Henrik Montgomery/TT / TT NYHETSBYRÅN
Det svenska skattetrycket

Bara så kan bensinupproret stoppas – här är lösningarna

Över 600 000 har rutit ifrån och på fredag är det dags för den stora demonstrationen. Att bensinupproret har fått en sådan kraft handlar om mycket mer än bara höga bensinpriser, menar experter som fPlus har pratat med. Nu pekar de ut lösningarna.

Regeringens klimatsatsningar har tagit sig uttryck på många sätt i Sverige: Bonus-malus-systemet, miljözoner och koldioxidskatt. Men nu har många bilburna svenskar fått nog. Ett färskt exempel på det är kampanjen bensinupproret 2.0 som på bara två månader vuxit explosionsartat till över 600 000 medlemmar. På fredag är det dags för den stora demonstrationen i Stockholm, där människor ska samlas på Sergels torg och marschera till Riksdagshuset.

Att sänka bensinskatten hade visserligen varit ett steg i rätt riktning för att lösa problemen i den bilberoende glesbygden, anser flera företagsföreträdare som fPlus har pratat med. Men samtidigt är det bara att skrapa på ytan, menar de. Att bensinupproret har fått en sådan kraft handlar om mycket mer än bara höga bensinpriser. Det finns ett missnöje på landsbygden som pyr.

– Det räcker inte med att sänka skatten på bensin. Man måste också se till att det finns rimliga villkor att bedriva företag. Inte bara i storstäderna, men i hela Sverige, säger Erik Sjölander företagare och vice ordförande och näringspolitisk talesperson för Småföretagarnas riksförbund.

Flera saker hämmar glesbygden

Enligt Sjölander finns det flera exempel som fortfarande hämmar den svenska glesbygden. Det gäller bland annat det kommunala utjämningssystemet, som indirekt har förstärkt bilberoendet i dessa områden.

– Titta bara på Norge. Där styr kommunerna över sina naturtillgångar vilket gör att de kan tillgodoräkna utnyttjandet av till exempel vattenkraft på lokalnivå. Men i Sverige åläggs glesbygdskommuner med högre kommunalskatt som oavkortat går till huvudstaden. Samtidigt får man längre avstånd till sjukvård och annan samhällsservice, säger han och fortsätter:

– Om jag inte kan ta del av de tjänster jag behöver i min kommun måste jag hantera många saker själv genom att köra dit. Och då kan jag inte ta cykeln, tåget eller gå. Då måste jag ta bil för att åka till jobbet.

Bättre förutsättningar i Norge

Ett annat problem med sämre samhällsservice är att glesbygdsföretagens förutsättningar för att få krediter försämras.

– När alla lokalbanker stänger blir det svårt för företagare att få tillgång till kredit och låna pengar till verksamheten. Dessutom är statliga finanstjänster som Almi, långt ifrån där det verkligen händer och samtidigt saknar kommunala tjänstemän makt eller inflytande att förbättra företagsvillkoren, säger han.

Ett annat problem är höga arbetsgivaravgifter. Även här kan vi dra många lärdomar från vårt grannland, menar Sjölander.

– Jag betalar samma arbetsgivaravgifter på 31,42 procent i såväl Timrå som i Stockholm. Men i Norge differentierar man avgifter efter region, vilket skapar bättre förutsättningar för småföretagen i glesbygden. Där kan det vara 0-14 procent på vissa ställen, säger han.

Krångliga regler sätter stopp

Slutligen anser han att det som kommunen faktiskt sköter på lokal nivå hade gjorts bättre på statlig nivå, som handläggning av serveringstillstånd och bygglov.

– Jag har genom åren startat olika restauranger i Stockholms och Täbys kommun, och varje gång det handlar om en ny kommun måste det gå genom händerna på en ny handläggare. Nu när är jag konsult för fiskeföretag måste jag prövas för olika fiskelicenser i olika kommuner. Det hade varit enklare om alla kunde ha samma regler, precis som vi har med körkort eller läkarlegitimation, säger Sjölander.

Bonus-malus hårt slag mot landsbygden

Även Christian Ekström, vd på Skattebetalarna, kan räkna upp problem som behöver lösas för att hjälpa bilberoendet i glesbygden. Han tänker främst på bonus-malus som premierar bilar med låga utsläpp med bonus, och höjer skatten på bilar med högre utsläpp.

