Adam Ihse/TT / TT NYHETSBYRÅN
Den akuta elkrisen

Akut elbrist stoppar investeringar i hela landet

Nu larmar energijättarna för att kapacitetsbristen är akut i elnäten, visar fPlus granskning. På flera orter har man tvingats säga nej till stora etableringar. Industrimeckat Västerås tvingas stoppa industriinvesteringar och enligt uppgift till fPlus har en stor spårsatsning i en svensk tillväxtregion lagts på is.

Kapacitetsbristen i det svenska stamnätet kom närmast som en chock. Det berättar Eva Vitell som är chef för kundmarknad på Vattenfall.

– Det var för två år sedan som vi bad Svenska Kraftnät om mer nätkapacitet för en ny stor industrikund i Uppsala och fick svaret att det inte var möjligt. Det var ett rätt brutalt uppvaknande, säger Eva Vitell.

Tidigare har de och andra energiföretag vid behov bara behövt kontakta Svenska Kraftnät och bett dem att justera upp nätkapaciteten. Det har aldrig varit något problem. Men den snabba elektrifieringen av samhället har tagit aktörerna på sängen.

– Det här är en stor utmaning för oss. Vi mäktar inte med på alla platser när städer och industrier växer snabbt och efterfrågar mer el, fortsätter hon.

I en studie* beställd av Energiföretagen uppskattas kapacitetsbristen i ett värsta fallscenario kosta samhället och den svenska industrin 150 miljarder kronor om året i förlorade investeringar. 

– Det handlar exempelvis om att Sverige går miste om investeringar och arbetstillfällen när datahallar och andra industrietableringar hamnar i andra länder eftersom de inte kan erbjudas anslutning till elnätet inom rimlig tid, säger Mats Wang-Hansen på Pöyry som varit projektledare för studien.

akut problem

För Henrik Bergström, chef för samhällskontakter på Ellevio, är bristen på kapacitet ett akut problem. Ellevio har huvudansvaret för det regionala nätet i Stockholm där det just nu pågår stora infrastruktursatsningar och företagsetableringar.

– Det kräver mycket eleffekt och just nu får vi inte loss mer kapacitet från Svenska Kraftnät. Vi måste möjliggöra Stockholms tillväxt och därför försöker vi lösa det på olika sätt.

Hur då?

– Vi undersöker möjligheterna att utveckla vårt samarbete med kraftvärmeproducenten Stockholm Exergi om möjligheten att producera ytterligare el när behovet av effekt är som störst i staden. På lite längre sikt kan man också tänka sig andra lösningar för att öka tillgänglig eleffekt, som att ge kunderna stöd i att bli ”effekt-effektivare”.

Även Vattenfall tittar på olika kortsiktiga lösningar för hur de ska tillgodose olika aktörers akuta elbehov.

– Vi har tecknat avtal med kunder som kan vara flexibla och använda mindre nätkapacitet när det uppstår brist. Vi ska också få hjälp av producenter som kan producera el vid risk för överbelastning av elnätet, säger Eva Vitell.

Den akuta kapacitetsbristen hotar också utländska investeringar. Tomas Sokolnicki, senior investeringsrådgivare på organisationen Business Sweden, arbetar med att hjälpa utländska företag som vill etablera sig i Sverige och bedriva elintensiv industri.

– För större etableringar märker vi av kapacitetsbristen, vilket begränsar antalet möjliga platser, och därmed också vilka kommuner som aktivt kan jobba med den här typen av tillväxtfrågor.

– Eftersom dessa projekt är extremt konkurrensutsatta på en internationell marknad, och besluten dessutom ofta sker under tidspress, så kan de svenska alternativen sållas bort på grund av osäkerhet och långa ledtider, fortsätter han.

Tvingades säga nej

Ett lokalt exempel var när energibolaget Eon tvingades tacka nej till batteriföretaget Northvolts ansökan om anslutning till nätet för en ny batterifabrik i Malmö.

