Henrik Montgomery/TT / TT NYHETSBYRÅN
Antisemitismen i Sverige

Bindefeld: ”Mer allvarligt klimat nu än för tio år sedan”

I en intervju med fPlus berättar Micael Bindefeld om sitt engagemang för Förintelsens minne och varför han, trots löften från politikerna, är bekymrad över samhällsutvecklingen och debattklimatet i Sverige. Antisemitismen ”florerar ganska kraftigt” på hela politiska skalan, menar Bindefeld som även ser hur andra länders syn på judendomen och judar tar större plats i det svenska samhället.

I dag är det 75 år sedan fångarna i koncentrationslägret i Auschwitz befriades 1945. Den 27:e januari uppmärksammas årligen den internationella minnesdagen för Förintelsens offer. Så också i Sverige.

Micael Bindefeld, för allmänheten främst känd för sitt entreprenörskap och organisatör av stora galor och evenemang i rollen som ”festfixare”, är initiativtagare till en stiftelse i det egna namnet vars syfte är att stötta personer och verksamheter som genom kultur sprider kunskap om Förintelsen till en bred publik. På måndag utses en ny stipendiat.

– Det var nästan som att jag hade ett kall.

Micael Bindefeld beskriver hur en avgörande resa genom Polen, arrangerad av SKMA (Svenska kommittén mot antisemitism), kom att vägleda honom i arbetet med att starta stiftelsen för sex år sedan. När han berättar om besöken han gjorde 2014 till de platser där nazisternas koncentrationsläger låg är han själv något förvånad över känslan som så starkt grep tag i honom.

– Trots att jag inte är en person som annars känner så, att det finns en särskild mening med att saker kommer till en, så var det nästan som en uppenbarelse, att det var det här jag skulle ägna mig åt.

Det var omtumlande, beskriver han, att befinna sig på plats i Treblinka, det läger där 1,3 miljoner människor avrättades på bara elva månader.

– Man kan inte förstå, det går inte, säger Bindefeld och fortsätter:

– Men man kan lära sig om det som har hänt och man kan förmedla det vidare. Kunskap är bästa vapnet i ett debattklimat som ser ut som det gör just nu.

När Bindefeld beslutade sig för att starta stiftelsen fanns det väldigt få förintelseöverlevare kvar som kunde berätta om vad som hänt. ”Tiden började kännas knapp” samtidigt som revisionisterna som påstår att förintelsen är påhittad eller överdriven hade börjat ta större plats i debatten, säger Bindefeld och fortsätter:

– Jag insåg att jag hade mycket att bidra med.

Med den egna plattformen, nätverken och rollen i samhället liksom kunskapen om berättande och hur media fungerar förstod han att han skulle kunna göra skillnad. Dessutom krävdes en viss egen förmögenhet för att komma igång på riktigt. Det var viktigt att det skulle bli mer än några symboliska tusenlappar för kulturarbetarna, understryker Bindefeld.

– Stiftelsen finansierar kulturprojekt som utan de här pengarna inte skulle ha sett dagens ljus, slår han krasst fast och pekar på att det inte är någon slump att det just blev kulturformatet som stiftelsen fokuserar på.

– Det finns någonting starkt traditionellt i själva kulturuttrycket också eftersom det judiska folket har haft berättande som en viktig del i kulturen. 

”Oerhört mycket mer allvarligt än för tio år sedan”

På frågan om hur antisemitism generellt uppmärksammas i samhället och politiken idag menar Bindefeld att det förändrats på senare tid.

– Sorgsamt nog så måste jag, till del, konstatera att klimatet är oerhört mycket mer allvarligt än vad det var för tio år sedan.

Bindefeld jämför med upplevelsen av att växa upp i Göteborg under 50-60-talet och att som ung vara aktiv både i det judiska centret och synagogan med den situation som är nu, där det blivit svårare att leva som jude i Sverige.

– Jag minns inte att jag någon gång kände jag mig rädd eller att det fanns någon form av legitimationskrav eller metalldetektorer för att komma in i de här miljöerna, man gick bara rakt in i synagogan.

Klimatet de senaste åren har blivit allvarligare i stora delar av Europa, inte bara i Sverige, menar Bindefeld som lyfter utvecklingen i Frankrike liksom länder som Polen och Ungern.

– Antisemitismen blossar upp där trots den grymmaste historiken och trots att det inte finns några judar kvar.

På frågan om vilken betydelse det har att Sverige under de åren som han ser att klimatet ändrats, finns ett parti i riksdagen med historiska kopplingar till vit-makt miljön, säger han att han inte ser den direkta kopplingen.

