Arbetsmarknad

Stefan Jerrevång/TT / TT NYHETSBYRÅN
Arbetskraftsinvandringen

”Låt inte LO diktera villkoren för arbetskraftsinvandring”

Socialdemokraterna ror dit LO:s vilja bor, skriver krönikören Birgitta Ohlsson i Arbetsmarknadsnytt. Hon oroas över att LO får allt för stort inflytande över arbetskraftsinvandringen i en tid där kompetensbristen är det största tillväxthindret bland småföretag.

”Icke-socialistiska partier – borgerliga, liberala, konservativa och gröna – måste visa större ideologiskt självförtroende än att låta LO diktera svensk arbetsmarknad. Och trots att socialdemokraterna i riksdagsutskott uttryckt en önskan om att kompetensutvisningar ska upphöra så händer ingenting”, skriver Ohlsson.

Hon fortsätter:

”Vill vi verkligen tillbaka till åren före 2008, då arbetstillstånd beviljades för personer från länder utanför EU endast i de yrken där LO definierade arbetskraftsbrist?”

13 nov
Sveriges regler om arbetskraftsinvandring infördes av Fredrik Reinfeldts alliansregering. Claudio Bresciani / TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Alliansens linje om arbetskraftsinvandring nära spricka

Det är inte bara KD som vill skärpa de liberala reglerna om arbetskraftsinvandring, även andra gamla allianspartier vacklar, skriver SvD.

Sveriges generösa regelverk för arbetskraftsinvandring infördes av regeringen Reinfeldt. Behovsprövningen mot arbetsmarknaden avskaffades och det är numera företagen själva som avgör om personal behöver rekryteras från utlandet. Medan flyktingpolitiken skärptes kraftigt i samband med den stora flyktingvågen 2015, har det liberala regelverket för arbetskraftsinvandring i huvudsak bestått, skriver SvD.

Vänsterpartiet och Socialdemokraterna är kritiska till systemet och justitieminister Morgan Johansson vill låta en utredning hitta lösningar på problemen.

Nu syns också en omsvängning hos den gamla Alliansen. KD och M vill skärpa de liberala reglerna för arbetskraftsinvandring. Liknande tankar finns hos L, skriver SvD.

10 nov
Läs mer om Arbetskraftsinvandringen
Fredrik Persson/TT / TT NYHETSBYRÅN
Den svenska ekonomin

Borg sågar regeringen: Gör inte tillräckligt för att sänka skatterna

Att slopa överskottsmålet är fel och försiktighet i finanspolitiken är viktigt. Den tidigare finansministern Anders Borg riktar i en intervju med Altinget hård kritik mot sin efterträdare, Magdalena Andersson.

Anledningen till det slopade överskottsmålet är, enligt Andersson, att hon inte ser ett behov av att betala av på statsskulden i nuläget.

– Med de investeringsbehov som vi har så tycker jag att det vore mer lämpligt att ha ett balansmål, sa hon nyligen till SvD Näringsliv.

Men Anders Borg manar till eftertanke.

– Även om det går bra just nu tycker jag att man ska vara försiktig. Sådana frågor tycker jag man gott och väl kan grunna på rätt länge innan man ändrar sig, säger han till Altinget.

Han fortsätter:

– Nyckelfrågan är vad man skulle göra med det utrymme som skapas och jag är mycket skeptisk till inriktningen på den nuvarande regeringens politik. Jag tycker inte att man gör tillräckligt för att sänka skatterna. Jag tycker inte att man investerar tillräckligt mycket i utbildning. Så jag tror inte att det är bra att nu öka på kranarna.

I intervjun sågar den tidigare finansministern ropen för en mer expansiv finanspolitik som skulle satsa mer på infrastruktur.

– Sverige kan säkert behöva mer investeringar i infrastruktur, inte minst social infrastruktur men det finns ju många som är beredda att bidra med utan att man för den skull behöver dra upp skuldsättningen, säger Anders Borg till Altinget.

