Henrik Montgomery/TT / TT NYHETSBYRÅN
EU:s framtid

25 år sedan Sverige sa ja till EU – så ser svenskarna på unionen idag

Det har gått 25 år sedan den svenska folkomröstningen om EU. Den 13:e november 1994 gick svenskarna till valurnorna för att ta ställning till EU-medlemskap. En knapp majoritet, 52,3 procent röstade för, 46,8 nej, 0,9 röstade blankt.

Hur har synen på EU förändrats under de åren som Sverige varit en del av EU? Göran von Sydow, som är statsvetare och direktör för det statliga europapolitiska institutet Sieps, menar att den svenska opinionen rört sig delvis i motsatt riktning mot andra länders opinioner i EU-frågan.

Hur har det svenska stödet för EU utvecklats över tid?

– Det har i huvudsak gått i en mycket positiv riktning. De första åren efter Sverige precis blivit medlem i EU så gick det dock nedåt. Vändpunkten kom runt 2001 i och med det svenska ordförandeskapet och sedan har det i princip fortsatt uppåt och ökat sedan dess med något undantag för en utplaning av opinionen under eurokrisens värsta år.

– Det här är en dramatisk förändring och särskilt intressant i ljuset av hur det skiljer sig mot hur det sett ut i flera andra länder. Nu är det svenska stödet för EU bland de absolut högsta i hela unionen, säger Göran von Sydow.

Dock, fortsätter han, det här gäller opinionen för EU i allmänhet och går man in på djupet och ställer fler frågor så finns det nyanser. Stödet för EMU är till exempel lågt och intresset för en ytterligare fördjupning är lågt.

– Det är ganska bra som det är, så kan man kanske sammanfatta opinionen, säger Göran von Sydow.

Sydow pekar på att de grundläggande skiljelinjerna som funnits sedan de tidiga EU-åren i hur olika socialgrupper ser på EU kvarstår även om allt fler har blivit för under åren som passerat.

De unga har generellt blivit mer positiva till EU

– De som har högre utbildning och högre inkomster är mer positivt inställda till EU. När vi gick med i EU så var det i någon mån så att ju mer till höger politiskt man stod desto mer var man för EU och ju längre vänster ut desto större motstånd kände man, det här har förändrats lite i och med att Sverigedemokraterna kommit in i politiken. Och Miljöpartiet som tidigare varit kritiska har blivit positiva. Splittringar som fanns i början inom Centerpartiet och Socialdemokraterna har läkt ihop och i dessa väljarbas är man mer positiv till EU.

– En grupp vars inställning verkligen har förändrats är de unga väljarna, vid 1994 var opinionen för EU inte positiv i så stor utsträckning som man har kommit att bli. Det känns igen också i den brittiska folkomröstningen. De unga har generellt blivit mer positiva till EU.  

Antalet svenskar som är för EU-medlemskapet ökar och de som är mot minskar enligt siffror från SCB. I maj var 61,9 procent positiva till att Sverige är medlem i EU, medan 13,3 procent var negativa. Hur skulle människor ha röstat idag tror du?

– Stödet för EU skulle vara avsevärt starkare. Det har man kunnat se i Eurobarometer-undersökningen, där nästintill 75-80 procent är för ett fortsatt medlemskap. Därmed är det inte sagt att det kan komma att förändras, tillägger von Sydow.

Finns det något som skulle kunna rubba svenskarnas tro på EU?

– Det finns en rädsla för mer överstatlighet om EU rör sig för snabbt framåt. Om det blir för starka rörelser framåt i sådant som ligger nära vår självbestämmande kärna så kan det väcka reaktioner. Till exempel om EU:s budget skulle bli större.

– Också nu när det är en situation i EU där några länder avviker från EU:s värderingar och går i ”fel riktning” kan det innebära en viss potentiell risk.

Vad som ligger bakom det ökade stödet är en kombination av flera saker, menar von Sydow.

– Det finns lite olika sätt att se på det, dels kan det handla om att man har vant sig vid EU, men också att man uppfattar att det har skett förbättringar av företagens villkor och ekonomi. När man ser till den allra närmaste tiden så handlar det om en kraftig ökning i opinionen. Här är en vanlig tolkning att andra länder, inklusive Sverige, ser att Storbritanniens försök att lämna EU inte verkar vara en så bra idé.

Det finns en rädsla för mer överstatlighet om EU rör sig för snabbt framåt

Finns det några särskilt viktiga händelser som har varit av betydelse för hur synen på EU utvecklats?

