Adam Ihse/TT / TT NYHETSBYRÅN
Den akuta elbristen

Akut elbrist stoppar investeringar i hela landet

Nu larmar energijättarna för att kapacitetsbristen är akut i elnäten, visar fPlus granskning. På flera orter har man tvingats säga nej till stora etableringar. Industrimeckat Västerås tvingas stoppa industriinvesteringar och enligt uppgift till fPlus har en stor spårsatsning i en svensk tillväxtregion lagts på is.

Kapacitetsbristen i det svenska stamnätet kom närmast som en chock. Det berättar Eva Vitell som är chef för kundmarknad på Vattenfall.

– Det var för två år sedan som vi bad Svenska Kraftnät om mer nätkapacitet för en ny stor industrikund i Uppsala och fick svaret att det inte var möjligt. Det var ett rätt brutalt uppvaknande, säger Eva Vitell.

Tidigare har de och andra energiföretag vid behov bara behövt kontakta Svenska Kraftnät och bett dem att justera upp nätkapaciteten. Det har aldrig varit något problem. Men den snabba elektrifieringen av samhället har tagit aktörerna på sängen.

– Det här är en stor utmaning för oss. Vi mäktar inte med på alla platser när städer och industrier växer snabbt och efterfrågar mer el, fortsätter hon.

I en studie* beställd av Energiföretagen uppskattas kapacitetsbristen i ett värsta fallscenario kosta samhället och den svenska industrin 150 miljarder kronor om året i förlorade investeringar. 

– Det handlar exempelvis om att Sverige går miste om investeringar och arbetstillfällen när datahallar och andra industrietableringar hamnar i andra länder eftersom de inte kan erbjudas anslutning till elnätet inom rimlig tid, säger Mats Wang-Hansen på Pöyry som varit projektledare för studien.

akut problem

För Henrik Bergström, chef för samhällskontakter på Ellevio, är bristen på kapacitet ett akut problem. Ellevio har huvudansvaret för det regionala nätet i Stockholm där det just nu pågår stora infrastruktursatsningar och företagsetableringar.

– Det kräver mycket eleffekt och just nu får vi inte loss mer kapacitet från Svenska Kraftnät. Vi måste möjliggöra Stockholms tillväxt och därför försöker vi lösa det på olika sätt.

Hur då?

– Vi undersöker möjligheterna att utveckla vårt samarbete med kraftvärmeproducenten Stockholm Exergi om möjligheten att producera ytterligare el när behovet av effekt är som störst i staden. På lite längre sikt kan man också tänka sig andra lösningar för att öka tillgänglig eleffekt, som att ge kunderna stöd i att bli ”effekt-effektivare”.

Även Vattenfall tittar på olika kortsiktiga lösningar för hur de ska tillgodose olika aktörers akuta elbehov.

– Vi har tecknat avtal med kunder som kan vara flexibla och använda mindre nätkapacitet när det uppstår brist. Vi ska också få hjälp av producenter som kan producera el vid risk för överbelastning av elnätet, säger Eva Vitell.

Den akuta kapacitetsbristen hotar också utländska investeringar. Tomas Sokolnicki, senior investeringsrådgivare på organisationen Business Sweden, arbetar med att hjälpa utländska företag som vill etablera sig i Sverige och bedriva elintensiv industri.

– För större etableringar märker vi av kapacitetsbristen, vilket begränsar antalet möjliga platser, och därmed också vilka kommuner som aktivt kan jobba med den här typen av tillväxtfrågor.

– Eftersom dessa projekt är extremt konkurrensutsatta på en internationell marknad, och besluten dessutom ofta sker under tidspress, så kan de svenska alternativen sållas bort på grund av osäkerhet och långa ledtider, fortsätter han.

Tvingades säga nej

Ett lokalt exempel var när energibolaget Eon tvingades tacka nej till batteriföretaget Northvolts ansökan om anslutning till nätet för en ny batterifabrik i Malmö.

Förfrågan gick då vidare till Västerås som inte heller kunde tacka ja. Staden fick istället Northvolts utvecklingscenter medan Skellefteå fick den stora batterifabriken.

