Peter Malmqvists analys

Aktieanalys: Vinstfest på börsen – men ingen ljusning i sämsta branschen

Det går bra för börsbolagen. Vinsterna stiger, därtill bättre än väntat och efterfrågan är utmärkt. Det finns bara en sektor som har det motigt.

När merparten av de stora börsbolagen lämnat rapport för det första kvartalet 2019 kan konstateras att den summerade vinsten för samtliga bolag ligger hela 24 procent högre än motsvarande kvartal för ett år sedan. Det är en lysande utveckling och dessutom femte kvartalet i rad med kraftig vinsttillväxt.

Volvo bara går otroligt bra, helt enkelt

Som vanligt har enskilda storbolag stor inverkan på totalsiffran. Denna gång är det Volvo, Ericsson och Sandvik, vilka redovisar kraftiga vinstlyft. I de två sistnämnda beror det på att de stora nedskrivningar och omstruktureringskostnader som redovisades för ett år sedan inte återkommit i år, medan Volvo bara går otroligt bra, helt enkelt. De bolag som drar ner vinsten mest är Nordea, Electrolux och Autoliv. Där går det sämre än väntat.

Mycket stark utveckling

Räknar vi fram en justerad vinst genom att exkludera trion i toppen och botten, redovisar kvarvarande bolag en uppgång på 9 procent, vilket samtidigt var elfte kvartalet i rad med stigande vinster. Ännu bättre blir det om vi tittar på bredden i utvecklingen. Totalt 63 procent av bolagen ökade vinsten under kvartalet och detta var det 24:e kvartalet i rad som mer än hälften av bolagen visade uppgångar. Det innebär att bredden i utvecklingen är mycket stark, vilket understryks av att medianvärdet (mittvärdet i gruppen) för tillväxten var 8 procent. Även detta var 24:e kvartalet med plussiffra.

Slutligen kan vi granska försäljningsutvecklingen. Den gav en uppgång på hela 8 procent, samtidigt som drygt 80 procent av bolagen visade stigande försäljning. Det är en urstark siffra och indikerar att konjunkturen är mycket god, både internationellt och i Sverige.

Slår även prognoserna

Ytterligare ett sätt att mäta utvecklingen är i förhållande till analytikernas prognoser, i detta fall insamlade av analysfirman SME Infront. I förhållande till prognoserna var utfallet positivt med hela 6,3 procent. Det starka utfallet berodde delvis på en engångsvinst i Handelsbanken, men även om vi justerar för detta blir bilden positiv. Utfallet mot prognos blev då 2,9 procent, vilket fortfarande är mycket bra och därtill klart bättre än de senaste två kvartalen, då bolagens vinster inte riktigt nått upp till förväntningarna.

60 procent av bolagen levererade resultat över prognos

Granskar vi bredden i utvecklingen, kan konstateras att 60 procent av bolagen levererade resultat över prognos, vilket är en markant övervikt och gav ett medianvärde på goda 2,0 procent. Även om vi tittar på försäljningsutfallet mot prognos blir slutsatsen positiv. Utfallet låg 1,6 procent över prognoserna, vilket är en stark siffra. De senaste fem kvartalen har utfallet överträffat prognoserna i detta intervall, vilket visar att bolagen jobbar i en konjunkturmässig medvind.     

Valutan förklarar

En viktig faktor i den goda utvecklingen är valutan. Kvartalsgenomsnittet för den amerikanska dollarn mot kronan har det senaste året stigit med 13 procent. Euron ligger fem procent över och pundet är sex procent upp. Det innebär att utlandsorienterade bolag tjänar mer på exporten, samtidigt som utländska dotterbolags resultaträkningar räknas om till en mer förmånlig valutakurs. Exakt hur stor effekten är blir nästan omöjligt att få reda på, men min uppskattning är att ungefär en tredjedel av försäljnings- och vinsttillväxten beror på denna positiva faktor. Det märks inte minst av att den exportorienterade verkstadssektorn var börsens starkaste vinstmaskin.

Sämsta sektor var byggrelaterade bolag. Där minskade vinsterna för femte kvartalet i rad, samtidigt som utfallet inte nådde upp till analytikernas prognoser. Det är uppenbart att denna sektor är beroende av det stagnerande bostadsbyggandet och här syns ingen riktig ljusning. En tredje viktig sektor är bankerna. Där kan konstateras att utvecklingen fortsätter att vara stabil, samt svagt uppåtriktad, i alla fall i de tre svenska bankerna, medan ”finska” Nordea levererade en ovanligt svag utveckling.

Utvecklingen överraskar

Totalt sett blir slutsatsen positiv. Rapportperioden visar att utvecklingen för det svenska näringslivet är mycket god. Det är samtidigt aningen överraskande, inte minst för att konjunkturstatistiken i Europa inte är någon munter läsning. Tre av de stora bjässarna – Tyskland, Frankrike och Italien, visar svaga trender, liksom Brexitplågade Storbritannien. Bara Spanien, av de stora, håller flaggan i topp.