Antisemitismen i Sverige är inte partipolitisk utan ”florerar ganska kraftigt på hela skalan”, menar Bindefeld som även ser hur antisemitismen i andra länder följer med invandringen.

– Vi har tagit emot många invandrare från länder där det finns en etablerad antisemitism, de åsikterna tar de med sig hit och implementerar i sina nätverk, fortsätter Bindefeld.

– Jag ser även en antisemitism som är långt ut åt vänster, där man använder ganska etablerade antisemitiska kopplingar. Inom Socialdemokraterna skanderar man på Första maj saker som är djupt kränkande.

Bindefeld refererar till det socialdemokratiska ungdomsförbundet, SSU:s tåg i Malmö 1 maj i fjol där deltagare skanderat ”krossa sionismen”. Han menar att situationen som finns i Malmö idag har grundlagts bland annat av politiker som kommunstyrelsens tidigare ordförande Ilmar Reepalu (S), som tillåter att man gör kopplingen att ”svenska judar får skylla sig själva med Israels politik”.

Lärare hindras att undervisa om ämnet

Under 90-talet initierade den dåvarande regeringen, med Göran Persson som statsminister, ett utbildningsuppdrag om Förintelsen och det fanns ett särskilt fokus i skolorna på frågan. Vid millennieskiftet stod Sverige även värd för en internationell konferens.

– Det händer massor med bra saker, missförstå mig inte, man uppmärksammar idag saker som är fel och det går ingen obemärkt förbi, säger Bindefeld och beskriver Löfvens deklaration i regeringsförklaringen om att finansiera ett förintelsemuseum. Det blir också en ny internationell konferens i Malmö i höst.

Han menar att det dock krävs mer.

– Statsministerns engagemang är uppriktigt och väldigt starkt, det finns en otrolig glöd när han pratar om det. Men det räcker inte med enskilda personer eller politikers vilja. Det måste vara på många olika nivåer, säger Bindefeld och pekar på att det fortfarande florerar subkulturer där antisemitismen sprids.

– Det är oftast i de invandrartäta områden där ungdomar har fått med sig antisemitism från skolan och statstelevisionen från hemländerna.

– Men också extremhögern tar plats, fortsätter Bindefeld, liksom ”allt där emellan”.

– Det finns ett stort värde att lära sig av förintelsen för framtiden, inte enbart för att människor med judisk härkomst kan komma att råka illa ut, men också andra minoriteter, utvecklar Bindefeld.

Det är viktigt att människor drar lärdom av det som hänt och att det inte glöms bort, menar han och tillägger att det inte heller är endast ett judiskt ansvar att berätta.

– Förintelsens fasor inte bara kan utan ska man berätta om i alla hem, alla föräldrar har ansvaret att berätta om förintelsen, liksom alla lärare.

Här nämner Bindefeld Malmö igen som exempel, där rapporter om att lärare vittnar om att det är vanligt att de blir störda i undervisningen när de tar upp ämnet förintelsen i klassrummen.

– Det gör att de inte kan prata om förintelsen. Utan stöd av rektor eller med tillräcklig säkerhet så kan lärarna inte prata om detta och i de här fallen så struntar man då i att prata. Så visst ger vi efter, suckar Bindefeld.

Nyligen hamnade stiftelsen i fokus i den politiska debatten efter det att den tilltänka prisutdelaren, Moderatledaren Ulf Kristersson, kritiserades för ett löfte om Sverigedemokraterna som förintelseöverlevaren och debattören Hédi Fried hade mottagit. Sedan var debatten, inte minst på sociala medier, igång om lämpligheten hos Kristersson för detta sammanhang.

– Ulf är en klok, liberal person med sunda åsikter och han är oerhört engagerad i dessa frågor.

Bindefeld pekar bland annat på M-ledarens engagemang för organisationen Zikaron, där judiska ungdomar besöker skolor och berättar om sina far- och morföräldrars historier från Förintelsen.

– Debattklimatet är så känsligt, man läser in symbolik i precis allting, fortsätter han och utvecklar varför det inte var möjligt att genomföra prisutdelningen som det var tänkt.

– Stiftelsen kan inte bli ett politiskt slagträ på det viset. Frågan är så mycket större än vem som delar ut stipendiet.

Och därför är det nu Bindefeld själv på måndagen som delar ut priset till årets stipendiat. Vem det blir presenteras först på söndagskvällen. Men att det är en person vars förmåga att berätta och inspirera andra är stark går det alltså att räkna med utifrån beskrivningen av stipendiets syfte. 

