Centerledaren Annie Lööf fick en inbjudan till Micael Bindefelds 60-årsfest i Tel Aviv men tackade nej, säger hennes pressekreterare Isabelle Purits till Aftonbladet.
– Det är budget och samtal om gängvåldet. Hon tyckte det var viktigt att vara på plats här, säger Purits.
Tidningen skriver att Jonas Sjöstedt (V) och Isabella Lövin (MP) inte bjöds in till festen.
Svensk politik har fått en ny huvudrollsinnehavare efter kvällens partiledardebatt i SVT:s ”Agenda”: vanligt folk på landet, skriver SvD:s politiske kommentator Göran Eriksson.
Han menar att majoriteten av partiledarna på ett eller annat sätt i samtliga fyra debattämnen lyckades klämma in hur viktigt det är att ta människor på landsbygden i beaktande, skriver han.
Även DN:s politiske kommentator Ewa Stenberg tycker att partiledardebatten speglar det nya politiska läget, med partiledare ”på grönbete” och fria från samarbeten och allianser. Hon korar en ilsken Jonas Sjöstedt (V) till debattens värsting, tack vare att han hamnade i gräl med Löfven (S), Busch Thor (KD) – och för att ha fått Åkesson (SD) att lämna podiet en stund.
Aftonbladets Lena Mellin kallar debatten tråkig och grå – och tycker att det verkar som att de inblandade inte funnit sig till rätta i det nya politiska landskapet. Enligt henne är man fortfarande fast i bilden av ett blått och ett rött lag, när det i själva verket består av en ny terräng med något slags block i mitten man ännu inte orienterat sig i.
KD-ledaren Ebba Busch Thor får ett snitt på 3,05 av 5 i betyg efter kvällens partiledardebatt i SVT:s ”Agenda” – och vinner därmed debatten enligt väljarna, visar en undersökning av Expressen/Demoskop.
– Det är klart att jag blir väldigt glad över stödet. Jag hade hellre förlorat debatten och sett till att Sverige fick en annan regering, säger Busch Thor till Expressen efter debatten.
Under partiledardebatten gick Vänsterpartiets Jonas Sjöstedt till hårt angrepp mot regeringens ekonomiska politik.
– Ser inte du krisen, Stefan Löfven? Du har sprätt iväg pengar till rika. Du sitter och sänker skatten för de som tjänar bäst. Det är ditt fel, det är ditt ansvar, sa han.
Löfven anser tvärtom att det är socialdemokratin som är garanten för att välfärden i landet fungerar. SD:s och M:s politik kommer leda till att köerna till landets socialkontor kommer att öka, menar han.
Fyra år av hårt arbete väntar för regeringspartiet, högerkonservativa Lag och rättvisa (PiS)i Polen. Det sa partiledaren Jaroslaw Kaczynski på valkvällen, rapporterar AFP.
– Polen måste förändras ytterligare och det måste förändras till det bättre, sa han.
Analytiker har på förhand varnat för att PiS, som ser ut att få egen majoritet, kan komma att genomdriva reformer som ytterligare underminerar rättssystemets oberoende.
– Vi kan räkna med att PiS fortsätter att begränsa den liberala demokratin, säger statsvetaren Anna Sosnowska-Materska vid Warszawas universitet.
Trots att Lag och rättvisa (PiS) ser ut att vinna valet i Polen överlägset och lär kunna fortsätta styra i fyra år till verkar oppositionen ha gjort bättre ifrån sig än vad många trodde, skriver DN:s Michael Winiarski i en analys.
Men den riktigt stora överraskningen är att det lilla proryska högerpartiet Konfederationen tog sig in i parlamentet, skriver han.
SVT:s Elin Jönsson skriver i sin analys, som publicerades inför valet, att förklaringen till PiS framgång är ”den alldeles egna blandningen av socialdemokratisk ekonomisk politik och klassisk högernationalism”.
Hon lyfter särskilt den populära reformen 500+, en form av barnbidrag som ger alla barnfamiljer ett tillägg på 500 złoty, motsvarande 1 255 svenska kronor, i månaden.
Det högernationalistiska polska regeringspartiet Lag och rättvisa ser ut att ta hem en storseger i det polska parlamentsvalet, skriver AFP. Enligt en första vallokalsundersökning ser partiet ut att få drygt 43 procent av rösterna.
Det skulle troligen ge partiet egen majoritet i parlamentet, med 239 av 460 platser i underhuset.
Näst störst bli centerkoalitionen Medborgarplattformen som landar på drygt 27 procent, vilket motsvarar 130 platser i parlamentet.
Valdeltagandet ser ut att bli högt, vid 15-tiden var deltagandet sju procentenheter högre än vid valet 2015.
