De svenska krispaketen

Beskedet: Så slår nya utdelningsstoppet mot dig

Nu är det klart hur Tillväxtverket vill stoppa företagen att göra aktieutdelningar. fPlus guidar dig genom det nya regelverket som bland annat innebär att företagare inte kan använda 3:12-reglerna längre. Dessutom gäller de retroaktivt.

Under måndagen kom Tillväxtverket med ett antal förtydliganden om utdelningsstoppet för krisande företag. Tillväxtverket har kommit fram till att företag som har gjort aktieutdelningar under stödperioden eller i nära anslutning inte har rätt till statliga krisstöd. En grupp kan drabbas extra hårt, anser skatteexperten Hans Peter Larsson.

När Tillväxtverket påhejade av regeringen och finansutskottet nyligen tog beslutet att stoppa krisstöd till företag som har gjort utdelningar vaknade näringslivet till. Företagare, forskare och experter har försökt förklara att det handlar om ett ingrepp där man drar alla över en kam, vilket slår mot företagandet, ekonomin och samhället i stort. Men det har bitit föga.

Regeringen fortsätter, trots kritik från Lagrådet, att driva på för åtstramande lagstiftning i frågan. När Miljöpartiets ledare Per Bolund nyligen antydde att utdelningsstoppet minst ska gälla året ut fick debatten ytterligare syre. Nu börjar nämligen en rad småföretagare inse hur de kommer att drabbas.

400 000 fåmansföretagare extra utsatta

fPlus kunde nyligen avslöja att staten mer eller mindre tvingar småföretagare att offra en av sina viktigaste livlinor – utdelningar enligt 3:12-reglerna. Skatteexperten Hans Peter Larsson på Far, branschorganisationen för revisorer och skatterådgivare varnar för att utdelningsstoppet riskerar att slå mot 400 000 fåmansföretagare på ett sätt som inte kan ha varit tanken.

– Ja, vi har ungefär 300 000 fåmansaktiebolag och vissa av dem har ju mer än en ägare, så i runda slängar pratar vi om 400 000 aktiva ägare som berörs. Sen kanske inte alla permitterar, men nu räknar man ju med att det blir väldigt många fler som tvingas söka stöd än man först trodde, säger han.

Många är helt enkelt ofta beroende av utdelningar för att få livet att gå ihop, och det är inget konstigt med det, det är ju därför de har fått ett eget regelverk.

Hans Peter Larsson förklarar att 3:12-regelverket är särskilt framtaget för ägare i fåmansföretag eftersom det är så svårt att särskilja vad som är arbetsinkomst och vad som är kapitalinkomst i dessa bolag. Många är helt enkelt ofta beroende av utdelningar för att få livet att gå ihop, och det är inget konstigt med det, det är ju därför de har fått ett eget regelverk, säger han.

– Om du äger en aktie i Volvo så vet man att det är kapitalinkomst som är utdelning. Men så är det inte för ägare till fåmansföretag, deras ersättning från bolaget är oftast en mix av både lön och utdelning. Det är skattemässigt fördelaktigt att ta viss utdelning från bolaget istället för att ta en högre lön och inte någon utdelning alls. Det är inget konstigt att man mixar. Det gör i princip alla, säger han.

Krävs för att betala semestern

Ägarna till fåmansföretag är mer beroende av utdelningsströmmen än vad aktieägare i Volvo är, förklarar Hans Peter Larsson. Därför kan ett utdelningsstopp också slå betydligt hårdare mot den typen av företag.

– Utdelningen är liksom en del av den ersättning som fåmansföretagare lever av. En aktieägare i Volvo räknar ju inte med utdelningen för att kunna betala semestern, men så är det för de allra flesta fåmansföretagare, säger han.

Det finns två sätt att beräkna utdelningen på. Antingen utgår man ifrån antalet anställda och vilken lönesumma som finns i bolaget när man räknar på vilken utdelning man kan göra, den så kallade huvudregeln (se mer utförligt i länkar nedan). Eller så kan bolaget använda den så kallade schablonregeln, vilken säger att en fåmansägare alltid får ta ungefär 170 000 kronor per år i utdelning.

