Adam Ihse/TT / TT NYHETSBYRÅN
Den akuta elbristen

Akut elbrist stoppar investeringar i hela landet

Nu larmar energijättarna för att kapacitetsbristen är akut i elnäten, visar fPlus granskning. På flera orter har man tvingats säga nej till stora etableringar. Industrimeckat Västerås tvingas stoppa industriinvesteringar och enligt uppgift till fPlus har en stor spårsatsning i en svensk tillväxtregion lagts på is.
 
Kapacitetsbristen i det svenska stamnätet kom närmast som en chock. Det berättar Eva Vitell som är chef för kundmarknad på Vattenfall.
– Det var för två år sedan som vi bad Svenska Kraftnät om mer nätkapacitet för en ny stor industrikund i Uppsala och fick svaret att det inte var möjligt. Det var ett rätt brutalt uppvaknande, säger Eva Vitell.
Tidigare har de och andra energiföretag vid behov bara behövt kontakta Svenska Kraftnät och bett dem att justera upp nätkapaciteten. Det har aldrig varit något problem. Men den snabba elektrifieringen av samhället har tagit aktörerna på sängen.
– Det här är en stor utmaning för oss. Vi mäktar inte med på alla platser när städer och industrier växer snabbt och efterfrågar mer el, fortsätter hon.
I en studie* beställd av Energiföretagen uppskattas kapacitetsbristen i ett värsta fallscenario kosta samhället och den svenska industrin 150 miljarder kronor om året i förlorade investeringar. 
– Det handlar exempelvis om att Sverige går miste om investeringar och arbetstillfällen när datahallar och andra industrietableringar hamnar i andra länder eftersom de inte kan erbjudas anslutning till elnätet inom rimlig tid, säger Mats Wang-Hansen på Pöyry som varit projektledare för studien.
För Henrik Bergström, chef för samhällskontakter på Ellevio, är bristen på kapacitet ett akut problem. Ellevio har huvudansvaret för det regionala nätet i Stockholm där det just nu pågår stora infrastruktursatsningar och företagsetableringar.
– Det kräver mycket eleffekt och just nu får vi inte loss mer kapacitet från Svenska Kraftnät. Vi måste möjliggöra Stockholms tillväxt och därför försöker vi lösa det på olika sätt.
Hur då?
– Vi undersöker möjligheterna att utveckla vårt samarbete med kraftvärmeproducenten Stockholm Exergi om möjligheten att producera ytterligare el när behovet av effekt är som störst i staden. På lite längre sikt kan man också tänka sig andra lösningar för att öka tillgänglig eleffekt, som att ge kunderna stöd i att bli ”effekt-effektivare”.
Även Vattenfall tittar på olika kortsiktiga lösningar för hur de ska tillgodose olika aktörers akuta elbehov.
– Vi har tecknat avtal med kunder som kan vara flexibla och använda mindre nätkapacitet när det uppstår brist. Vi ska också få hjälp av producenter som kan producera el vid risk för överbelastning av elnätet, säger Eva Vitell.
Den akuta kapacitetsbristen hotar också utländska investeringar. Tomas Sokolnicki, senior investeringsrådgivare på organisationen Business Sweden, arbetar med att hjälpa utländska företag som vill etablera sig i Sverige och bedriva elintensiv industri.
– För större etableringar märker vi av kapacitetsbristen, vilket begränsar antalet möjliga platser, och därmed också vilka kommuner som aktivt kan jobba med den här typen av tillväxtfrågor.
– Eftersom dessa projekt är extremt konkurrensutsatta på en internationell marknad, och besluten dessutom ofta sker under tidspress, så kan de svenska alternativen sållas bort på grund av osäkerhet och långa ledtider, fortsätter han.
Ett lokalt exempel var när energibolaget Eon tvingades tacka nej till batteriföretaget Northvolts ansökan om anslutning till nätet för en ny batterifabrik i Malmö.
Förfrågan gick då vidare till Västerås som inte heller kunde tacka ja. Staden fick istället Northvolts utvecklingscenter medan Skellefteå fick den stora batterifabriken.
– De kände sig inte trygga med att vi skulle kunna leverera den kapaciteten som behövs. Vi har tagit emot Amazons datacenter och Northvolts utvecklingscenter och nu kan vi inte ta emot fler företag av den digniteten. Jag tror att det gäller i princip alla kommuner och regioner söder om Gävle, säger Eva Lilja, näringslivschef Västerås kommun.
Enligt uppgifter till fPlus är även en stor spårsatsning i en av Sveriges största tillväxtstäder lagd på is på grund av kapacitetsbristen i elnätet.
Niclas Damsgaard, tf. divisionschef för system på Svenska Kraftnät, som är ansvariga för driften av det svenska stamnätet, håller med om beskrivningen att hela branschen blivit tagen på sängen.
– Elektrifieringen av samhället har gått snabbare än vad vi kunnat förutse och man kan tycka att vi borde ha byggt ut stamnätet tidigare. Men vi bygger inte på spekulation och det är svårt att veta hur mycket kapacitet som faktiskt kommer att användas även om efterfrågan är hög. Många gånger ansöker aktörer om kapacitet som dom sedan inte använder.
Vad ska Svenska Kraftnät nu göra för att komma till rätta med problemet?
– På sikt måste vi bygga ut stamnätet. Här är utmaningen att det tar väldigt lång tid eftersom det är så många parter som ska höras i den processen. Det finns många intressekonflikter helt enkelt men vi måste hitta en väg framåt och det finns en utredning som tittar på hur vi ska kunna snabba på processen.
– För att hantera den akuta bristen genomför vi också mindre åtgärder och pilotprojekt för att få fram mer kapacitet. Vi samarbetar också med flera några aktörer i ett EU-projekt för hur vi ska kunna använda dagens elnät smartare, fortsätter han.
På sikt är det en utbyggnad av stamnätet som är det enda alternativet. Om det är alla eniga. Det stora problemet är att tillståndsprocessen för att bygga ut är väldigt lång.
– Det rör sig om tio år. Åtta år av skrivbordshandläggning och två år av byggande och det påverkar så klart oss regionala aktörer, säger Eva Vitell.
Hur påverkar det operatörerna?
– Vi som regionnät har abonnemang mot Svenska Kraftnät i de punkter där vi ansluter mot dem. Det spelar ingen roll om vi har starka nät på regionnätet om vi inte får mer el i anslutningspunkterna. Det är därför som utbyggnaden av stamnätet är helt central för tillväxten, konstaterar Eva Vitell.

Fakta:
Det är Svenska Kraftnäts uppdrag att underhålla och utveckla det svenska stamnätet för el.
På stamnätets kraftledningar transporteras el från vind-, vatten- och kärnkraftverk till regionala och lokala nät. I sin tur för de näten elen vidare till elanvändarna via lokalnäten.
Sverige har ett av världens äldsta stamnät. Många av ledningarna och stationerna börjar närma sig slutet av sin livslängd och måste förnyas.
*Rapporten "Trångt i elnäten - ett hinder för omställning och tillväxt?" är beställd av organisationen Energiföretagen. 

Toppnyheter

Välj organisation

Få nyheter från den organisation du väljer