Även i många städer utanför Budapest ser oppositionen ut att besegra premiärminister Viktor Orbáns populistparti Fidesz i det ungerska lokalvalet, skriver AFP.
Det beror på att oppositionen på många håll samlats bakom en gemensam kandidat och därmed utnyttjat valregler som en gång infördes av Orbán, och som gynnar det största partiet på bekostnad av mindre partier.
– Valet visar att det oppositionella samarbetet fungerar, oppositionen nådde sitt bästa resultat på flera år med sin nya strategi, säger analytikern Andras Biro-Nagy.
Den ungerske premiärministern Viktor Orbáns parti Fidesz ser ut att förlora kontrollen över huvudstaden Budapest efter dagens lokalval när runt 90 procent av röster har räknats, skriver AFP.
Oppositionen som samlats bakom kandidaten Gergely Karacsony ledde med knappts 50 procent av väljarstödet, jämfört med runt 45 procent för Fidesz kandidat Istvan Tarlos som styrt staden under två mandatperioder.
Om resultatet står sig innebär det det största nederlaget för Orbán, en av Europas mest profilerade och framgångsrika högerpopulister, under det senaste decenniet.
Resultatet skulle också innebära att en europeisk trend där högerpopulistiska partier tappar inflytande i stora städer fortsätter.
Kurderna säger sig ha slutit ett avtal om militärt stöd från Syrien, som i sin tur backas upp av Ryssland, i konflikten med Turkiet, rapporterar AFP.
Den kurdiska myndigheten skriver på Facebook att avtalet innebär att syriska regeringstrupper kan sättas in för att bistå de kurdiskledde SDF-styrkorna i norra Syrien, för att ”förhindra och bemöta” de pågående aggressionen.
Kurderna skriver också att samarbetet nu öppnar för att ”befria resten av de syriska städer som ockuperas av Turkiet, såsom Afrin”, en stor kurdisk enklav i nordvästra Syrien.
Reuters rapporterar att parterna har mötts för samtal på en rysk militärbas.
Tidigare har den statliga syriska nyhetsbyrån Sana rapporterat att trupper har skickats norrut utan att närmare specificera omständigheterna.
Samtidigt rapporterar Reuters att USA kan dra tillbaka sina trupper från norra Syrien betydligt snabbare än man tidigare indikerat. Redan inom några dagar kan en majoritet av soldaterna ha lämnat.
Den franske presidenten Emmanuel Macron är den senaste europeiska ledaren att rikta kritik mot Turkiet efter militäroffensiven i norra Syrien, skriver Reuters.
På en gemensam presskonferens med Tysklands Angela Merkel varnade Macron för att offensiven kan leda till en humanitär katastrof och gynna terrorgruppen IS. De båda ledarna krävde att offensiven genast stoppas.
Även Sveriges statsminister Stefan Löfven fördömer Turkiets agerande.
– Vi är kanske ett av de få länder som säger att det här är ett brott mot folkrätten, säger statsministern på väg in till SVT:s partiledardebatt.
Även utrikesminister Ann Linde skriver på Twitter att Sverige fördömer handlingen.
Turkiets president Erdogan har hittills slagit ifrån sig all internationell kritik. På söndagen bemötte han också uppgifterna om att hundratals IS-sympatisörer kunnat fly från fångläger på grund av offensiven.
Enligt den statliga turkiska nyhetsbyrån Anadolu kallar Erdogan uppgifterna ”desinformation” i syfte att provocera USA och andra västländer.
De turkiska styrkorna har skurit av den viktiga motorvägen M4 i norra Syrien, rapporterar CNN. Vägen leder bland annat till den stora staden Kobane där de amerikanska styrkorna i området är stationerade.
– Amerikanska trupper riskerar att isoleras och risken finns för en konfrontation mellan Turkiets allierade och USA:s styrkor om inte Turkiet genast avbryter sin framfart, säger en amerikansk militärkälla till kanalen.
Tukiet säger sig under dagen också ha tagit kontroll över gränsstäderna Ras al-Ayn och Tal Abyad, något som dock inte har bekräftats av kurderna, skriver TT.
Samtidigt har mängder av människor tvingats på flykt.
– Tusentals familjer har lämnat och området är på gränsen till en humanitär katastrof, säger 26-årige Suwar al-Issa som lämnat Ras al-Ayn till al Jazira.
Helgens förhandlingar om brexit har inte nått fram till något genombrott och Storbritanniens plan är för tillfället inte bra nog. Det var chefsförhandlare Michel Barniers budskap när han gav en lägesuppdatering till representanter för EU-länderna under söndagskvällen, enligt Bloomberg.
Han uppges även ha sagt att det kommer att bli väldigt svårt att komma överens innan toppmötet på torsdag. Följaktligen bedömer allt fler inom EU det nu som omöjligt för Storbritannien att hinna lämna som planerat 31 oktober, med ett avtal. Det skriver The Guardian.
