Till vänster, Peder Blohm Bokenhielm. Till höger, Isabella Lövin. Foto: Privat/TT
Klimatomställningen

Bensinupproret om regeringens klimatplan: ”Galenskaper”

”Den är omfattande, drabbar individen och bygger på skamkänslor”. Bensinupprorets ordförande kritiserar den nya klimatplanen som regeringen har tagit fram tillsammans med Centerpartiet och Liberalerna. Även forskaren Jonas Grafström på Ratio menar att många punkter handlar om statlig detaljreglering.

Nu höjer Bensinupprorets ordförande Peder Blohm Bokenhielm, som driver nämnda Facebookgrupp tillsammans med sin fru Angelina Blohm Bokenhielm och vice ordförande Hans Albertsson, rösten emot den klimatpolitiska handlingsplanen som regeringen har tagit fram tillsammans med Centerpartiet och Liberalerna.

– Det är rena galenskaper. När vi läste igenom klimatplanen samma dag den kom ut sa jag till Hans att den borde kallas för den ”röda planen”. Det är nästintill ett kommunistiskt tänk som genomsyrar hela, säger Peder Blohm Bokenhielm.

Klimatplanen, som presenterades av miljö-och klimatminister Isabella Lövin i december, innehåller 132 punkter som täcker allt ifrån finansmarknaden, offentliga upphandlingar och transportsektorn till lokalt, regionalt och internationellt klimatarbete. Syftet är att klimatet ska genomsyra alla politikområden.

Varför kritiserar ni inom Bensinupproret 2.0 den klimatpolitiska planen?

– För att det är skrämmande hur man släpper fram en plan utan konsekvenstänk, säger Peder Blohm Bokenhielm och fortsätter:

– Första punkten i planen handlar om att ”all relevant lagstiftning ska ses över så att det klimatpolitiska ramverket får genomslag”. Men vem är det som bestämmer vad som är relevant? Bara den punkten öppnar för att ändra på vad man vill, hur man vill och när man vill.

Peder Blohm Bokenhielm tycker att det är bra att regeringen har en klimatplan men att den är omfattande, drabbar individen och bygger på skamkänslor. Den slår hårt mot Sverige trots att klimatproblemen egentligen är globala, menar han.

Det är inte heller bevisat att alla de 132 punkterna står för de åtgärder som gör mest nytta för klimatet enligt forskningen, säger Peder Blohm Bokenhielm. I klimatplanen står det bland annat att det kommer att tas fram en nationell strategi för elektrifiering, där ”elektrifieringens betydelse för att nå fossiloberoende i transportsystemen kommer att vara en viktig del”.

– Men forskaren Björn Gillberg har räknat ut att en elbil i dag, produktionen inräknad, sammanlagt släpper ut mer koldioxid än en dieselbil, säger Peder Blohm Bokenhielm.

På punkt 95 i klimatplanen står det att en utredning ska tillsättas för att föreslå ”ett årtal för när fossila drivmedel i inrikes transporter och arbetsmaskiner ska vara utfasade i Sverige samt hur en utfasning av fossila drivmedel i EU kan åstadkommas”. Peder Blohm Bokenhielm menar att den punkten riskerar att ”lamslå” bland annat bönder och byggare.

– En grävmaskin i dag som går på diesel är en investering för många oavsett om det är ett stort företag eller en person som äger ett grävmaskinsföretag.

Men ser du en poäng med att vilja fasa ut bensinfordonen?

– I framtiden kommer det att finnas fossilfri syntetisk bensin. Med det sagt så finns det ingen anledning att fasa ut förbränningsmotorn, som är i bensinbilen. Dessa motorer kan också användas med biobränslen, säger Peder Blohm Bokenhielm och fortsätter:

– Den rätta vägen att gå fram enligt oss är att personer med gamla bilar vars förbränningsmotorer inte kan användas med biobränslen kan få ett bidrag från staten, avsevärt lägre än dagens elbilssubventioner, för att bygga om den. På så sätt når man ut till de människor som har det svårast, de som inte har råd att skaffa sig en ny biobränslebil eller en dyr elbil.