Konstigt nog gick det inte heller att spåra särskilt dystra framtidsprofetior i kvartalsrapporterna. Ändå finns det anledning att höja ett varningens finger. Den balansgång på ytterst slak lina, som den amerikanska presidenten genomför, särskilt i förhållande till Kina, kommer förr eller senare att sätta negativa spår även i de svenska börsbolagens rapporter. Allt annat är önsketänkande.

Toppnyheter

Utrikesminister Margot Wallström  Janerik Henriksson/TT / TT NYHETSBYRÅN
Kärnavtalet med Iran

Wallström om mötet med Zarif: ”Rakt och uppriktigt”

Utrikesminister Margot Wallström (S) säger på en pressträff att hon har haft ett rakt och uppriktigt samtal med Irans utrikesminister Javad Zarif.

De båda ministrarna har diskuterat utmaningar som Iran och Mellanöstern står inför, bland annat mänskliga rättigheter och Irans kärnavtal.

– Vi har diskuterat behandlingen av fackliga ledare, journalister och kvinnorättsförsvarare – och situationen för homosexuella, säger Wallström till Expressen.

7 min
Wallström, Zarif. Arkivbilder.  TT
undefined

Uppmaningen: ”Kräv att han skakar även din hand”

Besöket av Irans utrikesminister Mohammad Javad Zarif väcker starka reaktioner. I Svenska Dagbladet skriver Arvin Khoshnood och Ardavan Khoshnood att utrikesminister Margot Wallström (S) borde ha avstått från mötet men att hon när det nu ändå äger rum måste lyfta kritiken mot honom.

”Mötet med Zarif får inte bara handla om regional stabilitet och ekonomi. Mänskliga rättigheter och internationell fred går hand i hand och för ett fredligt Mellanöstern krävs ett fredligt och sekulärt styre i Iran”, skriver de.

Maria Rashidi, som flytt till Sverige från Iran och nu är ordförande för organisationen Kvinnors rätt, skriver på Facebook att mötet är ett bra tillfälle att visa att Sverige ”värnar demokratiska principer”.

”Att vi i Sverige även kräver att man respekterar våra lagar, regler och värderingar (...) kommer du, som Sveriges representant, se till att herr Zarif visar tillbörlig respekt och skakar även din hand?”, skriver hon.

4 tim
Läs mer om Kärnavtalet med Iran
Virginia Mayo / TT NYHETSBYRÅN/ NTB Scanpix
Brexit - förhandlingarna

EU ger Boris Johnson kalla handen om förhandling

Om EU tar bort den så kallade backstop-lösningen från uppgörelsen så kommer Storbritannien att kunna skriva under ett utträdesavtal med EU. Det budskapet gav britternas premiärminister Boris Johnson i går.

Nu kommer svaret från flera EU-håll, i det närmaste synkroniserat:
• En talesperson för Finlands premiärminister Antti Rinne säger att Rinne i går gav Johnson beskedet att EU inte kommer att omförhandla avtalet, enligt Reuters.
• ”Backstoplösningen är den enda lösningen som identifierats av båda parter som undviker en hård irländsk gräns”, säger EU-kommissionens talesperson, enligt The Guardian.
• ”De som är emot backstop-lösningen och inte presenterar realistiska alternativ sätter i själva verket en hård gräns på plats. Även om de inte erkänner det”, twittrar Europeiska rådets ordförande Donald Tusk.

2 tim
Boris Johnson och kvinna vid brexit-plakat.  AP/TT
undefined

Johnson till EU: Slopa den antidemokratiska planen

Den brittiska premiärministern Boris Johnson har tagit till hårda ordalag mot EU och sagt att den så kallade backstop-planen måste skrotas eftersom den är antidemokratisk och ogenomförbar, rapporterar BBC.

I ett brev som premiärministern skickade till EU-rådets ordförande Donald Tusk i går, skriver Johnson att planen riskerar att sabotera för fredsprocessen på Nordirland. Johnson menar att om EU går med på att slopa planen, så kan det brittiska parlamentet rösta igenom ett brexitavtal.

Backstop-planen är en del av utträdesavtalet och syftet är att undvika en hård gräns på Irland.

Idag 04:22
Läs mer om Brexit - förhandlingarna
Mark Lennihan / TT NYHETSBYRÅN
Den globala konjunkturen

Toppekonom: Sverige stark kandidat för nästa kris

Sverige må ha kommit lindrigt undan den globala finanskrisen 2008. Men nu är vi starka kandidater att falla i det stålbad som USA genomlevde under den perioden. Det varnar toppekonomen Steve Keen för i en intervju med SvD Näringsliv.

