Peter Malmqvists analys

Analys: Så utvecklar sig Sveriges ekonomi 2020

fPlus analytiker Peter Malmqvist tar sig an den svåra frågan om hur Sveriges ekonomi utvecklar sig 2020. Blir det en svår lågkonjunktur eller inte?

Året 2019 blev fantastiskt, i alla fall på börsen. När detta skrivs ligger Stockholmsbörsen avkastning på 31 procent. Det är långt mycket bättre än mina förväntningar, som efter raset hösten 2018 var lågt ställda.

Då var det dominerande hotet handelskriget mellan USA och Kina. I juli 2018 införde båda länderna importtullar på mellan 30-40 miljarder dollar per år och land. I augusti samma år höjdes nivån till 50-55 miljarder och i september ökades nivån kraftigt, till drygt 200 miljarder för amerikansk import från Kina, respektive 100 miljarder för kinesisk import från USA. Därefter tappade placerarna nerverna och börserna rasade.

I början av december i år ljusnade bilden. Då kom länderna överens om en viss avveckling. Särskilt positivt var beskedet att Kina skulle köpa sojabönor från USA igen, därtill i kvantiteter som var de största någonsin. Viktigt? Jo, det gynnar bönderna i Mellanvästern, som utgör en stor grupp av Donald Trumps kärnväljare. Nu visste placerarna att det var viktigare för presidenten att bli omvald än att driva handelskriget vidare till sista dollarn.

Konjunkturstatistiken i USA en trevlig läsning

Dessutom är konjunkturstatistiken i USA en ganska trevlig läsning. BNP-tillväxten är 2,1 procent, vilket visserligen är drygt en procentenhet lägre än för ett år sedan, men ändå en bra siffra. Detaljhandeln ökar därtill med drygt 3 procent i årstakt, vilket till och med är något bättre än för ett år sedan. Samtidigt är USA:s bilförsäljning oförändrad och bostadsbyggandet växer med drygt 10 procent. Däremot är industriindikatorerna dalande. Det viktiga inköpschefsindexet har gått ner från höga 60 för ett år sedan till låga 47. Gränsen för tillväxt går vid 50. Även industriproduktionen har dalat och ligger nu på svagt minus. Dessutom har den superstarka lastbilsförsäljningen försämrats, om än från en hög nivå.

Går vi över till Europa är bilden grumligare. De fyra stora länderna i Eurozonen visar en kombinerad BNP-tillväxt på 0,9 procent. Det är ingen katastrof, men klart sämre än för ett år sedan. Där ligger också britterna, som emellertid legat lågt under hela Brexitprocessen. Går vi över till privatkonsumtionen ser den faktiskt ganska bra ut. Eurozonens fyra stora länder levererar en tillväxt i detaljhandel som ligger på samma nivå som USA, medan britterna ligger aningen under. Bostadsbyggande utvecklas också ungefär som i USA. Samtliga stora länder visar tillväxt. Däremot är Eurozonens bilförsäljning aningen sämre än i USA, men här visar viktiga Tyskland en viss tillväxt, medan britterna faller, om än svagt. Även i Europa är industritrenden dalande. Inköpschefernas index i eurozonen har en nästan identisk utveckling som det amerikanska, vilket även gäller industriproduktionen. Även lastbilsförsäljningen i Europa har försvagats, men visar fortfarande en viss tillväxt.

Slutligen Kina. Där växer det mesta minst tre gånger snabbare än i USA och Europa, men trenderna är dalande, även i Kina. BNP-tillväxten ligger på höga 6 procent, vilket dock är något svagare än för ett år sedan. Tillväxten i detaljhandeln ligger på goda 8 procent, vilket emellertid är ungefär som för ett år sedan. Däremot fallet bilförsäljningen kraftigt och ligger 11 procent under nivån från förra året, medan lastbilsförsäljningen visar nolltillväxt. Däremot visar tillväxten i industriproduktion bara en svag utförslöpa och ligger på 5,6 procent, vilket är marginellt under nivån för ett år sedan.

Under två dagar i december ändrades bilden radikalt

Vad blir slutsatsen för 2020? Ganska positiv. Under två dagar i december ändrades bilden radikalt, särskilt för industrin. Dels är det klart att Brexit blir av, vilket undanröjer en stor osäkerhet. Dels har USA och Kina skrivit under ett avtal där handelskriget trappas ner i ett första steg. Även om det nuvarande Brexitavtalet bara gäller ungefär ett år framåt, är i alla fall färdriktningen klar. Dessvärre har premiärministern tagit på sig en ny tvångströja, genom att ensidigt deklarera att det slutliga avtalet med EU skall vara klart sista december nästa år, annars blir det ett avtalslöst tillstånd. Den tidsplanen tror ingen på, definitivt inte ansvariga inom EU. Därför fortsätter sannolikt Brexit att vara en tydlig osäkerhetsfaktor även det kommande året.

Inte övertygad att en konjunkturgalopp följs av en börsgalopp

Förutom det verkar det mesta gå i rätt riktning. Osäkerheten har dämpats och räntorna är fortsatt rekordlåga i Europa. Dessutom är privatkonsumtionen i världen ganska stark. Om reglerna inom bilområdet dessutom klarnar i Europa (stor osäkerhet kring beskattningen), kan vi få ett lyft främst i viktiga Tyskland. Riskerna? Otaliga, men här framhåller jag helst USA:s växande federala budgetunderskott, som beror på skattereformen för två år sedan. Underskottet är omöjligt att para med lägre räntor. Eftersom räntorna är extremt viktiga för börsplacerarna är jag inte övertygad om att en konjunkturgalopp följs av en fortsatt börsgalopp.