Förfrågan gick då vidare till Västerås som inte heller kunde tacka ja. Staden fick istället Northvolts utvecklingscenter medan Skellefteå fick den stora batterifabriken.

– De kände sig inte trygga med att vi skulle kunna leverera den kapaciteten som behövs. Vi har tagit emot Amazons datacenter och Northvolts utvecklingscenter och nu kan vi inte ta emot fler företag av den digniteten. Jag tror att det gäller i princip alla kommuner och regioner söder om Gävle, säger Eva Lilja, näringslivschef Västerås kommun.

Enligt uppgifter till fPlus är även en stor spårsatsning i en av Sveriges största tillväxtstäder lagd på is på grund av kapacitetsbristen i elnätet.

Niclas Damsgaard, tf. divisionschef för system på Svenska Kraftnät, som är ansvariga för driften av det svenska stamnätet, håller med om beskrivningen att hela branschen blivit tagen på sängen.

– Elektrifieringen av samhället har gått snabbare än vad vi kunnat förutse och man kan tycka att vi borde ha byggt ut stamnätet tidigare. Men vi bygger inte på spekulation och det är svårt att veta hur mycket kapacitet som faktiskt kommer att användas även om efterfrågan är hög. Många gånger ansöker aktörer om kapacitet som dom sedan inte använder.

Vad ska Svenska Kraftnät nu göra för att komma till rätta med problemet?

– På sikt måste vi bygga ut stamnätet. Här är utmaningen att det tar väldigt lång tid eftersom det är så många parter som ska höras i den processen. Det finns många intressekonflikter helt enkelt men vi måste hitta en väg framåt och det finns en utredning som tittar på hur vi ska kunna snabba på processen.

– För att hantera den akuta bristen genomför vi också mindre åtgärder och pilotprojekt för att få fram mer kapacitet. Vi samarbetar också med flera några aktörer i ett EU-projekt för hur vi ska kunna använda dagens elnät smartare, fortsätter han.

På sikt är det en utbyggnad av stamnätet som är det enda alternativet. Om det är alla eniga. Det stora problemet är att tillståndsprocessen för att bygga ut är väldigt lång.

– Det rör sig om tio år. Åtta år av skrivbordshandläggning och två år av byggande och det påverkar så klart oss regionala aktörer, säger Eva Vitell.

Hur påverkar det operatörerna?

– Vi som regionnät har abonnemang mot Svenska Kraftnät i de punkter där vi ansluter mot dem. Det spelar ingen roll om vi har starka nät på regionnätet om vi inte får mer el i anslutningspunkterna. Det är därför som utbyggnaden av stamnätet är helt central för tillväxten, konstaterar Eva Vitell.

Fakta:

Det är Svenska Kraftnäts uppdrag att underhålla och utveckla det svenska stamnätet för el.

På stamnätets kraftledningar transporteras el från vind-, vatten- och kärnkraftverk till regionala och lokala nät. I sin tur för de näten elen vidare till elanvändarna via lokalnäten.

Sverige har ett av världens äldsta stamnät. Många av ledningarna och stationerna börjar närma sig slutet av sin livslängd och måste förnyas.

*Rapporten "Trångt i elnäten - ett hinder för omställning och tillväxt?" är beställd av organisationen Energiföretagen. 

Toppnyheter

Ebba Busch. Janerik Henriksson/TT / TT NYHETSBYRÅN
Vårbudgeten

Skarp kritik från V och KD: ”Yrvaket – inget vi litar på”

KD:s partiledare Ebba Busch är starkt kritisk till januaripartiernas löfte om fem nya välfärdsmiljarder: “KD går in i skarpa förhandlingar om en tilläggsbudget”‚ skriver hon på Twitter och kallar beskedet för ”yrvaket”.

Vänsterpartiets Jonas Sjöstedt skriver att V krävt minst tio miljarder. Satsningen räcker inte till och innebär mindre nedskärningar än planerat, menar han.