– Och syftet med reglerna är ju bland annat att främja anställningar, det är därför reglerna fått dagens utformning, berättar Hans Peter Larsson.

Skulle man behöva förtydliga att utdelningsstoppet inte kan gälla alla företag?

– Det är ju en politisk fråga, men jag hade önskat att lagstiftaren åtminstone hade skickat med mera kött på benen, och mera kommentarer kring att man inte ska få lämna några utdelningar. Man bara sa det, utan att skriva några kommenterar kring det. Tillväxtverket fick den här bollen i knät och visste inte hur de skulle göra med tillämpningen, säger han. Därför så utreder de nu frågan vidare.

Tvingades till strängare tolkning

Det kan ju tyda på att Tillväxtverket faktiskt förstod att ägare till fåmansföretag skulle drabbas väldigt hårt och att det skulle slå orimligt hårt mot tillväxt och jobb.

Hans Peter Larsson menar att det är anmärkningsvärt att en myndighet inte får några ord med sig på vägen innan de ska tillämpa nya regler. Och först så tolkade Tillväxtverket att stoppet bara skulle gälla ”större utdelningar”, påminner han, och myndigheten lämnade också den informationen på sin hemsida där man söker stödet.

– Det kan ju tyda på att Tillväxtverket faktiskt förstod att ägare till fåmansföretag skulle drabbas väldigt hårt och att det skulle slå orimligt hårt mot tillväxt och jobb, säger han.

– Men de fick ju snabbt tillbaka boomerangen där finansutskottets ledamöter krävde ett mer kategoriskt utdelningsstopp. Det var ju först då som de ändrade skrivningen på sin hemsida så att stoppet avsåg utdelningar oavsett storlek, fortsätter han.

Läget är fortfarande oklart, menar Hans Peter Larsson som nu råder alla företagare att noga följa informationen som uppdateras på Tillväxtverkets hemsida. Det som i alla fall är klart är att bolag som har gjort utdelningar eller lämnat ett koncernbidrag innan den 16 mars bör kunna andas ut, då är det grönt ljus för att ta del av korttidsstödet, berättar Hans Peter Larsson. Men har utdelningen skett efter det datumet så kan korttidsstödet komma att stoppas.

– Man får hoppas att Skatteverket, som ska följa upp stödet och göra efterkontroller, ser på frågan på samma sätt som Tillväxtverket gjorde initialt innan de ändrade sin skrivning. Det vill säga att Skatteverket tycker att i vart fall fåmansföretag kan undantas om de inte gjort ”större utdelningar”, säger han.

Sätter hoppet till Skatteverket

Annars riskerar omkring 400 000 småföretagare att ligga riktigt pyrt till.

Företagen kan ju inte komma till sina anställda och säga att de får betala tillbaka lönen för att det blev knas. Det blir katastrof för bolagen.

– Om även Skatteverket tolkar det som att inga utdelningar alls får göras. Ja, då förstår du själv, det går ju i praktiken inte när det gäller utdelningar som inte anses som ”större”. Och ska det då resas krav på återbetalningsskyldighet? Det går ju inte, företagen kan ju inte komma till sina anställda och säga att de får betala tillbaka lönen för att det blev knas. Det blir katastrof för bolagen, säger han.

Imorgon, tisdag, ska finansutskottet dessutom behandla propositionen om att regeringen vill skriva in en kommentar att om utdelningar har gjorts så är det en indikation på att företaget inte har allvarliga ekonomiska problem, förklarar Hans Peter Larsson.

– Lagrådet tycker att en sådan lagparagraf inte tillför något, men vi får väl se vad finansutskottet säger, säger han.

Det finns en rad allvarliga rättssäkerhetsfrågor som måste adresseras i det här, menar Hans Peter Larsson som är mycket kritisk mot hur snabbt utdelningsstoppet kommit på plats utan att frågan analyserats.