– Till att börja med så har Eurofrågan varit central. Det var ju så att man vid själva folkomröstningen 1994 sköt upp en omröstning om euron. Det var en strategi att frikoppla eurofrågan från medlemskapsfrågan.

– Utvidgningen av unionen är också en fråga som är avsevärt annorlunda idag jämfört med 1995, vi har en helt annan union nu med 28, eller snart 27, medlemsländer.

– Lex Laval är en annan betydelsefull fråga. Under de åren som den arbetsmarknadskonflikten i Sverige var stor så väcktes en Europapolitisk strid som ligger kvar i Europapolitiken.

– Även eurokrisen har förstås påverkat i någon mån, men framförallt i andra länder, inte lika mycket i Sverige.

Under åren av svenskt medlemskap så har EU försökt utveckla mer av en gemensam utrikespolitik vilket man kan se i Lissabonfördraget, säger von Sydow som också menar att fler initiativ till en samlad geopolitisk roll är att vänta. Sverige har i det sammanhanget haft en lite tvetydig inställning.

Vid folkomröstningen 1994 var ett starkt motargument att ett medlemskap i EU kunde rubba alliansfriheten, säger von Sydow. Även om det inte är lika närvarande och har klingat av idag, så finns det ändå en kvardröjande tvekan från svensk sida kring att fördjupa utrikes-, säkerhets-, och försvarsfrågor inom EU.

– Vi har ofta idén att vi inte är så pådrivande för integreringen i EU men om man ser till exempel på miljö och klimatpolitiken så har Sverige drivit på för en mer gemensam politik och nu gör man det även på asyl- och migrationsområdet, fortsätter von Sydow. 

Vad är det då som svenskar uppskattar så mycket med EU? Göran von Sydow pekar på några traditionella frågor som fått sällskap av nyare:

– Vissa frågor som har varit viktiga för svenska väljare, som klimat och miljö, är inte lika prioriterade på samma sätt för andra länder. För svenska väljare har det demokratifrämjande med EU varit viktigt liksom att den inre marknaden och frihandeln fungerar.

– När vi anslöt oss var det mycket inom ramen för marknadsfrågan och den har legat kvar över tid, fortsätter von Sydow.

Samtidigt som stödet är högt i Sverige så ser det inte likadant ut överallt. Ta till exempel Storbritannien och det pågående utträdet från EU. Hur ser EU-stödet i stort ut i EU-länderna?

– Det har varit en positiv utveckling under de senaste åren generellt kopplat till brexit och Trump. Sedan finns det en motsatt rörelse i södra Europa, i länder som hade högre stöd i början där har opinionen gått i negativ riktning. Mycket av den förändringen kan kopplas till migrationsfrågan.

Vi har ofta idén att vi inte är så pådrivande för integreringen i EU men om man ser till exempel på miljö och klimatpolitiken så har Sverige drivit på för en mer gemensam politik och nu gör man det även på asyl- och migrationsområdet

EU har över åren blivit mer politiserat som berör väljarna mer, menar von Sydow.

– När vi gick med i EU så var det en marknad i första hand och inte något som var väldigt nära väljarnas dagordning, idag är det mer föremål för debatt och konfrontation och mer omtvistat i stort.

Toppnyheter

Vårbudgeten

Andersson till Busch Thor: Lite ihålig argumentation

Regeringspartierna är överens med C och L om att skjuta till 3,5 miljarder kronor till kommunerna och 1,5 miljarder till regionerna i år för att stärka välfärden.

Kristdemokraternas Ebba Busch Thor är kritisk och partiet vill att kommunerna och regionerna ska ha ytterligare 1,7 miljarder kronor.

Finansminister Magdalena Andersson (S) invänder i kvällens Aktuellt i SVT att KD:s förslag bygger på att 3 av de miljarderna tas från kommunerna.

– Då klingar hela hennes argumentation lite ihåligt, säger Andersson.

Busch Thor tillbakavisar samtidigt kritik om att de endast är intresserade av att sätta käppar i hjulen för regeringen.

– Även en socialdemokratisk finansminister måste klara av att kunna räkna ut att fem myror är fler än fyra elefanter, säger hon.

2 tim
Ebba Busch. Janerik Henriksson/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Skarp kritik från V och KD: ”Yrvaket – inget vi litar på”

KD:s partiledare Ebba Busch Thor är starkt kritisk till januaripartiernas löfte om fem nya välfärdsmiljarder: “KD går in i skarpa förhandlingar om en tilläggsbudget”‚ skriver hon på Twitter och kallar beskedet för ”yrvaket”.

