Henrik Montgomery/TT / TT NYHETSBYRÅN
Skatteverket vs företagen

Avhopparen: Så rundar Skatteverket lagen

Andreas Möller jobbade på Skatteverket i 12 år. Nu riktar han allvarlig kritik mot sin forna arbetsgivare. ”Det har blivit uppenbart att Skatteverket försöker runda gällande lagstiftning. Det här sker systematiskt. Man kör helt enkelt över småföretagare och enskilda”, säger han.

Skattejuristen Andreas Möller arbetade i 12 år på Skatteverket innan han öppnade sin en egen byrå för tre år sedan. Under tiden på Skatteverket hanterade han mängder med skatteprocesser i domstol, och redan då upplevde han att något inte stod rätt till. De senaste åren har känslan förstärkts. Nu riktar han allvarlig kritik mot sin forna arbetsgivare.

– Det har blivit uppenbart att Skatteverket försöker runda gällande lagstiftning. Det här sker systematiskt, säger han.

Det svenska lagstiftningsarbetet är i normalfallet en långdragen och energikrävande process, inte minst på skatteområdet, förklarar Andreas Möller. Att få till stånd förändringar den vägen tar tid eftersom förslag måste stötas, blötas och ta sig igenom det politiska maskineriet. Men Skatteverket har hittat en genväg, som de utnyttjar till max, menar han.

Strider mot lagen

Så här går det till, enligt Andreas Möller: Istället för att försöka ändra lagstiftningen, så driver Skatteverket mängder av tveksamma processer mot skattskyldiga, trots att verket inte har en aning om hur utgången ska bli. Tanken är inte sällan att bilda ny praxis som strider mot den aktuella lagstiftningen och bättre passar deras önskemål, menar Andreas Möller.

– En mängd företagare och skattskyldiga, som uppfyller alla krav enligt gällande lag, måste inleda en tvist mot Skatteverket, vilket normalt leder till kostnader för den skattskyldige och som i många fall inte återfås i sin helhet, även när den skattskyldige når framgång mot Skatteverket, säger han.

Enligt Andreas Möller har Skatteverket tre anledningar att agera på det här sättet:

  • De vill upprätta praxis så att lagstiftningen tillämpas på det sätt som Skatteverket önskar.
  • Räta ut frågetecken där Skatteverket inte själva vet hur de ska tillämpa regelverket.
  • Spara tid och driva in mer skattekronor.

Lägger sig platt för Skatteverket

Det Skatteverket inte tänker på, eller snarare bryr sig om, är att de skattskyldiga tvingas betala stora processkostnader alldeles oavsett utgången, påpekar Andreas Möller. Många skattskyldiga, som vet att de har rätten på sin sida, lägger sig därför platt för Skatteverket, konstaterar han. Resultatet blir praxis som Skatteverket senare kan luta sig emot.

– Det här sättet att bedriva verksamhet på är djupt omoraliskt och går långt utanför myndighetens verksamhetsområde. Men att det går till så här är vanligt. Det är en strategi för rättsavdelningen på Skatteverket, säger han.

Ofta är det mindre fall som prövas, där den skattskyldige inte har de muskler som krävs för att processa mot Skatteverket, menar han. Enskilda och företagare driver saken så långt de kan, men i många fall tar det stopp.

– Vinster i sådana fall nyttjas sedan på större fall av Skatteverket. Man kör helt enkelt över småföretagare och enskilda för att skapa praxis som passar Skatteverkets syften, säger han.

En våg av fall den senaste tiden

Det här sker systematiskt, inte minst när det gäller regelverket kring SINK (särskild inkomstbeskattning), berättar han. Den senaste tiden har han stött på en våg av fall i sitt jobb, och han har hjälpt klienter att processa mot Skatteverket.

Reglerna om SINK finns i lagen om särskild skatt för utomlands bosatta. Lagen anger inga tidsbegränsningar för hur länge en person kan beskattas enligt SINK, utan det viktiga är att den skattskyldige uppfyller reglerna för att omfattas av regelverket, förklarar Andreas Möller. Till exempel kan en person som är bosatt i Finland, men jobbar åt en svensk arbetsgivare, beskattas enligt SINK-reglerna.

– Det här gillar inte Skatteverket som vill kunna ta ut högre skatt än vad lagen medger, säger han.

”Spelar ingen roll vilken fråga det gäller”

Så nu ger Skatteverket en massa avslag i direkt strid mot gällande lagstiftning, enligt Andreas Möller. Motiveringarna som används går i princip ut på att det måste finnas en tidsgräns för hur länge en person kan bo utomlands och jobba i Sverige. Trots att lagen säger något annat. SINK-fallen är bara ett exempel där Skatteverket rundar lagen. Samma attityd tillämpas av verket i andra skattefrågor, menar han.

Enligt Andreas Möller kan agerandet inte tolkas på något annat sätt än att Skatteverket försöker få till praxis som bättre passar deras syften än vad lagen gör.

– Det spelar egentligen ingen roll vilken fråga det gäller, och vad man tycker om den. Det här illustrerar hur Skatteverket rundar lagstiftningen och skapar sina egna regler, säger han.

Skatteverket slår ifrån sig

Men Tomas Algotsson, enhetschef på rättsavdelningen på Skatteverket, menar att Skatteverket tillämpar de regler som lagstiftaren fattat beslut om i enlighet med förarbeten och den praxis som Högsta förvaltningsdomstolen har fastställt.

– Inom ramen för detta ligger även att Skatteverket i vissa fall måste ta ställning till frågor som inte har varit uppe i lagstiftningsarbetet eller prövats tidigare av domstol. Det är sedan upp till domstolarna, och ytterst Högsta förvaltningsdomstolen, att avgöra frågan om inte personen det gäller delar Skatteverkets uppfattning. Behövs ändringar av skattereglerna är det riksdagen som ansvarar för att ändra dessa regler. Skatteverket lämnar även förslag till finansdepartementet för att i vissa fall få till stånd ändring av regler, skriver han i ett mejlsvar till fPlus.

När det gäller kritiken om att enskilda körs över och får betala höga processkostnader trots att de vinner så duckar Skatteverket. Frågor om det får fPlus inga svar på.

Till slut fick han nog

Andreas Möller pekar också på brister i objektivitet hos sin tidigare arbetsgivare när det gäller att undersöka uppgifter som talar för den skattskyldige. När det däremot är någon detalj som är till nackdel för företagaren eller den enskilde så går de fram med det tunga artilleriet, berättar han. Det var en delorsak till varför han slutade på Skatteverket.

– Det var inte huvudorsaken, men helt klart en liten del, säger han.

Han har egna erfarenheter av hur det fungerar på Skatteverkets rättsavdelning. Ofta kommer en handläggare till rättsavdelningen och frågar hur de ska driva ett ärende vidare, och sedan är det igång. När Skatteverket inte vet eller inte tycker om utfallet, tar de genvägen och försöker skapa egen praxis, menar han.

– De testar en hypotes. Ibland förlorar de, men då får det vara så. Då vet de i alla fall vad som gäller, då kan de driva andra saker istället. Men ibland får de rätt, och då kommer de att hänvisa till det ärendet i andra processer, även om det strider mot aktuell lagstiftning, säger han.

Toppnyheter

Välj organisation

Få nyheter från den organisation du väljer