Centerledaren Annie Lööf fick en inbjudan till Micael Bindefelds 60-årsfest i Tel Aviv men tackade nej, säger hennes pressekreterare Isabelle Purits till Aftonbladet.
– Det är budget och samtal om gängvåldet. Hon tyckte det var viktigt att vara på plats här, säger Purits.
Tidningen skriver att Jonas Sjöstedt (V) och Isabella Lövin (MP) inte bjöds in till festen.
Världshandelsorganisationen, WTO, räknar med att den globala handeln kommer att minska med 13 procent i år på grund av störningar kopplade till coronapandemin. Det säger organisationens avgående chef Roberto Azevedo under tisdagen, enligt Reuters. Det är avsevärt mildare än den hittills mest pessimistiska prognosen om ett fall på 32 procent.
Den argentiska regeringen har nått ett avtal med tre grupper av långivare om en omstrukturering av förfallna skulder till ett värde av 65 miljarder dollar – motsvarande 567 miljarder kronor. Det skriver flera medier.
Avtalet möjliggör stora skuldlättnader för landet, skriver Bloomberg.
Efter två års recession väntas Argentinas ekonomi backa ytterligare 12 procent i år.
Tisdagens dödliga katastrof i Beirut kommer inte att passera utan att någon ställs till svars, lovar Libanons premiärminister Hassan Diab enligt Reuters. I stället kommer de ansvariga att få ”betala priset”.
Explosionerna blev så pass kraftiga eftersom de skedde i ett lager där någon form av explosiva material förvarades.
– Information om det här farliga lagret som har funnits där sedan 2014 kommer att meddelas, och jag kommer inte att förhindra utredningarna, säger han.
I talet vädjade Diab också om hjälp från andra länder. Redan under tisdagen lovade flera länder, bland annat Frankrike, Storbritannien och Israel, att hjälpa till.
Minst 78 personer uppges ha dött i explosionerna. Närmare 4 000 har skadats.
Minst 78 personer har dött och 3 000 har skadats i explosionerna i Libanons huvudstad Beirut. Närmare 4 000 har skadats, enligt hälsominister Hamad Hassan.
Antalet döda väntas stiga ytterligare. Hälsoministern säger att uppgifterna är en ”preliminär beräkning”.
– Det är en katastrof på alla sätt och vis, säger Hamad Hassan i libanesisk tv.
Libanons chef för Röda Korset, George Kettani, säger att han ser drabbade vart han än tittar.
– Det är offer och skadade överallt – på alla gator och områden nära och långt borta från explosionen, säger han.
Det är ännu inte fastslaget exakt vad som orsakade de två explosionerna i en lagerlokal vid hamnen. Men enligt initiala uppgifter förvarades explosiva ämnen av något slag i området.
I Beirut ligger mängder av glassplitter och skadade på gatorna. Vittnen och överlevare beskriver en stad i ett katastrofläge för al-Jazira.
– Jag gick ut ur min bil och sprang mot en ingång till en byggnad. Då insåg jag att byggnaden var förstörd. Jag försökte ringa mina föräldrar men kunde inte få tag på någon, säger Nada Hamza som bor i staden.
– Jag kan inte fatta att jag är vid liv, tillägger hon.
Mohamed Khalifeh skyndade sig till sjukhuset för att hjälpa skadade. Han berättar att han var hemma när explosionen inträffade:
– Jag ropade till familjen att akta sig, det är en jordbävning – och genast kollapsade allt, säger han.
Det statsbidrag på 21 miljarder kronor som kommuner och regioner fått för att hantera coronapandemin räcker inte. Det säger chefsekonomen på Sveriges kommuner och regioner, SKR, Annika Wallenskog till DN.
– Höjer inte regeringen statsbidragen för nästa år ytterligare kommer många behöva höja skatten, säger hon till tidningen.
Hon kan inte säga exakt hur många kommuner och regioner det rör sig om men säger att läget ser värre ut för regionerna. Endast region Jönköping räknar på ett resultat omkring plus minus noll, enligt Wallenskog.