Vänsterpartiets Jonas Sjöstedt skriver att V krävt minst tio miljarder. Satsningen räcker inte till och innebär mindre nedskärningar än planerat, menar han.

”Mer pengar krävs”, skriver Sjöstedt på Twitter.

V:s ekonomisk-politiska talesperson Ulla Andersson är inte heller hon nöjd med januaripartiernas besked och säger att man kommer förhandla med M och KD framöver.

Idag 10:43
Liberalernas Mats Persson.  Veronica Johansson/SvD/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Rättsväsendet ska få 750 miljoner: ”Viktig effekt”

Utöver de fem miljarder som januaripartierna satsar på välfärden satsas ytterligare 750 miljoner på rättsväsendet, säger företrädare för partierna vid en pressträff. Bakgrunden till det är det grova våldet i Sverige.

– Vi ser att det finns insatser vi kan göra här och nu som skulle kunna få viktig effekt för brottsbekämpningen, säger Liberalernas ekonomisk-politiska talesperson Mats Persson.

Pengarna ska bland annat gå till Säkerhetspolisen, Kriminalvården och Tullverket och är en del av vårändringsbudgeten som läggs 15:e april.

Idag 10:35
Läs mer om Vårbudgeten
Coronavirus/kvinna med munskydd. Wikimedia/TT
Sjukdomsutbrottet i Kina

Experter: Så oroliga ska vi vara för virusutbrottet

Det mystiska lungviruset i Asien smittar mellan människor och Världshälsoorganisationen WHO har kallat till krismöte. Men hur oroliga ska vi vara över sjukdomsutbrotten i Asien?

TT har sammanställt en del frågor och skickat dem till Folkhälsomyndigheten, UD och statsepidemiolog Anders Tegnell. De skriver att coronaviruset hittills inte uppvisat samma kapacitet till spridning som exempelvis sars och mers-viruset. Dessutom verkar det än så länge bara vara dödligt om det drabbar personer med redan svag hälsa.

”Spridningen som pågår i Asien bör i nuläget inte oroa svenskar. Ett eventuellt fall skulle kunna dyka upp här, främst med tanke på att människor reser i världen, men någon större spridning är inte sannolik”, tillägger nyhetsbyrån.

2 tim
Resenärer på Pekings internationella flygplats. WANG ZHAO / AFP
undefined

WHO kallar till krismöte om kinesiska virusutbrottet

Världshälsoorganisationen WHO kommer att hålla ett extrainsatt möte på onsdag med anledning av virusutbrottet i Asien, skriver Reuters.

Syftet med mötet är att utvärdera om viruset är att bedöma som en internationell nödsituation.

Över 200 människor i Kina har smittats av det sars-liknande viruset. Sjukdomsfall har också konstaterats i Sydkorea, Japan och Thailand. I dag bekräftade kinesiska myndigheter att viruset sprids mellan människor.

5 tim
Läs mer om Sjukdomsutbrottet i Kina
Siv Jensen (tvåa från vänster). Fredrik Varfjell / TT NYHETSBYRÅN
Den norska regeringskrisen

Analyser: Både Jensens och Solbergs projekt har fallit

Fremskrittspartiets avhopp från den norska regeringen innebär ett bakslag för både partiledaren Siv Jensen och statsminister Erna Solberg, skriver NRK:s Lars Nehru Sand i en analys.

Jensen har ägnat hela sin gärning åt att försöka få FRP regeringsdugligt, men gräsrötterna i partiet tvingade henne att hoppa av koalitionen efter bara ett år. Samtidigt har Solbergs mål att bygga broar med hela borgerligheten fått en rejäl törn.

Tone Sofie Aglen skriver i en analys i VG att FRP inte har trivts i regeringsställning med Venstre och Kristelig Folkeparti. Dels har man väldigt lite gemensamt med dessa partier, dels fick FRP för första gången sitta i en majoritetsregering.

”Det passar inte ett parti som i grunden är oppositionellt.”

3 tim
Siv Jensen på pressträffen.   Fredrik Varfjell / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Fremskrittspartiet lämnar Norges regering efter bråk om återvändande IS-kvinna

Fremskrittspartiet lämnar Norges regering efter beslutet att låta en 29-årig IS-kvinna återvända till landet med sina två barn, rapporterar norska medier. Beskedet kommer vid en presskonferens med partiledare Siv Jensen, som säger att det är det enda riktiga att göra:

– Det har blivit en politik präglat av kompromisser och utan riktning, säger Jensen på presskonferensen.