Finns det någon punkt i klimatplanen som ni anser vara bra?

– Ja, punkt åtta om avdrag för ny och grön teknik. Den talar för att vi ska kunna utvecklas.

Hur mycket anser Bensinupproret 2.0 att bensinen borde kosta?

– Vi har satt målbilden till 12 kronor/liter. Det är vad bensinpriset skulle bli om man tog bort den 30-procentiga överbeskattningen på bränslet som vi har idag.

Både bra och dåligt

Jonas Grafström, nationalekonom på Ratio och Oxford Institute for Energy Studies, säger att det finns både bra och dåliga punkter med den klimatpolitiska planen. Till exempel anser han att det är bra att det föreslås bränsleskatter på flyget i stället för en punktskatt per flygstol som det är nu.

– Likaså är det positivt med punkt 47 om en nationell strategi för cirkulär ekonomi och en bred översyn av regelverken för återvinning och avfall vilket borde leda till innovation och nya sätt att få ner mängden avfall i sektorerna, säger han.

Jonas Grafström, nationalekonom på Ratio och Oxford Institute for Energy Studies. Foto: Peter Cederling

Jonas Grafström säger att klimatplanen å ena sidan ”inte räcker ända fram” eftersom det finns för lite av viktiga punkter, som exempelvis koldioxidinfångning CCS, för att klara IPCC:s tvågradersmål. Å andra sidan säger han att alldeles för många av punkterna handlar om statlig detaljstyrning av sådant som med rätt incitament skulle kunna lösas av marknaden i stället.

– Om man tar punkt 88 om att införa ett stöd för laddinfrastruktur längs större vägar för att täcka ”vita fläckar” så hade marknaden kunnat hantera det i stället, säger han och fortsätter:

– Staten borde vara försiktig med att reglera generella marknader eftersom det kan få följder som man inte räknar med. I punkt 92, exempelvis, står det att byggregler ska kompletteras med krav på laddinfrastruktur. Men alla byggnader behöver inte laddinfrastruktur och för varje regel som läggs till så blir det krångligare och dyrare att bygga bostäder.

Fel när politiken planerar

Vad anser du om punkt 95 om att föreslå ett årtal för när man ska fasa ut fossila bränslen i transportsektorn och arbetsmaskiner?

– Jag är skeptisk till att ha ett specifikt årtal då man förbjuder drivmedel eftersom det kan få oanade konsekvenser. Försvinner försäljningen av drivmedel på mackarna, vilket det troligen gör vid en utfasning, så kommer andra saker att bli lidande såsom motorsågar, skotrar, reservaggregat, och så vidare. En del bensin- eller dieselfordon kan fortfarande behövas inom exempelvis Försvaret. Mitt förslag till lösning är att ha höga priser på utsläppen men att inte gå mot ett förbud.

Vad gäller elfordon är Jonas Grafström inte lika negativt inställd som Peder Blohm Bokenhielm och menar att det är en fördel att elen är koldioxidfri i Sverige. Han säger att han själv inte kan säga huruvida elbilen eller dieselbilen är bättre för miljön eftersom det råder delade meningar om det. Däremot är Jonas Grafström kritisk till punkt 93, om att ta fram en långsiktig plan för uppförande och utbyggnad av elvägar.

– I framtiden vet man inte vad som kan hända. Det kan vara så att bilar kan köras längre sträckor på kortare laddningstid och om man då bygger ut för många laddstolpar kan det bli fel, säger han och tillägger:

– Jag har skrivit om ett exempel från Japan som under 80-talet bestämde sig för att bli bäst i världen på så kallade stora ”superdatorer” och satsade mycket pengar på det. Men världen gick åt ett annat håll med små persondatorer i stället. Det visar på hur fel det kan bli när politiken försöker planera.