Barner vill dock ge britterna ”en sista chans” att komma med ett förslag till lösning för den omtvistade gränsfrågan på Irland, enligt tidningen.
Storbritannien och EU har i helgen suttit i intensiva förhandlingar bakom lyckta dörrar i Bryssel, för att på kort tid lyckas med det som man inte har kunnat åstadkomma på tre år. Under söndagskvällen tonar Boris Johnson ner förväntningarna på att hans försök att komma överens om ett avtal med EU i sista minuten kommer att lyckas, skriver AFP.
Både han och EU:s chefsförhandlare Michel Barnier betonar att mycket arbete alltjämt återstår.
På torsdag inleds ett EU-toppmöte i Bryssel, med exakt två veckor till datumet för brexit. Om parterna till dess kan enas om ett fullständigt förslag kommer de 27 EU-länderna då kunna rösta om det.
Storbritanniens premiärminister Boris Johnson ska under måndagen samtala om brexit med Tysklands förbundskansler Angela Merkel, Frankrikes president Emmanuel Macron och EU-kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker, uppger en insatt källa för Sunday Times.
Johnson uppges planera att erbjuda ledarna valet att hjälpa honom att få till ett nytt avtal – eller också att enas om ”en snällare version av en brexit utan avtal”, skriver TT.
Enligt källan är de kommande dagarna avgörande för om man ska kunna nå ett avtal.
Kais Saied ser ut att bli Tunisiens nästa president. Vallokalsundersökningar pekar mot att han tar hem en storseger i valets andra omgång. Men det är en besvärlig uppgift som väntar den pensionerade juridikprofessorn, skriver Reuters.
Förra veckans parlamentsval resulterade i ett splittrat parlament och det är mycket oklart hur en regering ska kunna formas.
Alla regeringar i landet på senare tid har dessutom brottats med hög arbetslöshet, besvärlig inflation, stor statsskuld och starka fackföreningar som motsätter sig stora ekonomiska reformer.
Ett litet ljus i mörkret kan vara att valdeltagandet steg något i dagens val, vilket kan vara ett tecken på att förtroendet för de politiska institutionerna är på väg upp, skriver Reuters.
Den konservative juridikprofessorn Kais Saied ser ut att gå mot en storseger i presidentvalets andra omgång, rapporterar Reuters. Enligt en vallokalundersökning får Saied drygt 70 procent av stödet.
Motståndaren, mediemogulen Nabil Karoui, fick drygt 20 procent.
Den andra omgången i presidentvalet hölls eftersom ingen av de 26 kandidaterna fick mer än 50 procent av rösterna i valomgången i september.
Båda kandidaterna i söndagens tunisiska presidentval är outsiders, skriver Le Parisiens korrespondent Laura-Maï Gaveriaux i en analys.
Valet har varit fullt av överraskningar, menar hon, inte minst kandidaterna i sig: juridikprofessorn Kaïs Saïed som aldrig hade röstat innan valets första omgång – och Nabil Karoui som inte direkt kunnat kampanja eftersom han suttit anklagad för skatteflykt. En debatt i fredags visade olikheterna, skriver Gaveriaux, där den ena citerade Frankrikes tidigare president Charles de Gaulle och den andra pratade om cybersäkerhet och Netflix.
France24:s Tunisienkorrespondent är inne på samma spår och kallar kandidaterna för varandras motpoler.
Valet är det tredje i Tunisien på en månad, vilket har skapat en viss oro för att många kommer hålla sig borta från vallokalerna, skriver Gaveriaux.
Ledarna för demonstrationerna i Ecuador skulle under söndagen ha träffat landets president Lenín Moreno för samtal, skriver TT. Men samtalen har fått skjutas upp på grund ”operativa problem”, uppger FN.
Samtidigt har utegångsförbudet som under lördagen infördes i huvudstaden Quito delvis hävts.
Moreno lovar också att utvärdera den lag som innebär att bränslesubventioner för landets ursprungsbefolkning slopas. De slopade subventionerna har gett upphov till de våldsamma demonstrationerna som skakat landet under mer än tio dagar.
Ecuadors president Lenín Moreno ska se över slopandet av bränslesubventionerna som lett till stora protester i landet de senaste två veckorna, rapporterar Reuters. Han har dock inte antytt att han planerar att dra tillbaka beslutet.
I ett tv-sänt tal sa presidenten också att lugnet återvänt till en stor del av Quito efter att han under lördagen infört utegångsförbud.
Utegångsförbudet kommer att gälla tills vidare.
Samtal mellan demonstrationsledare och regeringen kommer att hållas under söndagen.