Det var fallet med den återvändande IS-kvinnan som fick FRP att ta det slutgiltiga beslutet att lämna regeringen.

– Vi kunde ha tagit emot barnen, men vi kompromissar inte med personer som har varit en del av terrororganisationer. Det fick bägaren att rinna över, säger Jensen.

Den tidigare kravlista som lagts fram har Jensen dragit tillbaka.

– Det finns inte längre någon grund för FRP att fortsätta i regeringen. Därför har jag idag meddelat premiärministern att det inte finns någon grund för att lägga fram en förteckning över krav heller, sade Jensen.

FRP har fortfarande förtroende för statsminister Erna Solberg, trots att de lämnar regeringen.

Idag 12:51
Erna Solberg.   Denis Balibouse / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Erna Solberg om IS-kvinnan: ”Vi hade inget val”

Norges statsminister Erna Solberg (H) säger att hon respekterar Fremskrittspartiets beslut att lämna regeringen efter bråket om att hämta hem en norsk IS-kvinna och hennes två barn.

Högerpopulistiska FRP var öppna för att hämta hem barnen, varav ett är svårt sjukt, men inte deras 29-åriga mamma. Men Solberg betonar på pressträffen att de inte kunde ta barnen utan att ta med mamman.

– Vi ville inte heller hämta hem mamman till Norge. Men det var inte möjligt att bara hämta den sjuka femåringen, säger hon.

Valet stod mellan att hämta hem alla tre eller riskera att femåringen skulle dö i Syrien.

– Då valde vi att hämta hem dem. Jag har respekt för att FRP har en annan åsikt, säger Solberg.

Idag 12:57
Läs mer om Den norska regeringskrisen
Henrik Montgomery/TT / TT NYHETSBYRÅN
De låga pensionerna

Välj bort efterlevandeskyddet – så mycket höjs pensionen

Är barnen utflugna och du vill få mer i plånboken som pensionär? Se över din tjänstepension och välj bort återbetalningsskyddet så kan du få en tusenlapp mer i månaden, enligt beräkningar från valcentralen Collectum, skriver Dina Pengar.

Efterlevandeskyddet, även kallat återbetalningsskyddet, är till för att det samlade värdet av din pension ska tillfalla dina efterlevande om du går bort. Är familjen beroende av den försäkrades inkomst kan skyddet vara en stark trygghet. Men är barnen självständiga, eller om du inte har några, kan du istället välja bort skyddet och därmed får mer själv i plånboken.

Hur mycket du kan få ut beror på ditt avtalsområde och vilket bolag du har. Baserat på en person som tjänar 28 000 vid 25 års ålder höjs pensionen med runt 1 200 kronor om återbetalningsskyddet väljs bort. Har du högre lön desto mer får du ut.

4 tim
Illustrationsbild. Fredrik Sandberg/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Många svenskar chockas när tjänstepensionen sinar

Många svenskar får en obehaglig överraskning när tjänstepensionen tar slut och inkomsten sänks drastiskt i 70-årsåldern, skriver TT.

– Det är ganska många som ringer vid 70 års ålder och är besvikna, säger Kristina Kamp, pensionsekonom på minpension.se, till nyhetsbyrån.

Det många inte vet är att en viss tjänstepension har en grundinställning som innebär en tidsbestämd utbetalning, vanligtvis på fem eller tio år. Detta till skillnad från allmänna pensionen som du kan styra mer flexibelt över.

Exempelvis kan en lärare med 24 000 i pension få nästan 10 000 kronor mindre, skriver TT.

18 jan
 socialförsäkringsminister Ardalan Shekarabi Fredrik Sandberg/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Shekarabi: Svenska pensionerna måste höjas

De svenska pensionerna måste höjas. Det säger socialförsäkringsminister Ardalan Shekarabi i en stor intervju med Göteborgsposten. Han vill bland annat att den statliga pensionen ska motsvara 70 procent av slutlönen.

Angående de senaste tidens skandaler inom pensionssystemet ligger ett förslag på regeringens bord, meddelar Shekarabi.

– Det ska vara ett upphandlat system. De aktörer som har för höga priser eller som är oseriösa, de ska inte finnas i systemet, säger Shekarabi till GP.

