Den Oscarsvinnande regissören Danny Boyle ska skriva och regissera nästa Bondfilm, som blir den tjugofemte i serien, skriver The Independent.
– Vi arbetar med manus just nu, säger han till tidningen.
Boyle har tidigare tilldelats en Oscar för sin insats med Slumdog millionaire från 2008. Han har även gjort filmer som 127 timmar och 28 dagar senare.
År 2018 präglades av stabilitet på arbetsmarknaden. Det gjorde dock inte inledningen av år 2019 med dess varsel om strejker och lockouter, rapporterar Medlingsinstitutet (MI) i ett pressmeddelande. Informationen kommer ifrån rapporten ”Lönebildningen och avtalsrörelsen 2018".
Enligt MI var konfliktdagarna förra året få – den enda strejken var från piloterna hos Ryanair. 30 kollektivavtal omförhandlades utan stridsåtgärder. Dessutom låg näringslivets lönsamhet nära en genomsnittlig nivå och reallönen och sysselsättningsgraden ökade.
2019 har däremot börjat med en konflikt i hamnarna, vilket riskerar att få stora konsekvenser, säger MI:s generaldirektör Carina Gunnarsson i pressmeddelandet.
– Ser man tillbaka framstår den svenska arbetsmarknaden som en av de fredligaste i världen, men modellen bygger på att båda parter strävar efter att nå lösningar. Dit har vi ännu inte nått i hamnkonflikten, säger hon.
Enligt rapporten ser löneökningarna 2018 ut att landa på 2,6 procent, vilket ger en reallöneökning med 0,5 procent. ”Arbetskostnadernas ökningstakt de senaste åren har varit förenlig med både ökad lönsamhet i näringslivet och en förbättrad arbetsmarknad med sjunkande arbetslöshet för många grupper”, står det även i MI:s rapport.
I dag meddelade Sveriges Hamnar att de accepterar det nya medlarbudet i hamnkonflikten. Men det stod redan i måndags klart att Hamnarbetarförbundet avfärdar budet, skriver Arbetsmarknadsnytt. De anser att det är ”närmast identiskt” med tidigare bud.
– Vi har noga övervägt det andra budet som för oss innebär att vi ingår ett kollektivavtal med Hamnarbetarförbundet, något som vi aldrig tidigare har haft med dem, säger Mattias Dahl, vd för Transportföretagen där Sveriges Hamnar ingår.
I måndags inkom även ytterligare strejkvarsel till Sveriges Hamnar – som nu totalt är uppe i över 100.
– Situationen befinner sig nu i ett allvarligt läge där våra hamnar tappar allt fler kunder och Sverige tappar i förtroende som handelsnation, konstaterar Mattias Dahl till Arbetsmarknadsnytt.
Konflikten mellan Hamnarbetarförbundet och Sveriges hamnar får inte bara konsekvenser för näringslivet. Även miljön drabbas när lastbilarna tvingas köra halvtomma på mycket längre sträckor. Det skriver Arbetsmarknadsnytt.
– Vid de här kortare strejkerna så väntar våra kunder helt enkelt med att skicka godset, men vi har ju fortfarande andra transporter längs samma rutter. Våra lastbilar får köra halvtomma. Sedan när strejken är över måste vi köra extra transporter, utan att kunna ta med något tillbaka. Den stora förloraren är miljön, säger åkeriföretagaren Trygve Bengtsson till Arbetsmarknadsnytt.
Han beskriver hur hans kunder tvingas hitta snabba lösningar, som sällan är bra för vare sig miljön eller ekonomin. Många väljer att helt enkelt byta hamn – trots de längre sträckorna som måste köras.
– Om det ständigt är störningar vid vissa hamnar så letar man efter andra hamnar som inte har störningar. Det är ju sunt förnuft, säger Trygve Bengtsson till Arbetsmarknadsnytt.
Företaget Medhelp avslutar avtalet med Voice Integrate efter att det framkommit att miljontals samtal till Vårdguiden 1177 funnits oskyddade på nätet, skriver de i ett pressmeddelande.
Samtalen som har legat ute på nätet har tagits emot av underleverantören Medicall, som använt sig av ett system som levererats av Voice Integrate.
