Henrik Montgomery/TT / TT NYHETSBYRÅN
EU:s framtid

25 år sedan Sverige sa ja till EU – så ser svenskarna på unionen idag

Det har gått 25 år sedan den svenska folkomröstningen om EU. Den 13:e november 1994 gick svenskarna till valurnorna för att ta ställning till EU-medlemskap. En knapp majoritet, 52,3 procent röstade för, 46,8 nej, 0,9 röstade blankt.

Hur har synen på EU förändrats under de åren som Sverige varit en del av EU? Göran von Sydow, som är statsvetare och direktör för det statliga europapolitiska institutet Sieps, menar att den svenska opinionen rört sig delvis i motsatt riktning mot andra länders opinioner i EU-frågan.

Hur har det svenska stödet för EU utvecklats över tid?

– Det har i huvudsak gått i en mycket positiv riktning. De första åren efter Sverige precis blivit medlem i EU så gick det dock nedåt. Vändpunkten kom runt 2001 i och med det svenska ordförandeskapet och sedan har det i princip fortsatt uppåt och ökat sedan dess med något undantag för en utplaning av opinionen under eurokrisens värsta år.

– Det här är en dramatisk förändring och särskilt intressant i ljuset av hur det skiljer sig mot hur det sett ut i flera andra länder. Nu är det svenska stödet för EU bland de absolut högsta i hela unionen, säger Göran von Sydow.

Dock, fortsätter han, det här gäller opinionen för EU i allmänhet och går man in på djupet och ställer fler frågor så finns det nyanser. Stödet för EMU är till exempel lågt och intresset för en ytterligare fördjupning är lågt.

– Det är ganska bra som det är, så kan man kanske sammanfatta opinionen, säger Göran von Sydow.

Sydow pekar på att de grundläggande skiljelinjerna som funnits sedan de tidiga EU-åren i hur olika socialgrupper ser på EU kvarstår även om allt fler har blivit för under åren som passerat.

De unga har generellt blivit mer positiva till EU

– De som har högre utbildning och högre inkomster är mer positivt inställda till EU. När vi gick med i EU så var det i någon mån så att ju mer till höger politiskt man stod desto mer var man för EU och ju längre vänster ut desto större motstånd kände man, det här har förändrats lite i och med att Sverigedemokraterna kommit in i politiken. Och Miljöpartiet som tidigare varit kritiska har blivit positiva. Splittringar som fanns i början inom Centerpartiet och Socialdemokraterna har läkt ihop och i dessa väljarbas är man mer positiv till EU.

– En grupp vars inställning verkligen har förändrats är de unga väljarna, vid 1994 var opinionen för EU inte positiv i så stor utsträckning som man har kommit att bli. Det känns igen också i den brittiska folkomröstningen. De unga har generellt blivit mer positiva till EU.  

Antalet svenskar som är för EU-medlemskapet ökar och de som är mot minskar enligt siffror från SCB. I maj var 61,9 procent positiva till att Sverige är medlem i EU, medan 13,3 procent var negativa. Hur skulle människor ha röstat idag tror du?

– Stödet för EU skulle vara avsevärt starkare. Det har man kunnat se i Eurobarometer-undersökningen, där nästintill 75-80 procent är för ett fortsatt medlemskap. Därmed är det inte sagt att det kan komma att förändras, tillägger von Sydow.

Finns det något som skulle kunna rubba svenskarnas tro på EU?

– Det finns en rädsla för mer överstatlighet om EU rör sig för snabbt framåt. Om det blir för starka rörelser framåt i sådant som ligger nära vår självbestämmande kärna så kan det väcka reaktioner. Till exempel om EU:s budget skulle bli större.

– Också nu när det är en situation i EU där några länder avviker från EU:s värderingar och går i ”fel riktning” kan det innebära en viss potentiell risk.

Vad som ligger bakom det ökade stödet är en kombination av flera saker, menar von Sydow.

– Det finns lite olika sätt att se på det, dels kan det handla om att man har vant sig vid EU, men också att man uppfattar att det har skett förbättringar av företagens villkor och ekonomi. När man ser till den allra närmaste tiden så handlar det om en kraftig ökning i opinionen. Här är en vanlig tolkning att andra länder, inklusive Sverige, ser att Storbritanniens försök att lämna EU inte verkar vara en så bra idé.

Det finns en rädsla för mer överstatlighet om EU rör sig för snabbt framåt

Finns det några särskilt viktiga händelser som har varit av betydelse för hur synen på EU utvecklats?