– De kände sig inte trygga med att vi skulle kunna leverera den kapaciteten som behövs. Vi har tagit emot Amazons datacenter och Northvolts utvecklingscenter och nu kan vi inte ta emot fler företag av den digniteten. Jag tror att det gäller i princip alla kommuner och regioner söder om Gävle, säger Eva Lilja, näringslivschef Västerås kommun.

Enligt uppgifter till fPlus är även en stor spårsatsning i en av Sveriges största tillväxtstäder lagd på is på grund av kapacitetsbristen i elnätet.

Niclas Damsgaard, tf. divisionschef för system på Svenska Kraftnät, som är ansvariga för driften av det svenska stamnätet, håller med om beskrivningen att hela branschen blivit tagen på sängen.

– Elektrifieringen av samhället har gått snabbare än vad vi kunnat förutse och man kan tycka att vi borde ha byggt ut stamnätet tidigare. Men vi bygger inte på spekulation och det är svårt att veta hur mycket kapacitet som faktiskt kommer att användas även om efterfrågan är hög. Många gånger ansöker aktörer om kapacitet som dom sedan inte använder.

Vad ska Svenska Kraftnät nu göra för att komma till rätta med problemet?

– På sikt måste vi bygga ut stamnätet. Här är utmaningen att det tar väldigt lång tid eftersom det är så många parter som ska höras i den processen. Det finns många intressekonflikter helt enkelt men vi måste hitta en väg framåt och det finns en utredning som tittar på hur vi ska kunna snabba på processen.

– För att hantera den akuta bristen genomför vi också mindre åtgärder och pilotprojekt för att få fram mer kapacitet. Vi samarbetar också med flera några aktörer i ett EU-projekt för hur vi ska kunna använda dagens elnät smartare, fortsätter han.

På sikt är det en utbyggnad av stamnätet som är det enda alternativet. Om det är alla eniga. Det stora problemet är att tillståndsprocessen för att bygga ut är väldigt lång.

– Det rör sig om tio år. Åtta år av skrivbordshandläggning och två år av byggande och det påverkar så klart oss regionala aktörer, säger Eva Vitell.

Hur påverkar det operatörerna?

– Vi som regionnät har abonnemang mot Svenska Kraftnät i de punkter där vi ansluter mot dem. Det spelar ingen roll om vi har starka nät på regionnätet om vi inte får mer el i anslutningspunkterna. Det är därför som utbyggnaden av stamnätet är helt central för tillväxten, konstaterar Eva Vitell.

Fakta:

Det är Svenska Kraftnäts uppdrag att underhålla och utveckla det svenska stamnätet för el.

På stamnätets kraftledningar transporteras el från vind-, vatten- och kärnkraftverk till regionala och lokala nät. I sin tur för de näten elen vidare till elanvändarna via lokalnäten.

Sverige har ett av världens äldsta stamnät. Många av ledningarna och stationerna börjar närma sig slutet av sin livslängd och måste förnyas.

*Rapporten "Trångt i elnäten - ett hinder för omställning och tillväxt?" är beställd av organisationen Energiföretagen. 

Toppnyheter

Preemraff, Preems oljeraffinaderi i Lysekil. Thomas Johansson/TT / TT NYHETSBYRÅN
Klimatomställningen

Regeringen prövar Preems utbyggnad i Lysekil

Preems planerade utbyggnade av raffinaderiet i Lysekil kommer att prövas av regeringen, rapporterar SVT.

Både Länsstyrelsen i Västra Götaland och Naturvårdsverket har rekommenderat att regeringen ska pröva utbyggnaden. Regeringen tar därför över frågan i viss mån från Mark- och miljööverdomstolen, skriver SVT.

Utbyggnaden innebär att Preems utsläpp av koldioxid fördubblas och enligt SVT kommer de utsläppen att motsvara sex gånger de utsläpp som hela inrikesflyget står för.

Miljö- och klimatminister Isabella Lövin (MP) håller en pressträff om prövningen klockan 11.30.