Förklaringen är att sedan krisen har den svenska skuldsättningen ökat markant, inte minst hos hushåll som har tagit på sig allt mer krediter i spåren av uppdrivna huspriser.

Det kan jämföras med USA som väntas förskonas en kommande kris, menar Keen.

– Sverige har en mycket högre skuldnivå bland hushåll än USA; 90 procent av BNP medan USA som tidigare hade 100 procent nu är nere på 70 procent, säger han till tidningen.

Däremot spår Keen att USA kommer att gå in i en recession nästa år. Om den amerikanska centralbanken Fed höjer räntan för att tämja inflationen leder det sannolikt till att den privata sektorn använder sina pengar till att betala av skulder i stället för att konsumera.

3 tim
Tomas Oneborg/SvD/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Storbanken tror inte på en snar lågkonjunktur

Ihållande tillväxtoro och politisk osäkerhet fortsätter skapa oro på börsen. Men trots det ser Danske Bank inte att det är någon lågkonjunktur på väg det närmaste året.

Det skriver Maria Landeborn, sparekonom och senior strateg på Danske Bank Sverige, i ett marknadsbrev där hon konstaterar att den amerikanska räntekurvan har varit en träffsäker indikator historiskt sett på förestående lågkonjunktur. Men hon menar att det finns två förmildrande omständigheter när det gäller räntekurvan.

Det har dels dröjt i genomsnitt 17 månader från att kurvan inverterat tills lågkonjunkturen kommer. Banken menar även att kurvan den här gången kan ha inverterat tidigare än den brukar.

”Historiskt har det ofta funnits en katalysator för en lågkonjunktur. Ekonomisk överhettning, eufori på de finansiella marknaderna, åtstramande penningpolitik och oljeprischocker är några utlösande orsaker. Vi ser dock inte tecken på något av detta nu”, skriver Maria Landeborn.

”Sedan 2012 har tillväxten varit förhållandevis dämpad, inflationen låg och penningpolitiken expansiv. För att en recession ska bli verklighet krävs någon form av chock i ekonomin, vilket exempelvis skulle kunna vara ett storskaligt handelskrig. Vårt huvudscenario är dock att vi kommer att undvika det”, skriver hon vidare.

Igår 14:53
Läs mer om Den globala konjunkturen

Välj organisation

Få nyheter från den organisation du väljer
ANDERS WIKLUND / TT / TT NYHETSBYRÅN
Höstbudgeten

Ledare: I kompromisslandet är alla årets dagar röda

MP:s krav på S att återinföra friår riskerar att kosta staten 8 miljarder kronor – en dyr nota för att S ska kunna vara kvar vid makten, skriver SvD:s ledarskribent Tove Lifvendahl.

Hon menar att när friåret infördes på Miljöpartiets initiativ 2005 kom varningar från Konjunkturinstitutet att det skulle ge färre arbetade timmar och på sikt lägre BNP-tillväxt. Till och med LO menade att friåret borde skrotas, eftersom det inte ledde till den ökade sysselsättning som hade utlovats.

Att nu planera att införa det igen är bekymmersamt och ges lite eftertanke. Visserligen behövs kompromisser, inte minst i det nutida politiska landskapet. Men de löper ständigt stor risk att bli dyra och dåliga. Så är fallet med friåret, skriver Lifvendahl.

3 tim
Elisabeth Svantesson och Stefan Löfven.  TT
undefined

Svantesson (M) varnar: ”Pengarna räcker inte till”

Moderaternas ekonomisk-politiska talesperson Elisabeth Svantesson är orolig för de satsningar som regeringen och samarbetspartierna kommer att presentera i den kommande höstbudgeten. Enligt henne är reformutrymmet väldigt begränsat.

– Pengarna kommer inte att räcka till det, säger hon till Dagens Nyheter.

Svantesson pekar på en nedåtgående konjunktur i kombination med stora reformlöften från Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Centerpartiet och Liberalerna och kräver att partierna tar sitt ansvar.

Idag 06:08
Lööf. Arkiv.  Adam Ihse /TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

C vill lyfta vårdmoms inför budgetförhandlingarna

Inför höstbudgetförhandlingarna funderar C på att föra in ett krav att privata vårdbolag åter ska slippa moms för inhyrd personal. Det rapporterar TT.

–  Ska vi klara en svensk välfärd i hela landet så måste de privata vårdföretagen ha utrymme att finnas och växa, säger Annie Lööf till TT.

Förändringen för privata bolag är orsakade en dom i Högsta förvaltningsdomstolen förra året som Skatteverket började tillämpa i juli C-ledaren säger att frågan måste lösas inom de närmaste månaderna.

Även Liberalerna har signalerat att de kommer att föra in nya krav inför de kommande höstbudgetförhandlingarna med regeringen.

Igår 11:34
Läs mer om Höstbudgeten