TT
Företagandet i historien

Birgersson 20 år efter it-kraschen: ”Vi har bara börjat den här resan”

It-yran i slutet av 1990-talet var något helt nytt. En galen tid med känslan av att allt var möjligt, berättar entreprenörerna som var med. Det som glöms är att bubblan kan ha varit det bästa som har hänt Sverige, menar Jonas Birgersson, känd som Bredbandsjesus. ”Vi la grunden för nästa generation”, säger han.

Det är 20 år sedan it-bubblan sprack och världens börser upplevde ett av sina största ras. Media som frossat i historier från den galna it-branschen där allt verkade vara möjligt rapporterade i stället om luftslott och övervärderade it-aktier.

Jonas Birgersson var en av frontfigurerna under it-haussen. Han startade Framtidsfabriken, Framfab, och därefter Bredbandsbolaget.

Han hävdar att it-bubblan i slutet av 1990-talet har minst tre olika perspektiv även om det oftast bara är ett som kommer fram på ett lättillgängligt sätt – det finansiella perspektivet.

– Kurserna gick upp och sedan ner och då tänkte man att det var slut på det hela men det är lite för förenklat. Vi satte ju inte börskursen. Den fick vi inte ens försöka påverka, säger han till fPlus.

Jonas Birgersson, 1999 Claudio Bresciani/TT / TT NYHETSBYRÅN

Andra länder har fokus på framåtandan

Han tycker att det är synd att det är datumet då börserna gick ner kraftigt som vi uppmärksammar i Sverige, trots att det var en så fantastisk tid när det startades en massa spännande bolag.

– Andra länder har fokus på framåtandan och att det kom in mycket pengar i systemet som gjorde att det startades nya tjänster, även om de inte kom direkt.

Många tror att Framfab gick omkull bara för att börskursen föll men det finns kvar, berättar han.

Framfab gick samman med konkurrenten Icon Medialab som förra året såldes till ett brittiskt marknadsföringsbolag. Själv köpte han i början av 2000-talet loss en del av Framfab och startade Labs2 som bygger system för att automatisera bredbandsnät och som idag finns i tio länder.

Det fanns en framtidstro och känsla av att Sverige låg långt framme, och att vi kunde utmana och vinna mot vem som helst om vi var duktiga och jobbade tillsammans. Vi behöver mer av det idag.

Ett andra perspektiv är det teknikskifte som skedde och som i sin tur möjliggjorde ett samhällsskifte. Tack vare Bredbandsbolaget blev Sverige först i världen med att leverera 10 Mb bredband och sedan 100 Mb i hemmen, och även först med att erbjuda kombinationen internet, telefon och tv.

– Det är samma sak som när Sverige gick från jordbrukssamhälle till industrisamhälle. Nu gick vi från industrisamhälle till nätverkssamhälle. Det skapade utmaningar och hot för de som inte kunde ställa om och samtidigt oerhörda möjligheter.

Vad tycker du om att du kallades för Bredbandsjesus?

– Haha, det kunde ha varit värre. Vi ville ju att Sverige skulle bli först i världen med att bygga fibernät och vi ville ge alla digitala verksamheter konkurrensfördelar.

Tredje perspektivet, som gjorde störst skillnad, är tidsandan och stämningen i samhället. På den här tiden fanns det inom bolag som Spray, Icon, Framfab och Cell en känsla av att ”vi är främst i världen och allt är möjligt”, konstaterar Jonas Birgersson.

– Det fanns en framtidstro och känsla av att Sverige låg långt framme, och att vi kunde utmana och vinna mot vem som helst om vi var duktiga och jobbade tillsammans. Vi behöver mer av det idag.

Utan hysterin inget Spotify

Men stämningen kom av sig i och med it-kraschen, trots att förmågan att bygga digitala lösningar fanns kvar. Samtidigt hade Sverige nu världens första och bästa digitala infrastruktur vilket lade grunden för nästa generation med bolag som Skype och Spotify.

– Deras grundare har berättat vilken stor betydelse det hade att de fick en snabb uppkoppling hemma. Och de kunde bygga sina bolag med vetskapen om att resten av världen skulle följa efter.

Det finns mycket större möjligheter framför oss nu än vad det fanns då. Men tyvärr tycker jag att vi har tappat de sista tio åren.

Idag finns det ännu större potential att göra det som ingen har gjort än eftersom den grundläggande tekniken är så mycket mer utvecklad, menar han.

– Vi har bara börjat den här resan. Det finns mycket större möjligheter framför oss nu än vad det fanns då. Men tyvärr tycker jag att vi har tappat de sista tio åren. Vi är inte lika snabba på att ta till oss de möjligheter som finns.

Kan det som hände under it-boomen hända igen?

– Ja, vi ser ju inte precis att börsen har blivit ett under av stabilitet och rationalitet. Men trots att börsen går upp och ner så fortsätter teknikutvecklingen i ganska jämn takt och vi använder digitala tjänster mer och mer, säger Jonas Birgersson.

Sturmark: ”Fanns inga spelregler”

En annan av it-profil är Christer Sturmark som 1995 startade Cell Network med bland andra Jan Carlzon, tidigare vd på SAS, som investerare. Inriktningen var att utveckla e-handelslösningar och bolaget växte snabbt i takt med att it-aktierna på börsen värderades allt högre. Cell Network börsintroducerades 1999 och hade som mest uppåt 2000 anställda.

– Till skillnad från dotcom-bolagen som byggde mycket på framtida intäkter var vi en ”vanlig” konsultverksamhet med en i grunden sund affärsidé. Men även vi surfade på it-vågen. När vi köpte bolag för aktier hade vi nytta av att även våra aktier var högt värderade.