3 tim
Norges statsminister Erna Solberg, Danmarks statsminister Mette Frederiksen, Islands premiärminister Katrin Jakobsdottir, Tysklands förbundskapten Angela Merkel, Finlands statsminister Antti Rinne och Sveriges statsminister Stefan Löfven poserar under en pressträff under de nordiska statsministrarnas årliga inofficiella sommarmöte på Island. Naina Helén Jåma/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Nordiska ledare vill skapa hållbara samhällen

De nordiska samhällena ska bli de mest hållbara i världen. Det lovar regionens statsministrar i en gemensam deklaration – som dock saknar konkreta detaljer, noterar nyhetsbyrån TT.

– Vi är mycket medvetna om att vi inte kan bekämpa klimatkrisen utan att också ta social rättvisa, jämställdhet och mänskliga rättigheter i beaktande, sade Katrín Jakobsdottír vid en presskonferens i Reykjavik tillsammans med de andra nordiska ledarna.

Sveriges statsminister Stefan Löfven tillade att de kommer att föra fram sitt budskap med gemensamma krafter på FN:s klimattoppmöte i New York den 23 september.

20 aug
Läs mer om Klimatomställningen
Pedro Ribas Alves från den brasilianska räddningstjänsten hjälper ett bältdjur att dricka/bränder rasar på tusentals plats i Amazonas. TT
Bränderna i Amazonas

”Vi förlorar miljontals och åter miljontals djur”

De rekordmånga bränderna i Amazonas sammanfaller med att regnskogen avverkas i en allt snabbare takt, vilket har skapat en hätsk debatt om skövling i Brasilien.

Roel Brienen, professor vid Leeds universitet i England, har studerat Amazonas i mer än 15 år. Han varnar för ett mardrömsscenario där Amazonas blir torrare, en savann, vilket vore ”game over” för kampen mot klimatförändringarna. Han understryker också hotet mot artrikedomen.

– Bränderna innebär att vi förlorar miljoner och åter miljoner djur.

Robin Chazdon, professor emeritus vid Connecticuts universitet, säger att man kan vänta sig negativa konsekvenser för den globala uppvärmningen eftersom bränderna bidrar till koldioxidutsläpp. Om regnskogen inte får återhämta sig kommer den inte att kunna fylla sin höga potential för lagring av koldioxid.

– Skogar kan växa upp igen efter bränder, men inte om bränderna återkommer var femte år och inte om marken anpassas till jordbruk, säger hon till NBC News.

3 tim
Jair Bolsonaro ADRIANO MACHADO / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Bolsonaros attack efter omvärldens oro: Kolonialt

Brasiliens president Jair Bolsonaro går till hårt angrepp mot den franske ledaren Emmanuel Macron, rapporterar internationella medier. Attacken kommer efter att Macron har satt frågan om bränderna i Amazonas på dagordningen för G7-mötet.

– Den franske presidentens förslag om att händelserna i Amazonas ska diskuteras vid G7-mötet, utan att länderna i regionen får delta, påminner om en kolonial mentalitet som inte hör hemma i det 21:a århundradet, sa Bolsonaro i ett tal som direktsändes på Facebook.

Idag 03:27
Flygbild tagen i regionen Mato Grosso den 20 augusti/Macron. TT
undefined

Världsledare oroade: ”Vårt hus brinner, bokstavligen”

Bränderna i Amazonas regnskogar väcker nu allt fler reaktioner på högsta internationella nivå. FN:s generalsekreterare António Guterres skriver på Twitter att han är ”djupt orolig”.

”När vi är mitt i en global klimatkris har vi inte råd med fler skador på en viktig källa till syre och artmångfald”, skriver han på Twitter och tillägger att ”Amazonas måste skyddas”.

Frankrikes president Emmanuel Macron kallar bränderna en ”internationell krissituation” och uppmuntrar de andra länderna i G7 att ha Amazonas högst på agendan när de möts på lördag.

”Vårt hus brinner, bokstavligt talat”, skriver han på Twitter.