– Det här kom som en blixt från en klar himmel, och allt har gått för snabbt. Åtminstone borde politikerna ha brainstormat en dag om vilka konsekvenser detta får. Redan samma dag när vi på FAR såg detta komma skickade vi en hemställan till finansutskottet och frågade om vad de egentligen menade, säger han.

Klurigt läge

Nu menar Hans Peter Larsson att företagen måste vara försiktiga och förstå vad politiken säger, annars kan det bli kostsamt. Om utdelningar ska tolkas som en indikation på att företagen inte har problem så är läget klurigt när man argumenterar för permitteringsstöd, förklarar han.

– Har man redan delat ut gäller det att nu ta fram underlag som visar att man verkligen uppfyllde kraven om ett allvarligt ekonomiskt läge och att läget inte påverkades av att man gjorde den här utdelningen. Men det är ju ett jobbigt läge, och det kan vara läge att justera utdelningsförslag bara för att undvika eventuella diskussioner om återbetalning senare. Jag menar, hamnar man i att tvingas betala tillbaka ”din” och ”min” lön, och det inte finns pengar kvar blir ju katastrofen ännu värre, säger han.

Slår även mot storföretag och ekonomin

Men det är inte bara småföretagare som drabbas av utdelningsstoppet. Till exempel varslade SKF 300 tjänstemän om uppsägning kort efter Tillväxtverkets besked, uppger Göteborgsposten.

Det är ett effektivt sätt att föra över resurser från stagnerande företag och branscher till växande företag och branscher.

Magnus Henrekson, professor i nationalekonomi och vd för Institutet för Näringslivsforskning, menar att debatten kring utdelningarna har blivit för känslostyrd.

– Om man bara tar det strikt ekonomiskt så handlar det ju om vinster som gjordes förra året. För det andra så kommer utdelningarna att fördelas om, det är ett effektivt sätt att föra över resurser från stagnerande företag och branscher till växande företag och branscher. Så i den meningen, om man ser det strikt ekonomiskt, så är det ingen bra idé att stoppa det här, säger han.

Gabriel Urwitz, f d adjungerad professor i finansiell ekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm och ordförande för AB Segulah, håller med om att det politiska kravet på att stoppa utdelningar är populistiskt och skadligt för samhället. Att börsbolagen ska dra tillbaka sina aktieutdelningsförslag och att helt stoppa alla utdelningar för bolag som behöver korttidspermittera personal med hänvisning till coronakrisen är fel väg att gå, menar han.

– Det är förståeligt att detta moraliskt känns som ett korrekt förhållningssätt men det är en uppfattning som mer är baserad på känslor än analys, sa han nyligen till fPlus.

Så slår de nya reglerna

Tillväxtverket tolkning av reglerna:

  • Att lämna koncernbidrag till annat bolag i företagsfamiljen bör betraktas på samma vis som aktieutdelning. Det har Tillväxtverket kommit fram till och förbjuder därmed statligt permitteringsstöd till företag som lämnar koncernbidrag.
  • Myndigheten försöker också sätta ned foten kring tidsaspekten, men ger samtidigt ett något vagt besked. Om aktieutdelning eller annan pengaöverföring som exempel koncernbidrag lämnats före 16 mars kan det vara okej enligt reglerna för att få statsstöd. Men här ska en samlad bedömning göras. "Utdelningar eller andra värdeöverföringar under stödperioden eller i nära samband med denna innebär en presumtion på att det inte råder sådana allvarliga ekonomiska svårigheter hos företaget för att en stödåtgärd skulle vara berättigad", skriver Tillväxtverket.
  • Som lagtexten är formulerad i dagsläget gäller samma regler för alla typer av bolag, oavsett storlek. Det krävs en lagändring för att mindre bolag ska kunna undantas från möjligheten till värdeöverföringar samtidigt som man uppbär stöd.

