Arbetsmarknad

Pontus Lundahl/TT / TT NYHETSBYRÅN
Framtidens arbetsmarknad

Medlingsinstitutets nya gd: Ylva Johansson och jag är oense

Ylva Johansson var positiv till EU-lagstiftningen kring arbetsrätten, via den sociala pelaren. Det var däremot inte Irene Wennemo, som nu lämnat regeringskansliet för att bli generaldirektör för Medlingsinstitutet.

– Alltså, jag vet inte riktigt hur jag ska formulera det här. Men där är jag och Ylva Johansson inte överens. Det är svårt för mig att nu rangordna en person, alltså Ylva. Men jag tillhör dem som är mer bekymrad över EU:s inflytande över den svenska arbetsmarknadsmodellen. Och jag vet att jag har rätt. Det är viktigt att vi tillsammans från parterna agerar för att värna den modell vi har i Sverige.

Det säger hon i en stort uppslagen intervju på Arbetsmarknadsnytt.

Hon berättar att hon har suttit i väldigt många samtal med EU-kommissionen i arbetsrättsfrågorna men även fört samtal med andra i parlamentet.

– De tycker att vår modell är problematisk, men de kan samtidigt inte peka ut att den leder till några dåliga resultat. Den levererar på alla punkter, men det stör dem. De vill heller inte ge Sverige några undantag, eftersom det kan öppna upp för andra länder som inte alls har samma goda resultat, säger Irene Wennemo.

När hon blickar framåt i sin nya roll som generaldirektör så ser hon att de viktigaste uppdragen är att bidra till fred på arbetsmarknaden och en löneutveckling som behåller konkurrenskraften globalt.

– En konkurrenskraftig lönenivå är oerhört viktigt just nu i tider av globala orosmoln. Vi har en stor industrisektor i Sverige och vi måste ha en fungerande lönebildning så vi inte prisar ut oss, säger Irene Wennemo.

2 tim
Henrik Montgomery/TT / TT NYHETSBYRÅN
Höstbudgeten

Tunga ekonomer rasar: ”Småpillande inte vad Sverige behöver i det här läget”

Småförslag som inte gör skillnad och brist på nödvändiga reformer. Flera experter är kritiska till innehållet i regeringens höstbudget. ”Småpillande är inte vad Sverige behöver i det här läget. Bensinen blir lite dyrare och landsbygden får små sänkningar som kompensation”, säger Sven-Olov Daunfeldt, professor i nationalekonomi. Christian Ekström, Skattebetalarna, oroas för höjda kapitalskatter längre fram. ”Det kan bli riktigt läskigt, en tumskruv för företagen”, säger han

Igår 05:32
undefined

LO: Regeringens nya friår är en felsatsning

Såväl Svenskt Näringsliv som en rad forskare har kritiserat reformen utvecklingstid, även kallat ”det nya friåret”, som drivits igenom av Miljöpartiet. Förslaget är oansvarigt, enligt Svenskt Näringslivs chefsekonom Bettina Kashefi.

– Vi har en arbetslöshet som ökar, konjunkturen har passerat toppen och är på väg ner. Då bör en regering satsa på fler människor i arbete, inte färre. Jag tycker att det här är oansvarigt, säger Bettina Kashefi till TT.

Det som skiljer det nya friåret från det gamla, som slopades 2007, är att det ställer vissa krav på motprestation i form av kompetensutvecklande verksamhet, utbildning eller eget företagande. Exakt vilka villkor som ska gälla när det kommer till vem ska få vara ledig, för vad och hur länge är inte klart än.

Nu möter reformen även hård kritik från flera fackliga företrädare. Enligt Therese Guovelin, förste vice ordförande för LO, är reformen en ”samhällsekonomisk felsatsning”

– Det är många utbildningsinsatser för arbetslösa som skulle kunna finansieras i stället, säger hon till TT.

Hon fortsätter:

– Vi ser framför allt att det är de arbetslösa som ska ha möjlighet att gå en arbetsmarknadsutbildning för att bli anställningsbara och inte redan väletablerade grupper på arbetsmarknaden, säger hon.

är rejält nerbantad i jämförelse med det ursprungliga förslaget. Då skulle 10 000 personer till en kostnad på två miljarder kronor få chansen att vara lediga för att studera eller att starta eget i upp till ett år.

17 sep
Läs mer om Höstbudgeten
Privat + TT
Arbetskraftsinvandringen

Tio miljoner i vinst – Migrationsverket: De tjänar för lite

I 33 år har John Bauer Hotel i Jönköping varit stabilt och lönsamt. I dag går det med tio miljoner i vinst och delar ut tre miljoner. Men Migrationsverket menar att de inte har råd att anställa en diskare på 70 procent, skriver Arbetsmarknadsnytt. Nu vittnar flera företag om märkliga avslagsbeslut i arbetstillståndsärenden på grund av påstådd låg lönsamhet.

