pressbild
Skatteverket vs företagen

Avhopparen: Därför förlorar företagen skattemålen

Advokaten Olle Flygt tröttnade på att förvaltningsdomstolarna inte tog sitt utredningsansvar på allvar. Nu har han slutat att processa i dem. ”Jag ville inte vara med längre. Det verkar finnas en övertro bland förvaltningsdomstolarna att myndigheten har rätt”, säger han till fPlus.

Är förvaltningsdomstolarna partiska? Den frågan ställde organisationen Rättvis skatteprocess till advokater som arbetar med skattemål i våras.

Svaret blev nedslående då hela 61 procent av de tillfrågade ansåg att domstolarna var partiska.

En som inte blev förvånad över det resultatet var Olle Flygt som arbetar som processadvokat på byrån Mannheimer Swartling, där han är partner.

– Jag blev inte alls överraskad av att det fanns en kritik mot förvaltningsdomstolarna, alla advokater som varit där vet ju hur det är, men jag blev förvånad av att en så pass stor andel av de tillfrågade anser att domstolarna är partiska. Det är oerhört allvarligt.

Han har företrätt olika parter i förvaltningsrätterna sedan 1990-talet. Både som representant för det allmänna som för den enskilda. Men för ett år sen beslutade han sig för att hoppa av och inte längre processa i dem. Istället är han nu helt inriktad på processer i allmänna domstolar och inför skiljenämnder där han sedan länge ansett att allt fungerar mycket bättre.

– Det är synd eftersom förvaltningsdomstolarna dömer i mål mellan den enskilde och det allmänna. Den enskilde måste tas på allvar när hen ifrågasätter myndighetsbeslut, säger Olle Flygt.

Han gjorde exit genom att skriva en debattartikel i tidningen Dagens Industri med rubriken, Förvaltningsdomstolarna är tyvärr inte rättssäkra.

– Jag hade fått nog. Jag vill inte vara med längre för jag trivdes inte där. Förvaltningsdomstolarna är i mina ögon otrevliga, de vill inte ha förhandlingar, de är inte intresserade, de ställer inga frågor och ger undermålig service.

Det var i slutet av 1990-talet som han började få en skeptisk känsla inför att processa i förvaltningsrätterna. Då företrädde han flera telekombolag där myndigheten Post & Telestyrelsen (PTS) var på antingen samma eller den motsatta sidan. Processerna gällde då bland annat tillgången till telekomnäten och frågor om prissättning.

– Jag kommer ihåg att jag tänkte att hur kan dom vara så ointresserade av att lyssna och ställa frågor. Det handlade ju om svåra mål som gällde 100-tals miljoner kronor.

– Jag upplevde också att rätten nästan alltid följde myndigheten PTS beslut. En känsla jag haft i flera fall sedan dess. Det verkar finnas en övertro bland förvaltningsdomstolarna på att myndigheten har rätt, fortsätter Olle Flygt.

Det som fick bägaren att rinna över var när han förra året företrädde ett stort riskkapitalbolag i Kammarrätten i Stockholm. Det var ett stort skattemål om hur bolagets medarbetare skulle beskattas.

– Detta var rätt komplicerade frågor, stora värden stod på spel och det rörde många individer. Trots det fick vi bara en dag på oss att presentera våra klienters sak. När domarna sedan föll var alla domarna eniga, i varje fråga. Det är rätt anmärkningsvärt, menar Olle Flygt.

Målet förlorades och flera anställda på riskkapitalbolaget åkte på en ordentlig straffbeskattning.

– Att flera av våra klienter åkte på tjänstebeskattning med fulla skattetillägg är den största skandal jag sett. Domstolen var inte ens intresserad av att lyssna på vad vi hade att säga om tjänstebeskattningsfrågan. Vem tycker synd om ett antal riskkapitalister kan man ju tycka, men rättssäkerheten ska även gälla dem.

Thomas Rolén, president Kammarrätten i Stockholm, anser att Kammarrätten visst kunnat uppehålla en hög rättssäkerhet i de olika skattemålen.

– Det inrättades särskilda organisationer på våra domstolar för att nå en rationell och rättssäker hantering av de väldigt omfattande och komplexa målen.