14 nov
Anders Wiklund / TT / TT NYHETSBYRÅN
Fackens framtid

Förre Metall-basen: Därför tappar LO i relevans

LO:s guldålder är förbi och tack vara medlemstappet har organisationen inte längre samma inflytande som tidigare. Det konstaterar den tidigare Metallordföranden Göran Johnsson i en intervju med Lag & Avtal

– Den makt som en LO-ordförande hade för några decennier sedan, den finns inte längre. Du kan vara hur duktig ordförande som helst, men ska du bli riktigt lyssnad på, då ska du ha makt, säger han till tidningen.

Facken har misslyckats totalt med det lokala intresset, anser Johnsson.

– Jag tror att många känner att de är långt ifrån inflytande, och att man är orättvist behandlad när man är långt ute i periferin, säger han.

Utöver att vända utvecklingen på det lokala planet anser Göran Johnsson att det krävs ett intelligent ledarskap, att både protestera och leverera.

– Och att stå upp för solidariteten. Om LO förlorar kraft och inflytande, och blir alltför ihålligt, då tror jag solidariteten tar stryk, säger han till Lag & Avtal.

13 nov
Henrik Montgomery/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Krönika: ”LO:s hövding måste försvara territoriet från angripare”

I veckan meddelade LO:s ordförande Karl-Petter Thorwaldsson att han avgår i sommar. Krönikören Stig-Björn Ljunggren spekulerar i Arbetsmarknadsnytt kring Thorwaldssons efterträdare och förklarar vilka egenskaper som krävs av LO:s nästa hövding.

Vem som än blir ordförande behöver den hålla samman LO, stoppa medlemstappet och ”hålla gruppens krigare i form så de kan försvara territoriet från angripare”.

”Men betoningen bör ligga på den första punkten – hur kan LO hjälpa till att utveckla svenskt näringsliv, svensk välfärd och ytterst de institutioner som gör det här landet till ett rätt hyggligt land. Och att det i slutänden finns ett mervärde att förhandla om”, skriver Ljunggren.

6 nov
Läs mer om Fackens framtid
Henrik Montgomery/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Facken inom industrin vill se treprocentiga löneökningar på ett år

Fem industrifackförbund kräver nu en löneökning på 3,0 procent. "Alldeles för högt" anser Teknikföretagen som vill se en halvering.

Vid en gemensam pressträff presenterade de fem industrifackförbunden sina krav. I ett ettårsavtal vill man se tre procents löneökning med en lägsta löneökning på 530 kronor.

– Vi har tittat på omvärlden och gjort bedömningar efter alla rapporter som kommit. Det här är vad som krävs för att vi ska ha en reallöneökning, säger Marie Nilsson, förbundsordförande vid IF Metall.

– Alldeles för högt. Vi har en världskonjunktur som är på väg ner, säger motparten, Teknikföretagens förhandlingschef Anders Weihe om fackens krav på löneökningar på 3,0 procent..

Han bedömer snarare att runt 1,5 procent är mer rimligt.

Stundande lågkonjunktur

För tre år sedan låg kraven på 2,8 procent samtidigt som svensk ekonomi gynnades av dåvarande högkonjunktur. Nu gör de allra flesta en helt annan bedömning. Konjunktursignaler visar i stället på en avmattning och en stundande lågkonjunktur. Fackförbunden medger att den ekonomiska situationen är tuffare, men anser att det finns fog för kraven.

– Det är klart att vi ser en avmattning, men vi får inte glömma bort att avmattningen sker från väldigt höga nivåer och vi går ned i ett normalläge, säger Marie Nilsson.

TT: Med facit i hand. Borde ni krävt mer?
– Det är alltid lätt att vara efterklok men vi gör inte bedömningen att det var för lågt.

Industrins avtal ska förhandlas fram med arbetsgivarna och vara klara den 31 mars nästa år. De utgör sedan norm för hela arbetsmarknaden.

Totalt berörs nästan 3 miljoner anställda när 485 avtal ska omförhandlas nästa år, bland annat de för statligt anställda och i industrin.

4 nov
Läs mer om Avtalsrörelsen