Henrik Montgomery/TT / TT NYHETSBYRÅN
Det svenska skattetrycket

Bara så kan bensinupproret stoppas – här är lösningarna

Över 600 000 har rutit ifrån och på fredag är det dags för den stora demonstrationen. Att bensinupproret har fått en sådan kraft handlar om mycket mer än bara höga bensinpriser, menar experter som fPlus har pratat med. Nu pekar de ut lösningarna.

Regeringens klimatsatsningar har tagit sig uttryck på många sätt i Sverige: Bonus-malus-systemet, miljözoner och koldioxidskatt. Men nu har många bilburna svenskar fått nog. Ett färskt exempel på det är kampanjen bensinupproret 2.0 som på bara två månader vuxit explosionsartat till över 600 000 medlemmar. På fredag är det dags för den stora demonstrationen i Stockholm, där människor ska samlas på Sergels torg och marschera till Riksdagshuset.

Att sänka bensinskatten hade visserligen varit ett steg i rätt riktning för att lösa problemen i den bilberoende glesbygden, anser flera företagsföreträdare som fPlus har pratat med. Men samtidigt är det bara att skrapa på ytan, menar de. Att bensinupproret har fått en sådan kraft handlar om mycket mer än bara höga bensinpriser. Det finns ett missnöje på landsbygden som pyr.

– Det räcker inte med att sänka skatten på bensin. Man måste också se till att det finns rimliga villkor att bedriva företag. Inte bara i storstäderna, men i hela Sverige, säger Erik Sjölander företagare och vice ordförande och näringspolitisk talesperson för Småföretagarnas riksförbund.

Flera saker hämmar glesbygden

Enligt Sjölander finns det flera exempel som fortfarande hämmar den svenska glesbygden. Det gäller bland annat det kommunala utjämningssystemet, som indirekt har förstärkt bilberoendet i dessa områden.

– Titta bara på Norge. Där styr kommunerna över sina naturtillgångar vilket gör att de kan tillgodoräkna utnyttjandet av till exempel vattenkraft på lokalnivå. Men i Sverige åläggs glesbygdskommuner med högre kommunalskatt som oavkortat går till huvudstaden. Samtidigt får man längre avstånd till sjukvård och annan samhällsservice, säger han och fortsätter:

– Om jag inte kan ta del av de tjänster jag behöver i min kommun måste jag hantera många saker själv genom att köra dit. Och då kan jag inte ta cykeln, tåget eller gå. Då måste jag ta bil för att åka till jobbet.

Bättre förutsättningar i Norge

Ett annat problem med sämre samhällsservice är att glesbygdsföretagens förutsättningar för att få krediter försämras.

– När alla lokalbanker stänger blir det svårt för företagare att få tillgång till kredit och låna pengar till verksamheten. Dessutom är statliga finanstjänster som Almi, långt ifrån där det verkligen händer och samtidigt saknar kommunala tjänstemän makt eller inflytande att förbättra företagsvillkoren, säger han.

Ett annat problem är höga arbetsgivaravgifter. Även här kan vi dra många lärdomar från vårt grannland, menar Sjölander.

– Jag betalar samma arbetsgivaravgifter på 31,42 procent i såväl Timrå som i Stockholm. Men i Norge differentierar man avgifter efter region, vilket skapar bättre förutsättningar för småföretagen i glesbygden. Där kan det vara 0-14 procent på vissa ställen, säger han.

Krångliga regler sätter stopp

Slutligen anser han att det som kommunen faktiskt sköter på lokal nivå hade gjorts bättre på statlig nivå, som handläggning av serveringstillstånd och bygglov.

– Jag har genom åren startat olika restauranger i Stockholms och Täbys kommun, och varje gång det handlar om en ny kommun måste det gå genom händerna på en ny handläggare. Nu när är jag konsult för fiskeföretag måste jag prövas för olika fiskelicenser i olika kommuner. Det hade varit enklare om alla kunde ha samma regler, precis som vi har med körkort eller läkarlegitimation, säger Sjölander.

