet inte vad som händer efter chefsåklagare Krister Peterssons ”sensationella uttalande”, mer än att det till slut kommer att bli ett slags avslut.

”Efter 34 år kommer vi få åklagarens, väl styrkta får vi hoppas, berättelse om vad som hände. Det känns mycket bra”, skriver hon.

Igår 22:48
Läs mer om Palmeutredningen
Statsminister Stefan Löfven (S) intervjuas efter EU-nämndens sammanträde om EU-budget på onsdagen Christine Olsson/TT / TT NYHETSBYRÅN
EU:s framtid

EU-källa: Sverige kan bara driva ett eller två krav

Sverige måste prioritera ett eller två krav i de kommande förhandlingarna om EU:s långtidsbudget. Det säger en EU-källa till Direkt.

– Annars får de inget.

En av de stora striderna väntas stå mellan nettobetalare och nettomottagare. Storbetalaren Storbritannien har ju lämnat unionen och Sverige har, tillsammans med Tyskland, Danmark, Nederländerna och Österrike krävt att få fortsatta rabatter på EU-avgifterna.

1 tim
Neil Hall / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Sverige får betala mer till EU efter brexit

Det blir ett stort hål i EU:s budget när Storbritannien lämnar unionen. Det innebär att Sveriges medlemsavgift riskerar att höjas kraftigt, säger Ekots korrespondent i Bryssel, Andreas Liljeheden i SR.

Sveriges regeringen har redan varnat för att vår avgift kan öka väldigt mycket och jobbar därför för att hålla nivån på budgeten nere.

– Sverige hör till en mindre grupp länder som vill hålla nere nivån på budgeten. Dit hör också Danmark, Nederländerna och Österrike, säger Andreas Liljeheden.

Hur stor Sveriges medlemsavgift i slutändan blir hänger på rabatterna. Det finns förslag om att man successivt ska fasa ut Sveriges och andra länders rabatt.

– Gör man det så tror regeringen att Sveriges avgift kan öka med 14-15 miljarder kronor per år. Det skulle bli en årlig avgift på ungefär 55 miljarder kronor istället för dagens 40 miljarder, säger Andreas Liljeheden.

Idag 09:49
Läs mer om EU:s framtid
Elon Musk, vd på Tesla. Aly Song / TT NYHETSBYRÅN
Dagens börs

S&P 500 uppe på nya rekordnivåer på Wall Street

De ledande indexen på Wall Street öppnade uppåt på onsdagen. S&P 500 handlas på nya rekordnivåer och på väg att utmana 3 400-nivån. Vid 16.15-tiden stod indexen som följer:
• S&P 500: +0,4%
• Nasdaq: +0,8%
• Dow Jones: +0,3%

Piper Sandler har höjt sin riktkurs för elbilsaktien Tesla som är upp drygt 8 procent och handlas över 930 dollar en timme in på onsdagens handel.

Boeing, som ska ha hittat vad som beskrivs som främmande föremål i bränsletankarna i flera av de 737 Max-plan som står parkerade i väntan på leverans, handlas ner cirka 0,5 procent.

43 min
TT
undefined

Börsuppgången tilltar – OMXS30 utmanar 1 900-nivån

Stockholmsbörsen handlas upp ordentligt på onsdagen. Vid 16-tiden klättrade OMXS30 över 1 900 punkter för första gången.
• OMXS30: +1,1 %
• OMXSPI: +1,1 %
Uppgången gör att det breda indexet handlas på nya rekordnivåer. Även ute i Europa stiger de ledande börserna.

SCA toppar storbolagsindexet med en uppgång på 2,4 procent, följt av Getinge som stiger runt 2,2 procent.

Spelbolaget Stillfront har rapporterat ökad omsättning och vinst i det fjärde kvartalet jämfört mstillfed samma period föregående år. Detsamma gäller för sektorkollegan Embracer, som också meddelat ett miljardförvärv av ett amerikanskt bolag. Embracer rusar drygt 20 procent medan Stillfront handlas ner 1,9 procent.

