TT
Inrikes

Björklund: Fler högerliberala reformer nu än under alliansregeringen

I en intervju med fPlus berättar Liberalernas avgående partiledare Jan Björklund om vad han själv ser som sitt viktigaste politiska bidrag och vilken fråga han skäms mest över att Sverige inte kunnat hantera.

Innan Björklund aviserade sin avgång hann han tillsammans med Centerpartiet driva igenom Januariöverenskommelsen där omfattande liberala reformer finns med bland skrivningarna. Nu berättar han även om vilka de känsliga punkterna i överenskommelsen är.

Att tillsammans med Alliansen etablera arbetslinjen som ideologiskt tänkande för den ekonomiska politiken ser Jan Björklund (L) som en av de största politiska gärningarna under sin karriär som Liberalernas partiledare.

– Det var en viktig ekonomisk förskjutning som skedde under alliansåren vilket har tjänat Sverige väl, säger han. 

Strax innan han meddelade sin avgång som partiledare drev han och Centerpartiet igenom Januariöverenskommelsen, med de 73 punkterna av omfattande liberala reformer. Hur ser han på den gärningen? Vad kommer den leda till och hur bedömer han sannolikheten för att JÖK:en kommer hålla mandatperioden ut?

– Jag utgår från att S och MP vill sitta kvar i regeringsställning. Det kommer de inte att få göra om vi inte genomför avtalet. Det är väldigt stora och omfattande liberala reformer vi genomför. Men det kommer naturligtvis inte att ske med ett klubbslag denna vår. Det blir processer med utredningar och lagstiftningsarbete som kan ta tid, säger Jan Björklund.

Han medger att det finns punkter som är extra känsliga och som kan bli särskilt svåra att genomföra. Liberaliseringen av bostadsmarknaden är en av dem, där Vänsterpartiet har markerat skarpt mot statsminister Stefan Löfven. Men de största tvisterna blir på arbetsmarknadsområdet, spår Jan Björklund. 

– Vi driver igenom fler högerliberala reformer än vad alliansregeringen någonsin gjorde. Uppluckringen av LAS och utökningen av undantagsreglerna är typiska S-frågor. Så klart är detta är kontroversiellt för vänsterkanten av svensk politik. Moderna socialdemokrater förstår att detta behövs. Men de flesta socialdemokrater är inte så moderna så de tycker inte att det ska ske, säger Jan Björklund.  

En vanlig farhåga har varit att reformerna på arbetsmarknaden kommer att begravas i utredningar och att de därmed inte kommer kunna hinna genomföras före nästa mandatperiod. Men Jan Björklund avfärdar den kritiken.

– Det är datumsatt, så tror jag inte. Jag har hört den kritiken från högern. Men stora reformer kräver utredningar och gediget lagstiftningsarbete så att det blir genomtänkt och genomarbetat.

Skattereformerna i överenskommelsen ska vara företagstillvända enligt överenskommelserna.

Men på just skatteområdet började det tidigt att gnissla mellan samarbetspartierna i överenskommelsen Stefan Löfven har sagt att han vill se ökade kapitalskatter för att minska klyftorna. Något som skulle strida mot överenskommelsen.

– Där kommer vi aldrig att kompromissa. Men kapitalskatt är ett brett ord. Vi säger absolut nej till återinförande av förmögenhets- eller arvsskatt. De var direkt skadliga. Däremot har vi öppnat för att trappa ner ränteavdragen, vilket i praktiken är en skattehöjning på kapitalsidan, säger Jan Björklund.  

Hur ser du på möjligheten att få igenom sänkta skatter för att gynna näringslivet och företagandet?

– Det står i avtalet att effekten av en skattereform ska vara att vi sänker skatten på arbete och företagande. Sverige ska vara en väldigt attraktiv företagarnation. Det inrymmer lägre skatter, flexiblare liberalare modeller för arbetsrätt, god nivå på utbildning och höga krav på utbildningsväsendet. I en stor skattereform bör så många partier som möjligt omfattas så att den varar inför framtida regeringsskiften. Moderaterna bör naturligtvis vara med. Vi har ju också en grön skatteväxling vilket innebär en del skattehöjningar på miljösidan. Under andra halvan av mandatperioden tror jag att man har en exakt bild.  

Vilken fråga vore viktigast för Svenskt Näringsliv att driva?

– När jag är ute i företagen och pratar med företagare  handlar det om behovet av utbildad arbetskraft. Talar jag med näringslivets organisationer så är lagstiftningsfrågor om arbetsrätten viktigast. Det är väldigt olika frågor för olika företag. Men kompetensförsörjningsfrågan framträder som en av de absolut viktigaste.

– Har vi ingen god utbildning så spelar det ingen roll vilka skatter vi har. Vi måste ha höga krav i utbildningsväsendet. Arbetsrätt och skatter är viktigt, men till syvende och sist behöver vi unga människor som vill jobba i näringslivet.

Hur ser du på fallen med utländsk arbetskraft i Sverige som har utvisats på grund av bagatellartade misstag av tidigare arbetsgivare?

– Det är så konstigt att  Sverige är det enda landet som har samma regler för arbetskraftsinvandring när det gäller högkvalificerad arbetskraft som för lågkvalificerad arbetskraft. Det borde naturligtvis vara lättare för en civilingenjör eller forskare att både komma hit och att få stanna här och jobba. Man får ju skämmas för de här kompetensutvisningarna.

Hur ska vi bryta utanförskapet på arbetsmarknaden för alla de flyktingar som har kommit till Sverige de senaste åren? 

– Genom att släppa fram en arbetsmarknad med enklare och mindre kvalificerade jobb med lägre startlön. En del av de som kommer hit kan man sätta i utbildning. Men många står mitt i livet med skral utbildning och dåliga språkkunskaper. Då kan det vara orealistiskt att alla dessa ska ta svensk studentexamen. Vill vi åtgärda det så måste vi släppa fram en arbetsmarknad med enklare jobb och lägre lön. Det gäller också våra egna ungdomar som misslyckas i skolan och hoppar av gymnasiet, säger Jan Björklund.

Har man kommit tillrätta med flumskolan?

– Nej det har man naturligtvis inte. Men det går åt rätt håll. Rektorer som jobbar med att upprätthålla ordning och reda på sina skolor lyfts numera fram som positiva exempel, förut blev de kritiserade. Debattklimatet har förändrats.

Toppnyheter

Välj organisation

Få nyheter från den organisation du väljer