Bindefeld pekar på att det finns mycket som var och en som vill förändra attityder i dessa frågor, kan göra:

– Överlag så måste man stå upp för saker och engagera sig på riktigt. Alla kan göra det idag med sina digitala plattformar och nätverk.

Utvecklingen med sociala medier, menar Bindefeld, innebär dessutom att många fler når fler och om människor använder plattformarna klokt så går det att åstadkomma mycket.

– Med kunskap går det att förändra attityder och inställningar. Stiftelsens arbete med kultur är ett exempel på detta, vår önskan är i mångt och mycket att inspirera andra.

Toppnyheter

Pelosi på pressträffen i dag.  Susan Walsh / TT NYHETSBYRÅN
Coronavirusets spridning – globalt

Pelosi: Trump är vilse men vägrar fråga om vägen

Donald Trump måste erkänna att han gått vilse – och fråga forskarna om vägen framåt. Det sa representanthusets talman Nancy Pelosi på en pressträff i dag, där hon gick hårt åt presidentens coronastrategi.

– Presidenten har fattat så många dåliga beslut. Genom att studera honom har jag insett att han är som en man som vägrar fråga om vägen. Alla svar finns där, sa Pelosi enligt Washington Post.

Den demokratiska toppolitikern är bland annat kritisk till att Trump hotat med att dra in stöd till skolor som inte vill öppna upp i höst.

4 min
Demonstration mot Netanyahu i veckan (t v), Benjamin Netanyahu (t h). TT
undefined

Israels coronastöd får kritik: ”Mutor till massorna”

Israels premiärminister Benjamin Netanyahu anklagas för att försöka ta fokus från kritiken mot honom genom sitt löfte om ekonomiska bidrag till alla som drabbats av coronavirusutbrottet, skriver flera medier.

Stödpaketet presenterades i går, och ska enligt Netanyahu öka konsumtionen och få fart på ekonomin snabbare. Men flera ekonomer och oppositionspolitiker beskriver det som en ineffektiv åtgärd, och tror att förslaget i stället är ett försök från Netanyahu att ta fokus från kritiken mot hans hanterande av pandemin och den pågående korruptionsrättegången mot honom.

Kolumnisten Ben Caspit i tidningen Maariv tar det ett steg längre och liknar förslaget med att ”dela ut mutor till massorna”, skriver The Guardian.

2 tim
Läs mer om Coronavirusets spridning – globalt
Arkivbild från Malmö centralstation. Emil Langvad/TT / TT NYHETSBYRÅN
Coronavirusets spridning – Sverige

SJ tillåter färre personer på tågen efter trängselkritiken

SJ kommer fortsättningsvis bara att sälja biljetter för 65 procent av platserna ombord, i stället för dagens 75 procent, meddelar det statliga tågbolaget. Beskedet kommer efter kritik om trängsel på tågen.

– Nu har vi analyserat, dragit lärdom och gör om så det blir bättre för alla, säger SJ:s presschef Tobbe Lundell till TT.

Under våren var SJ:s tåg bara belagda till 50 procent, men efter att reserestriktionerna hävts gjordes 75 procent av biljetterna tillgängliga. Men nu tar bolaget alltså ett steg tillbaka.

2 tim
Turister i Gamla stan, juli 2020 Stina Stjernkvist/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

CBS: Avslappnade svenskar utgör ett dåligt exempel

Sveriges hantering av coronavirusutbrottet forsätter väcka uppmärksamhet internationellt. Senast ut är CBS News, vars korrespondent besökt Stockholm och förundras över hur ”relativt avslappnade” invånarna verkar.

”Sverige har blivit ett exempel på hur covid-19 inte ska hanteras”, lyder rubriken, och tv-kanalen pratar med flera svenskar som är kritiska till den svenska strategin.

En av dem är Nele Brusselaers, epidemiolog vid Karolinska Institutet, som oroar sig för hösten:

– Om det är något land i Europa som kommer få en andra våg är det med stor sannolikhet Sverige, för de gör fortfarande inte så mycket för att verkligen stoppa det, säger hon.

Folkhälsomyndighetens Karin Tegmark Wisell intervjuas också, och säger att planen för hösten är att hålla fast vid rekommendationerna och fortsätta följa forskningen.