Han anser också att det inte är konstigt att alla domarna var eniga i målen, samt att man måste komma ihåg att processen i förvaltningsrätterna är annorlunda.

– Att självständiga och kunniga domare efter noggrann genomgång av mål från samma tidsperioder och med liknande förutsättningar och frågeställningar kommit till samma resultat visar på rättssäkerhet.

– Processen skiljer sig också från den i allmän domstol eftersom det har bedömts mer ändamålsenligt och att den är skriftlig i stället för muntlig, fortsätter Thomas Rolén.

När Advokatsamfundet anordnade ett välfyllt seminarium i somras som en följd av de anmärkningsvärda resultaten i undersökningen var Advokatsamfundets ordförande, Anne Ramberg på plats. Hon bekräftade att undersökningsresultaten överensstämde med samfundets erfarenheter och olika remissvar.

– Även om det skulle vara så att advokaterna har fel i sin kritik så är det ett problem att förvaltningsdomstolarna upplevs som rättsosäkra. Skatteverket har många fördelar: kunskap och resurser. Enskilda och företagare är utlämnade till staten. Det är en poäng att ha ett ombud mot Skatteverket. Vi kräver rimlig ersättningsrätt till advokater i skattemål, sa Anne Ramberg till tidningen Advokaten.

Nu har en arbetsgrupp bestående av advokater, tjänstemän från skatteverket och domare bildats för att komma till rätta med det upplevda problemet. Om det skrev fplus om igår.

– Jag är väl medveten om att förvaltningsdomstolarna i likhet med andra aktörer alltid kan bli bättre inom olika områden. Det är en av anledningarna till att vi gemensamt tagit initiativ till denna arbetsgrupp, säger Thomas Rolén.

Olle Flygt tycker att det är ett positivt initiativ men är tveksam till sammansättningen.

– Det är väl bra, men hur ska förvaltningsdomstolarna kunna lära sig något om handläggning om man inte lyssnar på utomstående? Inte en enda domare från allmänna domstolar, ingen som jobbar som skiljeman och ingen advokat som sysslar med civilprocess ingår i gruppen. Det är synd, säger han till fPlus.

Toppnyheter

Svenska Hamnarbetarförbundets strejk i hamnen i Malmö i januari. Foto: Johan Nilsson/TT
Hamnkonflikten

MI: Fler konflikter väntas på arbetsmarknaden år 2019

År 2018 präglades av stabilitet på arbetsmarknaden. Det gjorde dock inte inledningen av år 2019 med dess varsel om strejker och lockouter, rapporterar Medlingsinstitutet (MI) i ett pressmeddelande. Informationen kommer ifrån rapporten ”Lönebildningen och avtalsrörelsen 2018".

Enligt MI var konfliktdagarna förra året få – den enda strejken var från piloterna hos Ryanair. 30 kollektivavtal omförhandlades utan stridsåtgärder. Dessutom låg näringslivets lönsamhet nära en genomsnittlig nivå och reallönen och sysselsättningsgraden ökade.

2019 har däremot börjat med en konflikt i hamnarna, vilket riskerar att få stora konsekvenser, säger MI:s generaldirektör Carina Gunnarsson i pressmeddelandet.

– År 2019 har börjat med en konflikt i hamnarna som riskerar att få stora konsekvenser. Ser man tillbaka framstår den svenska arbetsmarknaden som en av de fredligaste i världen, men modellen bygger på att båda parter strävar efter att nå lösningar. Dit har vi ännu inte nått i hamnkonflikten, säger Carina Gunnarsson i en pressträff på onsdagen.

Enligt rapporten ser löneökningarna 2018 ut att landa på 2,6 procent, vilket ger en reallöneökning med 0,5 procent. ”Arbetskostnadernas ökningstakt de senaste åren har varit förenlig med både ökad lönsamhet i näringslivet och en förbättrad arbetsmarknad med sjunkande arbetslöshet för många grupper”, står det även i MI:s rapport.

4 tim
Mattias Dahl, vd Transportföretagen. Sören Andersson
Hamnkonflikten

Sveriges Hamnar accepterar redan avfärdat medlarbud

I dag meddelade Sveriges Hamnar att de accepterar det nya medlarbudet i hamnkonflikten. Men det stod redan i måndags klart att Hamnarbetarförbundet avfärdar budet, skriver Arbetsmarknadsnytt. De anser att det är ”närmast identiskt” med tidigare bud.