Jag pratade it-strategi i utvecklingsländer med Clinton! Det fanns en slags jävlar anamma kultur – en pionjäranda.

Christer Sturmark engagerade sig mycket i it-politiken. Under några år satt han med i regeringens it-kommission, han var ordförande i regeringens it-strategigrupp och han följde med utrikesdepartementet runt i världen och föreläste om Sverige som it-nation.

Christer Sturmark, 1999 Eric Roxfelt/TT / TT NYHETSBYRÅN

Han fick han vara med i grandiosa sammanhang, vistas i fantastiska miljöer och vara med om många inspirerande möten. Det mest exotiska han upplevde under den här tiden var när han fick träffa den sittande amerikanska presidenten under ett toppledarmöte i Berlin.

-Jag pratade it-strategi i utvecklingsländer med Clinton! Det fanns en slags jävlar anamma kultur – en pionjäranda. Det var oprövad mark och det fanns inga spelregler – det var häftigt.

Kan hända igen – psykologi styr

Han hade turen att sälja sina aktier i Cell före det stora raset och bestämde sig för att bejaka sin ungdoms intresse för vetenskap och filosofi.

– Jag kände mig klar med it-branschen så jag bytte bransch och startade i stället ett förlag, Fri Tanke, som jag fortfarande driver.

Det som ligger bakom it-bubblan i slutet av 1990-talet är psykologiska processer kring kollektiva köp- och säljbeteenden, konstaterar Christer Sturmark. Och han är övertygad om att det kan hända igen.

– Det var inte en it-bubbla som sprack utan en värderingsbubbla. It har sedan dess fått en mycket starkare roll i våra liv än vad vi trodde. Sverige är fortfarande en framgångsrik it-nation mycket tack vare 1990-talets hajp.

”Vi jobbade som svin”

Jane Walerud startade vid årsskiftet 1998–1999 företaget Bluetail tillsammans med elva utvecklare från Ericsson Computer Science lab. Företaget utvecklade system som optimerade och ökade tillförlitligheten i den tidens ganska instabila webbtjänster.

Jane Walerud, 2006 Malin Hoelstad / SvD / TT / TT NYHETSBYRÅN

– Vi jobbade som svin. I början var det väldigt svårt att få in pengar, men till slut lyckades vi.

18 månader efter starten köpte nätverksjätten Nortel bolaget till för 1,5 miljarder kronor. 

– Det var en väldigt bra programvara och försäljningen var inte bara lönsam för oss grundare och våra investerare utan också för köparna. Våra produkter blev en enorm succé som användes för att kryptera en stor del av världens internettrafik.

Jane Walerud bestämde sig för att använda pengarna från försäljningen till att jobba som privatinvesterare och stötta startup-bolag inom it. Fem av Bluetail-grundarna startade ett nytt bolag som de senare sålde till Cisco för 175 miljoner dollar.

Sedan dess har hon investerat i ett antal framgångsrika it- och teknikbolag. Bland annat var hon Klarnas första externa investerare. Det var till och med hon som betalade registreringsavgiften till Bolagsverket.

– På den tiden fanns det inte lika många privatinvesterare och startup-bolagen värderades inte lika högt som nu. Idag jobbar jag ihop med min man och dotter och jag älskar fortfarande mitt jobb!

Entreprenörer har goda chanser att lyckas och tack vare it-boomen vet de att det är möjligt.

På 80-talet sökte sig de välutbildade och drivkraftiga personer till storbolagen men det har ändrat sig, konstaterar hon. Nu söker de sig till startup-bolag.

– Det innebär att vi utnyttjar våra talanger väl, åtminstone i it-sektorn. Entreprenörer har goda chanser att lyckas och tack vare it-boomen vet de att det är möjligt.

Grundarna bakom bolag som Spotify, Izettle och Klarna fick inspiration av it-entreprenörerna i slutet av 1990-talet. En större självsäkerhet och tro på Sverige har infunnit sig, påpekar hon.

– Och nu börjar de i sin tur gå vidare och starta nya bolag och stötta nya entreprenörer. Det blir en positiv spiral som är fantastisk!

BubbIan som aldrig sprack

I den nyutkomna boken Bubblan som aldrig sprack – internetpionjärerna som skapade det svenska techundret har författaren Christian Albinsson intervjuat de som var med. Här skildrar han dotcom-yrans glada nittiotal men också hur det banade väg för de framgångsrika svenska teknikbolag som finns idag.

Toppnyheter

Fredrik Sandberg/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Exportindustrin lånar febrilt för att överleva

Svensk Exportkredit, SEK, ökar nyutlåningen i skuggan av en mörk prognos om det exportberoende näringslivet, skriver DI.

Enligt Exportbaromoetern räknar sex av tio företag med en minskad orderingång närmaste året. Samtidigt planerar tre av tio att minska sin personalstyrka kommande halvår.

”Det ser riktigt illa ut, givet att 1,5 miljoner människor jobbar i exportsektorn. Slår prognoserna in får det stora konsekvenser för svensk tillväxt. Risken finns dessutom att utfallet blir ännu värre än prognoserna med tanke på att ekonomin utvecklas sämre än väntat”, säger Catharina Henriksson,  ansvarig för Exportkreditbarometern på SEK.

Under första kvartalet ökade nyutlåningen med 20 miljarder kronor, från 13,3 miljarder under under samma period i fjol, till rekordsumman 33,3 miljarder kronor i år.

Den största delen av nyutlåningen handlar om rörelsefinansiering så att bolagetn kan stärka sin likviditetsberedskap.

20 maj
Läs mer om Svenska exporten

Välj organisation

Få nyheter från den organisation du väljer