Fasa ut de dyraste permitteringarna och ersätt dem med morötter för att få tillbaka folk i arbete. Så lyder ett av flera recept från Omstartskommissionen för att lyfta landet ur krisen.
– Jag är väldigt orolig för vad som kommer att hända när verksamheterna drar igång, med en ökad trängsel i allmänna kommunikationer. Vi ser så många exempel i vår omvärld på att smittspridningen ökar, säger Lars Calmfors, professor i nationalekonomi och medlem i Omstartskomissionen.
Han fortsätter:
– När smittspridningen är stor drabbas ekonomin.
Vägen framåt är lång och i en sista fas, efter nästa val, är det dags för omstartsfasen, en fas där Lars Calmfors bland annat föreslår en skattereform, avvecklad hyresreglering, lägre minimilöner och uppluckrat anställningsskydd.
Trots expertvarningar om risker för minskad lönsamhet planerar flera svenska storbolag att fortsätta med hemarbete under hösten. Det visar en rundringning som Dagens Industri genomfört.
– Vi fortsätter att arbeta hemifrån med undantag för våra affärskritiska funktioner som driftövervakning och kundtjänst eller de team som av olika praktiska skäl har svårigheter att jobba på distans, säger Inger Gunterberg, pressansvarig på Telia.
Även Ericsson är inne på samma spår.
– Vi kommer att fortsätta jobba hemifrån under hösten som vi vet nu. Vi håller just nu på att titta vad det finns för behov och önskemål kring hur man ska jobba framöver när pandemin har lagt sig men det är svårt att svara redan nu på hur hemarbetet påverkar verksamheten, säger Eva Andersson från Ericssons pressavdelning till Dagens Industri.
Det är inte längre möjligt att göra upp om en framtida migrationspolitik med Socialdemokraterna, säger Moderaternas migrationspolitiska talesperson Maria Malmer Stenergard till Ekot.
– Nu har det tåget gått och nu är Socialdemokraterna svaret skyldiga om hur de ska driva det här genom riksdagen, säger hon och pekar på att om regeringen ska få igenom förslaget så krävs det att gå via en proposition – och då krävs det enighet.
Socialdemokraterna står bakom det mesta i migrationskommitténs förslag om att göra den tillfälliga asyllagstiftningen permanent. Medan regeringspartnern Miljöpartiet kommer att reservera sig på nästan alla punkter.
Regeringen kommer inte att kunna lägga fram en proposition om en framtida flyktingpolitik – i stället kommer det att behövas nya förhandlingar, säger Miljöpartiets Annika Hirvonen Falk till TT.
– Jag tror att vi har goda förutsättningar att nå en uppgörelse om en humanitär flyktingpolitik, om andra partier är beredda att sätta sig ned och förhandla, säger hon.
Det finns inget helhetsförslag från migrationskommittén med en majoritet bakom utan i stället finns flera enskilda lagförslag med ”hoppande majoriteter”.
Socialdemokraterna står bakom det mesta i Migrationskommitténs förslag om att göra den tillfälliga asyllagstiftningen permanent medan Miljöpartiet är missnöjda med nästan allt, rapporterar Sveriges Radio Ekot.
MP hoppas på att få möjlighet att förhandla fram en ny uppgörelse med V, C och L i höst. Regeringskollegan S är inte intresserade av förhandla på nytt med MP.
– För oss socialdemokrater är det viktiga att vi har en lagstiftning som gör att vi inte kommer tillbaka till en situation som vi befann oss i 2015, säger Rikard Larsson, S-ledamot i kommittén, till radion.
Även L tackar nej till nya förhandlingar med MP.
Techjätten Apple har uttryckt intresse för att köpa Bytedance-ägda videoappen Tiktok enligt ”flera källor”, skriver Direkt och refererar till Axios.
Strax efter uppgifterna publicerades rapporterade dock samma reporter att det inte pågår några diskussioner mellan Apple och Bytedance om att köpa Tiktok, enligt en talesperson för Apple.