Toppnyheter

Jonas Ekströmer/TT / TT NYHETSBYRÅN
Den svenska konjunkturen

Uppgift: Scania trappar upp produktionen till hösten

Lastbilstillverkaren och en av Sveriges största arbetsgivare planerar att öka produktionen igen till hösten. Enligt uppgifter till Ekot beställs det fler lastbilar än väntat.

– Efterfrågan har ju varit lite större än vad man räknat med, säger IF Metalls klubbordförande i Oskarshamn, Mikael Johansson, till radion.

Den ökade produktionstakten innebär att Scania kan komma att återanställa personal som fått sluta i samband med coronakrisen, enligt IF Metall. Michael Lyngsie, ordförande för IF Metall på Scania i Södertälje, säger till Ekot att ingen vågade tro på scenariot att det skulle studsa tillbaka så snabbt.

Scanias pressavdelning vill inte kommentera uppgifterna om ökad produktion på grund av att bolaget släpper din delårsrapport om några veckor.

1 tim
Henrik Montgomery/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

”Flera skäl att se över stöden till företagen”

Artister som Petter och Sarah Dawn Finer har nyligen dragit tillbaka sin sina ansökningar om ekonomiskt stöd efter kritiken att de redan tjänar miljoner varje år.

Men när statsmakterna beslutar att stödja branscher under pandemin, ska det då spela roll hur sparsamma dessa företag har varit? undrar DI:s ledarskribent Tobias Wikström.

Han tycker det är olyckligt när stödsystem har villkor som gör att välskötta företag har sämre chanser.

"Motsvarigheten skulle vara att privatpersoner med mycket pengar på banken inte skulle få pengar från a-kassan", skriver han.

På samma sätt som en skattesänkning gäller alla slags bolag borde samma sak gälla när en stödåtgärd kanaliseras via en utbetalning.

Det gäller inte bara under pandemin. Svensk finanspolitik bör i framtiden handla om hur Sveriges ekonomi ska kunna växa igen, med bättre förutsättningar än före krisen, skriver Wikström.

Igår 20:18
HENRIK MONTGOMERY
undefined

Prognos: Sveriges ekonomi kan gå starkast genom krisen

Sverige väntas bli ett av de länder som kommer att drabbas minst ekonomiskt av coronakrisen, enligt Moodys, rapporterar Dagens PS.

Överlag har de nordiska länderna starka statsfinanser och kreditvärderingsjätten Moodys spår en relativt stark återhämtning för hela regionen. Men krisen väntas slå hårdast mot Finland. Där kan tappet nå 6,5 procent. Svenskt BNP väntas falla med 3,8 procent.

När EU gjorde en bedömning förra veckan hamnade Sverige även då högt på listan. I deras rapport väntas dock Sverige få ett större BNP-fall än Danmark.

Igår 12:54
Läs mer om Den svenska konjunkturen
Foto: Hasse Holmberg / TT
Handeln i siffror

Branschen vädjar om skattesänkningar efter raset

Pandemin kramar musten ur modehandeln. I juni minskade klädförsäljningen med närmare 20 procent i fysiska butiker och deras e-handel, jämfört med juni i fjol. Skoförsäljningen rasade med drygt 30 procent, enligt Stilindex från Svensk Handel Stil.

"Även om kunderna sakta börjar komma tillbaka till butikerna är försäljningstappen fortsatt omfattande. I juni tappade klädhandeln nästan 20 procent och skohandeln hela 30 procent. Situationen är mycket allvarlig", säger Mats Hedenström, näringspolitisk chef på Svensk Handel, i ett pressmeddelande.

Branschen vädjar nu om åtgärder från politikerna – skattesänkningar – för att klara krisen.

"I ett läge där modehandeln behöver politikens stöd för att ta sig igenom en exceptionell kris gör regeringen precis tvärtom när de väljer att gå vidare med en straffskatt på kläder och skor. Det är tondövt och riskerar att bli nådastöten som tvingar modebutiker att stänga igen", säger Mats Hedenström.