Igår 19:55
Läs mer om Bränderna i Amazonas
Illustrationsbild.  Mark Lennihan / TT NYHETSBYRÅN
Dagens börs

Stockholmsbörsen öppnar uppåt – Mekonomen rusar

Stockholmsbörsen öppnar svagt uppåt på fredagen. I öppningen står de ledande indexen som följer:
• OMXS30: +0,9 %
• OMXSPI: +0,6 %
Volvo öppnar uppåt efter att Industrivärden köpt aktier för närmare 800 miljoner kronor. Mekonomens aktie stiger över 10 procent efter att bolaget presenterat en ökad omsättning med 90 procent i andra kvartalet. Även finansbolaget Catella stiger efter att ha ökat sitt rörelseresultat med 38 procent i andra kvartalet.

Swedbank meddelade på torsdagen att banken tar in en halv miljard dollar för att förbättra kapitalstrukturen. Swedbanks aktie stiger svagt på beskedet.

På eftermiddagen svensk tid håller den amerikanska centralbankschefen Jerome Powell tal, vilket många analytiker bedömer kommer att påverka kurserna.

Texten uppdateras.

2 tim
Vincent Yu / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Försiktiga uppgångar i Asien i väntan på Powells tal

Det var en blandad utveckling på Asiens ledande börser under fredagsmorgonen. Vid stängning låg de flesta ledande index på plus:
• Nikkei: +0,4 %
• Shanghai: +0,5 %
• Shenzhen: +0,01 %
• Hongkong: +0,5 %
• Kospi: - 0,14 %
Spänningarna mellan Japan och Sydkorea har ökat sedan det senare landet sagt att de avbryter ett underrättelsesamarbetet, skriver CNBC.

Investerarna såg också fram emot Federal Reserve-chefen Jerome Powells tal i Jackson Hole.

5 tim
undefined

Räntekurvan inverterad igen – Wall Street neråt

Det stora S&P 500-indexet i New York har haft svårt att hitta någon riktning under torsdagen. En stark rapport från detaljhandelsbolaget Nordstrom tillsammans med tecken på en stark arbetsmarknad ställdes emot andra siffror som visade att aktiviteten minskade i tillverkningssektorn. Efter att ha öppnat med måttliga uppgångar höll sig indexet kring nollan mot slutet av dagen.


• S&P 500: -0,1 %
• Nasdaq: –0,4 %
• Dow Jones: +0,2 %


Fokus har också varit på Fed-chefen Jerome Powells kommande tal i Jackson Hole i morgon. ”Marknaden tar en paus medan investerarna väntar på nyheter från Powell i morgon”, säger James Ragan vid D.A. Davidson till Reuters.

Bland bolagen sticker Boeing ut, aktien steg över 4 procent efter att Reuters rapporterat att man planerar att tillsätta flera tjänster inom bland annat underhåll och logistikförberedelser rörande det flygstoppade planet 737Max.

Dessutom steg flera detaljhandelsbolag. Dick’s Sporting Goods, Nordstrom och BJ’S Wholesale Club stiger alla efter bättre än väntade kvartalsrapporter.

Tesla steg också i öppningen efter uppgifter om att Volkswagens vd Herbert Diess vill köpa andel i elbilstillverkaren – men sjönk igen efter att Diess avfärdat dem som ”ogrundade spekulationer”, skriver Finwire. Vid stängning är aktien upp omkring 0,6 procent.

Igår 13:50
Läs mer om Dagens börs
Arkivbild. Hasse Holmberg / TT / TT NYHETSBYRÅN
Det svenska skattetrycket

Nya tusenlappar väntar Sveriges höginkomsttagare

Tjänar du 25 000 kronor i månaden får du 30 kronor i skattesänkning nästa år. Tjänar du 40 000 kronor får du 50 kronor. Tjänar du däremot 100 000 kronor blir skattesänkningen hela 2 460 kronor per månad, visar en genomgång som Swedbank gjort åt DI.

– Återigen ser det ut att bli ett år där höginkomsttagare får de största förbättringarna, både procentuellt och i kronor, säger Arturo Arques, privatekonom på Swedbank till tidningen.

Höginkomsttagarna gynnas mest av den aviserade slopningen av värnskatten men Swedbank har också tagit med förändringar i prisbasbelopp och skiktgräns i sina beräkningar.