Microsoft är sedan tidigare i samtal om att köpa den kinesiska videoappen. President Donald Trump har också gett sig in i samtalet genom att förklara att Tiktok kommer bannlysas i USA om videotjänsten inte är såld till ett amerikanskt bolag innan den 15 september.
Microsoft uppges ha pausat förhandlingarna om att köpa Tiktoks amerikanska verksamhet från kinesiska Bytedance, efter att president Donald Trump i fredags sa att han var emot affären och stod i begrepp att bannlysa den i USA. Det uppger källor för Wall Street Journal.
Microsoft och Bytedance trodde att de grova dragen i en uppgörelse skulle kunna vara färdiga till måndag – men Trumps utspel tog dem på sängen, säger en källa till tidningen.
Källorna uppger för WSJ att förhandlingarna mellan Microsoft och Bytedance inte är döda, men att parterna nu väntar på att få mer klarhet i Vita husets linje innan man går vidare.
Osäkerheten är nu stor över vad som egentligen ska hända med den omåttligt populära videodelningsappen i USA, efter de senaste dagarnas turer, konstaterar TT: Ska den bannlysas, säljas eller knoppas av?
Om man känner sig bekväm med att kinesisk underrättelsetjänst eventuellt får tillgång till all information i telefonen är det fritt fram att fortsätta använda appar som Tiktok. Är man inte bekväm ska man absolut inte använda den. Det säger FOI:s forskningsingenjör David Lindahl till SVT Nyheter.
– Tiktok är väldigt aggressiv när det gäller att samla in information, säger han.
USA:s president Donald Trump öppnade i helgen för att bannlysa Tiktok i landet, med motiveringen att amerikansk användardata riskerar att hamna i händerna på den kinesiska staten.
Appen har sedan tidigare förbjudits i Indien av samma skäl.
Munskydden delar experterna. Det saknas ännu underlag för att dra slutsatser om att de är effektiva mot smittspridning. Men enligt Anders Johansson som är hygienläkare för region Västerbotten finns det scenarion där ansiktsmasker kan vara användbara.
– Det som avgör om munskydd fungerar eller inte är hur många som är infekterade, säger han till TT.
Johansson menar att om det finns en stor spridning så får man också stor effekt eftersom fler är smittsamma men kanske ännu inte har fått symptom.
Statsepidemiolog Anders Tegnell menar att det behövs underlag från länder som har använt munskydd för att veta om de har varit effektiva. Masker utesluts inte som ett alternativ i framtiden.
– De kan vara ett bra komplement om man ser att smittan sprider sig snabbt eller i sammanhang där folkmassor inte kan undvikas, säger Tegnell.
Storbolag som Ericsson, Sandvik och Telia kommer att fortsätta att arbeta hemifrån i alla fall där det är möjligt, skriver Dagens Industri efter Folkhälsomyndighetens beslut att förlänga rekommendationen i förra veckan. Electrolux väljer en delvis annan väg och planerar att öppna dörrarna till sina kontor i september, men med nya säkerhetsrutiner på plats.
Magnus Henrekson, professor i nationalekonomi och vd för Institutet för näringslivsforskning, varnade nyligen för riskerna med fortsatt hemarbete.
– Det arbetssättet börjar nu slå negativt på utveckling, tillväxt och lönsamhet, sa han till DI i förra veckan.
Var fjärde svensk tror att de kommer att bli smittade av coronaviruset. Det säger Morgan Olofsson vid Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, och hänvisar till en enkät från Kantar/Sifo.
– Kortfattat kan man säga att oron för att själv bli smittad har minskat kraftigt, men oron för att andra ska smittas finns fortsatt, säger Morgan Olofsson.
Drygt åtta av tio svenskar säger att de fortsätter att följa myndigheternas rekommendationer.
De tusentals tyskar som demonstrerar mot virusrestriktionerna kunde inte framstå som mer löjliga ens om de försökte. Deras ”trångsynthet och intolerans” visades upp för hela världen. Men det är ändå bra att de får demonstrera, skriver Marcel Fürstenau i en analys i Deutsche Welle.
