Nu är det klart hur Tillväxtverket vill stoppa företagen att göra aktieutdelningar. fPlus guidar dig genom det nya regelverket som bland annat innebär att företagare inte kan använda 3:12-reglerna längre. Dessutom gäller de retroaktivt.

Under måndagen kom Tillväxtverket med ett antal förtydliganden om utdelningsstoppet för krisande företag. Tillväxtverket har kommit fram till att företag som har gjort aktieutdelningar under stödperioden eller i nära anslutning inte har rätt till statliga krisstöd. En grupp kan drabbas extra hårt, anser skatteexperten Hans Peter Larsson.

När Tillväxtverket påhejade av regeringen och finansutskottet nyligen tog beslutet att stoppa krisstöd till företag som har gjort utdelningar vaknade näringslivet till. Företagare, forskare och experter har försökt förklara att det handlar om ett ingrepp där man drar alla över en kam, vilket slår mot företagandet, ekonomin och samhället i stort. Men det har bitit föga.

Regeringen fortsätter, trots kritik från Lagrådet, att driva på för åtstramande lagstiftning i frågan. När Miljöpartiets ledare Per Bolund nyligen antydde att utdelningsstoppet minst ska gälla året ut fick debatten ytterligare syre. Nu börjar nämligen en rad småföretagare inse hur de kommer att drabbas.

400 000 fåmansföretagare extra utsatta

fPlus kunde nyligen avslöja att staten mer eller mindre tvingar småföretagare att offra en av sina viktigaste livlinor – utdelningar enligt 3:12-reglerna. Skatteexperten Hans Peter Larsson på Far, branschorganisationen för revisorer och skatterådgivare varnar för att utdelningsstoppet riskerar att slå mot 400 000 fåmansföretagare på ett sätt som inte kan ha varit tanken.

– Ja, vi har ungefär 300 000 fåmansaktiebolag och vissa av dem har ju mer än en ägare, så i runda slängar pratar vi om 400 000 aktiva ägare som berörs. Sen kanske inte alla permitterar, men nu räknar man ju med att det blir väldigt många fler som tvingas söka stöd än man först trodde, säger han.

Många är helt enkelt ofta beroende av utdelningar för att få livet att gå ihop, och det är inget konstigt med det, det är ju därför de har fått ett eget regelverk.

Hans Peter Larsson förklarar att 3:12-regelverket är särskilt framtaget för ägare i fåmansföretag eftersom det är så svårt att särskilja vad som är arbetsinkomst och vad som är kapitalinkomst i dessa bolag. Många är helt enkelt ofta beroende av utdelningar för att få livet att gå ihop, och det är inget konstigt med det, det är ju därför de har fått ett eget regelverk, säger han.

– Om du äger en aktie i Volvo så vet man att det är kapitalinkomst som är utdelning. Men så är det inte för ägare till fåmansföretag, deras ersättning från bolaget är oftast en mix av både lön och utdelning. Det är skattemässigt fördelaktigt att ta viss utdelning från bolaget istället för att ta en högre lön och inte någon utdelning alls. Det är inget konstigt att man mixar. Det gör i princip alla, säger han.

Krävs för att betala semestern

Ägarna till fåmansföretag är mer beroende av utdelningsströmmen än vad aktieägare i Volvo är, förklarar Hans Peter Larsson. Därför kan ett utdelningsstopp också slå betydligt hårdare mot den typen av företag.

– Utdelningen är liksom en del av den ersättning som fåmansföretagare lever av. En aktieägare i Volvo räknar ju inte med utdelningen för att kunna betala semestern, men så är det för de allra flesta fåmansföretagare, säger han.

Det finns två sätt att beräkna utdelningen på. Antingen utgår man ifrån antalet anställda och vilken lönesumma som finns i bolaget när man räknar på vilken utdelning man kan göra, den så kallade huvudregeln (se mer utförligt i länkar nedan). Eller så kan bolaget använda den så kallade schablonregeln, vilken säger att en fåmansägare alltid får ta ungefär 170 000 kronor per år i utdelning.