– Migrationsverket anser på allvar att företagen inte har råd att anställa. Jag vill hävda att Migrationsverkets handläggare inte kan läsa siffror eller har de nödvändiga ekonomiska kunskaperna, säger ekonomen Joachim Blom, ekonomikonsult hos ett av de drabbade företagen, till Arbetsmarknadsnytt.

Restaurangerna Sushiyaki i Skövde och Jungle Thai i Jönköping ville anställa kockar med specialistkompetens från tredje land. Men båda restaurangerna har tvingats dra ner på verksamhet för att Migrationsverket nekade arbetstillstånd med hänvisning till låg lönsamhet.

– Jag undrar vilken företagare som anställer människor om man inte räknar med att den anställda ska generera vinst, säger Kent Ly, som äger Jungle Thai.

17 sep
Lars Johansson
undefined

Sverige – bäst i världen på arbetskraftsinvandring

Arbetskraftsinvandringen till Sverige består idag till största delen av högutbildade människor. Tacka den enkla svenska modellen för det, menar OECD. I sin tur gör det att den samlade arbetskraftsinvandringen fungerar bättre än någonsin, skriver Arbetsmarknadsnytt.

Därför finns all anledning att bevara det nuvarande systemet och skydda det mot klåfingriga försök till förändringar, menar Caspian Rehbinder på tankesmedjan Timbro.

– Vi har ett enkelt och transparent system medan krångliga system som i till exempel Kanada och USA stöter bort människor, säger han till Arbetsmarknadsnytt.

Timbro har studerat den prognos som Arbetsförmedlingen gör varje år av det kommande arbetskraftsbehovet inom olika yrken. Den har sedan samkörts med Migrationsverkets statistik över beviljade arbetstillstånd. Siffrorna visar då att 90 procent av de beviljade arbetstillstånden gäller sådana yrkeskategorier där Arbetsförmedlingen menar att det råder brist på kvalificerade medarbetare i Sverige.

– Det är stick i stäv med en tämligen spridd uppfattning att merparten av invandringen rör människor som är aktuella för jobb i yrken där det inte finns något behov. Och att det i sin tur försämrade möjligheten för den mest eftertraktade arbetskraften.

10 sep
Läs mer om Arbetskraftsinvandringen
Claudio Bresciani/TT / TT NYHETSBYRÅN
Debatten om arbetsgivaravgiften

Osäker effekt av om sänkta arbetsgivaravgifter

Företag som anställer unga, nyanlända eller långtidsarbetslösa får sänkt arbetsgivaravgift från 31 till 10 procent under de två första åren. Det står klart sedan Centerpartiet fått igenom sänkningen i budgetförhandlingarna. Men det finns kritiker som anser att effekten av åtgärden är osäker, skriver Arbetsmarknadsnytt.

– Skatterna på att anställa människor är för höga och Centerpartiet har länge prioriterat frågan om sänkta arbetsgivaravgifterna, säger Emil Källström, ekonomiskpolitisk talesperson för Centerpartiet.

Sänkta arbetsgivaravgifter har dock provats förr. Redan under den första alliansregeringen infördes halverade arbetsgivaravgifter för unga under 26 år – en reform som fick både ris och ros.

Näringslivet och företagen var nöjda och fick möjlighet att anställa fler, men IFAU drog 2013 slutsatsen att det blev för dyrt. Kostnaden blev runt tio miljarder kronor och åstadkom mellan 6 000 och 10 000 arbetstillfällen – vilket blir omkring 1,5 miljoner kronor per jobb.

– Jag vill delvis vända mig mot den bilden. Jag vill hävda att reformen var bristfälligt utvärderad och de fåtalet utvärderingar som gjordes var under brinnande finanskris. Men visst har vi tagit intryck av kritiken och nu har vi skruvat och förfinat skattesänkningen just till förmån för dem som anställer folk som är nya på arbetsmarknaden, säger Emil Källström.

Johan Lidefelt är nationalekonom vid Svenskt Näringsliv och är försiktigt positiv till den nya satsningen, som kallas ingångsavdrag.

– Förslaget bekräftar att Sveriges höga skatter är ett problem för sysselsättningen. Sänkta kostnader för att anställa kan bidra till ökad sysselsättning, vilket är positivt. Dock har den här typen av riktade skattesänkningar mot unga prövats förr med begränsad framgång, säger han.

13 sep