Bonus-malus hårt slag mot landsbygden

Även Christian Ekström, vd på Skattebetalarna, kan räkna upp problem som behöver lösas för att hjälpa bilberoendet i glesbygden. Han tänker främst på bonus-malus som premierar bilar med låga utsläpp med bonus, och höjer skatten på bilar med högre utsläpp.

– Det är ett system som slår hårt mot företagare i landsbygden men även befolkningen i storstädernas utkanter. De är generellt i behov av större, lastbara bilar som enligt dagens system hamnar i malus-klassen, säger han.

Med tanke på det fortsatt stora behovet av bilar anser han också att det borde finnas en bättre inställning till bilanvändning jämfört med andra transportmedel. Han hänvisar till Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI) som i en rapport från 2018 visar att personbilägare är de enda som betalar en högre skatt än de samhällskostnader de ger upphov till, särskilt på landsbygden.

”Måste väga in klimateffekten för andra transportslag”

– Personbilen är det enda transportslag som får bära egna kostnader för samhällskostnader för olyckor, trängsel, buller, luftföroreningar och klimatpåverkan. Jag tycker politikerna borde göra en bättre översyn på hur man tacklar klimatproblemen på det bästa och mest effektiva sättet. Då kan inte ett transportslag som bil, som många är beroende av hela tiden vara i skottgluggen. Man måste väga in klimateffekten för andra transportslag, till exempel tågtrafik.

För att avsluta något positivt kring bensinskatten vill Ekström ändå hänvisa till den senaste M-KD budgeten, som innebär att överindexeringen av bensin- och dieselskatten tillfälligt slopas från 1 juli 2019.

– Bensin är vansinnigt dyrt och det första vi behöver göra är att en prisökning inte fortgår. Så det är rätt steg att försöka få stopp på en sådan automatisk överindexering. Man räknar ju inte bara hur konsumentprisindex förändras utan räknar även upp skatten med ytterligare två procentenheter. Det är att ständigt smyghöja skatten.

Toppnyheter

Personal på sjukhus i Wuhan, flygbild över nya sjukhusbygget.  TT
Sjukdomsutbrottet i Kina

Kaos på sjukhusen i Wuhan – ny virusklinik panikbyggs

Patienter vittnar om fullständigt kaos på de överfulla sjukhusen i Wuhan och många skickas till och med hem utan att kontrolleras om de har viruset eller inte, rapporterar South China Morning Post.

– Jag är desperat, jag vet inte vad klockan är eller vilken dag det är. Jag vet inte om vi kommer att få uppleva det nya året, säger en 36-årig kvinna som förgäves försökt få sin febersjuke man undersökt.

För att få en lösning på sjukvårdsbristen byggs ett nytt virussjukhus med 1 000 platser som man hoppas ska stå klart redan nästa vecka. Minst 41 personer har dött efter att ha smittats av coronaviruset.

1 tim
Läs mer om Sjukdomsutbrottet i Kina
Statsminister Stefan Löfven  Janerik Henriksson/TT / TT NYHETSBYRÅN
Hoten mot Januariavtalet

Löfven: ”V accepterar SD som ett stödparti”

Statsminister Stefan Löfven riktar skarp kritik mot Vänsterpartiet efter att man i veckan kommit överens med M, KD och SD om en extrabudget som ger mer pengar till välfärden.

– Nu helt plötsligt accepterar Vänsterpartiet Sverigedemokraterna som ett stödparti, säger statsministern i en intervju med TV4 Nyhetsmorgon.

I intervjun säger Löfven att han inte har några problem med mer pengar till välfärden, men att han vänder sig emot hur de fyra partierna i opposition har agerat eftersom detta enligt honom skapar kaos i budgetprocessen.

Om M, KD, V och SD har bestämt sig för att agera tillsammans måste de själva ange om de har ett gemensamt regeringsalternativ, menar han.

4 tim
Bah Kuhnke. Arkiv Henrik Montgomery/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Kritiken mot Löfven: ”Cyklar långt till höger”

Alice Bah Kuhnke (MP) går till hård attack mot statsminister Stefan Löfven (S). Regeringen är ”ute och cyklar långt till höger” i flyktingpolitiken, säger hon i en intervju med Expressen.