Bensinupproret samlar 600 000 medlemmar

  • Facebookgruppen Bensinupproret 2.0, som startade i april i fjol, har drygt 600 000 medlemmar.
  • Startskottet till gruppen blev när grundaren Janne Berglund, som av hälsoskäl inte längre är aktiv, skulle tanka bilen i sin hemstad i Borås och såg att bensinpriset var för högt.
  • I somras startade Bensinupproret föreningen ”Uppror” som de menar ska fungera som en paraplyorganisation för olika sorters uppror. Det betyder att även andra frågor än just bensinskatten kommer att kunna drivas om medlemmarna önskar det. Föreningen ska verka till stor del digitalt och lansera en app för ändamålet.
  • Såväl Facebookgruppen Bensinupproret 2.0 som föreningen Uppror har ställt fem krav till Sveriges politiker, varav ett är sänkt drivmedelsskatt med sammanlagt 30 procent fördelat på tre år.

Toppnyheter

Infektionsklinik i Göteborg.  Thomas Johansson/TT / TT NYHETSBYRÅN
Coronavirusets spridning

Smittad i Göteborg kan ha exponerat 40-tal personer för det nya coronaviruset

Den man som konstaterades smittad av coronaviruset i Göteborg i går tros ha exponerats för ett 40-tal personer, säger smittskyddsläkare Thomas Wahlberg till TT. Samtidigt fortsätter arbetet med att identifiera de som haft närkontakt med mannen.

Personerna kommer att ha kontakt med vården via telefon varje dag i två veckor framöver. Chefsläkaren Per Karlsson säger att det mest sannolika framöver är att det kan dyka upp ”några fler ströfall”.

Sjukhuset rustar för fler fall men säger också att risken för samhällsspridning bedöms som låg.

1 tim
Kvinna i Sao Paulo.  Andre Penner / TT NYHETSBYRÅN
undefined

WHO: Är vid en avgörande punkt – inte en pandemi än

Det nya coronavirusets utbrott befinner sig just nu vid en ”avgörande punkt”. Det sa världshälsoorganisationen WHO:s generalsekreterare Tedros Adhanom Ghebreyesus vid en pressträff under torsdagen.

Än så länge väljer WHO att inte kalla utbrottet för en pandemi. Under pressträffen uppmanade generalsekreteraren de länder som drabbats av smittan att agera skyndsamt.

– Om ni agerar nu kan ni stoppa viruset, ni kan undvika att människor blir sjuka och ni kan rädda liv.

27 min
Illustrationsbild. Leif R Jansson / TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Restaurang i Lund stänger av rädsla för corona

Fengsson dumplings house i Lund stänger sin verksamhet tillfälligt till följd av rädsla för coronaviruset, rapporterar SVT Nyheter Skåne.

– Jag kommer från Kina och vi tittar på nyheterna och pratar om viruset varje dag. Jag kände att vi måste göra någonting och att man inte tar det här på tillräckligt allvar här i Sverige, säger ägaren Li Feng, till SVT.

Han understryker samtidigt att ingen i personalen är smittad.

2 tim
Läs mer om Coronavirusets spridning
Stefan Löfven/Annie Lööf TT
Framtidens pensioner

Pensionshöjning hotar att spräcka januariavtalet

Det pågår en konflikt mellan regeringen och C och L om att höja pensionerna, rapporterar Aftonbladet.

Enligt uppgifter till tidningen vill S och MP höja pensionerna med 600 kronor för de med låg ersättning, något som de borgerliga samarbetspartierna inte har gått med på.

Höjda pensioner är en av punkterna som finns med i januariavtalet.

– Om det inte blir någon pensionshöjning så ser vi inte att det finns något januariavtal. Här går en tydlig gräns för oss, säger Lena Rådström Baastad, partisekreterare (S), till Aftonbladet.