19 min
Fredrik Sandberg/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Så påverkar skatteförändringarna din plånbok nästa år

Slopad värnskatt och höjd skiktgräns för statlig inkomstskatt väntas ge höginkomsttagare flera tusenlappar extra i månaden nästa år, skriver DI.

Vid en lön på 75 000 kronor blir skatteförändringen 1 210 kronor. För den som tjänar 100 000 kronor handlar det om hela 2 460 kronor i sänkt skatt per månad.

Beräkningarna, som har utförts av Swedbank gäller vid oförändrad kommunalskatt och tar också hänsyn till de förändringar som ett höjt prisbasbelopp leder till.

För vissa kan de positiva effekterna dock påverkas av höjda kommunalskatter. Branschorganisationen SKL räknar med att 40 kommuner behöver höja skatten nästa år, med hänsyn till demografiska utmaningar.

Positivt är dock att vi fortfarande har stark arbetsmarknad vilket fyller på lönekuverten. Det leder till att löneökningstakt nästa år väntas landa på 2,6 procent, enligt Swedbank.

En annan positivt faktor är de fortsatt låga boräntorna i skuggan av att Riksbanken väntas avvakta med räntehöjningar.

”Ser man till hur de disponibla inkomsterna har utvecklats under de senaste år är det höginkomsttagare som är vinnarna, medan exempelvis arbetslösa, studerande och sjukpensionärer har halkat efter”, säger Arturo Arques privatekonom på Swedbank.

1 tim
Läs mer om Det svenska skattetrycket

Välj organisation

Få nyheter från den organisation du väljer
Virginia Mayo / TT NYHETSBYRÅN
EU:s framtid

"Sverige betalar för lite till EU"

EU:s budgetförhandlingar är inne i ett intensivt skede, rapporterar SR. Under de senaste åren Sverige betalat mellan 24 och 44 miljarder kronor om året i EU-avgift och under samma period har Sverige fått tillbaka mellan 10 och 12 miljarder kronor om året, enligt Sveriges riksdags EU-information. Sverige betalar för lite, anser vissa.

– Sverige är ett av de rikaste EU-länderna och det är inte mer än rättvist att Sverige betalar sin del av EU-budgeten, säger Gert-Jan Koopman , generaldirektör på EU-kommissionen, till Sveriges Radio.

Enligt EU-kommissionen betalar Sverige mindre i medlemskapsavgift än genomsnittet inom EU 0,7 procent av BNP jämfört med 0,8 procent som är snittet. När Storbritannien lämnar EU föreslår EU-kommissionen att den svenska avgiften höjs med 40 procent de kommande år. Därmed skulle Sverige hamna på samma nivå som övriga EU-länder.

Men från svensk sida har förslaget fått kalla handen.

– När ett land lämnar, då måste budgeten krympa. På samma sätt som de har ökat, när EU har växt, sade finansminister Magdalena Andersson till SVT för en tid sedan.

Under vårens diskussioner var Liberalerna det enda parti som ställde sig bakom en höjning.
– Jag menar att det finns en stor ängslighet både bland regeringspartierna och övriga partier för det här med EU. Jag tycker det är uppenbart att vi måste samarbeta mer internationellt för att lösa stora problem, sade Jan Björklund (L) till SVT.

1 tim
Ursula von der Leyen, tillträdande ordförande för EU-kommissionen.  Francisco Seco / TT NYHETSBYRÅN/ NTB Scanpix
undefined

EU överväger ny jättefond för europeiska bolag

EU överväger att sjösätta en investeringsfond om 100 miljarder euro, motsvarande drygt 1 071 miljarder kronor, rapporterar Financial Times som tagit del av ett internt dokument.

Syftet med fonden är att stötta europeiska bolag inom strategiskt viktiga sektorer och ge dem en chans att konkurrera med globala jättar som Google, Apple, Alibaba och Tencent.

”Europa har inga sådana bolag. Det är en riskfaktor för tillväxt, jobb och för Europas inflytande i strategiska nyckelsektorer”, heter det i dokumentet, skriver FT.

Enligt tidningen är förslaget än så länge bara ett utkast men det ska ha presenterats för EU-kommissionens tillträdande ordförande Ursula von der Leyen.

4 tim
Läs mer om EU:s framtid