Säkerhetsläckan från Vårdguiden 1177 beräknas kunna vara den största dataläckan i svensk historia. Hittills. När de svenska myndigheterna inte kan garantera sekretess är läget farligt. Flera ledarskribenter vill att kravet på ansvarstagande ska bli större.
Lydia Wålsten skriver i Svenska Dagbladet att frågan om IT-säkerhet måste lyftas fram för att öka ansvarstagandet hos svenska myndigheter.
”Transportstyrelsen, Svenska Kraftnät och Vårdguiden. Regeringen behöver visa att man tar frågan om datasäkerhet på allvar. Både det personliga ansvaret hos tjänstemän som individens makt gentemot myndigheter behöver öka,” skriver Wålsten i SvD.
Dagens Nyheters ledarredaktion pekar på att det finns en naivitet hos svenska myndigheter gällande IT-säkerhet. Och att vi måste kunna ställa större krav på att ansvariga får möta konsekvenser efter säkerhetsläckor.
”Vad gäller Facebook kan man alltid sucka och säga att folk vid det här laget borde begripa att de ger sig in i en smutsig lek och får leken tåla. På den svenska sjukvården måste man ställa betydligt större krav. De ansvariga för haveriet måste möta juridiska konsekvenser,” skriver de i Dagens Nyheter.
Nigerianer som flytt terrogruppen Boko Harams våldsvåg känner sig bortglömda inför valet i landet, skriver AFP. En av dem är Idriss Abdullahi, som fick fly när terrorgruppen utropade hans hemstad till ett ”kalifat” för fem år sedan. Även flyktinglägret Malkohi, där han lever i dag, har utsatts för attacker.
– Till och med djuren har det bättre än jag, säger han till AFP.
Samtidigt säger Abdullahi och de andra flyktingarna nyhetsbyrån talar med att de tänker fortsätta stödja president Muhammadu Buhari i helgens val:
– Under Buhari har vi sett att flera av våra byar inte har återtagits från Boko Haram. Men om vi ger honom en andra chans kan vi kanske få komma hem, säger ungdomsledaren Yunussa Takda.
Invånare i Nigeria vittnar om hur det uppskjutna valet drabbar dem ekonomiskt, skriver Al Jazeera.
Okiti Erhovwo berättar att han måste boka om sitt bröllop på grund av beslutet. Hans fästmö har tagit det hårt, säger han.
– Ingen blir glad över sådana plötsliga nyheter. Hon blev ledsen, familjen blev ledsen.
Al Jazeera skriver att många nigerianer reste många mil för att rösta i helgen och att en del nu är ”strandade” i väntan på den nya valdagen den 23 februari. Andra är beredda att betala resekostnaderna på nytt för att kunna rösta.
– Valet är väldigt viktigt och folk vill visa att de har tilltro till demokratin genom att delta i besluten inför framtiden, säger affärsmannen Pascal Matuh.
Oavsett om Birgitte Bonnesen ljög när hon i höstas svor sig fri från penningtvätt eller om hon bara hade noll koll så får hon svårt att sitta kvar som vd för Swedbank, skriver SvD Näringslivs Birgitta Forsberg.
Bonnesens enda chans är att snabbt lägga alla korten på borden, menar Forsberg.
”Sparbanksrörelsen vill knappast förknippas med vare sig dålig kontroll eller lögner. Och allra minst med kriminalitet”, skriver hon.
Frågan om penningtvätt i Baltikum är känslig för den svenska storbanken eftersom Birgitte Bonnesen var chef för bankens baltiska verksamhet mellan 2011 och 2014, skriver Dagens Industris Richard Bråse.
Han konstaterar också att Bonnesen är nere för räkning.
”Utåt sett har det helt klart framstått som att banken är mer mån om att lägga locket på än att lägga korten på bordet”, skriver Bråse.
Stulna ryska skattepengar har slussats genom konton i Swedbank, rapporterar SVT.
Totalt ska 150 miljoner kronor från den största skattekuppen någonsin i rysk historia ha passerat ett 50-tal Swedbank-konton i Baltikum. I botten ligger skatterevisorn Sergei Magnitskijs död, enligt SVT. Han pekade ut ryska topptjänstemän som delaktiga i ett bedrägeri värt totalt 1,5 miljarder kronor, innan han dog i ett häkte.
Finansmannen Bill Browder tror att de som hanterat de stulna pengarna kommer att få ta konsekvenser.