7 jan
Läs mer om De låga pensionerna
Lasse Åberg med sin hedersbagge. Jonas Ekströmer/TT / TT NYHETSBYRÅN
Guldbaggegalan

Lasse Åberg fick ta emot hedersbagge på galan

På årets Guldbaggegala fick Lasse Åberg ta emot en hedersbagge för lång och trogen tjänst inom svensk film. Han är mest känd för sina roller som Stig-Helmer Olsson i ”Sällskapsresan”-filmerna och som Trazan i tv-serien ”Trazan & Barnane”.

I sitt tacktal hyllade Lasse Åberg producenten Bo Johnson och norske skådespelaren Jon Skolmen, som dog förra året.

– Så man kan säga att en epok är slut, sa han på scenen.

2 tim
Levan Akin, programledaren Emma Molin och skådisduon i ”Quick”, David Dancik och Jonas Karlsson.  TT
undefined

Revanschchans ikväll för Oscarsnobbad dansfilm

Levan Akins film ”And then we danced” tog sig inte hela vägen till Oscarsgalan. Men filmen har tillsammans med ”Quick”, om fallet Thomas Quick, flest nomineringar inför kvällens Guldbaggegala.

De två filmerna har sju nomineringar var. Men favoritskapet får sägas vara något större för ”And then we danced” som gått hem hos kritikerna och redan är flerfaldigt prisbelönad.

I kategorin bästa film tävlar Akin mot mot Jesper Ganslandts ”438 dagar”, Roy Anderssons ”Om det oändliga”, Anna Eborns ”Transnistra” och Jon Holmbergs ”Sune – best man”.

Idag 10:08
Läs mer om Guldbaggegalan

Välj organisation

Få nyheter från den organisation du väljer
SD-ledaren Jimmie Åkesson i Sölvesborg. Johan Nilsson/TT / TT NYHETSBYRÅN
Opinionsläget

SD för första gången störst i TV4:s väljaropinion

Sverigedemokraterna är med 24 procent nu för första gången störst i TV4 Nyheternas senaste opinionssammanställning. Partiet har ökat med 1,2 procentenheter sedan november och gått om Socialdemokraterna, som har backat med 1 procentenhet till 23,5 procent.

KD backar med 1,1 procentenheter och ligger nu på samma nivå som vid valet 2018. Men om det var val i dag skulle SD, M och KD få en majoritet i riksdagen med 177 mandat.

Väljaropinionen är en sammanvägning av alla väljarbarometrar och görs av valforskare vid Göteborgs universitet.

5 tim
Ebba Busch Thor (KD) och Jonas Sjöstedt (V) Claudio Bresciani/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Sjöstedt ökar i förtroende – tvåa efter Busch Thor

Förtroendet för Jonas Sjöstedt (V) ökar enligt en ny mätning som opinionsinstitutet Sifo gjort på uppdrag av Expressen.

Vänsterledaren noterar en uppgång med fem procentenheter efter att man i december hotat att fälla regeringen genom ett misstroende. 32 procent av väljarna uppger att de har förtroende för Sjöstedt, vilket placerar honom på en andraplats bakom KD:s Ebba Busch Thor som får stöd av 36 procent av väljarna.

SD-ledaren Jimmie Åkesson placerar sig på en tredje plats på listan med 31 procent som ger honom sitt förtroende.

Värre ser det ut för Stefan Löfven. 52 procent av väljarna uppger att de saknar förtroende för statsministern vilket är den näst högsta siffran i mätningen efter MP:s Isabella Lövin.

7 jan
Regeringssammanträde i september. Thomas Johansson/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Analys: Väljarna tror på regeringens överlevnad

Att Löfven fortfarande sitter kvar och att regeringens budget gått igenom visar att januariavtalet som projekt har överlevt, skriver SVT:s inrikespolitiske kommentator Mats Knutson i en analys.

Knutson har tagit fasta på siffror i dagens Novus-mätning som visar att 45 procent av väljarna tror att regeringen sitter kvar medan 32 procent inte gör det. Det kan vara ett tecken på att väljarna inte tror att V kommer vilja göra gemensam sak med SD, M och KD om det verkligen gäller regeringens överlevnad.

”I så fall är regeringens maktpolitiska analys bakom januariavtalet av allt att döma korrekt”, skriver han, och betonar att S, MP, C och L lär få fortsatt svårt att övertyga väljarna om dess innehåll.

SVT:s politikreporter Elisabeth Marmorstein lyfter en annan del av mätningen: Att Miljöpartiets väljare är mer negativa än S-väljarna, trots att MP fått igenom mycket klimatpolitik.

– Jag tolkar det som ett uttryck för att deras väljare är tydligt till vänster, säger hon.

9 jan
Läs mer om Opinionsläget