Förvärvsmaskinen SBB lyfter hyresintäkterna och förvaltningsresultatet i det fjärde kvartalet, enligt färska rapporten. Fastighetsbolaget ska presentera nya tillväxtmål i maj. B-aktien är upp 5,5 procent.

Hövding ökar omsättningen i kvartalet och antalet sålda Hövdingar ökade med 50 procent. Förre Trelleborg-vd:n Fredrik Asp föreslås ta över ordförandeklubban. Aktien lyfter 8,8 procent.

KPIF-inflationen i januari kom in på 1,2 procent – klart lägre än väntat.

Idag 08:01
Kin Cheung / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Breda uppgångar i Asien: ”Hoppas på centralbankerna”

Det var mestadels muntra tongångar på Asiens börser under onsdagsmorgonen. Vid stängning låg indexen som följer:
• Nikkei: +0,9 %
• Shanghai: –0,3 %
• Shenzhen: +0,6 %
• Hang Seng: +0,5 %
• Kospi: +0,1 %
Investerare kommer att följa utvecklingen när allt fler företag startar upp verksamheten i Kina igen, efter coronavirusets utbrott, skriver CNBC.

Det finns hopp om mer stimulanser i Kina för att stötta ekonomin i virusets fotspår, enligt Reuters.

– Investerares oro för hur viruset kommer att slå mot den globala efterfrågan kommer att kompenseras av förväntningar om att globala centralbanker ska komma till undsättning, säger CMC Markets chefsstrateg Michael McCarthy.

Det har också släppts färska makrosiffror i Japan som visar att exporten i januari föll med 2,6 procent jämfört med samma månad förra året.

Idag 04:30
Läs mer om Dagens börs
Pontus Lundahl/TT / TT NYHETSBYRÅN
Vägen mot etableringsjobb

Carola Lemne: Politiken gör enkla jobb svåra

Varför går integrationen så långsamt när lösningarna faktiskt finns? Det undrar Carola Lemne i en krönika på Arbetsmarknadsnytt. Hon anar en viss ovilja hos partierna att komma till skott med problemet.

Bland det viktigaste för att lösa integrationen är att få folk i arbete. Men utöver att nyanlända har svårt att komma in på arbetsmarknaden, väntas även deras barn ha det svårare än barn med föräldrar födda i Sverige, menar Carola Lemne.

”Att lösa problemet med integrationen handlar alltså inte bara om att göra något som ska funka de närmaste åren – det handlar om att rädda generationer från utanförskap”, skriver hon.

När många pekar på mer utbildning, anser Carola Lemne att svaret ligger i etableringsjobben. Höga lägstalöner har drivit bort många enkla jobb från marknaden. Genom etableringsjobb, som innebär lägre kostnader för arbetsgivare och anpassad utbildning i svenska, skulle dessa jobb kunna komma tillbaka.

Överenskommelsen mellan Svenskt Näringsliv och LO stod klar i december 2017 och trots att reformen finns med i Januariavtalet har lite hänt, menar krönikören.

”Det är väl bättre med en okej reform som blir av – och blir av i tid – än med en perfekt reform som aldrig händer”, avslutar Carola Lemne.

1 tim
Anders Wiklund/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Lagförslaget om etableringsjobb kommer i mars

Ett lagförslag om etableringsjobben kommer att presenteras senast i mitten av mars, skriver Arbetet.

Tidningen har gått igenom regeringens schema för vårens planerade propositioner där uppgiften finns. Regeringens deadline för att lämna över en proposition om etableringsjobb till riksdagen är satt till den 17 mars.

En principöverenskommelse om etableringsjobb slöts hösten 2017 mellan Svenskt Näringsliv, Unionen och de flesta LO-förbunden. Men fortfarande väntar man alltså på besked från regeringen eftersom staten, enligt förslaget, ska stå för en stor del av lönekostnaderna, skriver Arbetet.