– Vi har noga övervägt det andra budet som för oss innebär att vi ingår ett kollektivavtal med Hamnarbetarförbundet, något som vi aldrig tidigare har haft med dem, säger Mattias Dahl, vd för Transportföretagen där Sveriges Hamnar ingår.

I måndags inkom även ytterligare strejkvarsel till Sveriges Hamnar – som nu totalt är uppe i över 100.

– Situationen befinner sig nu i ett allvarligt läge där våra hamnar tappar allt fler kunder och Sverige tappar i förtroende som handelsnation, konstaterar Mattias Dahl till Arbetsmarknadsnytt.

1 tim
Adam Ihse/TT / TT NYHETSBYRÅN
Hamnkonflikten

Hamnkonflikten ökar miljöbelastningen – lastbilar kör halvtomma

Konflikten mellan Hamnarbetarförbundet och Sveriges hamnar får inte bara konsekvenser för näringslivet. Även miljön drabbas när lastbilarna tvingas köra halvtomma på mycket längre sträckor. Det skriver Arbetsmarknadsnytt.

– Vid de här kortare strejkerna så väntar våra kunder helt enkelt med att skicka godset, men vi har ju fortfarande andra transporter längs samma rutter. Våra lastbilar får köra halvtomma. Sedan när strejken är över måste vi köra extra transporter, utan att kunna ta med något tillbaka. Den stora förloraren är miljön, säger åkeriföretagaren Trygve Bengtsson till Arbetsmarknadsnytt.

Han beskriver hur hans kunder tvingas hitta snabba lösningar, som sällan är bra för vare sig miljön eller ekonomin. Många väljer att helt enkelt byta hamn – trots de längre sträckorna som måste köras.

– Om det ständigt är störningar vid vissa hamnar så letar man efter andra hamnar som inte har störningar. Det är ju sunt förnuft, säger Trygve Bengtsson till Arbetsmarknadsnytt.

2 tim
Läs mer om Hamnkonflikten
Marc Dietrich
Vårdguiden-läckan

Regeringen farligt naiva gällande datasäkerhet

Säkerhetsläckan från Vårdguiden 1177 beräknas kunna vara den största dataläckan i svensk historia. Hittills. När de svenska myndigheterna inte kan garantera sekretess är läget farligt. Flera ledarskribenter vill att kravet på ansvarstagande ska bli större.

Lydia Wålsten skriver i Svenska Dagbladet att frågan om IT-säkerhet måste lyftas fram för att öka ansvarstagandet hos svenska myndigheter.

”Transportstyrelsen, Svenska Kraftnät och Vårdguiden. Regeringen behöver visa att man tar frågan om datasäkerhet på allvar. Både det personliga ansvaret hos tjänstemän som individens makt gentemot myndigheter behöver öka,” skriver Wålsten i SvD.

Dagens Nyheters ledarredaktion pekar på att det finns en naivitet hos svenska myndigheter gällande IT-säkerhet. Och att vi måste kunna ställa större krav på att ansvariga får möta konsekvenser efter säkerhetsläckor.

”Vad gäller Facebook kan man alltid sucka och säga att folk vid det här laget borde begripa att de ger sig in i en smutsig lek och får leken tåla. På den svenska sjukvården måste man ställa betydligt större krav. De ansvariga för haveriet måste möta juridiska konsekvenser,” skriver de i Dagens Nyheter.

Igår 21:06
Läs mer om Vårdguiden-läckan
Malkohi-lägret. LUIS TATO / AFP
Valet i Nigeria

Boko Harams offer känner sig bortglömda i valet

Nigerianer som flytt terrogruppen Boko Harams våldsvåg känner sig bortglömda inför valet i landet, skriver AFP. En av dem är Idriss Abdullahi, som fick fly när terrorgruppen utropade hans hemstad till ett ”kalifat” för fem år sedan. Även flyktinglägret Malkohi, där han lever i dag, har utsatts för attacker.

– Till och med djuren har det bättre än jag, säger han till AFP.