Den förra kulturministern har bland annat reagerat på ett uttalande i Dagens Nyheter där Löfven sagt ”vi ska visa att antalet asylsökande blir färre – rejält många färre för att vi ska klara integrationen”.

– För mig är det anmärkningsvärt när Socialdemokraternas ledare uttrycker sig på det sätt som han gör. Det han ger uttryck för är varken regeringens eller januariavtalets politik, säger Bah Kuhnke till Expressen.

Igår 11:19
Ulf Kristersson (M), Isabella Lövin (MP) och Stefan Löfven (S). TT
undefined

M: Tryggheten är det enda regeringen bör fokusera på

Sverige kan lösa de problem som plågar landet med beslutsamhet, handlingskraft och fokus, skriver Moderaternas partiledare Ulf Kristersson på Aftonbladet Debatt.

”Allt annat borde nu läggas åt sidan, för att människor ska kunna känna sig trygga i sina hem och när de är ute med sina barn på stan”, skriver han.

Genom januariöverenskommelsen bedriver regeringen en politik som man inte ens själv tror på, fortsätter Kristersson. Han fokuserar på rättspolitiken och invandringspolitiken, där han menar att Socialdemokraterna och Stefan Löfven har misslyckats.

”För de flesta andra är det uppenbart att gängkriminaliteten är starkt kopplad till stor invandring och dålig integration. Att påstå något annat är obegripligt”, skriver Kristersson.

22 jan
Läs mer om Hoten mot Januariavtalet
Demonstranter som deltar i den globala klimatstrejken, i mars 2019.  Johan Nilsson/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Ledare: Panik leder inte till förnuftig klimatpolitik

Olika aspekter av klimatfrågan är i fokus på flera av dagens ledarsidor.

Dagens industris Torun Nilsson skriver att toppmötet i Davos alltid är en spegling av tiden. Hon lyfter fram att Ivanka Trump talade väl om Greta Thunbergs klimatengagemang och skriver: ”Kanske är det ett tecken på att presidenten till sist måste börja ta hänsyn till en ny generation väljare. Vem vet, om ett eller två år spirar kanske åter optimismen”.

Det är bra att Göteborgs stad har beslutat att inte utlysa klimatnödläge i staden, skriver GP:s ledarskribent Karin Pihl. Hon menar att klimatfrågan kräver långsiktiga, välavvägda och genomtänkta åtgärder och skriver: ”Att ha panik brukar inte bidra till att man hittar förnuftiga lösningar på problem”.

Sydsvenskans ledare ifrågasätter regeringens syn på klimatbilar och menar att det inte duger att backa in i framtiden vare sig politiskt eller tekniskt. ”Därför är det bilar som ska anpassas efter utsläppsregler – inte utsläppsregler som ska anpassas efter bilar”.

Idag 07:43
Läs mer om Ledarsvepet
Arkivbild. Protester efter Jamal Khashoggis försvinnande. Jacquelyn Martin / TT NYHETSBYRÅN
Mordet på Jamal Khashoggi

”Stank av tvivel och skuld är kvar – trots domarna”

Saudiarabiens taffliga och motsägelsefulla förklaringar efter Jamal Khashoggis försvinnande placerar regimens trovärdighet på noll, skriver Sky News Dominic Waghorn i en analys med anledning av att fem män i dag dömdes till döden för mordet på journalisten.

Waghorn konstaterar att de saudiska ledarna i och med domarna troligtvis hoppas kunna dra ett streck över det hela, men tror inte att de kommer lyckas:

”Stanken av tvivel och tillskriven skuld kommer sannolikt hänga kvar”, skriver han.

The Guardians Mellanösternkorrespondent Martin Chulov fokuserar på den friande domen mot medierådgivaren Saud al-Qahtani, som han beskriver som den mest inflytelserika personen i prins Mohammed bin Salmans krets.

Chulov menar att allt i utredningen pekade mot al-Qahtani och att frigivningen å ena sidan distanserar bin Salman från mordet – men å andra sidan riskerar att leda till förnyad kritik mot den saudiska regimen.