”Mer pengar krävs”, skriver Sjöstedt på Twitter.

2 tim
Liberalernas Mats Persson.  Veronica Johansson/SvD/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Rättsväsendet ska få 750 miljoner: ”Viktig effekt”

Utöver de fem miljarder som januaripartierna satsar på välfärden satsas ytterligare 750 miljoner på rättsväsendet, säger företrädare för partierna vid en pressträff. Bakgrunden till det är det grova våldet i Sverige.

– Vi ser att det finns insatser vi kan göra här och nu som skulle kunna få viktig effekt för brottsbekämpningen, säger Liberalernas ekonomisk-politiska talesperson Mats Persson.

Pengarna ska bland annat gå till Säkerhetspolisen, Kriminalvården och Tullverket och är en del av vårändringsbudgeten som läggs 15:e april.

2 tim
Bild från pressträffen  Fredrik Persson/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Januaripartierna satsar fem miljarder mer på välfärden efter kraven från V och M

Januaripartierna satsar fem miljarder extra på välfärden i vårbudgeten efter krav från oppositionspartierna. Det meddelade företrädare för S, MP, C och L vid en pressträff. 70 procent går till kommunsektorn och 30 procent på regional nivå.

– Bedömningen är att det här är väl avvägt i det här läget, säger finansminister Magdalena Andersson (S).

Pengarna ska bland annat gå till kommuner som tagit ett särskilt stort ansvar för integrationen. Med satsningen vill man även anställa fler sjuksköterskor och fler lärarassistenter inom skolan. Pengarna ska ligga kvar även 2021.

Beskedet om hur det hela finansieras kommer i vårpropositionen.

3 tim
Läs mer om Vårbudgeten
Kvinnan togs i karantän när hon anlände till Seoul. Ahn Young-joon/TT
undefined

Sydkorea bekräftar första fall av lungsjukdomen

Den tidigare okända lungsjukdom som brutit ut i Kina har upptäckts hos en kvinna i Seoul, rapporterar nyhetsbyrån AFP.

Kvinnan reste från kinesiska Wuhan, som tros vara virusets epicentrum, till flygplatsen Incheon i Seoul, där hon togs i karantän. Myndigheterna utreder nu hennes färdväg, samt övriga resenärer och personal hon kan ha varit i kontakt med.

– Lokalbefolkningen har inte exponerats, fastslår Jung Eun-kyeong, chef för landets hälso- och sjukvårdsmyndighet KCDC.

Kvinnan uppger för sydkoreanska myndigheter att hon veterligen inte varit i kontakt med smittade människor i Wuhan.

Idag 06:20
Bild från Tokyo. Ett fall av viruset har upptäckts i Japan.  Eugene Hoshiko / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Över 200 sjuka i viruset – myndigheter fasar för nyår

Ytterligare 139 personer har insjuknat i det mystiska utbrottet av lungsjukdomen i Kina. En av dem uppges ha avlidit, skriver CNN. Sedan tidigare har två personer dött i utbrottet av coronaviruset.

I helgen har tre fall av smittan upptäckts utanför Wuhan, den stad varifrån smittan tros ha startat. Samtliga tre ska ha varit på besök i Wuhan nyligen.

Antalet personer som smittats i Kina uppgår nu till över 200. Med mindre än en vecka kvar till det kinesiska nyåret fasar nu myndigheterna för att viruset ska få ytterligare spridning när miljontals kineser reser utomlands för att fira.

Idag 05:14
Läs mer om Sjukdomsutbrottet i Kina
Irans utrikesminister Mohammad Javad Zarif. ALASDAIR PAL / TT NYHETSBYRÅN
Mötet i Davos

Irans utrikesminister hoppar över mötet i Davos

Irans utrikesminister Mohammad Javad Zarif ställer in besöket till toppmötet i Davos, rapporterar AFP. Detta efter att ministerns program ändrats av arrangörerna, säger Abbas Mousavi, talesperson för ministern, vid en presskonferens.