– Det är ett system som slår hårt mot företagare i landsbygden men även befolkningen i storstädernas utkanter. De är generellt i behov av större, lastbara bilar som enligt dagens system hamnar i malus-klassen, säger han.

Med tanke på det fortsatt stora behovet av bilar anser han också att det borde finnas en bättre inställning till bilanvändning jämfört med andra transportmedel. Han hänvisar till Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI) som i en rapport från 2018 visar att personbilägare är de enda som betalar en högre skatt än de samhällskostnader de ger upphov till, särskilt på landsbygden.

”Måste väga in klimateffekten för andra transportslag”

– Personbilen är det enda transportslag som får bära egna kostnader för samhällskostnader för olyckor, trängsel, buller, luftföroreningar och klimatpåverkan. Jag tycker politikerna borde göra en bättre översyn på hur man tacklar klimatproblemen på det bästa och mest effektiva sättet. Då kan inte ett transportslag som bil, som många är beroende av hela tiden vara i skottgluggen. Man måste väga in klimateffekten för andra transportslag, till exempel tågtrafik.

För att avsluta något positivt kring bensinskatten vill Ekström ändå hänvisa till den senaste M-KD budgeten, som innebär att överindexeringen av bensin- och dieselskatten tillfälligt slopas från 1 juli 2019.

– Bensin är vansinnigt dyrt och det första vi behöver göra är att en prisökning inte fortgår. Så det är rätt steg att försöka få stopp på en sådan automatisk överindexering. Man räknar ju inte bara hur konsumentprisindex förändras utan räknar även upp skatten med ytterligare två procentenheter. Det är att ständigt smyghöja skatten.

Toppnyheter

Valet i Belarus

Tichanovskaja i ny video: Jag var orolig för mina barn

Oron för sina barns säkerhet fick oppositionsledaren i Belarus, Svetlana Tichanovskaja, att fly landet för Litauen. Det säger hon i en ny video som publicerats på hennes privata Youtube-konto, enligt BBC.

Tidigare på tisdagen publicerades en video där Tichanovskaja, enligt uppgift efter påtryckningar från Aleksandr Lukasjenkos regim, bad sina anhängare att godta resultatet i valet – som kraftigt har ifrågasatts av omvärlden och observatörer.

I den nya videon säger hon att beslutet att lämna landet var hennes eget.

– Många kommer att förstå mig, många kommer att fördöma mig, många kommer att hata mig. Gud förbjude att någon av er ställs inför samma val som jag.

13 min
Skärmdump från videon / Bild från valmötet Twitter/TT
undefined

Tichanovskaja avrådde från protester: ”Tror att videon spelades in under press”

I en video som publicerats av Belarus statliga nyhetsbyrå Belta uppmanade oppositionsledaren Svetlana Tichanovskaja sina anhängare att ”respektera lagen” och inte bege sig ut på gator och torg för att protestera, rapporterar AFP.

I videon sitter Tichanovskaja i en soffa framför ett fönster med fördragna persienner och förefaller läsa innantill, skriver nyhetsbyrån.

– Vi tror att den här videon spelades in under press från rättsväsendet, säger Tichanovskajas medarbetare Maria Kolesnikova.

Linas Linkevicius, utrikesminister i Litauen dit Tichanovskaja flytt, säger till Expressen att han utgår från att videon spelades in när hon var gripen i Belarus.

3 tim
Aleksandr Lukasjenko / Svetlana Tichanovskaja TT
undefined

Polens utrikesminister: Vi är redo att medla i Belarus

Polen är redo att medla mellan Belarus president Aleksandr Lukasjenko och oppositionen, ledd av Svetlana Tichanovskaja, säger landets utrikesminister Jacek Czaputowicz enligt AFP.

– Det finns fortfarande utrymme för dialog, säger Czaputowicz under ett besök i Riga där han träffat Lettlands, Estlands och Finlands utrikesministrar.

Tichanovskaja har motsatt sig det officiella resultatet i söndagens kritiserade presidentval, där Lukasjenko enligt valkommissionen fick 80 procent av rösterna, och utropat sig själv till segrare. Efter valet har Tichanovskaja lämnat Belarus och tagit sig till Litauen.