Enligt januariavtalet mellan regeringen, C och L, ska etableringsjobben utvidgas till företag utan kollektivavtal och till bemanningsföretag.

16 jan
Läs mer om Vägen mot etableringsjobb

Välj organisation

Få nyheter från den organisation du väljer
Annika Andersson, Vilhelminas kommunalråd. Vilhelmina kommun/TT
De krisande kommunerna

Kommunen tvingas låna miljoner för att betala löner

Vilhelminas ekonomi är i botten och nu vill kommunstyrelsen låna cirka 60 miljoner för att klara årets löpande utgifter, som till exempel att betala ut anställdas löner, skriver Dagens Samhälle.

Det är en mycket stor summa i en liten kommun med endast 6 700 invånare.

– Det är fruktansvärt. Jag trodde aldrig att vi någonsin skulle hamna i en sådan situation, säger kommunalrådet Annika Andersson (C) till Dagens Samhälle.

Efter flera goda år, bland annat tack vare bidrag från staten för flyktingmottagning, rasade kommunens ekonomi 2018. Några av Vilhelminas stora kostnader finns inom utbildningsnämnden och inför nästa kommunfullmäktige föreslås att flera skolor läggas ner.

Idag 09:56
undefined

Rekordstora skulder i landets kommuner

Kommunernas skulder ökar i snabb takt i alla delar av landet och har nu nått rekordnivåer. Det ökar riskerna i den kommunala ekonomin framöver, visar en regional konjunkturrapport från Nordea.

– Kommunernas skulder har aldrig varit så här stora. De senaste tre åren har skulderna ökat snabbast i Västsverige, Östra Mellansverige och Stockholm medan skulden per invånare är högst i Mellersta Norrland, säger Nordeas senioranalytiker Susanne Spector.

På tjugo år har de totala skulderna nästan fördubblats, och i en av tio kommuner har skulden per invånare ökat med 50 procent eller mer de senaste tre åren.

Samtidigt balanseras skuldsättningen av att tillgångarna också ökar. Däremot utgör en höjd ränta ett hot mot kommunernas budgetar, enligt Nordea.

– Ett sätt att möta högre räntor kan paradoxalt nog vara att låna mer pengar. Det beror på att utrymmet att finansiera investeringar med egna medel minskar om räntekostnaderna stiger och intäkterna inte ökar i samma takt. Annars väntar skattehöjningar eller så måste framtida regeringar skjuta till mer pengar till kommunerna, säger Susanne Spector.

Igår 13:42
Läs mer om De krisande kommunerna
Johan Nilsson/TT / TT NYHETSBYRÅN
Avtalsrörelsen

Stor ökning av strejkdagar förra året

Förra året förlorades drygt 7500 arbetsdagar i konflikter, enligt nya siffror från Medlingsinstitutet. Det är betydligt fler än föregående år, i synnerhet jämfört med 2018 som var rekordfredligt med bara 50 förlorade arbetsdagar.

– Vi hade två ganska svåra konflikter förra året och det är ganska mycket för att inte vara någon stor avtalsrörelse som vi har i år. Det ena rörde piloterna på SAS och det andra vara Hamnarbetarförbundet i konflikt med Sveriges Hamnar, säger myndighetens generaldirektör Irene Wennemo, till Sveriges Radio.

Hon tror att förra årets konflikter kan spilla över på årets avtalsrörelse, i synnerhet efter att piloterna på SAS fick mer i löneökning än vad andra har fått.
– Det avtalet riskerar också ha en negativ effekt på den kommande avtalsrörelsen. Kabinpersonalen som också jobbar på SAS är en del av Unionen och ska också följa märket men det är självklart att det här skapar spänningar inom företaget när vissa grupper har brutit sig ut och andra grupper har svårt att göra det, säger hon till Sveriges Radio.

Idag 08:26
Läs mer om Avtalsrörelsen