– De ändrade det ursprungliga programmet som vi kommit överens om, säger han.

Världsekonomiskt forum i Davos invigs i dag och pågår till fredag. Zarifs frånvaro innebär att det inte blir någon träff mellan honom och USA:s president Donald Trump mitt under den spända relationen länderna emellan.

2 tim
Demonstrant utanför Europeiska centralbanken, illustrationsbild. Kai Pfaffenbach / TT NYHETSBYRÅN
undefined

56 procent: Kapitalismen gör mer skada än nytta

Ökade inkomstklyftor underminerar förtroendet för kapitalismen runt om i världen, rapporterar AP med hänvisning till en ny rapport från pr-byrån Edelman. 56 procent av de tillfrågade i en stor enkät anser att kapitalismen gör mer skada än nytta, trots att den globala ekonomin går starkt.

Enligt Edelmans vd Richard Edelman gör bland annat korruption och fejknyheter att tilltron till kapitalismen eroderar i många rika länder.

Rapporten analyserar 20 års utveckling och presenteras inför Världsekonomiskt forum i Davos som invigs i dag. Enkäten som rapporten bygger på baseras på webbintervjuer i 28 länder med totalt 34 000 personer.

32 min
Demonstrant utanför Europeiska centralbanken, illustrationsbild. Kai Pfaffenbach / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Rapport: Inkomstklyftorna sår tvivel om kapitalismen

Ökade inkomstklyftor underminerar förtroendet för kapitalismen runt om i världen, rapporterar AP med hänvisning till en ny rapport från pr-byrån Edelman. 56 procent av de tillfrågade i en stor enkät anser att kapitalismen gör mer skada än nytta, trots att den globala ekonomin går starkt.

Enligt Edelmans vd Richard Edelman gör bland annat korruption och fejknyheter att tilltron till kapitalismen eroderar i många rika länder.

Rapporten analyserar 20 års utveckling och presenteras inför Världsekonomiskt forum i Davos som invigs i dag. Enkäten som rapporten bygger på baseras på webbintervjuer i 28 länder med totalt 34 000 personer.

2 tim
Läs mer om Mötet i Davos

Välj organisation

Få nyheter från den organisation du väljer
Maja Suslin/TT / TT NYHETSBYRÅN
Debatten om offentligt slöseri

Statliga klimatsatsningar får kritik – ”ren idioti”

SvD har i en granskning gjort ett nedslag på Naturvårdsverkets många vidlyftiga finansieringar av klimatförbättrande åtgärder i samhället.

En av dem handlar om när myndighetens miljösatsning Klimatklivet finansierade förbundet Agenda 2030:s gycklarföreställningar, som skulle leda till kraftigt minskade utsläpp hos befolkningen i Västmanland. I utbyte mot myndighetens bidrag lovade förbundet att själva finansiera projektet med ideellt arbete för motsvarande 1,2 miljoner kronor.

Problemet var att de tillgodoräknade sig pengarna på ett godtyckligt sätt, bland annat genom att redovisa att publiken bidragit med totalt 264 000 kronor till projektet genom obetald arbetstid när de såg föreställningarna.

Flera personer som SvD har talat med beskyller Naturvårdsverket för att inte ha varit tillräckligt kritisk mot dessa glädjekalkyler.

– En motfinansiering måste ha ett riktigt ekonomiskt värde. Detta låter som något som gränsar till ren och skär idioti, säger Olle Lundin, professor i förvaltningsrätt vid Uppsala universitet.

Han får medhåll av Björn Carlén, miljöekonom på Konjunkturinstitutet.

– Som ekonom och skattebetalare blir man upprörd. Det här riskerar att ge miljö- och klimatpolitiken dåligt rykte, säger han.

I nuläget ska Naturvårdsverket har tagit bort möjligheten att finansiera projekt med påstådd ideell arbetstid, enligt Nanna Wikholm, projektledare på Klimatklivet.

4 tim
Läs mer om Debatten om offentligt slöseri