5 tim
Läs mer om Valet i Belarus
Vladimir Putin meddelade i dag att Ryssland har tagit fram och godkänt världens första vaccin mot coronaviruset. Alexei Nikolsky / TT NYHETSBYRÅN
Jakten på ett coronavaccin

Analyser: ”Kan avskräcka människor i hela världen”

I Ryssland handlar jakten på ett vaccin mot coronaviruset inte bara om att begränsa pandemin och att läkemedelsföretag kan göra stora vinster – det handlar även om nationell prestige, skriver SVT:s Rysslandskorrespondent Bert Sundström i en analys.

”Chefen för den ryska fond som finansierar utvecklingen av vaccinet, Kirill Dmitrijev, har kallat det hela för ett ’Sputnik-ögonblick’. Han syftar på att hela världen togs på sängen när Sovjet 1957 sköt upp en satellit i rymden.”

Men att godkänna ett otillräckligt testat vaccin innebär stora risker – inte bara för Ryssland utan för hela världen, skriver DN:s medicinreporter Amina Manzoor.

”Om vaccinet skulle visa sig ge allvarliga biverkningar kan det också avskräcka människor i hela världen från att vaccinera sig med ett annat vaccin, som visat sig vara effektivt och säkert i studier.”

BBC:s hälsokorrespondent Fergus Walsh skriver att president Putin är ivrig att skicka ett tydligt budskap om Rysslands förmåga. ”Men att bara vara först räcker inte”, tillägger han.

2 tim
Coronavaccin som ska testas på en frivillig i London. Kirsty Wigglesworth / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Ryssland: En miljard doser har beställts av 20 länder

Ryssland hävdar att 20 länder har förbeställt en miljard doser coronavaccin, skriver AFP. Vaccinet har Ryssland döpt till ”Sputnik” efter den sovjetiska satelliten.

Enligt landet ska en industriell produktion av vaccinet starta i september. Testningen ska däremot gå in i fas tre på onsdag.

Tidigare i dag meddelade president Vladimir Putin att han låtit vaccinera sin dotter. Enligt presidenten har landet producerat det första coronavaccinet i världen.

5 tim
Matti Sällberg till höger. Magnus Hjalmarson Neideman/SvD/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Vaccinforskaren: Man vet inte vilka risker som finns

Ryssland hävdar att landet tagit fram världens första coronavaccin och att 20 länder förbeställt totalt en miljard doser. Men den snabba utvecklingen har väckt frågor om landet prioriterar prestige före vetenskap och säkerhet, skriver DN.

– Man har ingen aning om det fungerar eller vilka risker som finns, säger vaccinforskaren Matti Sällberg till tidningen.

Enligt Ali Mirazimi, vaccinforskare vid Karolinska institutet, har insynen i de ryska vaccinationsprogrammen varit begränsad vilket gör informationen svårbedömd, skriver SvD.

5 tim
Läs mer om Jakten på ett coronavaccin
Ebba Kock. Fredrik Sandberg/TT / TT NYHETSBYRÅN
Coronavirusets spridning – Sverige

Sveriges elevkårer: Otydliga besked från Skolverket

Dagens besked från Skolverket om skolstarten nästa vecka var otydlig. Det tycker Sveriges elevkårer, som organiserar gymnasieelever, rapporterar Sveriges Radio.

Ordförande Ebba Kock säger att flera kommuner inte har långsiktiga planer för höstens undervisning. Hon vill att det ska finnas en plan som gäller terminen ut.

– Så att det finns en tydlighet gentemot eleverna om hur länge deras schemaläggning till exempel kommer att sträcka sig, säger Ebba Kock.

Enligt Skolverket ska distansundervisning ske undantagsvis och inte vara huvudregeln.

13 min
Anders Tegnell inför tisdagens pressträff. Jonas Ekströmer/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Tegnell: Den som har varit utomlands bör tänka efter

Den som har varit utomlands bör jobba hemifrån de första dagarna efter semestern. Det sa statsepidemiolog Anders Tegnell under dagens myndighetspressträff.

Han betonade vikten av att följa rekommendationerna för att fortsätta hålla ner antalet smittfall när hösten kommer.

– Det finns vissa varningstecken på att vi kan vara på väg åt fel håll, speciellt bland unga vuxna, sa Tegnell men tillade att den lilla uppgången tycks ha avstannat.