– Och syftet med reglerna är ju bland annat att främja anställningar, det är därför reglerna fått dagens utformning, berättar Hans Peter Larsson.

Skulle man behöva förtydliga att utdelningsstoppet inte kan gälla alla företag?

– Det är ju en politisk fråga, men jag hade önskat att lagstiftaren åtminstone hade skickat med mera kött på benen, och mera kommentarer kring att man inte ska få lämna några utdelningar. Man bara sa det, utan att skriva några kommenterar kring det. Tillväxtverket fick den här bollen i knät och visste inte hur de skulle göra med tillämpningen, säger han. Därför så utreder de nu frågan vidare.

Tvingades till strängare tolkning

Det kan ju tyda på att Tillväxtverket faktiskt förstod att ägare till fåmansföretag skulle drabbas väldigt hårt och att det skulle slå orimligt hårt mot tillväxt och jobb.

Hans Peter Larsson menar att det är anmärkningsvärt att en myndighet inte får några ord med sig på vägen innan de ska tillämpa nya regler. Och först så tolkade Tillväxtverket att stoppet bara skulle gälla ”större utdelningar”, påminner han, och myndigheten lämnade också den informationen på sin hemsida där man söker stödet.

– Det kan ju tyda på att Tillväxtverket faktiskt förstod att ägare till fåmansföretag skulle drabbas väldigt hårt och att det skulle slå orimligt hårt mot tillväxt och jobb, säger han.

– Men de fick ju snabbt tillbaka boomerangen där finansutskottets ledamöter krävde ett mer kategoriskt utdelningsstopp. Det var ju först då som de ändrade skrivningen på sin hemsida så att stoppet avsåg utdelningar oavsett storlek, fortsätter han.

Läget är fortfarande oklart, menar Hans Peter Larsson som nu råder alla företagare att noga följa informationen som uppdateras på Tillväxtverkets hemsida. Det som i alla fall är klart är att bolag som har gjort utdelningar eller lämnat ett koncernbidrag innan den 16 mars bör kunna andas ut, då är det grönt ljus för att ta del av korttidsstödet, berättar Hans Peter Larsson. Men har utdelningen skett efter det datumet så kan korttidsstödet komma att stoppas.

– Man får hoppas att Skatteverket, som ska följa upp stödet och göra efterkontroller, ser på frågan på samma sätt som Tillväxtverket gjorde initialt innan de ändrade sin skrivning. Det vill säga att Skatteverket tycker att i vart fall fåmansföretag kan undantas om de inte gjort ”större utdelningar”, säger han.

Sätter hoppet till Skatteverket

Annars riskerar omkring 400 000 småföretagare att ligga riktigt pyrt till.

Företagen kan ju inte komma till sina anställda och säga att de får betala tillbaka lönen för att det blev knas. Det blir katastrof för bolagen.

– Om även Skatteverket tolkar det som att inga utdelningar alls får göras. Ja, då förstår du själv, det går ju i praktiken inte när det gäller utdelningar som inte anses som ”större”. Och ska det då resas krav på återbetalningsskyldighet? Det går ju inte, företagen kan ju inte komma till sina anställda och säga att de får betala tillbaka lönen för att det blev knas. Det blir katastrof för bolagen, säger han.

Imorgon, tisdag, ska finansutskottet dessutom behandla propositionen om att regeringen vill skriva in en kommentar att om utdelningar har gjorts så är det en indikation på att företaget inte har allvarliga ekonomiska problem, förklarar Hans Peter Larsson.

– Lagrådet tycker att en sådan lagparagraf inte tillför något, men vi får väl se vad finansutskottet säger, säger han.

Det finns en rad allvarliga rättssäkerhetsfrågor som måste adresseras i det här, menar Hans Peter Larsson som är mycket kritisk mot hur snabbt utdelningsstoppet kommit på plats utan att frågan analyserats.