2 tim
Ibrahim Baylan under dagens pressfika med regeringen. Stina Stjernkvist/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Baylan: Missuppfattning att vi försökte rädda ekonomin

Regeringens första prioritet har alltid varit att begränsa smittan och rädda människoliv. Först därefter har politikerna försökt mildra effekterna på ekonomin under coronakrisen, säger näringsminister Ibrahim Baylan (S) till Expressen.

– Det finns en hel del missuppfattningar, säger Baylan.

– Vi har valt lite olika vägar. Vilken väg som senare visar sig ha varit rätt vet vi inte förrän i efterhand, fortsätter han.

Ministern menar också att han tror att andra ibland sprider en felaktig bild av den svenska strategin för att på så sätt visa att man själv har gjort rätt.

4 tim
Läs mer om Coronavirusets spridning – Sverige
Maria Malmer Stenergard och Morgan Johansson. TT
Migrationspolitiken i Sverige

Debatten blev slutligen av: ”Överens om 90 procent”

Det fanns en 90-procentig samsyn innan Moderaterna lämnade migrationssamtalen, säger justitieminister Morgan Johansson (S) i Studio Ett.

– När han säger att vi är överens om 90 procent så är det de tio procenten – som jag tror är betydligt fler än så – som är de riktigt viktiga frågorna, så som reglerna för anhöriginvandring, svarar Moderaternas migrationspolitiska talesperson Maria Malmer Stenergard.

Efter att justitieministern förra veckan vägrade att möta M-politikern i en debatt drabbade politikerna i stället samman i Studio Ett i dag.

– Vi var beredda att göra upp med de andra borgerliga partierna, säger Johansson, som tycker att S-förslaget ligger i mitten, men att M lutar sig mot SD:s politik.

– Det är Miljöpartiet som får ett mycket stort inflytande när Socialdemokraterna väljer att inte göra upp med oss utan i stället väljer regeringsmakten, svarar M-politikern.

1 tim
Morgan Johansson. Magnus Andersson/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Johansson: Tydligt att M inte vågar skilja sig från SD

När Moderaterna hoppade av samtalen om en migrationspolitisk överenskommelse skedde det 90 minuter efter att Sverigedemokraterna gått ut och sagt att de inte trodde på en bred överenskommelse, skriver justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S) i på Aftonbladets debattsidor. ”Det är uppenbart att Moderaterna numera inte vågar skilja sig alltför mycket från SD, och att partierna samordnar sin politik i allt högre utsträckning”, fortsätter han.

Inlägget är ett svar till Maria Malmer Stenergard, migrationspolitisk talesperson för M, som tidigare i veckan skrev att det följer ett socialdemokratiskt mönster när Morgan Johansson tidigare inte velat debattera frågan med henne i SVT.

I sitt svar nu skriver Johansson att det är regeringen i dag som fått strama upp den generösa asyl- och arbetskraftsinvandringspolitiken som Tobias Billström (M) drev igenom under regeringen Reinfeldt.

5 tim
Stefan Löfven på Harpsund på onsdagen ERIK SIMANDER / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Löfven: Volymmål bryter mot moralisk princip

Statsminister Stefan Löfven står fast vid sin linje att säga nej till ett fast volymmål i migrationspolitiken. I en intervju med Aftonbladet säger han att ett volymmål bryter mot internationella konventioner.

– Dessutom bryter man mot en moralisk princip. Så det är inte aktuellt.

Frågan om ett volymmål har varit en av stötestenarna i migrationssamtalen mellan partierna. Moderaterna har velat se ett ett volymmål, med argumentet att det ger förutsägbarhet och långsiktig hållbarhet.

Idag 06:15
Läs mer om Migrationspolitiken i Sverige
Arkivbild. Dmitrij Peskov och Vladimir Putin. Alexei Nikolsky / TT / NTB Scanpix
Ryska säkerhetshotet

Kreml förnekar ryska hack mot vaccinforskning

Ryssland förnekar anklagelserna om att ryska hackare med koppling till säkerhetstjänsten skulle ha försökt komma åt forskning om ett vaccin mot coronaviruset. Det rapporterar AFP.

– Vi kan bara säga: Ryssland hade inget med de här försöken att göra. Vi accepterar inte sådana anklagelser, säger Kremls talesperson Dmitrij Peskov till statliga Tass, enligt AFP.

Tidigare under dagen gick den brittiska regeringen också ut och anklagade ”ryska aktörer” för att ha försökt påverka valet i Storbritannien 2019, något som Peskov också förnekar.

