AI-expert: Så snabbspolar vi digitaliseringen på rätt sätt
Digitaliseringen rusar på och utvecklingen ger stora möjligheter. Men när techbolagen släpptes in för att hjälpa med övervakning av coronaspridningen gick integritetsaspekter förlorade, menar ekonomen och AI-experten Anna Felländer. ”Det handlar om otroligt känslig data som lämnas ut”.
Efter coronakrisen kommer Sverige att ha väldigt ansträngda offentliga finanser och den offentliga sektorn kommer att behöva göra mer med mindre resurser. Anna Felländer, grundare av AI Sustainability Center, och tidigare bland annat chefsekonom på Swedbank, menar att vi är i ett läge där digitaliseringen tar stora kliv framåt.
Det är möjligt, och rentav nödvändigt nu, att ”snabbspola” digitaliseringen givet den rådande situationen. Samtidigt är den snabba tekniska omställningen som pågår i kölvattnet av coronakrisen förenad med vissa risker.
– Offentliga myndigheters användning av AI kan leda till effektiviseringar och kostnadsbesparingar. Men, det behöver göras på ett ansvarsfullt och hållbart sätt, annars finns risk för oavsiktliga integritetskränkningar och diskriminering. Det kan i sin tur riskera att bryta tilliten mellan medborgare och offentlig sektor, säger Felländer.
Hon pekar på att i takt med att de stora techbolagen släpptes in för att hjälpa till med övervakning av smittspridningen av corona, och därmed skapade värdefulla insikter, gick viss översikt av integritetsaspekter kring data förlorad.
Samarbeten mellan regeringar och de stora techbolagen kan innebära att coronapandemin bättre kan övervakas och motverkas, men dataflödena som krävs för denna kontroll skall inte hanteras för lättvindigt.
– När vi ska återgå till det normala behöver medborgare och kunder förvissas om att de här tillfälliga integritetsförskjutningarna dras tillbaka, så att inte datan om hur vi rör oss och hur vi mår används i ett kommersiellt syfte.
Felländer pekar på att även om datan ska vara anonymiserad så behöver det tydliggöras att inga spår av integritetskränkande data finns kvar. Annars riskerar vi att skapa en ny normalitet för var gränsen går.
– Det handlar om otroligt känslig data som lämnas ut till techbolagen.
Varje kris medför möjligheter, är något som har blivit närmast en sanning, men Felländer säger också att det gäller att balansera de digitala vinsterna och hoppa på tåget med att snabbspola digitaliseringen med det etiska, sociala och demokratiska perspektivet.
– Vi måste ha en hastighetsbegränsning så att vi inte blir fartblinda under den här snabbspolningen av digitaliseringen. Det handlar inte on vad den nya datadrivna teknologin kan göra utan vad den bör göra.
Fel att rusta inför samma slags kris
Det är lätt hänt att man i eller strax efter en kris tänker utifrån ett ”hur ska vi undvika detta igen”-perspektiv, men det är fel sätt att rusta Sverige på, menar Felländer. Med egen erfarenhet från Statsrådsberedningens krishanteringskansli är hon bekant med hur både samhället och politiken tenderar att rusta sig för att stå redo för att möta samma typ av kris igen.
Den nuvarande krisen ger istället möjligheter, menar hon, att tänka större – och göra Sverige starkare på sikt – oavsett vilken slags kris som lurar runt hörnet nästa gång.
När det gäller näringspolitikens krishantering i spåren av pandemin kan den inte längre utgå från den traditionella storföretagsstrukturen i Sverige eftersom den då missar tillväxtpotential i skalande företag inom ny teknologi och hållbarhet.
– Det är läge att investera i framtidens branscher och satsa på omskolning, säger Felländer.
– Vi behöver skola om för de jobben som kommer att behövas, inom offentlig sektor och hälso- och sjukvård samt tech-kompetens brett inom alla sektorer.
Felländer menar att det är viktigt att fler vågar ta risker för att entreprenörskap och tillväxt ska kunna säkras. Här spelar även trygghetssystemen en viktig roll, då de behöver anpassas så att fler vågar och kan bli företagare.
Den pågående krisen sammanfaller med ett läge där produktivitet kommer att finnas i nya sektorer och inte de traditionella. Därför, menar Felländer, så behövs mer riskkapital och offentliga satsningar för att det ska vara värt att vara entreprenör och innovera.
– Det finns en uppsjö av innovationer som väntar på att bli realiserade.