6 min
HENRIK MONTGOMERY
undefined

Nordea: Svensk återhämtning minst i Norden

Efter att ha fallit stort i mars har konsumtionen nu återhämtat sig i alla nordiska länder. Men återhämtningen är långsammare i Sverige än i våra grannländer, visar ny data över korttransaktioner från Nordea.

Transaktionerna i Finland och Norge var drygt sex procent högre i juni 2020 än samma månad 2019. I Danmark är det strax under nollan, medan Sverige ligger sju procent lägre än juni förra året.

I samtliga länder är konsumtionen av varor högre än normalt, medan nivåerna för köp av tjänster ligger betydligt lägre. Vad gäller både frisörer och restauranger var tappet först störst i Finland, Danmark och Norge, men transaktionerna har där kommit tillbaka under maj och juni. Nu är det i stället svenskarna som spenderar minst i Norden hos frisörer och restauranger, jämfört med förra året.

De hårdast drabbade sektorerna i samtliga nordiska länder är kultur, hotell, flyg, och kollektivtrafik.

6 jul
Läs mer om Handeln i siffror
Illustrationsbild. Fredrik Sandberg/TT / TT NYHETSBYRÅN
Coronavirusets spridning – Sverige

Studie: Äldre upplever sina barn som kontrollerande

I en enkätstudie med svenskar över 70 år framkommer att åldersgränserna för restriktioner under coronapandemin inneburit att personer i gruppen känner sig kontrollerade av sina barn. Det säger Jannicke Andersson som är universitetslektor i socialt arbete på Högskolan i Halmstad som utfört studien, till SVT Halland.

– Barn och barnbarn tar på sig rollen som den som ska visa omsorg och eftertanke, som ibland övergår i någon form av kontroll.

Folkhälsomyndigheternas riktlinjer lutar sig mot att hög ålder är främsta riskfaktorn för att bli sjuk i covid-19.

11 min
Illustrationsbild. TT
undefined

Ska kartlägga långtidssjuka med coronasymptom

Många vittnar om att de upplevt covid-19-symtom under lång tid, ibland flera månader. Nu får Socialstyrelsen och Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) i uppdrag från regeringen att kartlägga de långtidssjukskrivna, rapporterar TT.

Med kartläggningen vill man både hitta information om möjliga behandlingar och förbättra kunskapsläget inom sjukvården.

– Särskilt viktig information just nu är att inte automatiskt utgå från att utdragen feber i flera månader beror på covid-19. Det kan vara andra allvarliga sjukdomar som ligger bakom, Thomas Lindén, avdelningschef för kunskapsstyrning för hälso- och sjukvården vid Socialstyrelsen.

2 tim
Illustrationsbild. jessica Gow/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Kraftig ökning av digitala vårdbesök i pandemin

Antalet besök hos digitala vårdgivare som Kry och Min doktor har under vissa månader dubblats sedan coronapandemin bröt ut, rapporterar Sveriges Radio Ekot.

De privata vårdgivarna online har tagit emot totalt över 800 000 besök fram till i maj i år. Det kan jämföras med de 1,1 miljoner besök som gjordes där under hela förra året.

– Jag tror att många har fått upp ögonen för den här möjligheten. Dessutom har man en tillgänglighet man kanske inte alltid har i den fysiska vården, säger Kent Bobits, verksamhetsutvecklare för e-hälsa på Region Sörmland, där merparten av de digitala vårdgivarna är registrerade.

3 tim
Läs mer om Coronavirusets spridning – Sverige
Människor med ansiktsmask i London. Alberto Pezzali / TT NYHETSBYRÅN
Coronavirusets spridning – globalt

Varnar för 120 000 döda i andravåg i Storbritannien

Om virusspridningen tar fart på nytt och de styrande inte agerar riskerar Storbritannien ett dödstal på 120 000 personer fram till juni nästa år. Det skriver den brittiska regeringens vetenskaplige chefsrådgivare Patrick Vallance i en ny rapport, rapporterar Sky News.