– Till att börja med så har Eurofrågan varit central. Det var ju så att man vid själva folkomröstningen 1994 sköt upp en omröstning om euron. Det var en strategi att frikoppla eurofrågan från medlemskapsfrågan.

– Utvidgningen av unionen är också en fråga som är avsevärt annorlunda idag jämfört med 1995, vi har en helt annan union nu med 28, eller snart 27, medlemsländer.

– Lex Laval är en annan betydelsefull fråga. Under de åren som den arbetsmarknadskonflikten i Sverige var stor så väcktes en Europapolitisk strid som ligger kvar i Europapolitiken.

– Även eurokrisen har förstås påverkat i någon mån, men framförallt i andra länder, inte lika mycket i Sverige.

Under åren av svenskt medlemskap så har EU försökt utveckla mer av en gemensam utrikespolitik vilket man kan se i Lissabonfördraget, säger von Sydow som också menar att fler initiativ till en samlad geopolitisk roll är att vänta. Sverige har i det sammanhanget haft en lite tvetydig inställning.

Vid folkomröstningen 1994 var ett starkt motargument att ett medlemskap i EU kunde rubba alliansfriheten, säger von Sydow. Även om det inte är lika närvarande och har klingat av idag, så finns det ändå en kvardröjande tvekan från svensk sida kring att fördjupa utrikes-, säkerhets-, och försvarsfrågor inom EU.

– Vi har ofta idén att vi inte är så pådrivande för integreringen i EU men om man ser till exempel på miljö och klimatpolitiken så har Sverige drivit på för en mer gemensam politik och nu gör man det även på asyl- och migrationsområdet, fortsätter von Sydow. 

Vad är det då som svenskar uppskattar så mycket med EU? Göran von Sydow pekar på några traditionella frågor som fått sällskap av nyare:

– Vissa frågor som har varit viktiga för svenska väljare, som klimat och miljö, är inte lika prioriterade på samma sätt för andra länder. För svenska väljare har det demokratifrämjande med EU varit viktigt liksom att den inre marknaden och frihandeln fungerar.

– När vi anslöt oss var det mycket inom ramen för marknadsfrågan och den har legat kvar över tid, fortsätter von Sydow.

Samtidigt som stödet är högt i Sverige så ser det inte likadant ut överallt. Ta till exempel Storbritannien och det pågående utträdet från EU. Hur ser EU-stödet i stort ut i EU-länderna?

– Det har varit en positiv utveckling under de senaste åren generellt kopplat till brexit och Trump. Sedan finns det en motsatt rörelse i södra Europa, i länder som hade högre stöd i början där har opinionen gått i negativ riktning. Mycket av den förändringen kan kopplas till migrationsfrågan.

Vi har ofta idén att vi inte är så pådrivande för integreringen i EU men om man ser till exempel på miljö och klimatpolitiken så har Sverige drivit på för en mer gemensam politik och nu gör man det även på asyl- och migrationsområdet

EU har över åren blivit mer politiserat som berör väljarna mer, menar von Sydow.

– När vi gick med i EU så var det en marknad i första hand och inte något som var väldigt nära väljarnas dagordning, idag är det mer föremål för debatt och konfrontation och mer omtvistat i stort.

Toppnyheter

Lena Hallengren, Stefan Löfven och Isabella Lövin.  Jonas Ekströmer/TT / TT NYHETSBYRÅN
Coronavirusets spridning – Sverige

Efter kritiken: Regeringen backar – ett nytt lagförslag ska hanteras rekordsnabbt

Regeringen backar kring den lag som förbereds om att ge ökad makt under coronakrisen, rapporterar SVT Nyheter. Detta efter kritik från bland annat Moderaterna, Vänsterpartiet och Liberalerna.

Nu har man skrivit om lagförslaget så att riksdagen ska kunna ändra eller helt och hållet häva beslut i efterhand. Det omskrivna förslaget ska skickas ut på snabbremiss på lördagskvällen.

Under 24 timmar får flera myndigheter möjlighet att lämna synpunkter – vilket gör det till en historiskt kort remissrunda.

Förslaget skulle ge regeringen möjlighet att komma med nya restriktioner utan att först få det godkänt i riksdagen.

4 tim
Socialminister Lena Hallengren, statsminister Stefan Löfven och vice statsminister Isabella Lövin. Jonas Ekströmer/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Professor om regeringens förslag: ”Unikt i Sverige”

Om regeringens förslag att kunna fatta långtgående beslut utan att gå via riksdagen skulle bli verklighet vore det en unik situation för Sverige, säger folkrättsprofessorn Mark Klamberg till TT.