3 tim
Läs mer om Coronavirusets spridning – Sverige
Amanda Lind/Karin Pettersson. TT
De svenska krispaketen

”Antingen är Lind för svag eller så bryr sig inte S”

Kritiken mot kulturminister Amanda Lind växer sig starkare på landets kultursidor. Aftonbladets kulturchef Karin Pettersson påpekar att det är en vecka sedan Lind sa att hon tryckt på regeringen för att understryka att det är viktigt att ge kulturbranschen bättre förutsättningar. Men några nya besked har inte kommit.

”Det går inte att tolka på annat sätt än att miljöpartisten Lind antingen är för svag för sitt uppdrag eller att Socialdemokraterna struntar i frågan”, skriver Aftonbladets kulturchef Karin Pettersson.

DN:s Johan Hilton uppmärksammar tidningens egen sammanställning av hur mycket pengar som branschen har förlorat under krisen. Inom kort kommer både det offentliga och privata kulturutbudet minska dramatiskt, skriver han.

”Ingrip i handlingen, Amanda Lind”.

1 tim
Jakob Forssmed/Ebba Busch Thor. Henrik Montgomery/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

KD vill att stödåtgärderna för företagen förlängs

Kristdemokraterna vill se en förlängning av några av de stödåtgärder för företag som regeringen infört under coronapandemin, skriver TT. En av stödåtgärderna är en generell sänkning av arbetsgivaravgifterna, vilken upphörde den 30 juni.

– Regeringen måste ge besked om att förlänga sänkningen av arbetsgivaravgiften till särskilt utsatta branscher, säger partiets ekonomiskpolitiske talesperson Jakob Forssmed till TT.

KD tycker också att det särskilda omsättningsstödet bör förlängas.

6 tim
Moneybrother/Amanda Lind. TT
undefined

Moneybrother: Lind – höj gränsen till 150 personer

”ALLA” som artisten Moneybrother, Anders Olof Wendin, jobbat med under åren håller på att knäckas av coronapandemin, även om han själv klarar sig, skriver han i en debattartikel på Aftonbladet. För att fler ska kunna gå på konserter uppmanar han nu kulturminister Amanda Lind (MP) att se till att gränsen för hur många som får vara på en plats höjs till åtminstone 150 personer från dagens 50.

Bara att höja gränsen med 100 personer skulle göra mycket för de artister som har det svårast, skriver han.

”Kan hon inte ringa sina kollegor som fixat så charterplanen kan vara överfulla, att uteserveringarna, tågvagnarna, köpcentren och allt annat kan köra på mer eller mindre som vanligt.”

Idag 07:45
Läs mer om De svenska krispaketen
Skolverkets generaldirektör Peter Fredriksson. Jonas Ekströmer/TT / TT NYHETSBYRÅN
Den svenska utbildningen

Skolverket: Undervisning på distans inte huvudregeln

Distansundervisning ska ske undantagsvis och inte vara huvudregeln. Det var budskapet från Skolverket på dagens pressträff om viruset. Distansundervisning ska ske om lärare eller elever tillhör riskgrupper, om läraren uppvisar symptom eller om man befarar trängsel i kollektivtrafiken.

Myndighetens generaldirektör Peter Fredriksson säger att den svenska skolan hanterade virussituationen bra under våren. Resultaten till och med förbättrades, tillade han.

– Dock vet vi en sak, och det är att det bästa är om lärare och elever möts i skolan. Bildning handlar inte bara om att lära sig fakta och färdigheter, utan om att utveckla värderingar, samspela med andra och förstå andra och sig själv, säger Fredriksson.

2 tim
Illustrationsbild. TT
undefined

Lärosäten i Stockholm siktar på distansupplägg

Lärosätena i Stockholm vill minska trängseln och satsar därför stort på distansundervisning i höst, rapporterar SvD.

Hos Stockholms universitet kommer mer än 50 procent av undervisningen att ske på distans. Ett bidragande skäl till beslutet är att minska trycket på kollektivtrafiken.

– Vi vill inte ha för trångt i tunnelbanan. Vi och KTH (Kungliga tekniska högskolan) ligger trångt, säger Astri Muren, vicerektor vid universitetet.

Även Handelshögskolan, Kungliga tekniska högskolan och Karolinska institutet satsar på att blanda undervisning på plats med digitala lösningar.

5 tim
Läs mer om Den svenska utbildningen

Välj organisation

Få nyheter från den organisation du väljer