– Detta är blodspengar, säger Browder, visselblåsaren bakom Danske Bank-härvan, till SVT.
SVT har sökt Swedbanks vd, Birgitte Bonnesen, som har avböjt intervju.
Swedbank kan ha använts för omfattande penningtvätt under närmare 10 år, rapporterar SVT.
Totalt har minst 40 miljarder kronor slussats mellan misstänkta konton i storbanken och Danske Bank.
Louise Brown, korruptionsexpert och ordförande i Transparency International Sverige, säger att ”det här en massiv skandal”.
– Utifrån Uppdrag gransknings uppgifter har bankens tillåtande av misstänkta transaktioner utgjort en ansenlig del av verksamheten, i paritet med Danske Bank, säger hon.
L och C straffas för att partierna släppte fram Stefan Löfven (S) som statsminister. Det säger TV4:s politiska kommentator Ulf Kristofferson med anledning av den senaste opinionssammanställningen som visar att L och C båda är mindre än KD.
Enligt Kristofferson har L och C:s beslut att stödja Löfven inte gått hem hos de borgerliga väljarna, ett missnöje som KD i stället har gynnats av.
– Ebba Busch Thor (KD) har lyckats fånga upp det missnöjet effektivare än både moderatledaren och SD:s Jimmie Åkesson, säger han.
Aftonbladets Lena Mellins analys är snarare att det ökade stödet för KD beror på Busch Thors tydlighet som partiledare. Mellin anser att det även är anledningen till att det gått bra för C, V och SD efter valet – de har alla skarpa partiledare.
”De är tydliga, så tydliga att man kan vara för eller emot dem”, skriver hon.
Kristdemokraterna får 7,9 procent i TV4 Nyheternas senaste opinionssammanställning, jämfört med 5,4 procent i den förra sammanställningen i november. Liberalerna och Miljöpartiet däremot hamnar under riksdagsspärren.
Sammanställningen visar att Socialdemokraterna fortsatt är det största partiet, följt av Sverigedemokraterna och Moderaterna. Vänsterpartiet går om Centerpartiet och är det fjärde största, enligt TV4.
Väljaropinionen är en sammanvägning av alla väljarbarometrar och görs av valforskare vid Göteborgs universitet.
Moderaterna har ökat sitt väljarstöd med 2,4 procentenheter till 19,5 procent – och har nästan återhämtat sig sedan valet. Det visar Demoskops februarimätning som gjorts på uppdrag av Expressen.
Liberalerna landar på 3,3 procent, vilket är en rekordlåg siffra i Demoskops mätningar och en minskning på 1,2 procentenheter sedan januarimätningen.
Även Miljöpartiet, Socialdemokraterna och Sverigedemokraterna tappar väljarstöd. Däremot får Centerpartiet bättre stöd än mätningen i januari.
Inga av förändringarna är statistiskt säkerställda.
Storbritanniens premiärminister Theresa May träffar i kväll EU-kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker, för att ”tröska fram” en lösning på stötestenen gränsen till Nordirland, skriver Daily Mirror.
För att blidka parlamentsledamöterna tar hon med sig justitieminister Geoffrey Cox. Justitieministern har varit en ledande intern kritiker mot Mays framförhandlande brexitavtal.
Bloomberg skriver att en kompromiss som backas av Cox har stora chanser att vinna stöd i det brittiska parlamentet.
May har i praktiken till den 27 februari på sig att ro hem ett nytt avtal, som hemmaparlamentet kan acceptera. Därefter hotar oppositionen i parlamentet att rösta för en senarelagd Brexit.
Tre politiker lämnar premiärminister Theresa Mays parti Tories för att ansluta sig till den nya oberoende gruppen i det brittiska parlamentets underhus, rapporterar BBC. Gruppen bildades tidigare i veckan av sju parlamentariker från Labour på grund av missnöjet över hur brexit hanteras.
De som lämnar Tories är välkända brexitmotståndare: Anna Soubry, Sarah Wollaston och Heidi Allen.
”Vi känner att vi inte längre kan stanna kvar i ett regeringsparti vars politik och prioriteringar så djupt är i greppet på (hårdbrexitgruppen) ERG och (nordirländska unionistpartiet) DUP”, skriver de i ett brev till May, enligt The Guardian.