Möjligheten att utlysa undantagstillstånd finns, men detta gäller bara i krigstid. I stället tvingas regeringen nu att ändra varje lag för sig.

– Men man kanske har kommit till den punkten att det är för mycket att göra, säger Klamberg.

Olle Wästberg, tidigare ordförande i Demokratiutredningen, ställer sig kritisk till förslaget, som han anser är olämpligt.

– Det är särskilt viktigt i en sådan här krissituation att de beslut som fattas blir folkligt förankrade, och tas med möjlighet till debatt i riksdagen, säger han till Expressen.

Idag 11:29
Björn Eriksson.  Jonas Ekströmer/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Trots larmen: Är än så länge gott om platser i Stockholm

Trots varningar om att intensivvårdsplatserna i Stockholm skulle kunna ta slut i helgen finns det än så länge gott om platser i regionen, säger hälso- och sjukvårdsdirektör Björn Eriksson till Aftonbladet.

I ett tidigare internt nyhetsbrev beskrevs läget som kritiskt när det gäller intensivvårdavdelningen på Karolinska universitetssjukhuset.

– Det kanske var rätt där och då för den avdelningen, men vi har tagit i ordentligt så vi har fått lite marginal, säger Eriksson.

Han beskriver läget som ”så nära normalt det kan vara”, och säger att det just nu inte finns någon risk för att intensivvården ska behöva avslutas för vissa patienter.

Även i Region Östergötland, som hör till de hårdast drabbade, är läget just nu under kontroll. Det skriver SVT Nyheter Öst.

5 tim
Läs mer om Coronavirusets spridning – Sverige
Fredrik Sandberg/TT / TT NYHETSBYRÅN
Den svenska konjunkturen

Ny analys: Tiotusentals företag riskerar konkurs

Det finns idag cirka 30 000 företag som skulle ha svårt att undvika konkurs vid en månads nedstängning trots de insatser som regeringen har gjort hittills. Det skriver Jan-Olof Jacke, vd för Svenskt Näringsliv, på DN Debatt.

Svenskt Näringslivs ekonomer har analyserat effekterna av coronakrisen för samtliga företag med en årsomsättning över 500 000 kronor. Ett av scenarierna är att ett av tre företag står stilla fram till hösten. Bara genom konkurser skulle det leda till en ökad arbetslöshet i storleksordningen 300 000 – 350 000 personer.

Jan-Olof Jacke pekar ut ett antal åtgärder som regeringen måste genomföra, bland annat ett förstärkt system för korttidspermittering och en räddningsersättning vid intäktsfall. ”Regeringen måste agera nu och den måste agera kraftfullt” skriver han i debattartikeln.

Igår 19:32
Illustrationsbild. Helena Landstedt/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Svenska bokhandlare vill ha stöd på 200 miljoner kronor

Försäljningen av böcker hos fysiska bokhandlare störtdyker i coronapandemins spår. Förra veckan låg försäljningen på 42 procent lägre jämfört med samma vecka förra året – och nu vill man ett krisstöd på 200 miljoner kronor, skriver TT.

– Försvinner en bokhandel kommer den antagligen inte tillbaka, säger Maria Hamrefors, ordförande hos Svenska Bokhandlareföreningen som tillsammans med Förläggareföreningen haft ett möte med kulturminister Amanda Lind (MP).

Hon tror också att försäljningstappet i bokhandeln i längden även kommer drabba förlagen och författarna.

Idag 14:29
Illustrationsbild.  Martina Holmberg / TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Var tredje butik kan tvingas stänga före sommaren

Likviditetskrisen blir allt svårare för Sveriges sällanköpshandlare. Om nuvarande situation fortsätter riskerar tre av tio butiker att tvingas stänga sin verksamhet inom de närmaste två månaderna. Den skriver branschorganisationen Svensk Handel i en ny rapport.

Enligt Svensk Handels undersökning uppger varannan butik i sällanköpsvaruhandeln att de har tappat minst 40 procent av sin försäljning. Var tionde butik har tappat 80 procent.

– Läget är allvarligt och risken är uppenbar att vi står inför en utslagning av handelsföretag som saknar motstycke i modern tid, säger Svensk Handels vd Karin Johansson i en kommentar.

Idag 07:15
Läs mer om Den svenska konjunkturen

Välj organisation

Få nyheter från den organisation du väljer