USA i fokus med Jakob Stenberg

Allt du behöver veta inför Demokraternas första debatt

Knappt har president Trump hunnit lämna Florida och kickoffen för sin återvalskampanj, innan 20 utmanare från Demokraterna möts för att debattera i samma delstat. Räkna med frågor om allmän sjukvård, klimatavtalet, vapenlagstiftning, och en eventuell riksrättsprocess mot Trump när kandidaterna uppdelat på två kvällar tar plats på scenen i Miami. Men frågan är hur viktiga sakfrågorna i själva verket blir.

Den första primärvalsdebatten tenderar att vara försiktig. Ingen vill göra bort sig, alla vill presentera sig själva och sin bästa sida för det amerikanska folket. Amy Klobuchar, John Hickenlooper och Eric Swalwell må vara Beyoncé-kända i nördkretsar, men nästan ingen amerikan vet vilka de är. Nu finns chansen att göra ett gott första intryck.
Andra, som New Yorks borgmästare Bill de Blasio eller Texas tidigare kongressledamot Beto O’Rourke, har mycket att bevisa efter en trög start. Den som framför tv:n leker dryckesleken att svepa en shot varje gång någon säger ”... and that’s why I’m running for president” lär däcka innan första reklampausen.

Trump lär vilja möta Biden


Att mätningarna hittills har dominerats av Joe Biden och Bernie Sanders är logiskt. Biden är den i särklass mest kända kandidaten i startfältet och har ett gott anseende inom partiet. Han är dessutom en erkänt skicklig debattör och förknippas av många nostalgiska demokrater med Obamaeran.
Samtidigt är detta den förre vicepresidentens tredje försök att nå nomineringen och tidigare har han inte ens varit i närheten av att vinna. Gissningsvis skulle Trump gärna se Biden som motståndare. På det sättet kan han kopiera sin kampanj från 2016, något vi såg under presidentens återvalsmöte, och kritisera Biden för att vara orsaken till landets problem, för att vara en del av etablissemanget och för att vara en ny version av Hillary Clinton. Trumps väljarbas lär snabbt hitta en anledning att skandera ”lock him up”.

Den demokratiske socialisten Bernie Sanders lockar alltjämt anhängare och drar in mycket gräsrotspengar, men gnistan kring 78-åringen har falnat under de senaste veckorna. En anledning är ökad konkurrens på den vänsterpopulistiska planhalvan i form av Elizabeth Warren, Massachusetts-senatorn som en gång i tiden var republikan men numera vill bryta upp techföretag och riktar udden mot de rikaste i landet. Warren tilltalar delar av partiets intellektuella del, men vill samtidigt attrahera Trump-väljare i arbetardistrikt. Under kampanjtemat ”I have a plan for that” har hon på rullande band lanserat förslag efter förslag under våren, det ena mer orealistiskt än det andra – åtminstone i en amerikansk kontext.

Kandidaterna kommer att ryka ihop förr eller senare

Frågan är vilken roll sakpolitiken spelar i slutänden. I ett startfält där många har snarlika åsikter är vad en person utstrålar eller symboliserar minst lika viktigt som policyförslag. De demokratiska primärvalsväljarna behöver inom en snar framtid bestämma sig för om det viktigaste är att välja en företrädare som kan besegra Trump eller om de ska chansa på en progressiv kandidat som riskerar att förlora presidentvalet.

En huvudregel i amerikanska valkampanjer är att vänta sig det oväntade. För fyra år sedan klev Trump rakt in på den politiska arenan och dominerade från den allra första debatten, medan de som skulle äga scengolvet flyttades längre och längre ut och snart befann sig i sättstycket.
För vissa, som småstadsborgmästaren Pete Buttigieg, har det oväntade genombrottet redan skett. Andra, som favorittippade Kalifornien-senatorn Kamala Harris, väntar fortfarande på medvind i mätningarna och lär vara mån om att få till en eller två Instagram-vänliga oneliners i veckans debatt.

Inför kampanjstarten har Demokraternas kandidater lovat att inte sänka sig till samma nivå som republikanerna gjorde under förra presidentvalet. Nåja. Även om det säkert blir artigt och gemytligt i början så kommer även demokraterna tvingas attackera varandra förr eller senare. Så är den amerikanska primärvalsprocessens DNA. Frågan är vem som likt Trump för fyra år sedan kastar handsken först. Den taktiken ledde som bekant hela vägen till Vita huset.

Fakta: Demokraternas debatter

20 demokrater möts i två debatter, den 26 juni respektive 27 juni. Debatterna äger rum i Miami, Florida.