2 tim
Illustrationsbild. Johan Nilsson/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Ryska cyberattacker mot vaccinforskning i väst

En rysk grupp hackare med kopplingar till den ryska underrättelsetjänsten har utfört cyberattacker mot organisationer inblandade i utvecklingen av vaccin mot coronaviruset. Det hävdar den brittiska myndigheten UK National Cyber Security Centre, rapporterar CNN.

Attackerna har riktat sig mot aktörer i USA, Storbritannien och Kanada.

Hackergruppen, som är känd under namnet Cozy Bear, tros även ha varit inblandad i attacken mot Demokraternas nationella kommittés interna system i presidentvalet 2016.

3 tim
Dominic Raab/Illustrationsbild AP/TT
undefined

Raab: Ryska aktörer försökte påverka valet

Ryska aktörer försökte påverka utgången i det brittiska valet 2019. Det rapporterar Sky News med hänvisning till den brittiska regeringen.

Påverkansförsöket skedde bland annat genom att man publicerade läckta regeringsdokument på plattformen Reddit, skriver utrikesminister Dominic Raab i ett uttalande till det brittiska parlamentet.

Enligt Raab finns det inga bevis för att det ska ha pågått någon bred rysk kampanj, men ”alla försök att blanda sig i vår demokratiska process är helt oacceptabla”, tillägger han.

4 tim
Läs mer om Ryska säkerhetshotet
Statsminister Stefan Löfven och Spaniens premiärminister Pedro Sànchez i samband med ett möte i veckan. ERIK SIMANDER / TT NYHETSBYRÅN
EU:s stödfond

Löfven står fast vid svensk linje i EU: ”Krävs ändringar”

Statsminister Stefan Löfven håller fast vid att EU:s förslag om långtidsbudgeten och återhämtningspaketet efter coronakrisen är för kostsamma. Det säger han inför riksdagens EU-nämnd, skriver TT.

– En överenskommelse måste vara acceptabel för alla. För att komma dit krävs det ändringar i det som ligger på bordet nu, säger statsministern som väntar sig ett långt möte när statschefer inleder toppmötet i morgon.

Regeringen tycker bland annat att alla 750 miljarder euro i stödpaketet ska fördelas som lån, inte i huvudsak som bidrag.

Sverige tillhör tillsammans med Danmark, Österrike och Nederländerna kvartetten mer sparsamma EU-länder som kallas ”frugala fyran”.

2 tim
Stefan Löfven och Spaniens premiärminister Pedro Sánchez på Harpsund på onsdagen ERIK SIMANDER / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Löfven träffar Macron inför EU-toppmötet

I går träffade statsminister Stefan Löfven Spaniens premiärminister Pedro Sánchez och i dag ska Löfven träffa Frankrikes president Emmanuel Macron i Paris. Mötena sker inför EU-toppmötet i helgen där Reuters rapporterar att EU:s långtidsbudget och coronastödpaket ska diskuteras.

Sveriges Radios Sydeuropakorrespondent Margareta Svensson säger i P1-morgon att det varit ett intensivt resande de senaste veckorna för Frankrikes, Italiens och Spaniens ledare när de besökt olika ledare för de så kallade sparsamma länderna, där Sverige ingår.

– Det visar hur viktigt det här är för Frankrike och Tyskland som lagt fram paketet.

Idag 08:03
Arkivbilder: Alice Bah Kuhnke (vänster), Abir Al-Sahlani (vänster) TT
undefined

”EU-stöd får inte gå till att montera ner demokratin”

När EU-ledarna samlas för att diskutera stödpaketet i coronakrisens spår så får fokus inte flyttas från den viktiga frågan om våra skattepengar ska gå till länder som inte respekterar rättsstatens principer. Det skriver den centerpartistiska Europaparlamentarikern Abir Al-Sahlani på Aftonbladets debattsida. Hon nämner Ungern och Polen och skriver också att miljardbelopp försvinner varje år på grund av korruption och penningtvätt. Sverige får inte godkänna en ny EU-budget som möjliggör nedmonteringar i demokratin, menar hon.

Hon får medhåll från parlamentarikerkollegan Alice Bah Kuhnke (MP). Hon skriver i en debattartikel på ETC att EU-parlamentet nyligen tagit ett gemensamt ställningstagande om EU:s budget som går ut på att EU-pengar ska villkoras med demokratiska principer. Nu föreslår hon att Sverige och andra progressiva länder krokar arm med parlamentet och säkerställer att medlen går till länder som lever upp till EU:s grundläggande värden.

6 tim
Läs mer om EU:s stödfond

Välj organisation

Få nyheter från den organisation du väljer