23 dec 2019
Bild av mördade Jamal Khashoggi. Osman Orsal / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Senator vill offentliggöra hemlig Khashoggirapport

Den hemligstämplade utredningen om mordet på saudiske journalisten och Washington Post-medarbetaren Jamal Khashoggi måste offentliggöras omedelbart. Det kräver den demokratiske senatorn Ron Wyden, som kritiserar Trumpadmistrationen för att ha försenat den, rapporterar Reuters.

Nu hotar Oregonsenatorn med att tvinga fram amerikansk underrättelseinformation om vem man tror ligger bakom mordet på Khashoggi. På pappret kan nämligen senatens underrättelsekommitté, där Wyden sitter, offentliggöra hemligt material, men i praktiken har detta aldrig genomförts enligt Reuters.

Idag 05:48
Läs mer om Mordet på Jamal Khashoggi

Välj organisation

Få nyheter från den organisation du väljer
Björn Wiman, Björn Söder och Hédi Fried. TT
Förintelsens minnesdag

Kritiserat SD-deltagande: ”Hyckleriet är gränslöst”

Att Sverigedemokraternas Björn Söder är en av de som bjuder in till riksdagens minnesstund av förintelsen är ett ”gränslöst hyckleri”, enligt DN:s kulturchef Björn Wiman.

Han skriver i en krönika att Söder själv bidragit till en ökande antisemitism i samhället, bland annat genom konspiratoriska uttalanden om den judiskättade finansmannen George Soros.

Söders roll i minnesstund av förintelsen har diskuterats flitigt under veckan. Auschwitzöverlevaren Hédi Fried skrev i DN att överlevare på minnesstunden nu får vara beredda på att möta personer ”avlade av samma ideologier som deras föräldrars mördare”.

Björn Söder svarade med att han tycker att det är tråkigt att hon väljer att göra partipolitik av en så här viktig fråga. Dick Erixon, chefredaktör för SD-tidningen Samtiden, menar att Sverigedemokraterna tidigare har deltagit i minnesstunden utan att stå som värdar.

5 tim
Arkivbild. Alik Keplicz / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Offentliggör dagboken som kunde kostat henne livet

Sheindi Miller-Ehrenwald, 90, förde en hemlig dagbok över sina upplevelser i förintelselägret Auschwitz, dit hon skickades som 14-åring.

I en intervju med tyska Bild väljer hon nu för första gången att dela med sig av dagboksanteckningarna, totalt 54 sidor, som skulle kunna ha kostat henne livet om den hade upptäckts.

– Jag funderar på hur jag kunde skriva allt det här. Egentligen var det inte möjligt. Det var så farligt där. Ändå skrev jag, säger hon till Bild.

Idag 07:14
Läs mer om Förintelsens minnesdag
Arkivbild från sprängning i Malmö Johan Nilsson/TT / TT NYHETSBYRÅN
Sprängningarna i Sverige

Expert: Sprängmedel från byggen i kriminella bomber

Det finns stora brister i samhällets kontroller av explosiva ämnen, säger Malmös polismästare Stefan Sintéus till TT.

– Om du har en byggarbetsplats och ska använda tio kilo sprängmedel, vem kan kontrollera om du bara använde nio och sålde det tionde kilot? säger Malmös polismästare.

Polisen gör bedömningen att det till stor del är civilt sprängmedel från till exempel byggarbetsplatser som används i bomberna.

– Vi ser en tendens att man använder sig av kommersiella sprängmedel mycket mer nu än tidigare.

Idag 06:52
Mikael Damberg  Henrik Montgomery/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Damberg möter byggsektor efter sprängningar

Inrikesminister Mikael Damberg (S) kallar till sig byggindustrin för att ta upp den senaste tidens många sprängningar.

– Polisen säger att de misstänker att man använt civilt sprängmedel. Då måste vi tala med branschen, är det någon som inte anmält stölderna, är det någon som importerar detta från annat håll, sade han vid ett besök i Norrköping, skriver DN.

Inbjudan skickas till bland andra Sveriges byggindustrier och Byggnads. Även polisen, Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI), Arbetsmiljöverket och MSB ska delta.

Igår 14:14
Läs mer om Sprängningarna i Sverige