I den första debatten deltar:

Elizabeth Warren
Beto O’Rourke
Cory Booker
Amy Klobuchar
John Delaney
Tulsi Gabbard
Julian Castro
Tim Ryan
Bill de Blasio
Jay Inslee

I den andra debatter deltar:

Joe Biden
Bernie Sanders
Kamala Harris
Pete Buttigieg
Kirsten Gillibrand
Michael Bennet
Marianne Williamson
Eric Swalwell
Andrew Yang
John Hickenlooper

Toppnyheter

Utrikesminister Margot Wallström  Janerik Henriksson/TT / TT NYHETSBYRÅN
Kärnavtalet med Iran

Wallström om mötet med Zarif: ”Rakt och uppriktigt”

Utrikesminister Margot Wallström (S) säger på en pressträff att hon har haft ett rakt och uppriktigt samtal med Irans utrikesminister Javad Zarif.

De båda ministrarna har diskuterat utmaningar som Iran och Mellanöstern står inför, bland annat mänskliga rättigheter och Irans kärnavtal.

– Vi har diskuterat behandlingen av fackliga ledare, journalister och kvinnorättsförsvarare – och situationen för homosexuella, säger Wallström till Expressen.

7 min
Wallström, Zarif. Arkivbilder.  TT
undefined

Uppmaningen: ”Kräv att han skakar även din hand”

Besöket av Irans utrikesminister Mohammad Javad Zarif väcker starka reaktioner. I Svenska Dagbladet skriver Arvin Khoshnood och Ardavan Khoshnood att utrikesminister Margot Wallström (S) borde ha avstått från mötet men att hon när det nu ändå äger rum måste lyfta kritiken mot honom.

”Mötet med Zarif får inte bara handla om regional stabilitet och ekonomi. Mänskliga rättigheter och internationell fred går hand i hand och för ett fredligt Mellanöstern krävs ett fredligt och sekulärt styre i Iran”, skriver de.

Maria Rashidi, som flytt till Sverige från Iran och nu är ordförande för organisationen Kvinnors rätt, skriver på Facebook att mötet är ett bra tillfälle att visa att Sverige ”värnar demokratiska principer”.

”Att vi i Sverige även kräver att man respekterar våra lagar, regler och värderingar (...) kommer du, som Sveriges representant, se till att herr Zarif visar tillbörlig respekt och skakar även din hand?”, skriver hon.

4 tim
Läs mer om Kärnavtalet med Iran
Virginia Mayo / TT NYHETSBYRÅN/ NTB Scanpix
Brexit - förhandlingarna

EU ger Boris Johnson kalla handen om förhandling

Om EU tar bort den så kallade backstop-lösningen från uppgörelsen så kommer Storbritannien att kunna skriva under ett utträdesavtal med EU. Det budskapet gav britternas premiärminister Boris Johnson i går.

Nu kommer svaret från flera EU-håll, i det närmaste synkroniserat:
• En talesperson för Finlands premiärminister Antti Rinne säger att Rinne i går gav Johnson beskedet att EU inte kommer att omförhandla avtalet, enligt Reuters.
• ”Backstoplösningen är den enda lösningen som identifierats av båda parter som undviker en hård irländsk gräns”, säger EU-kommissionens talesperson, enligt The Guardian.
• ”De som är emot backstop-lösningen och inte presenterar realistiska alternativ sätter i själva verket en hård gräns på plats. Även om de inte erkänner det”, twittrar Europeiska rådets ordförande Donald Tusk.

2 tim
Boris Johnson och kvinna vid brexit-plakat.  AP/TT
undefined

Johnson till EU: Slopa den antidemokratiska planen

Den brittiska premiärministern Boris Johnson har tagit till hårda ordalag mot EU och sagt att den så kallade backstop-planen måste skrotas eftersom den är antidemokratisk och ogenomförbar, rapporterar BBC.

I ett brev som premiärministern skickade till EU-rådets ordförande Donald Tusk i går, skriver Johnson att planen riskerar att sabotera för fredsprocessen på Nordirland. Johnson menar att om EU går med på att slopa planen, så kan det brittiska parlamentet rösta igenom ett brexitavtal.

Backstop-planen är en del av utträdesavtalet och syftet är att undvika en hård gräns på Irland.

Idag 04:22
Läs mer om Brexit - förhandlingarna
Mark Lennihan / TT NYHETSBYRÅN
Den globala konjunkturen

Toppekonom: Sverige stark kandidat för nästa kris

Sverige må ha kommit lindrigt undan den globala finanskrisen 2008. Men nu är vi starka kandidater att falla i det stålbad som USA genomlevde under den perioden. Det varnar toppekonomen Steve Keen för i en intervju med SvD Näringsliv.

Förklaringen är att sedan krisen har den svenska skuldsättningen ökat markant, inte minst hos hushåll som har tagit på sig allt mer krediter i spåren av uppdrivna huspriser.