4 tim
Roland Magnusson / Roland Magnusson
undefined

”Pensionsspara, ungdomar – annars är er framtid mörk”

Dagens unga är bättre på spara än äldre generationer. Men de gör det på fel sätt vilket riskerar att tunna ut pensionen i framtiden. Det skriver Karin Pihl på GP:s debattsida.

I stället för att spara på sparkonto, som i dagens lågräntenivå inte ger någon avkastning alls, måste unga bli bättre på att fondspara. Eftersom tidshorisonten är 30-40 år, går det att kosta på sig att ta lite risker med placeringen av pengarna.

Ett annat hinder för unga att bygga en bra pension är det sena inträdet på arbetsmarknaden.

Andra problem är att dagens flexibla arbetsmarknad skapar dåliga villkor för en bra tjänstepension medan bostadsproblematiken leder till att en stor andel av lönen går åt att betala upptrissade andrahandshyror.

Men pensionen kan inte enbart lösas av kloka val från hushållen. Även staten måste vara bättre på att premiera sparande. Dessvärre har staten gjort tvärtom genom att underläta lån genom ränteavdrag och riksbankens penningpolitik, menar hon.

"Samtidigt slopades avdragsrätten för pensionssparande 2016. Det är inte hållbart, vilket framtidens äldre kommer märka av", skriver Pihl.

2 tim
Illustrationsbild/Daniel Suhonen TT
undefined

Suhonen: Skrota slöseriet och höj fattigpensionerna

Sverige behöver en pensionsreform och borde börja med att kraftigt banta Pensionsmyndighetens kommunikationsbudget, skriver Daniel Suhonen på Expressen debatt.

Myndigheten lägger i dag 433 miljoner kronor per år på information och kommunikation, en summa som Suhonen tycker borde gå till fattigpensionärerna i stället.

Han förespråkar att hela systemet görs om och att Socialdemokraterna tar initiativ till att höja pensionerna.

”Det är orimligt att människor som byggt och burit vårt land inte har råd ens om de sparar, att köpa en tågbiljett för ett par hundralappar för att besöka barnbarnen”, resonerar Suhonen.

3 tim
Läs mer om Framtidens pensioner

Välj organisation

Få nyheter från den organisation du väljer
isabell Höjman/TT / TT NYHETSBYRÅN
Krisen i sjukvården

Vårdmomsen kan försvinna

Den hårt kritiserade vårdmomsen kan försvinna, rapporterar DI.

Enligt tidningen har regeringen och Centerpartiet och Liberalerna kommit överens om att tillsätta en utredning om lagstiftningen.

– Det finns en väldigt stor förväntan att den här utredningen kommer att föreslå lagändringar som kommer att göra att det här blir bra igen. Utredningen ska ju hitta lösningar, som kanske kan vara i kraft till den 1 januari 2022, men det är för tidigt att spekulera i det. Men tills dess ska det finnas medel i regionerna att kompensera för det här, säger  Anders W Jonsson, vikarierande partiledare för Centerpartiet till DI.

Branschorganisationen Vårdföretagarna välkomnar regeringens beslut, skriver organisationen på sin hemsida.

4 tim
Södersjukhuset i Stockholm. Jessica Gow/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Sös backar – ingen vårdpersonal ska sägas upp

Södersjukhuset i Stockholm, Sös, backar från höstens varsel. I ett mejl till DN skriver vd Mikael Runsiö att inga läkare eller undersköterskor kommer att sägas upp.

I november meddelade han att sjukhuset skulle varsla 100 tjänster: 25 ur administrationen, 25 läkare och 50 undersköterskor.

Sedan höstens varsel har vårdpersonalen på Sös larmat om stora patientsäkerhetsbrister. Så sent som i helgen tvingades sjukhuset upp i stabsläge eftersom det fattades bemannade vårdplatser på grund av personalbrist.

Igår 17:47
Läs mer om Krisen i sjukvården