I rapporten har Vallance och 36 andra forskare gjort uppskattningar för hur en andravåg skulle kunna drabba britterna. Att man skulle hamna på över 100 000 döda är i nuläget inte sannolikt, men rapportförfattarna varnar för vad som kan hända när vädret slår om efter sommaren.

– När vi rör oss mot vintern blir vädret sämre, folk stannar inomhus mer och håller sina fönster stängda, därför ökar såklart sannolikheten för spridning, säger Azra Ghani, professor i infektionssjukdomar.

11 min
Jair Bolsonaro talar i telefon utanför presidentpalatset i Brasilia. Eraldo Peres / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Bolsonaro: Hoppas kunna vara tillbaka inom en vecka

Jair Bolsonaro har tröttnat på karantänen och ska ta ett nytt test på tisdagen i förhoppning om att det ska visa att han är frisk från covid-19. Det säger den brasilianske presidenten till CNN.

– Jag vet inte om testet kommer att visa på smitta, men om allt ser bra ut återvänder jag till jobbet. Annars kommer jag förstås att vänta ytterligare några dagar, säger 65-åringen och tillägger att han hoppas kunna vara tillbaka på jobbet som vanligt inom max en vecka.

1 tim
Personal vid intensiven på Nyköpings Lasarett tar på sig skyddsutrustning vid arbetet med patienter med covid-19. Magnus Andersson/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Kritiserade andningsskydd från Kina får nu grönt ljus

De kritiserade andningsskydden från Kina som tidigare har stoppats från att användas i vården får nu grönt ljus av Socialstyrelsen, rapporterar SVT Nyheter.

Tidigare under våren godkändes maskerna av Socialstyrelsen. Därefter visade ett annat test att maskerna släpper igenom sju gånger mer vattendroppar än tillåtet, vilket ledde till att användandet pausades.

– Regionerna har informerats om att den tillfälliga rekommendationen att inte använda maskerna nu hävs, säger Erik Magnusson, inköpschef för Socialstyrelsens särskilda organisation, i ett pressmeddelande.

Igår 15:01
Läs mer om Coronavirusets spridning – globalt
Daniel Lewis Lee Dan Pierce / TT NYHETSBYRÅN
Trumps Amerika

Första federala dödsstraffet på 17 år får klartecken i USA

USA:s högsta domstol ger klartecken för det första dödsstraffet på federal nivå på 17 år, skriver AP.

Den dömde trippelmördaren och vit makt-anhängaren Daniel Lewis Lee från delstaten Oklahoma skulle ha avrättats med giftinjektion klockan 22.00 i kväll svensk tid. Ett domstolsbeslut i lägre instans har i sista stund gjort att avrättningen skjutits upp.

Högsta domstolens beslut innebär att avrättningen av Daniel Lewis Lee kan verkställas men det är oklart när den kan ske.

Ingen federal avrättning har ägt rum i USA sedan 2003, trots att det sedan 1988 inte är förbjudet. Förra året meddelade president Donald Trump dock att hans administration återupptar federala dödsstraff.

7 min
Serveringspersonal på en restaurang.  Marcio Jose Sanchez / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Kalifornien stänger barer efter stor smittspridning

Kalifornien stänger alla barer och restauranger efter en kraftig ökning av spridning av viruset i delstaten, rapporterar Los Angeles Times.

Även biografer, museum, kyrkor och andra ställen som har inomhusaktiviteter måste hålla stängt för att hindra smittan.

Den 12 juni öppnade Kalifornien upp sina verksamheter, men nu har alltså guvernören Gavin Newsom gått ut med nya restriktioner.

– Vi ser att smittan ökar. Vi måste inse att covid-19 inte kommer att försvinna förrän vi har ett vaccin eller en effektiv behandling för sjukdomen, säger han.

Uteserveringar och take away kommer att vara tillåtet.

Igår 20:18
Läs mer om Trumps Amerika

Välj organisation

Få nyheter från den organisation du väljer