Det kan jämföras med USA som väntas förskonas en kommande kris, menar Keen.

– Sverige har en mycket högre skuldnivå bland hushåll än USA; 90 procent av BNP medan USA som tidigare hade 100 procent nu är nere på 70 procent, säger han till tidningen.

Däremot spår Keen att USA kommer att gå in i en recession nästa år. Om den amerikanska centralbanken Fed höjer räntan för att tämja inflationen leder det sannolikt till att den privata sektorn använder sina pengar till att betala av skulder i stället för att konsumera.

3 tim
Tomas Oneborg/SvD/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Storbanken tror inte på en snar lågkonjunktur

Ihållande tillväxtoro och politisk osäkerhet fortsätter skapa oro på börsen. Men trots det ser Danske Bank inte att det är någon lågkonjunktur på väg det närmaste året.

Det skriver Maria Landeborn, sparekonom och senior strateg på Danske Bank Sverige, i ett marknadsbrev där hon konstaterar att den amerikanska räntekurvan har varit en träffsäker indikator historiskt sett på förestående lågkonjunktur. Men hon menar att det finns två förmildrande omständigheter när det gäller räntekurvan.

Det har dels dröjt i genomsnitt 17 månader från att kurvan inverterat tills lågkonjunkturen kommer. Banken menar även att kurvan den här gången kan ha inverterat tidigare än den brukar.

”Historiskt har det ofta funnits en katalysator för en lågkonjunktur. Ekonomisk överhettning, eufori på de finansiella marknaderna, åtstramande penningpolitik och oljeprischocker är några utlösande orsaker. Vi ser dock inte tecken på något av detta nu”, skriver Maria Landeborn.

”Sedan 2012 har tillväxten varit förhållandevis dämpad, inflationen låg och penningpolitiken expansiv. För att en recession ska bli verklighet krävs någon form av chock i ekonomin, vilket exempelvis skulle kunna vara ett storskaligt handelskrig. Vårt huvudscenario är dock att vi kommer att undvika det”, skriver hon vidare.

Igår 14:53
Läs mer om Den globala konjunkturen

Välj organisation

Få nyheter från den organisation du väljer
ANDERS WIKLUND / TT / TT NYHETSBYRÅN
Höstbudgeten

Ledare: I kompromisslandet är alla årets dagar röda

MP:s krav på S att återinföra friår riskerar att kosta staten 8 miljarder kronor – en dyr nota för att S ska kunna vara kvar vid makten, skriver SvD:s ledarskribent Tove Lifvendahl.

Hon menar att när friåret infördes på Miljöpartiets initiativ 2005 kom varningar från Konjunkturinstitutet att det skulle ge färre arbetade timmar och på sikt lägre BNP-tillväxt. Till och med LO menade att friåret borde skrotas, eftersom det inte ledde till den ökade sysselsättning som hade utlovats.

Att nu planera att införa det igen är bekymmersamt och ges lite eftertanke. Visserligen behövs kompromisser, inte minst i det nutida politiska landskapet. Men de löper ständigt stor risk att bli dyra och dåliga. Så är fallet med friåret, skriver Lifvendahl.

3 tim
Elisabeth Svantesson och Stefan Löfven.  TT
undefined

Svantesson (M) varnar: ”Pengarna räcker inte till”

Moderaternas ekonomisk-politiska talesperson Elisabeth Svantesson är orolig för de satsningar som regeringen och samarbetspartierna kommer att presentera i den kommande höstbudgeten. Enligt henne är reformutrymmet väldigt begränsat.

– Pengarna kommer inte att räcka till det, säger hon till Dagens Nyheter.

Svantesson pekar på en nedåtgående konjunktur i kombination med stora reformlöften från Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Centerpartiet och Liberalerna och kräver att partierna tar sitt ansvar.

Idag 06:08
Lööf. Arkiv.  Adam Ihse /TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

C vill lyfta vårdmoms inför budgetförhandlingarna

Inför höstbudgetförhandlingarna funderar C på att föra in ett krav att privata vårdbolag åter ska slippa moms för inhyrd personal. Det rapporterar TT.

–  Ska vi klara en svensk välfärd i hela landet så måste de privata vårdföretagen ha utrymme att finnas och växa, säger Annie Lööf till TT.

Förändringen för privata bolag är orsakade en dom i Högsta förvaltningsdomstolen förra året som Skatteverket började tillämpa i juli C-ledaren säger att frågan måste lösas inom de närmaste månaderna.

Även Liberalerna har signalerat att de kommer att föra in nya krav inför de kommande höstbudgetförhandlingarna med regeringen.

Igår 11:34
Läs mer om Höstbudgeten