– Det här kom som en blixt från en klar himmel, och allt har gått för snabbt. Åtminstone borde politikerna ha brainstormat en dag om vilka konsekvenser detta får. Redan samma dag när vi på FAR såg detta komma skickade vi en hemställan till finansutskottet och frågade om vad de egentligen menade, säger han.

Klurigt läge

Nu menar Hans Peter Larsson att företagen måste vara försiktiga och förstå vad politiken säger, annars kan det bli kostsamt. Om utdelningar ska tolkas som en indikation på att företagen inte har problem så är läget klurigt när man argumenterar för permitteringsstöd, förklarar han.

– Har man redan delat ut gäller det att nu ta fram underlag som visar att man verkligen uppfyllde kraven om ett allvarligt ekonomiskt läge och att läget inte påverkades av att man gjorde den här utdelningen. Men det är ju ett jobbigt läge, och det kan vara läge att justera utdelningsförslag bara för att undvika eventuella diskussioner om återbetalning senare. Jag menar, hamnar man i att tvingas betala tillbaka ”din” och ”min” lön, och det inte finns pengar kvar blir ju katastrofen ännu värre, säger han.

Slår även mot storföretag och ekonomin

Men det är inte bara småföretagare som drabbas av utdelningsstoppet. Till exempel varslade SKF 300 tjänstemän om uppsägning kort efter Tillväxtverkets besked, uppger Göteborgsposten.

Det är ett effektivt sätt att föra över resurser från stagnerande företag och branscher till växande företag och branscher.

Magnus Henrekson, professor i nationalekonomi och vd för Institutet för Näringslivsforskning, menar att debatten kring utdelningarna har blivit för känslostyrd.

– Om man bara tar det strikt ekonomiskt så handlar det ju om vinster som gjordes förra året. För det andra så kommer utdelningarna att fördelas om, det är ett effektivt sätt att föra över resurser från stagnerande företag och branscher till växande företag och branscher. Så i den meningen, om man ser det strikt ekonomiskt, så är det ingen bra idé att stoppa det här, säger han.

Gabriel Urwitz, f d adjungerad professor i finansiell ekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm och ordförande för AB Segulah, håller med om att det politiska kravet på att stoppa utdelningar är populistiskt och skadligt för samhället. Att börsbolagen ska dra tillbaka sina aktieutdelningsförslag och att helt stoppa alla utdelningar för bolag som behöver korttidspermittera personal med hänvisning till coronakrisen är fel väg att gå, menar han.

– Det är förståeligt att detta moraliskt känns som ett korrekt förhållningssätt men det är en uppfattning som mer är baserad på känslor än analys, sa han nyligen till fPlus.

Så slår de nya reglerna

Tillväxtverket tolkning av reglerna:

• Att lämna koncernbidrag till annat bolag i företagsfamiljen bör betraktas på samma vis som aktieutdelning. Det har Tillväxtverket kommit fram till och förbjuder därmed statligt permitteringsstöd till företag som lämnar koncernbidrag.
• Myndigheten försöker också sätta ned foten kring tidsaspekten, men ger samtidigt ett något vagt besked. Om aktieutdelning eller annan pengaöverföring som exempel koncernbidrag lämnats före 16 mars kan det vara okej enligt reglerna för att få statsstöd. Men här ska en samlad bedömning göras. "Utdelningar eller andra värdeöverföringar under stödperioden eller i nära samband med denna innebär en presumtion på att det inte råder sådana allvarliga ekonomiska svårigheter hos företaget för att en stödåtgärd skulle vara berättigad", skriver Tillväxtverket.
• Som lagtexten är formulerad i dagsläget gäller samma regler för alla typer av bolag, oavsett storlek. Det krävs en lagändring för att mindre bolag ska kunna undantas från möjligheten till värdeöverföringar samtidigt som man uppbär stöd.