Samtidigt säger Abdullahi och de andra flyktingarna nyhetsbyrån talar med att de tänker fortsätta stödja president Muhammadu Buhari i helgens val:

– Under Buhari har vi sett att flera av våra byar inte har återtagits från Boko Haram. Men om vi ger honom en andra chans kan vi kanske få komma hem, säger ungdomsledaren Yunussa Takda.

1 tim
Utrustningen testas inför helgens val. YASUYOSHI CHIBA / AFP
Valet i Nigeria

Uppskjutet val – högt pris att betala för nigerianer

Invånare i Nigeria vittnar om hur det uppskjutna valet drabbar dem ekonomiskt, skriver Al Jazeera.

Okiti Erhovwo berättar att han måste boka om sitt bröllop på grund av beslutet. Hans fästmö har tagit det hårt, säger han.

– Ingen blir glad över sådana plötsliga nyheter. Hon blev ledsen, familjen blev ledsen.

Al Jazeera skriver att många nigerianer reste många mil för att rösta i helgen och att en del nu är ”strandade” i väntan på den nya valdagen den 23 februari. Andra är beredda att betala resekostnaderna på nytt för att kunna rösta.

– Valet är väldigt viktigt och folk vill visa att de har tilltro till demokratin genom att delta i besluten inför framtiden, säger affärsmannen Pascal Matuh.

Igår 21:29
Läs mer om Valet i Nigeria

Välj organisation

Få nyheter från den organisation du väljer
Magnus Hjalmarson Neideman/SvD/TT / TT NYHETSBYRÅN
Estniska penningtvättshärvan

Analyser: Nu får Bonnesen svårt att behålla vd-jobbet

Oavsett om Birgitte Bonnesen ljög när hon i höstas svor sig fri från penningtvätt eller om hon bara hade noll koll så får hon svårt att sitta kvar som vd för Swedbank, skriver SvD Näringslivs Birgitta Forsberg.

Bonnesens enda chans är att snabbt lägga alla korten på borden, menar Forsberg.

”Sparbanksrörelsen vill knappast förknippas med vare sig dålig kontroll eller lögner. Och allra minst med kriminalitet”, skriver hon.

Frågan om penningtvätt i Baltikum är känslig för den svenska storbanken eftersom Birgitte Bonnesen var chef för bankens baltiska verksamhet mellan 2011 och 2014, skriver Dagens Industris Richard Bråse.

Han konstaterar också att Bonnesen är nere för räkning.

”Utåt sett har det helt klart framstått som att banken är mer mån om att lägga locket på än att lägga korten på bordet”, skriver Bråse.

4 tim
Birgitte Bonnesen, koncernchef för Swedbank  TT
Estniska penningtvättshärvan

Misstänkt penningtvätt om 40 miljarder i Swedbank

Swedbank kan ha använts för omfattande penningtvätt under närmare 10 år, rapporterar SVT.

Totalt har minst 40 miljarder kronor slussats mellan misstänkta konton i storbanken och Danske Bank.

Louise Brown, korruptionsexpert och ordförande i Transparency International Sverige, säger att ”det här en massiv skandal”.

– Utifrån Uppdrag gransknings uppgifter har bankens tillåtande av misstänkta transaktioner utgjort en ansenlig del av verksamheten, i paritet med Danske Bank, säger hon.

Idag 06:15
Bill Browder och Swedbanks koncernchef Birgitte Bonnesen.  TT
Estniska penningtvättshärvan

Stulna ryska skattemedel skickades till Swedbank-konton: ”Blodspengar”

Stulna ryska skattepengar har slussats genom konton i Swedbank, rapporterar SVT.

Totalt ska 150 miljoner kronor från den största skattekuppen någonsin i rysk historia ha passerat ett 50-tal Swedbank-konton i Baltikum. I botten ligger skatterevisorn Sergei Magnitskijs död, enligt SVT. Han pekade ut ryska topptjänstemän som delaktiga i ett bedrägeri värt totalt 1,5 miljarder kronor, innan han dog i ett häkte.

Finansmannen Bill Browder tror att de som hanterat de stulna pengarna kommer att få ta konsekvenser.

– Detta är blodspengar, säger Browder, visselblåsaren bakom Danske Bank-härvan, till SVT.

SVT har sökt Swedbanks vd, Birgitte Bonnesen, som har avböjt intervju.

5 tim
Läs mer om Estniska penningtvättshärvan