Dela

Öppna i ny flik

Toppnyheter

Tom uteservering i Fažana, Kroatien/Arkivbild. Darko Bandic / TT NYHETSBYRÅN
Coronavirusets spridning – globalt

Apollo flyger svenskar till Kroatien trots ökad smitta

Antalet bekräftade coronafall i Kroatien ökar – trots detta kan svenskar flyga dit med Apollo i slutet av veckan, rapporterar SvD. Om någon resenär blir sjuk under resan finns ett slags karantänhotell som hela resesällskapet flyttas till.

– Vi har blivit informerade om att det hotellet ligger på Makarska rivieran, precis på stranden, säger resebolagets Sverigechef Erika Butterworth till tidningen.

Planet är fullbokat och enligt Butterworth följer man de rekommendationer som finns enligt lokala myndigheter.

33 min
Protester utanför parlamentet i Begrad i går kväll. Marko Drobnjakovic / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Parlament stormat i protest mot Belgradnedstängning

Serbiska parlamentet stormades i går av en grupp demonstranter efter att president Aleksandar Vucic meddelat hårdare coronarestriktioner samt att huvudstaden Belgrad stängs ner till helgen, rapporterar Reuters.

Under kvällen sköt polisen tårgas mot demonstranterna som då svarade med att kasta sten, ägg och flaskor. Tusentals människor hade samlats utanför parlamentsbyggnaden.

Antalet bekräftade fall av covid-19 har ökat kraftigt i landet efter de lättade restriktionerna i slutet av maj och läkare varnar nu för att sjukvården inte klarar av fler sjuka.

1 tim
Coronautbrottet i Lleida, Spanien, kopplas till fruktodlingar/Många migranter hamnar på gatan när de inte får jobb på odlingarna i krisen.   Emilio Morenatti/AP/TT
undefined

Fruktplockare i Spanien utsatta i krisen – hundratals har insjuknat i covid-19

Många av de som insjuknat i klusterutbrottet av covid-19 i katalanska Lleida är säsongarbetare på de många fruktodlingar som finns i området, rapporterar Sveriges Radio Ekot.

Av de i går 846 bekräftat smittade i Segrià-regionen kopplas hälften till odlingarna, skriver spanska ABC.

Enligt Esther Jove, som arbetar för säsongsarbetarnas rättigheter, har munskydd och handsprit delats ut men inte alla arbetsgivare följer reglerna om två plockare per träd. Dessutom bor många trångt i sovsalar med gemensam matsal och toalett.

På grund av epidemin har fler utländska säsongsarbetare än vanligt kommit till Segrià-regionen för att plocka persikor och nektariner men inte alla får jobb. Därför hamnar många migranter på gatan, enligt Jove.

3 tim
Läs mer om Coronavirusets spridning – globalt
Illustrationsbild TT
Coronavirusets spridning – Sverige

Fler kan drabbas av kronisk sjukdom i spåren av viruset

Forskare varnar för att fler kan komma att drabbas av den kroniska sjukdomen myalgisk encefalomyelit, ME, i spåren av coronaviruset. Det rapporterar Aftonbladet.

Majoriteten ME-fall börjar i samband med en infektion, varpå forskare i Uppsala nu börjat titta på konsekvenserna av en svår covidinfektion.

– Många rapporterar redan nu att de trots att de är fria från sin initiala infektion har långa sviter av andra symptom efteråt, såsom försämrade kognitiva funktioner och trötthet i veckor, säger Jonas Bergquist, professor i analytisk kemi och neurokemi.

Han beskriver det som en ”varningssignal” och ser det som en risk att fler kommer att söka för ME-diagnostik framöver.

1 tim
Iva-personal/Björn Eriksson.  TT
undefined

Rekordfå nyinskrivna på iva: ”Pressen har minskat”

Antalet nyinskrivna patienter med covid-19 fortsätter att minska på landets intensivvårdsavdelningar, skriver TT.

Som mest skrevs 62 covidpatienter in på iva under en dag. Det var den 24 april. Den 6 juli registrerades bara två och sedan den 26 juni har färre än tio skrivits in per dag.

– Min bedömning är att pressen på vården i region Stockholm har minskat, säger Björn Eriksson, hälso- och sjukvårdsdirektör i region Stockholm.

Det handlar enligt honom nu om färre än 30 iva-patienter i regionen.

3 tim
NORA LOREK / TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Sju av tio kände ingen oro för att inte kunna få tag på livsmedel under krisen

Sju av tio svenskar kände ingen oro för att inte kunna få tag på livsmedel under coronakrisen, visar en undersökning från Livsmedelsföretagen.

I ett pressmeddelande konstaterar branschorganisationen att den svenska livsmedelsindustrin fortsatte att fylla butikshyllorna med mat och dryck – trots en av de värsta kriserna i modern tid.

Undersökningen visar även att 22 procent uppger att de hamstrade och att 56 procent känner sig trygga med svensk livsmedelsförsörjning.

– Givet hur livsmedelsläget ibland framställdes i media kunde man lätt få intrycket att hamstring var ett utbrett fenomen och att hyllorna gapade tomma i hela landet. Men sanningen är ju att nästan 80 procent av befolkningen inte hamstrade. Det tar vi som ett tecken på ett stort förtroende för våra företag och deras kapacitet, säger Björn Hellman, vd Livsmedelsföretagen, i pressmeddelandet.

44 min
Läs mer om Coronavirusets spridning – Sverige

Välj organisation

Få nyheter från den organisation du väljer