Tusentals tyskar demonstrerar utan masker i protest mot att deras frihet inskränks under pandemin. Marcel Fürstenau menar att det är en seger för demokratin att det får fortgå. Politikerna bör inte förbjuda protesterna, för det är exakt vad demonstranterna vill. Det skulle ge ännu mer vatten på deras kvarn, menar han.
Politico konstaterar i en analyserande text att demonstrationerna blir ett test för Angela Merkels regering. Sajten menar att situationen kastar ljus på utmaningarna för länder att få befolkningen att acceptera de inskränkningar som pandemin har inneburit.
Smittspridningen ökar snabbt runtom i världen och juli är den hittills värsta månaden med totalt åtta miljoner nya fall globalt.
I Europa pekar kurvan uppåt i 36 länder. Som värst är det just nu i Spanien, Frankrike och Belgien, visar en sammanställning gjord av SvD. Sverige är ett av få länder spridningen av smittan går neråt.
Samtidigt kommer larm från både Storbritannien och Frankrike om att andravågen kan vara nära förestående.
”Det är mycket sannolikt att vi kommer att uppleva en andra pandemisk våg till hösten eller vintern”, säger det franska hälsoministeriet i ett uttalande på sin hemsida.
Om skolorna öppnar igen till hösten och de vuxna återvänder till arbetet skulle dubbelt så många kunna smittas i en andravåg av coronaviruset i Storbritannien. Det rapporterar Sky News med hänvisning till en ny studie från UCL och the London School of Hygiene and Tropical Medicine.
Studien bygger på modeller där forskarna har vägt samman olika faktorer. I det värsta scenariot kombineras en bred lättnad av restriktioner samtidigt som testningen och smittspårningen inte sker på ett effektivt sätt.
– Det här är ett scenario som bygger på modellering, inte en förutsägelse om vad som kommer att hända, säger professor Chris Bonell, en av författarna bakom studien.
27,3 miljarder kronor har delats ut i permitteringsstöd och Tillväxtverket börjar nu kräva tillbaka pengar från företag som inte följt reglerna och efter tre månader inkommit med en avstämning om hur pengarna förvaltats. De första 60 till 80 återkraven kommer att gå ut i veckan, skriver DN.
– Det är ärenden där det är ganska klart för oss att företaget inte lämnat in uppgifter för avstämningen utan att ha något giltigt skäl för det, säger avdelningschefen Tim Brooks.
Regeringen öppnar för att förlänga ansökningstiden för omställningsstödet, som i nuläget löper ut den sista augusti. Det uppger finansminister Magdalena Andersson (S) för Studio Ett.
– Det har ju varit regeringens attityd hela tiden att vi lyssnar på olika inspel, säger hon.
SVT Nyheter rapporterade i helgen att endast 621 miljoner kronor har delats ut jämfört med väntade 39 miljarder. Samtidigt har endast 11 700 företag ansökt om stödet av 180 000 företag som möter dess kriterier, enligt regeringens beräkningar.
En möjlig förklaring, som lyfts fram av företagarorganisationen Företagarna, är att ansökan är krånglig. Men de många uppgifterna är nödvändiga, enligt finansministern.
– Det är ju ändå skattebetalarnas pengar som ska betalas ut och då är det också viktigt att vi har en viss kontroll, säger hon till Sveriges Radio.
Omställningsstödet är ett bidrag på minst 5 000 kronor och som mest 150 miljoner kronor som kan betalas ut till företag som med anledning av covid-19 förlorat mer än 30 procent av sin nettoomsättning under mars och april i år.
När permitteringsstödet infördes i våras rullade ansökningarna in och snart räknade regeringen på att stöden skulle kosta dem 95 miljarder kronor. Nu, några månader senare mer än halveras prognosen som Tillväxtverket har gjort. Det rapporterar DI.
Permitteringsnotan räknas uppgå till 43 miljarder istället för 95 miljarder kronor.
– Vi kan se att det är många företag som i samband med avstämningen indikerar att de har behövt ett mindre stöd än de ursprungligen har ansökt om, säger Richard Källstrand, avdelningschef på Tillväxtverket, till DI.
