Arbetsmarknad

Henrik Montgomery/TT / TT NYHETSBYRÅN
Diskussionen om LAS

Svenskt Näringsliv: Räcker inte med småjusteringar i LAS

Arbetsrätten har blivit en het potatis i regeringsförhandlingarna. Jan-Olof Jacke, vd Svenskt Näringsliv, anser att det inte räcker med mindre justeringar i turordningsreglerna utan att hela LAS måste ändras.

”I samband med regeringsbildningen diskuteras regelverket om turordningsreglerna. Vår utgångspunkt är inte att recensera vilka enskilda frågor som tas upp i den processen men behovet av förändring gäller hela LAS och inte bara turordningsreglerna. Både forskning och företagens vardagsberättelser visar att lagstiftningen kring anställningar är ett hinder för jobbskapande och tillväxt”, skriver Jacke i en kommentar på Svenskt Näringslivs hemsida.

Under fredagsförmiddagen uppgavs att en uppgörelse mellan S, MP, L och C ska vara klar, enligt uppgifter till Aftonbladet. Den innebär enligt källor till tidningen att S har gått C till mötes i just arbetsrätten.

LO:s ordförande Karl-Petter Thorwaldsson, som även sitter i Socialdemokraternas ledning, har sagt till Expressen att han ”litar på att Stefan Löfven vet var gränsen går där och vilket ansvar parterna behöver ta själva för att utforma arbetsrätten”.

– Det är klart att det skulle bli väldigt ansträngt om Stefan Löfven lade fram lagförslag som avskaffade anställningstryggheten. Det kommer inte att hända. Men om han gjorde det så är det klart att vi skulle bli väldigt, väldigt arga, säger Thorwaldsson, till Expressen.

11 jan
HASSE HOLMBERG / TT NYHETSBYRÅN
Diskussionen om LAS

Maktbegär håller LAS vid liv än i dag

Varför har arbetarrörelsen en sådan låsning vid lagen om anställningsskydd som stiftades för 45 år sedan – då förutsättningar på arbetsmarknaden var helt annorlunda än i dag? Det handlar om makt, förstås, menar Maria Ludvigsson i en ledare i Svenska Dagbladet.

”Socialdemokraterna är ett parti med stor så kallad extended family. Hela det korporativa Sverige har aktier i partiet och inflytandet över politiken är lika med överlevnadsgaranti. Så länge partiet inte ändras, spelar det mindre roll att hela omvärlden har förändrats till oigenkännlighet”, skriver hon.

I december påpekade Stefan Löfven (S) att inte ens näringslivet vill ändra i LAS. Enligt Maria Ludvigsson har han delvis rätt. Både storföretagen och arbetarrörelsen är ovilliga till förändringar i de spelregler de var med och skapade.

”De som vill förändring är alla de som står utanför. Både blivande anställda och nya företag”, skriver Maria Ludvigsson i SvD.

7 jan
Läs mer om Diskussionen om LAS
Jessica Gow/TT / TT NYHETSBYRÅN
Utanförskapet på arbetsmarknaden

Gudmundson: Extratjänster är bara dyra låtsasjobb

De av regeringen Löfven införda extratjänsterna är i själva verket bara låtsasjobb, skriver ledarskribenten Per Gudmundson i Svenska Dagbladet.

”Låtsasjobb kan låta som ett starkt ord, men det är faktiskt en viktig del av idén. Extratjänster ska, enligt avtalet med fackförbundet Kommunal, inte tillämpas för arbetsuppgifter som är budgeterade i den ordinarie verksamheten. Tanken är att beredskapsjobben inte ska konkurrera ut de riktiga jobben”, skriver han.

Extratjänsterna, som infördes av regeringen Löfven, är helt och hållet subventionerade av staten. Dessutom kompenseras arbetsgivaren med ett handledarstöd samt en särskild bonus till de kommuner som anlitar särskilt många extratjänster. Den i december genomklubbade budgeten fick Arbetsförmedlingen att dra in extratjänsterna från årsskiftet.

Per Gudmundson tar upp Malmö som exempel. Där har kommunen rekryterat 283 långtidsarbetslösa till extratjänster. Det gick så fort att själva jobben ännu inte fanns.

”Den korrekta benämningen vore merarbete. För det är just vad det gäller. Ordinarie anställda i det offentliga får avsätta tid och kraft för att handleda långtidsarbetslösa i utförandet av uppgifter som bedömts sakna värde. Resultatet blir alltså mindre välfärd. Och skattebetalarna får arbeta mer för att kunna finansiera det”, skriver Per Gudmundsson i SvD.

9 jan
Pontus Lundahl/TT / TT NYHETSBYRÅN
Utanförskapet på arbetsmarknaden

Nytt bakslag för regeringen om arbetslösheten

EU har nu sin lägsta arbetslöshet på över 10, samtidigt har Sverige halkat ner på plats 19 bland EU:s länder när det gäller arbetslöshet. Det är långt ifrån regeringens målsättning om att ha Europas lägsta arbetslöshet år 2020. ”Det var oklokt från början att sätta det där målet”, säger professor Harry Flam till Arbetsmarknadsnytt.

Harry Flam, professor i internationell ekonomi och ordförande för Finanspolitiska rådet, är inte förvånad över att regeringen inte lyckats nå målsättningen.

– Målet är orealistiskt. Regeringen borde ha satt andra mål än detta, säger Harry Flam, till Arbetsmarknadsnytt.

Redan när målet sattes upp var många kritiska till det. Stefan Fölster, nationalekonom och chef för Reforminstitutet, är en av kritikerna. Han menar att att regeringen efter att målet sattes har genomfört flera åtgärder som har gjort det ännu svårare att uppnå det än det var från början. Ett exempel är höjningen av arbetsgivaravgiften för unga.

Harry Flam förespråkar att Sverige istället borde ha inhemska mål, och att dessa ska vara olika för svenskfödda och utlandsfödda eftersom de två grupperna har olika förutsättningar.

Stefan Fölster tycker att Sverige borde ha ett sysselsättningsmål.

– Det hade varit mer naturligt, inte minst för en socialdemokratisk regering, säger han, till Arbetsmarknadsnytt.

11 jan
Läs mer om Utanförskapet på arbetsmarknaden